Hur länge kommer vi att bry oss om mono?

[Måsart]

Jag frågade en vän om han mono-checkar sina mixar under arbetets gång....svaret var ett tydligt nej.

Enligt honom kunde man i princip skita i hur det lät i mono...

Vad tycker ni? Hur jobbar ni? Själv kollar jag mina mixar i mono hela tiden, nästan ohälsosamt mycket. Jag är livrädd för att mina låtar ska rasa som korthus i exempelvis en PA-anläggning eller en Tivoli Audio-radio.... 🙁

Redigerat 10 januari 2013 av Måsart

[Mattan]

Har man någon gång lyssnat på Bandit Rock lite för långt från sändaren, så hör man snabbt vikten av att kolla fasen...... Men monokompabilitet är ju också en produktionsfråga, dvs hur (och med vad) allt är inspelat och hur man jobbat med eventuella dubbar etc.

[Claes Holmerup]

Det är alltid bra att kolla i mono - för även om du lyssnar i en bra stereoanläggning, så kommer det att närma sig mono så fort du går utanför området mellan högtalarna...

[BluesBoy]

Jag har faktiskt först nu börjat mixa i mono och det är helt klart intressant. Hör man alla instrument/delar tydligt i mono, så är sannolikheten för att det låter bra i stereo mycket stor.

Som Claes också nämner, när du faktiskt går en bit ifrån så lyssnar/hör du ju egentligen inte längre i stereo.

Jag har även börjat med L/C/R-mixning (Left/Center/Right), för om du inte sitter eller lyssnar i perfekt stereobild, så hörs ändå inte din fintrimning av guran till vänster klockan 7 minuter i......

[Jon Rinneby]

Det är alltid bra att kolla i mono - för även om du lyssnar i en bra stereoanläggning, så kommer det att närma sig mono så fort du går utanför området mellan högtalarna...

Yepp!

[Carle]

Gör drymix och få allt att sitta hyffsat med eq i mono innan du pan:ar.

Men jag ägnar inte många tankar åt köksradiolyssnaren när jag mixar. Snarare de som lyssnar i iPhone-snäckor.

[Valle]

Monokompabilitet — viktigt eller dynga?

[klasho]

Känns inte så viktigt tycker jag. Har hört låtar på radio som jag gillat som jag sen lyssnat i stereomonitorer och upptäckt "oj där var det ett sånt instrument som spelade också" eller "I det där breaket låg det visst en funkgura och körde". Så länge låten är bra så kan att höra en låt i mono sen stereo mest ge en nya perspektiv och erfarenheter av låten mer än att hela låten faller samman.

[Signia]

Jag frågade en vän om han mono-checkar sina mixar under arbetets gång....svaret var ett tydligt nej.

Enligt honom kunde man i princip skita i hur det lät i mono...

Vad tycker ni? Hur jobbar ni? Själv kollar jag mina mixar i mono hela tiden, nästan ohälsosamt mycket. Jag är livrädd för att mina låtar ska rasa som korthus i exempelvis en PA-anläggning eller en Tivoli Audio-radio.... 🙁

Alltså, det du beskriver är ju egentligen inte mono. Mono är 1 kanal. Om du lyssnar på 2 kanaler sammanslagna (som det blir om du trycker på mono-knappen i en stereo-konfiguration) så är det fortfarande två kanaler, bara att du centrerar alla ljudkällor. Om man lyssnar på det viset så hör man tydligare om material i de båda kanalerna äter på varandra, t.ex. via fas, frekvens, dynamik osv. Ljudet överlag blir ju renast och kraftfullast om de båda kanalerna är så nära fas som möjligt. Dom hamnar i fas, förstärker varandra - istället för ur fas, tära på varandra, då ljudet blir ihåligt, konstigt, ibland hoppar vissa frekvenser eller instrument ut ur högtalaren på ett märkligt sätt och det låter rätt olika beroende på lyssningssystem osv.

Själv värderar jag monokompatibilitet väldigt högt. Det är en rätt svår konst.

Redigerat 10 januari 2013 av Signia

[Måsart]

Alltså, det du beskriver är ju egentligen inte mono. Mono är 1 kanal. Om du lyssnar på 2 kanaler sammanslagna (som det blir om du trycker på mono-knappen i en stereo-konfiguration) så är det fortfarande två kanaler, bara att du centrerar alla ljudkällor. Om man lyssnar på det viset så hör man tydligare om material i de båda kanalerna äter på varandra, t.ex. via fas, frekvens, dynamik osv. Ljudet överlag blir ju renast och kraftfullast om de båda kanalerna är så nära fas som möjligt. Dom hamnar i fas, förstärker varandra - istället för ur fas, tära på varandra, då ljudet blir ihåligt, konstigt, ibland hoppar vissa frekvenser eller instrument ut ur högtalaren på ett märkligt sätt och det låter rätt olika beroende på lyssningssystem osv.

Själv värderar jag monokompatibilitet väldigt högt. Det är en rätt svår konst.

Jag stänger alltid av ena monitorn när jag ska mono-checka mixarna. Jag är rejält sugen på att köpa en tredje monitor som alltid ligger redo i mitten.... 😎

Redigerat 10 januari 2013 av Måsart

[Valle]

Själv värderar jag monokompatibilitet väldigt högt.

Du som tveklöst sitter inne med imponerande kunskaper i ljudteknik (i alla fall teoretiskt), kanske skulle vilja svara på frågan varför du värderar monokompabilitet väldigt högt. Är det för att du i huvudsak prioriterar medium där monoåtergivning är vanligast?

Jag anser annars att monokompabilitet IDAG å ena sidan hör till det förgångna och att det endast är "gubbar" som tycker det är dödsviktigt. Liksom för annat elände som vi slipper från de analoga dagarna har vi idag verktyg som fixar monokompabiliteten åt oss.

Detta är också ett sådant ämne där jag tycker att gamla gubbar försvårar för de yngre genom att uppträda luddigt och icke-konkret.

[Jon Rinneby]

Du som tveklöst sitter inne med imponerande kunskaper i ljudteknik (i alla fall teoretiskt), kanske skulle vilja svara på frågan varför du värderar monokompabilitet väldigt högt. Är det för att du i huvudsak prioriterar medium där monoåtergivning är vanligast?

Jag anser annars att monokompabilitet IDAG å ena sidan hör till det förgångna och att det endast är "gubbar" som tycker det är dödsviktigt. Liksom för annat elände som vi slipper från de analoga dagarna har vi idag verktyg som fixar monokompabiliteten åt oss.

Detta är också ett sådant ämne där jag tycker att gamla gubbar försvårar för de yngre genom att uppträda luddigt och icke-konkret.

Tycker Claes precis svarade bra på den frågan "Det är alltid bra att kolla i mono - för även om du lyssnar i en bra stereoanläggning, så kommer det att närma sig mono så fort du går utanför området mellan högtalarna..."

Redigerat 10 januari 2013 av Yllet

[BluesBoy]

Skulle vara skoj att se/läsa/höra en konversation mellan Valle & Didrik de Geer. 😛

[Die Hard (oregistrerad)]

Mono? Aldrig. Finner ingen anledning till det

[Valle]

Tycker Claes precis svarade bra på den frågan "Det är alltid bra att kolla i mono - för även om du lyssnar i en bra stereoanläggning, så kommer det att närma sig mono så fort du går utanför området mellan högtalarna..."

Läste du vad jag skrev? Det där med "liksom för annat elände som vi slipper från de analoga dagarna har vi idag verktyg som fixar monokompabiliteten åt oss".

Att IDAG mixa något som låter "dåligt" i monoläge har nog snarare med slarv och/eller erfarenhetsbrist att göra. Jag tycker det är fantastiskt när gubbar som högvärderar monokompabilitet vill tuta i de yngre att deras "super"-öron minsann slår vilket (av alla idag otaliga) stereoverktyg som helst på fingrarna, eftersom monokompabilitet minsann är en "konst".

Tycker det mest liknar när gamla gubbar, inför en samling småbarn, berättar sina (påhittade) historier om hur fräna och fräsiga de var när de själva var yngre...

Redigerat 10 januari 2013 av Valle

[van Caine]

Jag gillar verkligen inte mono-ljud, jag vill ha surround i 5.1 (är ännu grinig på att 7.1 fortfarande inte löst problemet med hålet i sidorna...), men mixar alltid allt för att fungera i mono.

Det är inte enbart för alla som kommer se mina filmer i TV eller från hemmabiosystem med högtalarna slarvigt stuvade framför TV:n, många saker visas på bio, och där har man inga såna problem. Jag mixar alltid i mono sekundärt för att slippa eventuella fas-problem som kan vara svårförutsägbara, men primärt eftersom det finns väldigt många som är döva på ett öra, och är materialet inte välmixat för mono som kommer det låta mellan fan och helvete för dem. Vilket är oacceptabelt.

Exakt samma principer gäller för musik och alla andra ljudmedia åsså.

Redigerat 10 januari 2013 av van Caine

[Zakyath]

Du som tveklöst sitter inne med imponerande kunskaper i ljudteknik (i alla fall teoretiskt), kanske skulle vilja svara på frågan varför du värderar monokompabilitet väldigt högt. Är det för att du i huvudsak prioriterar medium där monoåtergivning är vanligast?

Jag anser annars att monokompabilitet IDAG å ena sidan hör till det förgångna och att det endast är "gubbar" som tycker det är dödsviktigt. Liksom för annat elände som vi slipper från de analoga dagarna har vi idag verktyg som fixar monokompabiliteten åt oss.

Detta är också ett sådant ämne där jag tycker att gamla gubbar försvårar för de yngre genom att uppträda luddigt och icke-konkret.

exakt vad menar du med monokompabilitet?

[Martin]

Lyssnar, äter, och sover i Mono. Mono är bäst. Finns inget som är så viktigt som att lära sig förstå ljud i mono.

Stereo är bara en förlängning av mono. En vision av mono.

Varje ljud som existerar härstammar från mono. Inget kan existera utan mono. Alla ljud är mono, även i en surroundmix.

Alla utgår ifrån sin egen singularitet, sin egen existens. Varje ljud är mono. Det blir stereo först när det blivit fler av sig självt.

Kroppen vi är i, lyssnar alltid i mono. Den har ingen stereofunktion. Allt ljud kroppen tar upp (pratar inte öron), är i mono.

Därför det viktigast att förstå ljud i relation till detta. Lyssna på en gitarr, enbart en gitarr och lär dig förstå ljudet av en gitarr.

En akustisk. Förstå att även i mono så kan den uttrycka saker som får den att låta som att den vore i stereo.

Genom att ändra tonhöjd, pitch, och liknande saker. Upplevelsen blir större av variationen som uppstår.

Det är denna sparsmaksamhet som går förlorad om man inte förstår vad monoljud är, mot stereo.

Redigerat 10 januari 2013 av Martin

[van Caine]

Lyssnar, äter, och sover i Mono. Mono är bäst. Finns inget som är så viktigt som att lära sig förstå ljud i mono.

Stereo är bara en förlängning av mono. En vision av mono.

Varje ljud som existerar härstammar från mono. Inget kan existera utan mono. Alla ljud är mono, även i en surroundmix.

Alla utgår ifrån sin egen singularitet, sin egen existens. Varje ljud är mono. Det blir stereo först när det blivit fler av sig självt.

Kroppen vi är i, lyssnar alltid i mono. Den har ingen stereofunktion. Allt ljud kroppen tar upp (pratar inte öron), är i mono.

Därför det viktigast att förstå ljud i relation till detta. Lyssna på en gitarr, enbart en gitarr och lär dig förstå ljudet av en gitarr.

En akustisk. Förstå att även i mono så kan den uttrycka saker som får den att låta som att den vore i stereo.

Genom att ändra tonhöjd, pitch, och liknande saker. Upplevelsen blir större av variationen som uppstår.

Det är denna sparsmaksamhet som går förlorad om man inte förstår vad monoljud är, mot stereo.

Onekligen, eftersom vi enbart lever i en dimension så skulle stereoljud aldrig kunna existera! Stereo är en statlig lögn långt värre än hästars existens ;-)

[Martin]

Ja. Du har rätt. Men det finns fler dimensioner. Men dom skiter jag i. 🙂

Redigerat 11 januari 2013 av Martin

[Bullerbyn]

Själv gillar jag gubbighet. När jag var yngre ville jag bli en grinig gammal gubbe med fasta principer, gärna lite bitter också!

[Signia]

Jag stänger alltid av ena monitorn när jag ska mono-checka mixarna. Jag är rejält sugen på att köpa en tredje monitor som alltid ligger redo i mitten.... 😎

Finns dom som kör så 🙂

Men kom ihåg att så länge du lyssnar på 2 kanaler så är det 2 kanaler, inte 1 - oavsett du lyssnar genom 1 högtalare eller 2. Monokompatibilitet har just att göra med huruvida ljudet i de 2 kanalerna tär på varandra eller bär varandra. Det är lite som om 2 kanotpaddlare paddlar i fas inte. Gör dom inte det, så blir det inte lika bra. Då kan en kanotists paddeltag motverka den andres paddeltag osv.

Redigerat 11 januari 2013 av Signia

[joachime]

Men kom ihåg att så länge du lyssnar på 2 kanaler så är det 2 kanaler, inte 1 - oavsett du lyssnar genom 1 högtalare eller 2.

Det är en definition av mono. En annan är den Måsart använder.

[Hipsterloffot (oregistrerad)]

MONOKOMPATIBILITET heter det. Inget annat.

[Halkbi]

Intressant diskussion detta då det är något jag själv funderat på en del. Gjorde ett praktiskt test där jag kollade monokompabiliteten hos några moderna rockskivor jag gillar.

Först ut var husfavoriterna Monster Magnet, och där kunde jag på några spår finna att högre monokompabilitet uppnåtts genom att istället för att råpanorera ut kompgitarrerna så låg det en rejält gainad huvudkompgitarr i mitten, varpå två relativt svaga men helt utpanorerade crunchgitarrdubbar står för stereoeffekten. Trots den metoden har jag aldrig reagerat på att gitarrerna skulle kännas smala där.

När jag däremot lyssnade på Black Country Communion så är det tydligt att det inte finns en tanke på monokompabilitet. Joe Bonamasssas riff försvinner nästan helt emellanåt. Och då har producenten Kevin Shirley i övrigt jobbat med band som Aerosmith, Dream Theater, Black Country Communion, Journey, The Black Crowes, Iron Maiden, Rush och Slayer. Det antyder ju något, i alla fall i ett rocksammanhang.

[SadamJR]

Är det någon som vet varför vissa föredrar att lyssna i mono, utöver Martins åsikter då?

[Peter Roos]

Det är en definition av mono. En annan är den Måsart använder.

Om man skickar ett antal (mono-)kanaler till en stereobuss och sen summerar dessa (trycker på monoknappen),

blir det inte mono då? Fast man lyssnar i två högtalare. Har jag missat något?

Ps: blev lite fel med citaten ovanför, Signias skulle vara med oxå, sorry

Redigerat 11 januari 2013 av Sleap

[wellness music]

Jag testar alltid monokompatibiliteten. Tycker det är viktigt att mixarna funkar hyfsat i mono ochså och inte förlorar energi.

Ibland skräddarsyr jag mixar där uppdragsgivaren har önskemål om att musiken ska spelas i ett specifikt ljudsystem. Många butiker, restauranger, hotell osv. har infällda högtalare i undertaket och då oftast kopplat i mono. Då är det ju kalas om mixen även funkar i mono.

[Guitar Nilsson]

Vem i detta forum har värsta extremaste gubbnojan?

[SadamJR]

Vem i detta forum har värsta extremaste gubbnojan?

Jag har inget särskilt emot gubbar.