Jump to content
  • Artiklar

    Tips, guider och intervjuer

    Hasse Nilsson
    Om du har en saftig budget för ditt inspelningsprojekt kan du spela in din musik på musikhistorisk mark. Välj bara från den här listan med legendariska inspelningsstudior.
    Abbey Road Studios


    Även om det började spelas in musik i lokalerna i London redan i början av 1930-talet så är det så klart kvartetten från Liverpool som gjort studion till den mest kända inspelningsplatsen på planeten. Ägs idag av skivbolaget EMI, men det går ständigt rykten om att Abbey Road Studios ska ut till försäljning. Byggnaden är kulturminnesmärkt.
    Namnkunniga kunder: The Beatles, Pink Floyd, Rush, Duran Duran och Radiohead.
    Utrustning i urval: AMS Neve, Urei, Lexicon, Pro Tools och TC Electronic.
    www.abbeyroad.com
    AIR Studios


    I en jättelik ombyggd viktoriansk kyrka i London, The Lyndhurst Hall, huserar denna legendariska studio. Även här har Sir George Martin ett finger med i spelet eftersom han var med och startade AIR på 1960-talet, men då låg studion på Oxford street.  
    Namnkunniga kunder: Peter Gabriel, U2, Coldplay, Joni Mitchell och Scott Walker
    Utrustning i urval: Neve, Studer, Neumann, Sennheiser, AKG, Fairchild,
    www.airstudios.com
    Electric Lady


    Självklart var det Jimi Hendrix som satte den här studion i New York på den musikaliska kartan. Och än idag ligger tonvikten hos klientelet på tung och dieseldoftande rock. För övrigt var det här som musiken till den fantastiska tv-serien True Detective spelades in förra året.
    Namnkunniga kunder: Jimi Hendrix, Led Zeppelin, Steve Wonder och Guns N’ Roses.
    Utrustning i urval: Neve, Studer, Bryston, Lexicon och Pultec.
    electricladystudios.com
    Hansa Tonstudio


    Belägen inom spottavstånd från den numera rivna Berlinmuren blev studion legendarisk genom Bowies albumtrilogi ihop med bland andra Brian Eno. Fungerar i dag som en fullt utrustad hyrstudio men som även tar emot guidade turer med fans som vill insupa atmosfären.
    Namnkunniga kunder: David Bowie, Iggy Pop, R.E.M, U2 och Depeche Mode.
    Utrustning i urval: Neumann, SLL, Pro Tools, Shure, Urei och Lake People.
    hansastudios.de
    Sun Studios


    Brukar kallas för rockens födelseplats och studion i Memphis i USA är i dag mer av ett museum med guidade turer än en inspelningsplats. Men det går att spela in låtar om du tricksar lite och Sun Studios har även jamsessionkvällar med publik.
    Namnkunniga kunder: Elvis Presley, Jerry Lee Lewis, Johnny Cash och Carl Perkins.
    Utrustning i urval: Altec, Shure, RCA och specialbyggen.
    www.sunstudio.com
    Record plant


    Fanns en gång i tiden även i New York och San Francisco men nu är det bara studion i Los Angeles kvar. Men det är i allra högsta grad aktiv rörelse för här spelar Pharrell, Quincy Jones och hel drös med andra in sina nya album.
    Namnkunniga kunder: Fleetwood Mac, Eagles, Kiss, Devo och Bruce Springsteen.
    Utrustning i urval: Solid State Logic, Pultec, Lexicon, Urei och Focusrite.
    recordplant.com

    Nils Erikson
    Studio riggade upp trummaskinen TR-08, bas-synt/sequencern TB-03 och röstprocessorn VT-3 för att ta reda på hur man använder dem på bästa sätt. Ihop med kommande System-1 utgör de Rolands nya produktserie Aira som återskapar ljudet från gamla analoga klenoder.

    Medan 1980-talets giganter TR-808 och TR-909 hade ”Rhythm Composer” som titel, kallar sig TR-8 ”Rhythm Performer” och det finns det goda skäl till. I motsats till sina föregångare är TR-08 nämligen inriktad på live-framträdande och realtids-jam. Maskinen kommer bäst till sin rätt när man jobbar aktivt med den, som med en dj-mixer eller Ableton Live med en bra kontrollenhet. Följ stundens ingivelse!
    Rolands Aira-produkter kommer bäst till sin rätt om man jobbar aktivt med dem, som live-instrument.
    När TB-303 kom 1982 var det ingen som riktigt insåg dess potential, knappt ens Roland själva. Det skulle dröja många år innan någon började göra mer galna baspatterns men snart var hela acid-genren född. Få stilar är så intimt förknippade med en viss apparat. Kultstatusen och begagnatpriset är därefter. Precis som TR-08 är TB-03 mer inriktad på realtids-mekande än förlagan vilket öppnar nya, spännande möjligheter. VT-3 är en vidareutveckling av Boss Voice Transformer (från 1996) och möter behovet av elektroniska röstljud som tilltugg till Aira-anrättningen, men funkar ju utmärkt på egen hand också.
    Tipsrunda
    Här några blandade tips på hur du får ut mer av de tre första Aira-produkterna.
    1. Side-chain
    Ett trick man inte bör missa är att koppla VT-3, TB-03 eller vad som helst till TR-08:s externa ljudingång och prova sig fram genom olika ”side-chain”-effekter, där inkommande ljud exempelvis duckar mot pulsen i TR-08, som i en kompressor ungefär, men programmerbart som en del av rytmen (se även tips 8).
    2. Audio via usb
    Aira-produkterna kan skicka audio via sina usb-anslutningar direkt till en dator, och från TR-08 kommer helt separata kanaler för varje instrument, något som inte gives på hårdvaran. Kom ihåg att installera drivrutin och att ställa in 24 bitar / 96 kilohertz för att det ska funka ihop med ditt inspelningsprogram. Annars blir det kaos.
    3. ”Aggregate Device” för multipla ljudkort (Mac)
    För att spela in via usb från till exempel TR-08 men samtidigt lyssna via det ordinarie ljudkortet måste man sätta upp en så kallad Aggregate Device. Närmare instruktioner här.
    4. Individuell ut-assign
    Om man startar TR-08 och samtidigt håller ner Pattern Select kommer man åt fler funktioner. Exempelvis kan ett instrument assignas till någon av A/B-utgångarna genom att man håller ner A- eller B-knappen och väljer till exempel hand clap. Annars går alla instrument ut via master-utgångarna. Spara med start/stop så startar TR-08 om till normalläget.
    5. Midi-kanal
    I samma startläge som i tips 4 kan man välja midi-mottagningskanal på TR-08, med temporatten. Spara med start/stop.

    Bassynten/-sequencern TB-03 är en modern variant av kultförklarade TB-303.
    6. Ljusshow
    I det speciella startläget kan man också fördröja eller helt stänga av den lilla ljusshow som TR-08 annars roar sig med när det händer för lite. Håll nere Tap och vrid på temporatten. Eller varför inte ändra färgskala på knapparna? Håll Depth och vrid på Scatter. Spara med start/stop. Rosa är sött.
    7. Panorering (TR-08)
    Instrument kan panoreras i master-utgången genom att i normalläget hålla ner vald instrumentknapp och vrida på temporatten.
    8. Åtta av allt
    Det finns åtta olika slags reverb, åtta olika delay-typer och åtta side chain-effekter på TR-08. (Ljudex 1-3, se nedan) Dessa väljs under Instrument Select, på samma vis som man väljer olika kicks, snares, toms et cetera. TB-03 har åtta olika typer av scatter.
    9. Separera effekterna
    Reverb och delay kan ju ges egna rytmiska mönster, men för att inte triggas av alla instrument (på ett visst ställe i ett pattern) utan bara av utvalda: i Kit Select-läge, håll ner reverb- respektive delay-knappen och välj vilka instrument som ska triggas (Ljudex 4).
    10. Skruva Scatter och Depth i realtid
    Glöm inte att Depth-funktionen (TR-08) i Scatter-mode kan användas i realtid också, precis som själva Scatter-väljaren, dock inte samtidigt. Det skapar väldigt många fler variationsmöjligheter än att bara låta den stå i ett läge.
    11. TB-03: transponera i realtid
    TB-03 kan läsa midi-notes från en sequencer eller dator och dessa kan enkelt transponeras upp och ner i realtid genom att hålla nere Keyboard-knappen och använda touch-tangenterna. Interna pattern transponeras på samma vis (Ljudex 5).
    12. TB-03: Env Mod
    Envelope-modulationen har ett slags X/Y-upplägg och det händer mer med två fingrar än med ett. Dra och testa! (Ljudex 6).
    13. Midi Control Changes
    Såväl TR-08 som TB-03 kan skicka och ta emot midi-control-changes. Därmed går det att lagra rattvridningar i ditt inspelningsprogram för mer komplexa byggen och koppla till andra midi-kontrollenheter, som Ableton Push. Men eftersom MIDI-CC bara har 128 steg kan det bli lite ”hackigare” än från panelen som har mycket högre upplösning.
    TR-08 Videomanual
    TB-03 Videomanual

    14. Kombinera roll/vari
    Roll- och Variation-knapparna på TR-08 kan med fördel kombineras på olika sätt för fler rytmiska variationer.
    15. Bättre manualer
    De manualer som följer med i paketet är lite väl kortfattade. Mer utförliga finns här.
    16. Udda pattern-längder
    Experimentera med att ställa om patterns (TB-03 och TR-08) till annat än 4/8/16/32 steg och få intressanta, polyrytmiska drivningar gentemot pulsen, om den är jämn alltså. Håll Step Rec och vrid på value-ratten (Ljudex 7). Lyssna på Hardfloors nya skiva ”The Art of Acid” för mer inspiration!
    Några tips till Roland
    TR-08:s delay-effekter nr 3-7 ska synka till tempot (16-delar, trioler och så vidare beroende på hur Time-ratten står) men gör det inte riktigt, vilket märks tydligast med mycket feedback. Synd. Fixas troligen i framtida uppdatering. Vi hade också önskat att shuffle-värdet visades någonstans, helst i tempofönstret medan man ställer in det.
    Usb-midi-kontroll av tonhöjden på VT-3 hade verkligen gjort den produkten till en killer…
    Helhetsintryck
    Utrymme för småförbättringar finns, men för den som är inne på electronica i allmänhet och acid i synnerhet - men vill undvika mjukvara och slippa lägga helt galna pengar på originalen - är TR-08, TB-03 och VT-3 (och, får vi förmoda, också System-1) en skänk från ovan. De acb-baserade ljuden är troligen de bästa vi hört sedan det begav sig och när man väl insett att detta är instrument som ska spelas, inte bara programmeras, då öppnar sig en värld av möjligheter. Vårt generaltips är därför: kavla upp ärmarna och börja jobba!
    Studios ljudexempel (se nedan):
    TR-08: Åtta olika slags reverb (mängd, tid och gate justeras manuellt med rattar) TR-08: Åtta olika slags delay (mängd, tid och feedback justeras manuellt med rattar) TR-08: Åtta olika slags side-chain-effekter (ingångsvolym och mängd justeras manuellt med rattar). Röst genom VT-3:s ”Synt”-preset som ljudkälla. Samma rytmprogrammering på alla åtta lägena. TR-08: Reverb endast på handclap, inget annat. Bra att slippa det på på kicken, t ex. TB-03: Transponering av pattern, manuellt i realtid. TB-03: Envelope Modulation, först utan, sedan med ett finger på touch-plattan, till slut med två. TB-03: Först fyra takter normallängd, sedan experiment med olika udda längder av samma pattern. Driver runt gentemot TR-08:s fyrtakt.
     

    Jon Rinneby
    FREDAGSTIPSET: Kompressorn är ett av de viktigaste verktygen vid inspelning och mixning. Så här använder du den på några vanliga instrument.

    Kompressorn är en apparat som orsakar huvudbry hos många nybörjare i studiosammanhang, men egentligen är tekniken bakom den inte särskilt avancerad.
    Det kompressorn gör är att minska skillnaden mellan hög och låg volym eller, med lite mer teknisk jargong, göra signalen mindre dynamisk.
    Förr i tiden, när alla inte hade tillgång till en kompressor, var alternativet att sitta och justera nivåerna manuellt på mixerbordet under tiden som du lyssnade efter volymtoppar och -dalar. Kompressorn gör precis samma sak, men med snabbare reflexer.
    Välj tröskelvärde
    Att man ibland vill ha en mindre dynamisk signal har flera orsaker, av vilka några är ämnen för rejält infekterade debatter, men vi ska ta ett hyfsat okomplicerat exempel: Tänk dig att du har spelat in alla kanaler till en låt inklusive en riktigt grym dynamisk sångtagning med en riktigt vass sångare eller sångerska – allt är perfekt, förutom en sak: Skillnaderna mellan svagt och starkt i sången är så stora att om du höjer kanalen så att de tysta partierna hörs överröstas resten av mixen i de starka partierna, men om du sänker sången så hörs inte de tysta partierna.
    En kompressor fungerar så att du sätter en nivå, det så kallade tröskelvärdet (”threshold” på engelska), och så fort den inkommande signalens volym överstiger tröskelvärdet så sänker kompressorn volymen. Svårare än så är det egentligen inte. De flesta kompressorer har dock ytterligare ett gäng kontroller som låter dig detaljstyra hur den ska uppföra sig.
    Jämte tröskelvärdet är kontrollen för kompressionsförhållandet (ratio) det viktigaste reglaget på kompressorn. Ratio-inställningen ställer nämligen in hur mycket kompressorn ska sänka signalen och anges som ett matematiskt förhållande, till exempel 2:1 eller 3:1. En ratio på 2:1 innebär att om insignalen överskrider tröskelvärdet med 6 decibel kommer utsignalen ha sänkts med hälften, till 3 decibel över tröskelvärdet. Höjer vi ration till 4:1 kommer utsignalen att ha sänkts ytterligare en och en halv decibel, till 1,5 decibel över tröskelvärdet.
    Attack och release är ytterligare två kontroller som är vanliga på kompressorer. Attack ställer hur lång tid det tar från det att signalen överskrider tröskelvärdet till att den dämpning av signalen som anges av ratio-inställningen uppnås. Genom att ställa in en hög attacktid hinner det inledande anslaget i ett perkussivt ljud passera obehandlat genom kompressorn medan det utklingande ljudet komprimeras. Release fungerar precis tvärtom och ställer in hur lång tid det tar från det att insignalen underskrider tröskelvärdet till det att kompressorn slutar dämpa signalen. Poängen med release-parametern är i första hand att ljudet inte ska pumpa när du komprimerar till exempel trummor, där en viss trumma kanske får signalen att överskrida tröskelvärdet flera gånger i följd.
    Smart automatik
    Vissa kompressorer saknar attack- och releaseparametrar. Dessa anpassar istället inställningarna till den inkommande signalen. Många kompressorer har också möjligheten att aktivera ett ”auto”-läge för attack och/eller release. Autoläget kan många gånger vara ett bättre val för sång och andra komplexa signaler. Rent praktiskt fungerar en kompressor så att den inkommande signalen delas i två, den ena skickas till en förstärkare och den andra till en krets kallad ”sidechain” som avgör om signalen ska dämpas och i sådana fall styr förstärkaren på den andra kanalen.
    På många kompressorer är det dock möjligt att skicka olika signaler till förstärkaren och till sidechainkanalen. Resultatet blir att signalen på sidechain-ingången styr nivån hos den inkommande signalen, så kallad duckning, som bland annat används i radio för att musiken ska dämpas när programledaren pratar. Ett annat populärt användningsområde för sidechain-komprimering är att låta bastrumman i en houselåt sidechainkomprimera hela eller delar av resten av mixen. Med lång releasetid blir resultatet en pumpande effekt som bland annat kan höras på Eric Prydz-låten Call on Me från 2004. (Spotify / Apple Music)
    Det viktigaste att komma ihåg är att inte komprimera om det inte behövs – många producenter använder visserligen komprimering som om det vore ketchup, men de vet i regel också vad de sysslar med. Använd med andra ord inte komprimering för komprimeringens egen skull. Instrument som inte är särskilt dynamiska behöver sällan komprimeras. Till den kategorin hör i huvudsak syntar och allt som du har lagt distorsion på (en distad signal är i princip redan komprimerad). Signaler som tvärtom lämpar sig väl för komprimering tack vare sitt dynamiska innehåll är sång, sång, gitarrer, trummor och sång.
    En bra tumregel är att det inte ska höras att du komprimerat signalen. Du kommer givetvis höra skillnad, men så fort det börjar pumpa eller på annat sätt blir tydligt att du har gjort något med signalen är det dags att backa tillbaka. Eller att släppa alla hämningar och vrida på ytterligare några snäpp – det finns trots allt inga rätt eller fel, och många minnesvärda låtar har kommit till av rena misstag eller väl avvägda klavertramp.

    Kompressorinställningar
    Nedan går vi igenom några användbara kompressorinställningar för olika signaler. Observera att vi inte anger något tröskelvärde, då detta är avhängigt insignalens volym. Istället har vi angett hur mycket dämpning du ska sträva efter, så vrid på threshold-reglaget tills dämpningsmätaren (gain reduction) visar ungefär samma värden som vi angett.
    Sång
    Det är mycket vanligt att man komprimerar sång. Beroende på hur resten av mixen ser ut kommer du att vilja komprimera sången mer eller mindre för att den ska tränga igenom mixen. Börja med att ställa in ratio på 4:1. Justera därefter tröskelvärdet tills mätaren visar på ungefär 8 decibels dämpning i de starkaste partierna. Sänk attack till minsta möjliga värde och ställ release på 0,5 sekunder (Kompressor_vox_1.wav). Vill du ha mer drag i sången höjer du ration, och justerar tröskelvärdet tills däpmningsmätaren visar på 10-15 decibel.
    Gitarr
    Både akustiska gitarrer och el-diton är vanliga komprimeringskandidater. Tänk dock på att om du har dist på gitarren gör komprimering ingen skillnad. Sätt ratio på 8:1 och vrid på tröskelvärdet tills mätaren visar på ungefär 10 decibel. Sätt attacken på cirka 5 millisekunder och release på 0,5 sekunder. Den längre attacktiden gör att det inledande knäppet i anslaget lämnas mer eller mindre obehandlat.
    Trummor
    Trummor kommer i regel i uppsättningar om flera kanaler, och många gillar att komprimera varje kanal för sig och därefter köra hela paketet genom ytterligare en kompressor. Sätt ratio på någonstans mellan 5:1 och 10:1 och justera tills du får ungefär 10 decibels dämpning. Sätt attack på 2-5 millisekunder och release på 0,2 sekunder.
    Bas
    Här gäller samma sak som för gitarrerna: Har du redan distat sönder basen är det onödigt att komprimera den också. Annars är det bara att köra. Sätt ratio på 10:1 och sänk tröskelvärdet tills mätaren visar på ungefär 10 decibels dämpning. Sätt attacken på 5 millisekunder och release på 0,5 sekunder.
    Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

    Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.

    Eva Hillered
    Michel Zitron har varit med och skrivit hitlåtar som Save the world och Don't You Worry Child med Swedish House Mafia och Fade Into Darkness med Avicii. Här berättar han om sin väg till de stora framgångarna.

    Michel Zitron i en av Studios plåtningar. Foto: Johanna Hanno.
    Det är roligt att tala om låtskriveri med Michel Zitron, låtskrivare och producent, delaktig i låtar och produktioner med artister som Pauline, Jasmine Kara, Avicii och Swedish House Mafia. Han brinner för att skriva bra låtar och producera musik och när vi ses i hans studio, blir det ett samtal om hårt arbete, inspiration, kontakter – och vikten av att gå på krogen.
    Jag är imponerad av det jag har hört, trots att Michel Zitron skriver i en annan genre än min egen. Många av de begåvade låtskrivare och musiker jag har stött på har en ödmjuk och sympatisk inställning till musik – och det gäller också Michel. Det är hårt jobb, kontinuerligt arbete och lite tur som gäller för att lyckas med bragden att få fram en hit. Och just nu är Michel lycklig över framgångarna med låten Save the world med Swedish House Mafia.
    – Det är min första stora internationella framgång. Den har legat etta på Itunes-listan i England. Min första världshit, säger han stolt.
    Hur gick det hela till?
    – Det var en massa tillfälligheter som bara klaffade. Jag var i Los Angeles samtidigt som Vincent Pontare och Sebastian Ingrosso. Jag och Vincent är jättenära vänner och har skrivit ihop tidigare. De var båda i studion i LA och gjorde grunden till Save the world. När vi kom till Sverige fick jag beatet på låten för att Sebastian, som är med i Swedish House Mafia, ville att jag skulle skriva vidare med John Martin. Vi skrev text och melodi, och en månad senare blev det Swedish House Mafias nästa singel. John Martin sjun-ger på den också.

    Axwell, Sebastian Ingrosso och Steve Angello i Swedish House Mafia. Foto: Carl Linstromm.
    Bakom nästan varje världshit verkar det vara flera låtskrivare inblandade. Hur kommer det sig?
    – Nu för tiden funkar det ju oftast så. Man använder sig av sina kontakter utomlands när det gäller låtar som man vill ska slå internationellt. Man skickar till exempel en låtidé till någon artist eller producent utomlands och frågar, vad tycker du om det här? Jo, skitbra, säger de, och skriver kanske en text till idén och skickar tillbaka låten. Och så spelar man in den, och då kanske någon ytterligare blir inblandad.
    – Sedan är det mycket politik också. Artisten som ska använda låten kanske vill komma med på ett hörn, då kan det hända att man låter artisten till exempel skriva verserna. Ofta är ett helt team med på en hit.
    Är kontakterna i musikbranschen viktiga för att lyckas?
    – De är jätteviktiga! Det finns ju en massa folk i branschen som är duktiga men som aldrig når ut för att de kanske inte har rätt personer bakom sig. Det smärtar mig att säga det, och det låter så himla ”branschigt”, men kontakter är A och O. Man måste ha en stenhård vilja att nå fram till sitt mål och på den vägen är kontakterna avgörande.
    Om man är ny i branschen och undrar hur man egentligen får de här viktiga kontakterna. Har du något tips?
    – Om jag ska vara ärlig, så är nog det bästa att gå ut på krogen. Så är det. Många av mina kontakter har jag knutit på krogen. Det handlar om internet också såklart. Det gäller att vara där. Att prata med folk, och inte vara rädd för att vara intresserad. Har man hållit på ett visst antal år så stöter man ju såklart på människor med samma intresse. Det är bara att leva och vara i musiken så stöter man på människor som är likasinnade. Stockholm är så himla litet, Sverige är så litet.

    Michel Zitron började turnera med en sambagrupp redan som barn. Foto: Johanna Hanno.
    Vad betyder melodierna för dig?
    – Jag är en riktig melodifantast. Det är väldigt viktigt för mig att ha stora melodier. Det är väl ett svenskt arv. Jag gillar stora melankoliska melodier. Jag lyssnar på massor av musik, men finns det inga melodier så kan jag inte tycka att det är bra.
    Hur har du kommit fram till den punkt där du är i dag? När började du ägna dig åt musik?
    – För mig har det alltid varit naturligt, musiken har varit min väg sedan dagisåldern. Jag har alltid varit en teaterapa och gick på Vår Teater redan när jag var sex–sju år. En dag såg jag en jättestor trumma i hallen. Jag gick fram och började slå på den allt jag kunde. Då kom det ut en lång skäggig latinamerikan och sa argt: Vad gör du, du får inte slå på trumman! Jag blev skitskraj. Då berättade han att han precis hade startat en sambagrupp för barn på tisdagar och att jag kunde komma. Jag började turnera med den här gigantiska sambagruppen i några år och sedan började jag spela trummor. Senare tyckte jag att trummor var för tråkigt, jag ville stå i rampljuset. Och så började jag sjunga och spela egna låtar i stället. På den vägen är det.
    – Jag tror på hårt jobb. Även om jag skriver jämt så är varenda låt som ett litet krig för mig, ett litet krig med mig själv. Jag är väldigt kritisk. Vissa kan bara spotta ur sig låtar, men det kan inte jag. Varje låt betyder någonting, även en banal poplåt. Därför har jag också medvetet slutat skriva med folk som jag inte riktigt klickar med. Folk som är inne i hitmakeriet, som tycker att det ska vara exakt den här mallen, för det här skivbolaget söker den här typen av låtar till den och den artisten. Jag tror inte man gör hitar på det sättet. Jag tror att det funkar på ett helt annat sätt egentligen.
    Varför väljer du att skriva åt andra artister och inte åt dig själv?
    – Jag har lite egna projekt också, och jag skulle ljuga om jag sa att det inte finns en artistdröm i bakhuvudet. Men just nu har jag inte samma behov av att synas på det sättet. Jag älskar fortfarande att stå på scen, men man låser sig så himla mycket när man är artist. Är jag låtskrivare kan jag skriva till en massa olika artister, jag kan skriva till artister som inte är i Radio Rix- formatet. Jag kan göra sådant jag gillar. Friheten är viktig för mig. Jag har märkt att jag kan så många olika stilar, och jag spelar många instrument, jag vill inte låsa mig. Jag kan bara ”go nuts” här inne i min studio och göra det jag känner för.
    Jag lämnar Michels studio där en artist har fått vänta under intervjun. Medan de återupptar arbetet tänker jag på vårt samtal, och inser att den framgångsformel jag brukar predika när jag coachar artister har fått ännu en bekräftelse: Gör det du älskar till hundra procent. Bli bra på det du gör. Samarbeta med likasinnade. Sätt upp tydliga mål. Ta steg för steg – och ha kul på vägen. Då får du garanterat ett liv som är roligt att leva. Och framgång – förr eller senare.

    I serien:
    Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna (denna)

    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

    Eva Hillered
    Vilken låtskrivartyp är du egentligen? Att ta reda på det är första steget om du vill utvecklas, bli bättre som låtskrivare och få fart på karriären. Vi vägleder dig.

    Om du har skrivit låtar ett tag har du säkert upptäckt att vissa delar av låtskrivarprocessen är mycket enklare än andra.
    Kanske har du massor av idéer och halvfärdiga låtar som ligger i byrålådan och som du tycker är jättesvåra att göra färdiga.
    Kanske får du hur många musikaliska idéer som helst, men tycker att det går trögt att skriva text.
    Du kanske har lätt för att skriva en berättelse från början till slut med konkreta, vardagsnära iakttagelser, eller så skriver du alltid utifrån känslostämningar och använder uteslutande bildspråk.
    Det kan finnas många anledningar till att du fastnar i ett visst mönster och gör samma låt om och om igen. En av anledningarna kan ha att göra med vilken hjärnhalva du har lättast att aktivera. Hjärnhalvorna har olika funktioner, och i den kreativa processen är båda involverade. Om du har svårare för att aktivera en av hjärnhalvorna kan också resultatet av din kreativa process bli mindre bra. För att nå ett riktigt bra resultat som låtskrivare är det idealiska att du pendlar mellan bägge hjärnhalvorna i den kreativa processen.

    För att generalisera kan man säga att ”vänstermänniskor” anses vara fokuserade, verbala och strukturerade, men kanske lite fyrkantiga, medan ”högermänniskor” är öppna, mönsterseende och intuitiva, men kanske lite kaotiska.
    Börjar du känna igen dig i en av grupperna? Bra, för även om uppdelningen är förenklad kan vi hålla oss till den som en metafor för två helt olika aspekter av den skapande processen. Och här kommer anledningen: Om du vet att du är bra på den ena aspekten av skapande, har du desto mer att vinna på att utveckla den andra!
    Så här kan man sammanfatta hjärnhalvornas olika funktionssätt: Den vänstra halvan rymmer språkförmåga (både tal och skrift), matematik, logik och analysförmåga samt jagets framtidsplaner. Den arbetar sekventiellt – koncentrerar sig på en sak i taget. Högra halvan står för förmågor som intuition, kreativitet, helhetsuppfattning, känslor, formkänsla, tolkning av ansiktsuttryck och musikalitet. Den håller sig till här och nu, men kan hålla många bollar i luften samtidigt.
    Om du i din låtskrivarprocess kan ge plats åt bägge världarna, kommer ditt slutresultat präglas av helhet och fulländning.
    Här bredvid hittar du ett enkelt test, som hjälper dig att ta reda på vilken hjärnhalva som dominerar i din låtskrivarprocess, och några tips om hur du kan utvecklas. Jag hoppas att några av tipsen kan vara av nytta även om du inte kan känna igen dig själv tydligt i ”typerna”.
    Vill du veta mer om hjärnhalvornas funktioner i den kreativa processen rekommenderar jag två böcker: min egen ”Lathund för låtskrivare” samt ”The Songwriters Idea Book” av Sheila Davis.

    Testa dig själv
    Här följer ett mycket enkelt test som du kan fylla i för att avgöra vilken av hjärnhalvorna du troligen domineras av. Fundera inte för länge utan svara snabbt på frågorna. Varje siffra har ett a-alternativ och ett b-alternativ – ringa in det alternativ som stämmer bäst. Det är självklart svårt att välja eftersom de flesta människor har lite av bägge förhållningssätten, men för att du ska kunna få fram ett resultat i det här testet, välj det som känns mest riktigt.
    1A. Du är social och utåtriktad, med stort behov av att interagera med andra människor för att hitta lösningar och svar på problem.
    1B. Du reflekterar och söker dig i första hand inåt för att hitta svar på frågor. Du föredrar att arbeta ensam om du har möjlighet att välja.
    2A. Du är flexibel och öppen och håller flera bollar i luften samtidigt. Du behöver frihet och är obunden av tid. Du får energi i sista minuten och har ett motstånd mot att avsluta.
    2B. Du är välorganiserad, flitig och bestämd, tycker om att följa scheman och göra en sak i taget. Du arbetar utifrån listor, planer och mål, gör färdigt en sak i sänder och strävar efter att avsluta.
    3A. Du värderar empati och medkänsla högt, du är accepterande och uppskattande. Du bemöter andra personligt och tycker om att knyta an till andra människor.
    3B. Du är analytisk och kritisk, värderar logiskt och resonerar dig fram till svar. Du tror på orsak och verkan, upptäcker lätt olikheter och söker klarhet.
    4A. Du är fantasifull, har lätt att förändras och ser mönster, helhet. Du anpassar dig genom din uppfinningsrikedom och din framtidsorientering, följer slumpen och accepterar formlöshet.
    4B. Du är realistisk, praktisk, faktisk och konkret. Du ser de små detaljerna och är konsekvent, anpassar dig genom att fokusera på funktion. Du bryter ner saker i mindre delar och strukturerar.
    Hur många markeringar har du gjort för A respektive B?
    Har du tre–fyra markeringar på A har du troligen en större dominans av den högra hjärnhalvan i din kreativa process.
    Har du tre–fyra markeringar på B-alternativ har du troligen en större dominans av den vänstra hjärnhalvan.

    Öva upp hjärnhalvorna
    Tips för dig som är dominerad av höger hjärnhalva:
    Om du ringat in mestadels A-påståenden är du en extrovert, mottagande, intuitiv känslomänniska. Det som då lätt kan hända är att du översvämmas av idéer och att du har svårt för att slutföra dessa. Dina texter kan tendera att bli otydliga och ologiska. Du tycker din senaste idé är den absolut bästa och det är bara den du är intresserad av att hålla på med. Du har troligen lätt för bildspråk men mycket svårare för att skriva detaljrika, kronologiska historiesånger.
    För att utvecklas som låtskrivare, mår du väldigt bra av att pröva vänster hjärnhalve-strategier. När du börjar skriva på ett nytt sätt med nya verktyg kanske du inte tycker att resultatet blir lika bra. Det är självklart eftersom det tar tid att bemästra nya verktyg. Genom att göra en del övningar som inkluderar vänster hjärnhalva kommer du att utvecklas:
    Skriv detaljrika historiesånger. Använd ett konkret språk, undvik alltför många metaforer. Studera gärna andra låtskrivare som skriver detaljrikt och konkret och härma, till exempel Annika Norlin. Bra amerikanska countrylåtar har också ofta ett väldigt detaljerat språk och tydliga historier. Se till att slutföra en sång innan du börjar med nästa. Även om du inte blir riktigt nöjd med hela låten – se det som en arbetsskiss som du alltid kan ändra. Ha hellre med lite klyschor och uttryck som du inte tycker är perfekta än att stanna upp. Sätt parentes runt de orden, oftast hittar du en bättre lösning på sikt. Jobba steg för steg. Gör en sångskiss där du bestämmer på förhand vad som ska hända i de olika delarna. Tips för dig som är dominerad av vänster hjärnhalva:
    Du som markerat flest B-frågor i testet är troligen en introvert tankemänniska som gillar ordning och reda och vill veta att det du gör är bra – håller en viss kvalitet.
    Det kan hända att du har svårt att hitta idéer att skriva om. Du kan lätt fastna i detaljer och ha svårt att hitta ett ”flow” i musiken. Du skriver troligen mest detaljrikt och använder ett konkret språk. Inte så jag-centrerat, utan mer historier som har en logisk utveckling. Risken för dig är att du inte kommer vidare för att du kräver att allt ska vara perfekt, eller för att du inte får fart på fantasin.
    Du ska alltså lära av dem som är din motsats: människor drivna av höger hjärnhalve-strategier. Här är några utvecklande övningar för dig:
    Skriv tio minuter text varje dag utan en tanke på resultatet. Du ska bara försöka tömma ditt huvud på exakt alla tankar du har just nu. Lyft helst inte pennan från pappret. Om det blir stopp skriver du hur det känns att det blir stopp. ”Det blir stopp, fan va trist, vet inte vad jag ska skriva här, varför sitter jag här borde göra nåt vettigt…” och så vidare. Syftet är att du efter ett tag ska hamna i det tillstånd som höger-hjärnhalve-människor har så lätt för, i ett ”flow”. Skit i resultatet. Men läs igenom efteråt och ringa in ord och uttryck som känns inspirerande, skriv ner dem i ditt speciella idéblock. Om du bara lyckas hålla ut och göra detta dagligen i några veckor brukar det börja hända saker. Jobba med metaforer och bildspråk. Lär dig jämföra människor med djur, bilmodeller, väderlekar, blommor, maträtter (”Life is a Minestrone” sjöng gruppen 10cc…). Lyssna på andra artister som använder mycket metaforer i sina texter. José Gonzales är ett bra exempel. Improvisera mycket och ofta. Våga följa impulser, släpp på kraven att alltid slutföra. Börja lyssna på vad du har lust med, följ lusten – var olydig mot kravet att allt måste vara logiskt och smart. Lyssna på vad du känner och uttryck det i ord och musik även om du tycker det låter töntigt. För känslodagbok.
    I serien:
    Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare (denna) Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
    Artikeln publicerades ursprungligen 2011-09-22 09.26

    Eva Hillered
    Genom att samarbeta med andra låtskrivare kan du bli mer kreativ. Fem låtskrivarproffs berättar om hur de brukar jobba med andra.

    Ett plus ett är ofta mer än två! Att skriva en låt ihop med en annan person blir ett allt vanligare framgångskoncept – I USA är det nästan mer regel än undantag att stora hitlåtar skrivs av minst två låtskrivare. För dem som lever på att leverera låtar till andra är co-writing ofta ett måste.
    Den vanligaste formen för co-writing är att man delar rättigheterna i lika många delar som personer som deltar i co-writen, oavsett om någon varit betydligt mer aktiv än övriga.
    Flera av de artister jag talat med rekommenderar att du förbereder dig inför ett möte med en idé av något slag – en textidé, ett musikaliskt utkast, ett riff.
    Säg ja till alla idéer som spontant dyker upp och pröva dem i praktiken. Undvik att säga negativa saker om din co-writers idéer. Pröva det han eller hon föreslår, och om du inte gillar det, kom med ett eget, annorlunda förslag. Var prestigelös, ha fokus på att skapa en så bra låt som möjligt, det är viktigare än vems idéer som förverkligas. Blir ni inte 100 procent nöjda eller färdiga med låten under den tid ni avsatt så kan det vara bra att låta sången mogna och göra justerin-gar i efterhand. Var noga med att informera din partner om du tänker spela in låten, eller om du vill ändra något i det ni gjort. Glöm inte att Stim-anmäla. Ibland kan två personer göra två olika varianter av samma låt. Var tydlig i allt ni gör och hitta överenskommelser där ni är överens.
    Varför ska man ägna sig åt co-writing?
    De hinder eller utmaningar som man kan fastna i när man skriver en låt ensam går oftast dubbelt så lätt att lösa när man är två. Att skriva ihop med en annan låtskrivare innebär att man får en injektion av nya idéer, ackordgångar, grooves, uttryckssätt, ordval och förhållningssätt. Man lär sig massor genom att öppna sig för en annan kreatörs sätt att hitta lösnin-gar.
    Skriva på svenska eller engelska?
    När jag själv började skriva regelbundet tillsammans med andra låtskrivare runt om i världen förändrades min karriär dramatiskt. Jag hade dittills bara skrivit och gjort plattor på svenska. Plötsligt blev den marknad jag kunde vända mig till betydligt större. Sedan jag började skriva tillsammans med engelskspråkiga artister har jag turnerat i stora delar av Europa och i USA. Förutom att mina samskrivna låtar har kommit ut på andras plattor i Danmark, USA, Kanada och Tyskland, så har jag etablerat ett internationellt nätverk som öppnar massor av dörrar och möjligheter.
    Ett fantastiskt sätt att ge sitt eget skrivande en riktig skjuts är att åka på ett så kallat songwriting-retreat. Under en vecka skriver man oftast med en ny partner varje dag, och jobbar varje dag med en ny låt. På kvällarna får man feedback på det man skrivit.
    Min första erfarenhet av detta var när jag åkte till Samsö i Danmark 2003. Den allra första kvällen satt jag i en stor ring med 20 olika låtskrivare från hela världen. Alla presenterade sig med en låt var, och jag kan intyga att nervositeten steg betydligt mer än vid ett vanligt scenframträdande, när artist efter artist levererade den ena fantastiska låten efter den andra. Men mot slutet av veckan var känslan av rädsla ersatt av en upplevelse av att de här människorna var mina allra bästa vänner, det var som att få en ny familj, där alla delade samma passion – musiken. Jag har fortfarande tät kontakt och samarbeten med flera av artisterna från detta låtskrivarläger.
    Idag driver jag själv liknande låtskrivarretreater. Jag ser också till att själv delta på minst ett retreat varje år för att ladda batterierna, för det är det man gör. Jag kommer garanterat hem med enormt mycket energi och lust att kasta mig över karriären igen med hjälp av alla kontakter, kunskaper och nya låtar.
    Man vet aldrig vad som händer när man co-writar! Nyligen fick jag veta att en av mina sånger från senaste plattan Heaven & Hill placerat sig som finalist i International Songwriting Competition, med domare som Tom Waits och Peter Gabriel. Jag hade inte ens skickat in låten, det hade min co-writer Markus Rill gjort. Nästan varje svensk tidning skrev om det här i mars.
    Fredrik Kempe testar ny genre
    – Ett sätt gör mig att få ny inspiration är att byta genre. Då har jag en enorm glädje av att samarbeta med någon som kan genren. Den största anledningen till att jag co-writar är att få jobba med en producent som är expert på just den genre som jag för tillfället är intresserad av. Någon som kan hitta rätt sound och som verkligen kan den typen av musik.
    – En fördel man har när man co-writar är att man har en tidsram att hålla sig till när man skriver ihop med en annan person, och att man har någon man direkt bollar sina idéer med. Det förenklar processen och gör den kortare. Det är inte alltid det blir en bättre låt för den sakens skull. När man jobbar ensam har man obegränsad tid och det gör ibland att slutresultatet blir ännu bättre.

    Fredrik Kempe. Foto Pär Bäckstrand, TV4
    – Men det finns också en massa saker som kan bli fel i en co-write. Problem kan uppstå precis som i alla relationer om man inte känner sig trygg med varandra. Jag går inte in i en co-write som en affärsman, utan jag går in med själ och hjärta. Kreativa människor kan vara rätt otrygga och det kan bli fel. Det har hänt att jag har lämnat en co-write av den anledningen att ingenting faktiskt kändes rätt.
    – Försök att försätta dig i en känslostämning som gör dig kreativ. Ett sätt är att ta med några bra idéer. Det behöver sedan inte bli de idéerna man utgår från, men det kan vara en tändsticka som får elden att börja brinna.
    – Ett exempel på en co-write som resulterade i ett väldigt lyckat resultat var när jag och Bobby Ljunggren skrev Hero. Vi träffades vid elvatiden på förmiddagen och skrev en hel låt rätt fort. Sen gick vi på lunch. När vi kom tillbaka hade vi glömt melodin, vi hade bara spelat in ackorden. Då skrev vi en ny melodi på fem minuter, det blev jättehiten Hero. Det handlar ofta om att jobba sig in i en viss sinnesstämning och utifrån den lyckas man sedan skapa det där lilla extra som verkligen berör.
    Aleena Gibson är inte rädd
    – Jag co-writar för att få tillgång till en annan persons kompetens, till exempel det en musikproducent kan tillföra. I sin tur behöver de mig för att jag kan bidra med bra text och melodi. Men jag skriver också med andra för att jag njuter av att göra det. Man får nya synvinklar, nya idéer, andra universum att ta del av. Co-writing-relationer är speciella, man får ju barn ihop, och tillsammans undrar man, och oroar sig för, hur det ska gå för barnen där ute i världen. Och man älskar dem, oavsett hur det går.
    – Jag fick en hit efter att ha jobbat med låtskriveri i fyra år och den fick jag tillsammans med en co-writer. Det skapade en efterfrågan och folk ville ha mina låtar. Sen har det bara flutit på. Det roliga är att man oftast inte har träffat den här personen man ska skriva med innan. Mitt tips är att inte vara rädd utan att bara frimodigt hoppa rakt in i det intensiva mötet som en co-write är. I 99 procent av fallen blir det väldigt bra.

    Aleena Gibson.
    – Egentligen är jag singer/songwriter och vill framföra mina egna låtar och nu håller jag på med en egen platta. När jag skriver åt mig själv letar jag mer efter det konstnärliga uttrycket än det rätta formatet/uttrycket som ska passa en annan artist.
    –Samarbeten kan leda till oväntade saker. Till exempel är jag med i ett band som heter Creep Crew och som gör barnprogrammet Creep School. Jag har inte tittat på programmet någon gång, men tjänar massor av pengar på den låten som jag co-writat, och det är jag som sjunger den. För ett tag sen kollade jag på Youtube, och det fanns massor med klipp på den här låten. Folk undrar vem sångerskan med den sexiga rösten är – och det är ju jag!
    Brett Perkins om co-writing
    – Att arbeta med en annan låtskrivare för mig bort från min vanemässiga approach till låtskriveri och ger nästan alltid något mer intressant och annorlunda än om jag skriver själv. Co-writing ger mig också mer frihet och ett vidare perspektiv, mindre av en negativ egofixering som lättare uppstår när det bara är ”min sång”.

    Brett Perkins.
    – En utmaning som finns när man skriver ihop är när det är läge att säja ”nej, jag vet att vi kan göra det här ännu bättre”, istället för att säja ja till en idé från partnern. Ett av mina bästa minnen från co-writing var i mötet med Teitur från Färöarna. Vi skrev sju fantastiska sånger under några få möten.
    Irene Peet tänker utanför ramarna
    Irene Peet är musikförläggare och äger Feature Sounds och Lady Marmalade Music.
    – Varje co-write är unik och inspirerande och får mig att tänka och skriva utanför mina egna ramar och gör mig till en bättre låtskrivare. Idéer, tankar, känslor, melodier, ackord och musikstilar blandas, man bollar idéer för att hitta den bästa idén och det är roligare än att skriva själv. Andra fördelar är att man delar på demokostnaderna och båda pitchar låten för placering. Det som kan vara svårt är om någon av parterna, på grund av sitt ego, inte kan släppa en idé som inte funkar. Det händer med många som inte är vana att co-writa. Ifall den ena parten är för kontrollerande kan det hända att man inte kan uttrycka sig och man blir emotionellt och kreativt blockerad.
    – Mitt bästa tips inför en co-write är att ha en grundidé, kanske en melodisnutt som du tar med till mötet. Sitt ner och prata öppet om livet med din låtskrivarpartner innan ni börjar skriva. Det skapar ett djupare förtroende och man öppnar sig emotionellt. Ha gärna ett gemensamt mål – vem ska låten skrivas till, fastställ en demobudget och deadline och skriv ett låtskrivaravtal
    Jade Ell samlar på text
    – Det magiska med en co-write är att man tillsammans hittar en tredje ”individ” – eftersom man samtidigt kan vara lyssnare. Det handlar även om energi, det finns en förväntan och inspiration, att man gemensamt ger sig av på en resa där man fångar upp det omedelbara och omformar det till en låt.
    – Det som kan göra det svårt är om man inte bestämmer för vilken stil och till vem man skriver – då kan det vara svårt att veta vilket budskap och vilken produktion låten ska ha. Det är förutsättningen för att kunna komma framåt. När det finns prestige inblandat kan det också bli jobbigt.

    Jade Ell. Foto Peter Erichsen.
    – Jag samlar på titlar och fraser som fastnar, och som gör att man kan komma igång. Det är viktigt att ha lite ”bensin” för att sätta igång motorn. Nu ska jag till Hamburg för att skriva för ett nytt emorockband, så jag förbereder mig genom att lyssna på deras favoritlåtar och samlar hop textidéer som passar deras universum.
    Ett roligt minne från en co-write var när jag var i Toronto på en writing camp för Pop Idol. Jag var lite sen till en co-write med Mark Jordan och John Capek. De hade börjat jamma lite på en idé. Mark satt och sjöng i ett hörn rakt in i en gammal bandspelare. Jag smög mig in och lyssnade på vad som var på gång. De nickade till mig och fortsatte. Det lustiga var att jag inte ens hade sagt hej – men så hörde jag vad man kunde göra med refrängen, och jag började sjunga lite försiktigt när Mark tittade upp och sa ”go on – you’re onto someting there”. Så hade vi skrivit en låt – utan att vi riktigt visste vem den andra var.

    I serien:
    Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra (denna) Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

    Eva Hillered
    När du kör fast i låtskrivandet kan du ta hjälp av det slumpmässiga i ditt musikskapande. Eva Hillered visar hur du hjälper slumpen på traven för att lyfta dina låtar.

    Det finns mycket inom låtskriveri som man kan lära sig rent tekniskt, till exempel hur man bäst bygger upp en bra låtstruktur – vi kan studera vad det finns för gemensamma drag hos sånger som blir stora hittar, hur man bäst presenterar en historia i miniformat och så vidare.
    Det finns dock en sida av hantverket som kanske är det mest fantastiska, och som gör att vi som börjat göra låtar blir nästan lite beroende av att skriva: Låtskriveriet ger en kick, en känsla av att det uppstår magi, och jag tror att det är väldigt viktigt att ge det som man kan kalla slumpen ett stort utrymme.
    Ta hjälp av slumpen
    Precis som man måste ha koll på sitt språk, på struktur, rimschema och att text och musik sitter bra ihop, så måste man ge en möjlighet för slumpen att lägga sig i för att en låt ska få en dragningskraft och kännas unik. Det finns massor av roliga exempel på hur det här kan gå till. Här är några konkreta tips:
    1. Var öppen för det som sker där du är. Det du ser och hör i ögonblicket kan ge impulser till din låttext.
    Daniel Lanois, som inte bara är en världsberömd producent utan också en fantastisk låtskrivare, talar om att han har en massa lösa idéer som han låter ligga och vänta, tills något händer i verkligheten som gör att låtidén plötsligt kan paras ihop med en bra textidé.
    John Lennon satt ofta och spelade på gitarren samtidigt som han hade tv:n på. Då och då blev han berörd av ord som sedan hamnade i hans låttexter.
    Själv satt jag en gång i en skivbolagsstudio och höll på med en låt till min andra solo-cd. Versen var jättebra, liksom refrängen, men jag kom inte vidare. Då tittade jag bara ut genom fönstret där jag satt, det var ett galler för fönstret och solen sken. Jag började skriva ner det jag såg, utan tanke på om det skulle passa till låten: ”Se hur solen smeker taken, jag är inte riktigt vaken än, jag ser genom galler, jag har inte riktigt landat än i din varma famn, jag drömmer om ett annat land…”.
    2. Öppna en bok, sätt fingret slumpvis på en fras och skriv ner den.
    Det här kan man ju tycka är lite hokus-pokus, men Ane Brun, som jag intervjuade för min bok Lathund för låtskrivare, berättade att hon ofta gör så och att den fras hon råkar peka på oftast knyter an till henne på ett magiskt sätt. Det viktiga är att du hittar något som inspirerar. När väl lusten att skriva går igång har du startat din ”låtskrivarmotor”.
    3. Var vaken för de små detaljerna i vardagen, roliga uttryck, felsägningar, ovanliga uttryck…
    Jag hälsade på vänner över nyår och såg ett ljus som min kompis placerat utomhus på ett bord täckt av snö. På ljusets förpackning stod det: ”This fire floats on water”. Mitt låtskrivarjag gick igång direkt – vilken bra låttitel! Motsatsord är alltid intressanta i en låt. Direkt dök en melodi upp till orden ”My fire floats on water”.
    När jag åkte till USA strax därefter träffade jag den fantastiska låtskrivaren Janni Littlepage som har haft flera stora hitlåtar på den amerikanska marknaden. Vi skrev färdigt låten ”My Fire Floats on Water” efter min låtidé. Janni berättade om en otroligt vital 90-årig kvinna som är hennes vän och inspiratör, en konstnär som valt att i alla år leva ensam och följa sin passion istället för att gifta sig. Sången kom att handla om henne. Och nu ska vi försöka få Dixie Chicks att köpa låten … vi får se hur det går! I vilket fall blev det en väldigt bra låt.
    Som låtskrivare har man stor nytta av att förhålla sig öppen och vara vaken inför allt som händer runt omkring. Att skriva en låt är lite som att lägga ett pussel, ofta går det bra i början men sedan kommer man till en punkt där man saknar några bitar. Det finns ett uttryck som heter synkronicitet (Carl Gustav Jung myntade begreppet), och i stora drag handlar det om att den inre världen av tankar, önskningar och känslor korresponderar med den yttre, även om det sällan är uppenbart. I benådade stunder inträffar något i det yttre som gör att vi plötsligt kan uppfatta detta samband. Då uppstår känslan av att allt hör ihop, att man har tur och flyt. Det här får man ofta uppleva som låtskrivare – när man oväntat hittar den sista, överaskande pusselbiten som tillför låten en knivsudd magi.

    I serien:
    Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar (denna) Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

    Olle Niklasson
    Shellback, eller Johan Schuster som han egentligen heter, har fått en raketstart på låtskrivarkarriären. För fyra år sedan var han en okänd hobbymusiker i Karlshamn – men det var innan Max Martin tog sig an honom som lärling. För Studio berättar Shellback om produktionen av Pinks låt Raise your glass och går igenom den, spår för spår.

    Johan Schuster, känd som Shellback. Foto Fred Thustrup.
    När Shellback, alias Johan Schuster, sköt upp den här intervjun för tredje gången lät han inte bara uppriktigt ångerfull, nu var orsaken smått obegriplig också för honom.
    – När jag hade min lilla studio i Karlshamn var jag van vid att saker bröt ihop. Då kunde jag bara drömma om att sitta i en studio som den här – och så händer precis samma sak här också!
    Max Martins Maratone-studio har precis flyttat från Söder till Östermalm i Stockholm, och det visar sig att även med alla resurser i världen kan det gå åt skogen precis lika mycket som i ett dragigt rum i Karlshamn. Felet visade sig vara en konflikt mellan olika filformat, en effekt av systemuppdateringen, som fick studion att stå stilla i en dag. Med ett pressat tidsschema och stora kunder kan konsekvenserna bli allvarliga.
    Johan Schusters första egna inspelningar gjorde han i tioårsåldern med en dubbelkassettbandspelare. På något sätt kom han på att man kunde spela in ett trumspår på den ena och sedan lägga på sång eller syntar på den andra. Hela trumsetet spelades in med en dålig dynamisk mick. Den enda han hade.
    – Då gjorde jag hiphop och rätt dåliga Rage Against the Machine-imitationer.
    Nästa steg var en åttakanals portastudio och två mickar, en på bastrumman och en på virveln.
    – Jag visste verkligen ingenting i början. Dels hade jag ingen jag kunde fråga, men det var också så att jag inte litade på någon annan. Jag gjorde allt själv. En gång var det någon som sa åt mig att man fick till soundet i trummorna med eq:n men jag fattade inte att man skulle skruva på eq:n också. Jag satte bara eq-pluggen på trummorna och tyckte att det lät bättre. Ren placebo.
    Vid det här laget hade Johan avancerat till en pc med Cool Edit Pro i pojkrummet. I gymnasiet fick han sedan sin första studiolokal – i ett före detta bårhus i undervåningen på ett gammalt mentalsjukhus i Karlshamns utkanter.
    – Jag gick fortfarande i skolan så de enda tiderna jag kunde jobba var kvällar och nätter. Man kan säga att jag botade min rädsla för mörker i den lokalen.
    Under gymnasiet fick Johan kontakt med Tobias Jimson, en före detta Karlshamnsbo som hade flyttat till Stockholm och blivit framgångsrik hiphopproducent under aliaset Astma. Astma skickade beat till Johan som han spelade in livebasgångar till i bårhusstudion, som nu hade uppgraderats till Logic.
    – Jag fick bland annat lägga basen på ett beat som Promoe sedan gjorde en låt på. Det var stort. Man kände sig lite som kungen av Karlshamn ett tag.
    Senare började Johan, förutom att han var allt från trummis till sångare i diverse hardcore-band, så smått försörja sig genom att spela in andra demoband i sin studio. Det blev allt från dödsmetall till singer-songwriters, och han lärde sig mer och mer om studiohantverket samtidigt som han fortsatte att spela in sina egna projekt: hardcore, en del stoner rock men också avancerade utflykter i den mer matematiska Meshuggah-terrängen.
    – Jag skrev hundratals låtar. De allra flesta har nog ingen hört.
    Några som har hängt länge på Studio forum kanske minns några av de uppladdade låtarna av @Ploghbill (namnet som Johan använde) från den här tiden.
    Slumpens förtjänst
    Max Martins Maratone-studio har en faq (vanligt förekommande frågor och svar på dessa, reds anm) där fem av åtta frågor handlar om demolåtar. Svaren kan mycket enkelt sammanfattas i följande mening: ”Nej, nej, nej, nej, nej, skicka för guds skull inget material – punkt.”
    Det framgår med all önskvärd tydlighet att Maratone är en värld som lyder under valspråket ”don’t call us, we call you”. Så hur kunde denne totalt okände Blekingemeshuggah komma innanför dörrarna till listpopens Sixtinska kapell? Som med alla osannolika händelser: det var slumpens förtjänst.
    Johan Schuster har en kompis som heter Julius. En gemensam bekant till dem båda råkar vara Max Martin. Vid något tillfälle när Johan och Julius var i Stockholm hade Martin frågat om de ville komma och hälsa på i studion och se hur han jobbade.
    – Det var helt knäckande. Mapparna i min dator hette ”Bajslåt 1” och så vidare. Hans hette ”Britney” och ”Backstreet” och när man öppnade en av dem kunde man plocka fram Britney Spears röst.
    Musikaliskt var Johan Schuster mindre imponerad. Den sortens popmusik som Max Martin sysslade med låg flera kontinenter från Johans egna ideal. Vid den här tiden bestod hans låtar av ett helt improviserat trumspår som han sedan byggde vidare på, instrument för instrument, som bisarra plockepinn. Men till Julius nittonårsdag bestämde sig Johan för att ge honom en alldeles egen låt i present. En poplåt. Han gillade ju popmusik. Och förresten, hur svårt kunde det vara?
    – Som med allt man inte tar så seriöst kan det visa sig bli ganska bra.
    När Julius fick höra sin födelsedagslåt var hans första reaktion: ”Fan Johan, det låter väldigt hitigt.”
    – Julius har ett helt fantastiskt a&r-öra. Han kan inte spela en ton på ett instrument, men han har en osviklig näsa för vad som är en hit eller inte. Ett riktigt Svenne-öra.
    Julius beröm fick Johan att sätta sig ned och skriva en poplåt, mycket som en utmaning för sig själv, men han skickade låten till Max Martin som bad Johan komma upp till Stockholm och spela in en ordentlig demo. Johan packade ett par t-tröjor och en tandborste och tänkte att det handlade om en vecka i Stockholm. I bästa fall två.
    Det är nu fyra år sedan och returbiljetten till Karlshamn ligger fortfarande oanvänd.

    Racken är bara fyllda med det bästa i Max Martins Maratones Studio 1. Foto Fred Thustrup.
    Blev Max Martins lärling
    När Johan kom till Stockholm i november 2006 visade det sig att Max Martin hade andra planer för Johan Schuster än bara en demoinspelning. Johan blev Martins lärling.
    – Han ville att jag skulle sitta alldeles tyst på en stol i ett hörn av kontrollrummet och se på när han jobbade. Det finns inget svårare för mig. Jag älskar musik och har hundra idéer i huvudet på en gång och kan helt enkelt inte låta bli att lägga näsan i blöt.
    Det hände att Johan blev ombedd att göra kaffe eller gå ett litet ärende men annars gjorde han ingenting på två–tre månader förutom att stirra in i ryggtavlan på Max Martin och försöka bilda sig en uppfattning om vad musikproduktion på den här nivån gick ut på. Efter en tid fick Johan små uppgifter som att analysera de tio högst placerade låtarna på den veckans Billboard-lista, och steg för steg kom han närmare mixerbordet. Bildligt talat i alla fall.
    – Jag lärde mig hur det går till att skriva poplåtar. Vad det går ut på. Att förenkla. Att använda samma melodi låten igenom men kanske skifta oktaver eller göra bara små förändringar. Men jag fick också lära mig vett och etikett i studion och att hantera artister. Även om man har en idé som man tycker är bra så ska man inte börja hojta om den direkt utan vänta tills det blir läge att göra det.
    Det hände också, om Max Martin gick tidigt någon kväll, att han sa åt Johan att han kunde använda studion om han ville stanna kvar. Experimentera med lite trumljud eller testa att spela in någonting.
    – Jag kanske spelade in någon gitarr eller så men jag var livrädd för att ändra några inställningar på bordet.
    Pink föll direkt för låten
    I februari 2007 åkte Johan på Europaturné med bandet han skulle säga upp sig från ett par månader senare – hur det än var med musikaliska preferenser så tänkte han inte sumpa chansen att jobba med Max Martin – och före en österrikisk soundcheck fick han en enveten melodi i huvudet. Han sjöng in den i sin telefon och när han kom tillbaka till Stockholm spelade han in en demo med melodin som vers plus en refränghook.
    – Efter den demon satt jag inte i hörnet längre…
    När Pink senare kom till Maratone för att skriva låtar till sitt femte album, Funhouse, tyckte Max Martin att man kunde ge Johans demolåt en chans. Det visade sig att Pink älskade låten och på en halvtimma hade hon i princip hela texten klar till det som blev So What, och hon, Johan och Martin kunde göra klart låten.
    – Martin föreslog hiphop-trummorna, innan var det mer Seven nation army om beatet, och det förvandlade hela låten till att bli Pink.

    Foto Fred Thustrup.
    Det var den andra låten Johan skrivit under sitt lärlingsår hos Max Martin och den gick direkt upp på Billboard-listans förstaplats. När Johan ringde sin mamma och berättade att han var USA-etta lät hon mest förvånad och undrade varför det inte stått i tidningen.
    – Så är det i Karlshamn. Står det inte i Sydöstran så har det inte hänt.
    Pinks senaste hit, Raise your glass (Spotify/Apple Music), började också som en Johan Schuster-demo. Han hade en idé om ett house-riff, fast på gitarr. Pink är inte så förtjust i syntar, hon vill ha det rockigt.
    Introns upphackade G-D-C till C-Em-D är egentligen hela låten, och med en melodi som var lite riffartad och följde ackorden plus fyra-på-golvet-kicken proddade Johan och Martin upp låten så färdigt de kunde utan att ha melodi och text helt färdigt. De tog med den till Los Angeles där Pink gjorde tummen upp och man färdigställde sedan låten på två dagar med Pinks text och sång inklusive Max Martins lilla men så viktiga dragning i melodin över E-moll-ackordet i refrängen
    – Martin är helt fantastiskt bra på att se vad som behövs i en låt. Han hör direkt var felet ligger och har oftast verktyget för att rätta till det.
    Johan är också mycket imponerad av Pinks sånginsatser.
    – Pink är helt grym på att lägga sång. När hon sjunger en refräng så är det tagning direkt. Och den sitter. Och när vi gör ad libs med många andra artister får vi i normala fall sätta oss ned och fundera ut vilken sorts ad libs vi ska ha, hur många det ska vara och så vidare. Pink bara säger ”kör” och så lägger hon allt på en gång. Hon är fantastisk.
    Sticket, eller nedbrytet, var en annan sak som kom till i Los Angeles.
    – I vers och refräng är vi väldigt hårda på att de ska följa vår grundidé. De delarna är alltid väldigt noga uttänkta. Sedan kan sticket vara lite vad man får till i stunden.
    I Raise your glass har man lagt till en takt i slutet så att hela partiet är tolv plus en takt med en virvel-pickup i takt tretton, och här gör Pink vad 99 av 100 sångare också skulle göra: hon laddar för refrängen med ”So raise your…” i takt tolv innan hon inser sitt misstag och säger ”Aww, fuck”. Ett misstag som hela världen nu fått bekanta sig med.
    Energin byggs upp stegvis
    Det finns inget komplicerat med Raise your glass, vilket också gör den helt perfekt som popproduktion, men det är inte samma sak som att det saknas detaljer som är värda att peka på. Ackorden är samma låten igenom men man upplever inte E-mollklangen förrän i refrängen där melodin lyfter över just E-mollet och suger till. Melodin är också byggd efter en förtätningsprincip där energin byggs upp stegvis. Versen är strukturerad men samtidigt lite hiphopsnubblig på sina ställen. B-delen, eller pre choruset, består sedan av samma fras som upprepas fem gånger i rad före refrängpickupen. Refrängen vrider sedan ett varv till med sina dubbelfraseringar ”never be-never be” och ”come on and-come on and” som mer eller mindre piskas in. Johan berättar att man aldrig rör Pinks egna rytmiseringar numera. Man försökte gå in och tajta till när man producerade So what men det blev bara sämre.
    Bygget har också en väldigt tydlig av-på struktur. Dels uppdelningen i hiphopmagra verser och hårdrocksfeta refränger, men också inne i refrängerna finns samma upplägg med motstämman i den första takten, över G-D-C, som sedan lägger sig på en side chain-pumpande utklingning i andra halvans Em-C-D.
    Om man bara hör låten och inte lyssnar ordentligt känns Raise your glass sparsamt arrad, vilket den också på sätt och vis är. Kompet under sången i första versen är bara gitarr och bastrumma, men den där bastrumman är kombinerad av nio olika kickar på varsin kanal. Självklart får man ett alldeles unikt bastrumsound – jag kan inte ens föreställa mig den matematiska sannolikheten för att någon annan skulle kunna hitta fram till en identisk kombination – men man kan ställa sig frågan om någon i målgruppen skulle märka skillnaden på sju eller nio, samtidigt som man bara kan kapitulera inför Johans och Martins noggrannhet när det gäller detaljerna.

    En av väldigt många gitarrer som finns lagrade i Raise your glass. Fender Jaguar med "matching headstock".
    Samarbetar kring mixen
    Mixen gjordes av Serban Ghenea i Los Angeles som också mixade Pinks förra stora hit So what. Varken Max Martin eller Johan Schuster var med i studion men de innebar inte att de hade släppt rodret.
    – Han mixar i Pro Tools och skickar sin masterbuss till ett iTunes här hos oss så vi hör precis det han gör när han gör det och kan säga åt honom att sola en gitarr till exempel fast han sitter på andra sidan jorden och jobbar.
    I och med att mixen görs helt i Pro Tools sitter Johan och Martin med en identisk spegling av Los Angeles-studion. Man behöver inte vänta på att mixar ska skickas fram och tillbaka utan allt kan gå i realtid.
    Nästan lika kort var steget mellan mix och release. Mastern var klar måndagen den 4 oktober. Tisdagen den 5 kom radioreleasen. Onsdagen den 6 oktober släpptes Raise your glass som download.
    Låtskrivardiskografi i urval (2011)
    Adam Lambert: Whataya want from me
    Usher: DJ got us fallin’ in love again
    Britney Spears: 3
    Britney Spears: If U Seek Amy
    Pink: So what
    Pink: Raise your glass
    Robyn: Time machine
    Avril Lavigne: What the hell
    (Samtliga Martin/Shellback plus textförfattare)

    Shellbacks tre favoritverktyg
    AmpFarm
    – Det sparar väldigt mycket tid när man spelar in gitarr eller bas. De flesta gitarrerna som jag har spelat på skiva är AmpFarm. Adam Lamberts Whataya want from me är till och med fulpitchad i AmpFarm en helton upp. Låter riktigt kackigt och skönt.
    Waves Chris Lord-Algee Collection
    – Det är Chris Lord-Algees inställningar på 1176:or och LA2 bland annat. Det är rent fusk. En barnlek. Man bara slänger på den på en taskig lead och så låter det skitbra. För demos i alla fall. Riktigt bra genväg för sång. En ny favorit.
    Yamaha CS-01
    – En barnsynt egentligen men jag älskar den. Det känns som att man har kommit på hemligheten med house. Den har fem ljud och är riktigt knorrig och bra. Försöker man lägga två ljud ovanpå varann fasar de ut varandra – vet inte varför – men är det nåt ljud man behöver brukar man alltid hitta det i CS-01:an.
    Utrustningslista Maratone: www.maratone.se


    SPÅRLISTAN: Raise your glass (Spotify/Apple Music)
    Artist: Pink
    Titel: Raise your glass
    Låtskrivare: Max Martin/Shellback/Pink
    Studio: Maratone
    Produktion: Max Martin/Shellback
    Inspelning: Martin/Shellback/Michael Ilbert – gitarrer/Sal Ojeda – sång i LA
    Mix: Serban Ghenea
    Mastring: Tom Coyne, Sterling Sound
    Skivbolag: LaFace/Jive
    Spår 1 Side chain-kick
    – Här ligger en kick på fjärdedelar som bara används för side chain.
    Spår 2-4 Höga livekickar
    – Tre livekickar från något ljudbibliotek. Skitiga med riktigt rum på. De här är den mesta basen skuren på. Det är mest rummet man får med.
    Spår 5-8 Hiphopkickar
    – Fyra stadiga kickar med botten och punch som står för kroppen.
    Spår 9-10 Hiphopkickar med rum
    – Två kickar med lite mer längd på som är skurna i basen. Alla nio kickarna ligger låten igenom.
    Spår 11 Hård hihat
    – Den här kommer in i pre choruset. Här finns ju ingen virvel utan vi har en hård, skitigt stängd hihat på 2 och 4 istället.
    Spår 12-15 Virvel
    – Samplad virvel i refrängen. Kommer som alla andra ljud från vårt ljudbibliotek. Fyra spår som dubbar samma sak.
    Spår 16-17 Klapp
    – En klapp på 2 och 4. Den andra bara på 4. Bara i refrängerna.
    Spår 18-19 Tamburiner
    – Kommer in i pre:n.
    Spår 20 Tamburin
    – Klapptamburin på 2 och 4. I pre och refränger.
    Spår 21 Shaker
    – Ligger off beat. Som en house-hihat ungefär.
    Spår 22-25 Hihat
    – Fyra kanaler öppen hihat på fjärdedelarna. 808 och skitiga livehihats för att få fräset. Bara i refrängerna.
    Spår 26-27 Tamburiner
    – Sextondelstamburiner som ligger höger-vänster. De är lätt sidechainade så att de inte ska kännas så statiska.
    Spår 28 Cymbal
    – Cymbalflås. Kommer från en liveinspelning – en helt annan låt – som vi har lånat. Hårt skuret i botten. Bara i refrängerna.
    Spår 29-31 Lasrar
    – Tre laserljud som ligger i ettorna i refrängen. Som house-lasrar. Ganska svaga men det blir ändå ett skönt, subtilt sshhhh som leder in i refrängen. Tre olika ljud fast alla spelar på samma ställe.
    Spår 32-33 Crashar
    – 909-crashar. Statiska. Låter euro. Spelar ettorna i var fjärde takt.
    Spår 34 Maskin-hihat
    – Spelar fjärdedelar i sticket för att få lite modernt stuk mot de akustiska gitarrerna. Går över till sextondelar i slutrefrängerna.
    Spår 35 Livetrummor
    – Samplade. Hjälper till med virveln in i sista refrängen. All bas bortskuren.
    Spår 36-38 Basar
    – Den första är en syntbas, Yamaha CS-01 som är skuren allt under 200 hertz för att få knorrljudet. Sen kommer det en Studio Electronics SE01. Ilbert brukar klaga på det: ”Använd en riktig Moog istället”. Den lägger det riktigt låga. Vad jag förstår är det ett arv från Denniz Pop. Han använde alltid SE01:an till bas. Sedan är det en livebas, Rickenbacker 4001 genom en AmpFarm. Alla basar dubbar varandra.
    Spår 39-40 Gitarr
    – Det här är riffet som man hör tydligast i introt. En låg oktav och en hög oktav. Gitarren är en Fender Jaguar genom Waves GTR och det var första gången vi testade något annat än AmpFarm men Martin fick till ett schysst ljud medan jag lirade.
    Spår 41 Orgel
    – Den här orgeln fanns i en studio i Los Angeles. Jag tror vi har den pluggen… B3 heter den. Ligger bara på en ton i refrängerna och lite lägre i sticket.
    Spår 42-43 Gitarr
    – Två crunchiga Telecastrar som också bara ligger kör öppna ackord i refrängen. AmpFarm. En Tele som fanns i studion i Los Angeles och som var väldigt bra.
    Spår 44-45 Gitarr
    – Gibson Les Paul som spelar slingan, motstämman, i refrängen. Sidechainad varannan takt så att sista tonen i slingan hänger och pumpar liksom. Allt som är side chainat styrs av kicken. En låg oktav och en hög. AmpFarm.
    Spår 46-47
    – Två rockiga gitarrer som bara kör kvintackord i refrängen. Les Paul/AmpFarm. Höger-vänster.
    Spår 48-49 Ak gitarr
    – Två härliga Michel Ilbert-gitarrer, höger-vänster, akustiska, som spelar öppna singer-songwriter ackord i refrängen. Skittajta. Inspelade med AKG 451EB.
    Spår 50-53 Ak gitarr
    – Akustisk gitarr, sticket, left-right. De här spelades in i Los Angeles eftersom vi inte hade sticket i Stockholm. Spelar på de lägsta strängarna. När trummorna kommer in kommer två gitarrer till som dubbar de två första med fulla ackord.
    Spår 54-55 Solina
    – The string machine. Ligger panorerade vänster-höger i refrängen. Spelar väldigt rakt. Ger lite stämning. I refrängerna.
    Spår 56 Punkiga utslag
    – Det här är samplade avslag eller utslag i refrängen: doooonnnggg, med cymbaler och allting, och så har vi bara pitchat dem så de stämmer med ackorden. Också sidechainade varannan takt. Ger en härlig rockbandskänsla.
    Spår 57 Gitarr
    – Fender Thinline som också spelar slingan i refrängen. Också sidechainad varannan takt. Har en oktavpitch uppåt på sig som ger en läskig frekvens som skär hål på trumhinnan.
    Spår 58 Synt
    – Yamaha CS-01:an igen som gör en dubb på slingan i refrängen. Också sidechainad varannan takt.
    Spår 59 Synt
    – Sidechainad (Roland) Juno 106. Kommer in under B-hooken i refrängen och glittrar. Väldigt låg i mixen.
    Spår 60-61 Gitarr
    – Kallas ”Galen gitarr”. Enligt principen spela så snabbt du kan på en sträng och en ton och så är den sedan pitchad efter ackorden. Låter som man har satt plektrumet på en fläkt nästan. Har delay och reverb på sig och kommer in i andra pre och ligger lite i sticket och i slutrefrängerna. På nästa kanal är det samma gitarr fast pitchad till en annan ton. Kommer in i slutrefrängen. Fender Jazzmaster. Så indie det kan bli.
    Spår 62 Solina
    – Ytterligare en Solina. Dubbar melodin i B-hooken och slutrefrängerna. Också sidechainad varannan takt.
    Spår 63 Gitarr
    – Kallas ”Sad guitar”. Också Ilbert som har spelat in. En Jazzmaster inspelad med riktigt fjäderreverb i förstärkare och efter det har vi bitcrushat den och sidechainat den varannan takt. I B-hooken och slutrefrängerna.
    Spår 64-66 Piano
    – Två samplade pianon och ett Nord Piano. Sätter en stab på ettorna i var fjärde takt och markerar periodstarten. Hörs väldigt tydligt.
    Spår 67 Sång
    – Ad lib-kanal. Pinks sång-ad libs. Från andra refrängen. All sång är inspelad i Los Angeles och sångkedjan är Telefunken ELA M 251 till en Neve 1073 DPA, Urei 1176 Black och Teletronix LA2A.
    Spår 68 Sång
    – Lead i vers och pre. Lite distad med EchoFarm för att få den lite goare.
    Spår 69-70 Sång
    – Två kanaler som dubbar slutorden i varje A-vers, ”What’s the deli-o”, ”Where’s the rock ’n roll” och så vidare. Pannade höger-vänster.
    Spår 71 Sång
    – Dubbar varannan mening i pren.
    Spår 72 Sång
    – Lägger stämman i andra pre.
    Spår 73-75 Sång
    – Lead i refrängen och dubbar vänster-höger på leaden.
    Spår 76-78 Sång
    – Tre kanaler av en hög stämma i refrängen. Ligger mitten, vänster och höger.
    Spår 79 Kör
    – Jag, Martin, Pink och hennes kille, Carey Heart, som står och sjunger ”Raise your glass”. Lilla hockeykören.
    Spår 80 Sång
    – Den här är döpt till ”Talking shit” och är alla småkommentarer i låten.
    Spår 81-83 Sång
    – Tre kanaler understämma i refrängerna. Mitten, höger, vänster.
    Spår 84-86 Sång
    – Tre kanaler där hon sjunger refrängens motstämma, alltså slingan, med text. Bara i sista refrängen, sista 16 takterna.
    Spår 87 Sång
    – Höga stämman i sticket med flanger-effekt. Låter som den där Led Zeppelin-låten…
    Aux:arna är fyra: nummer ett med ett fjärdedelsdelay, EchoFarm; nummer två med en annan typ av fjärdedelsdelay; nummer tre har ett halvnotsdelay och den sista är ett reverb.

    Eva Hillered
    Ett vanligt problem vid textförfattande är att skriva rätt antal ord till musiken. För många eller för få ord kan låta krystat. Här visar vi hur du får text och musik att tala samma språk.
    Antingen har man lätt för att skriva musik och spela in snygga musikbakgrunder, eller så har man börjat skriva låtar utifrån texter – kanske genom att modifiera sitt gamla dagboksskrivande till låttexter. Det är så det oftast ser ut, vi har våra styrkor som låtskrivare i antingen musiken eller texten, och det är få som är lika starka på båda områdena.

    Foto © 2011 J. Ronald Lee
    Gemensamt för oss alla är att vi måste försöka få till en helhet, ett lyckligt äktenskap mellan text och musik. Och som i alla relationer måste man ibland kompromissa genom att offra ett favorituttryck, eller genom att förändra en musikdel man från början tyckte var genialisk. I bästa fall blir ett plus ett mer än två.
    Man skulle kunna säga att det finns en sorts ”sångspråk” som lämpar sig riktigt bra att gifta ihop med musik. Det är en ganska stor skillnad mellan texten i en sång och texten i en dikt, en novell eller en roman. Ett sätt att få inspiration och komma in i sångspråket är att lyssna noga på musik man själv blir inspirerad av. Sök upp texten till din favoritsång på nätet och läs den utan att höra musiken. Det som utmärker en sångtext är att det finns en tydlig form och rytm.
    Om du lyssnar på en fras riktigt noga kommer du att höra att orden i sig har en melodi, att det finns en naturlig betoning på vissa ord, en inneboende rytm. Om du säger frasen om och om igen, så kan du ofta höra att det känns naturligt att göra en liten minipaus på vissa ställen i frasen. Om du håller dig till den inneboende rytmen, melodin och betoningen i orden, så bidrar det till att text och musik verkligen känns som en helhet.
    Om du utgår från en textidé är det väldigt tacksamt att börja med en huvudfras, som kan tänkas vara hooken i låten. Du kan då hitta melodin bara genom att utgå från hur frasen låter när du säger den högt. Följ den naturliga betoningen, höj melodin från talläge upp till ett sångläge. Om ett ord blir betonat när du säger det – låt just det ordet få en högre ton i din melodi. Du kan pröva att säga din textfras till lite olika taktarter och lyssna efter när det svänger som bäst. Om du utgår från inspelad musik så pröva att först bara tala textfrasen till din inspelade bakgrund, som en rap, så att du får till ett sväng. Det generella rådet är att ha en ton på varje stavelse.
    Har du en melodi men ingen text kan du testa att improvisera en melodi med blajtext. Gå in i känslan och sjung om och om igen tills ord dyker upp spontant. Dels brukar de här spon­tanorden faktiskt ha en innebörd som stämmer med din egen känsla, och dels brukar de svänga bra ihop med melodin. Återigen, en stavelse på varje ton är grundreceptet. Det finns undantag – låtar som är väldigt ordrika. Om du till exempel lyssnar på Säkerts låt Vi kommer att dö samtidigt, så är vissa fraser fyllda med fler ord än vad som får plats om man räknar tonerna i den bärande melodin. Annika Norlin är också en artist som är en utpräglad textmänniska, hon är journalist i botten och skriver massor av text innan hon börjar med en låt. Det ger en annan känsla än en text som helt anpassar sig efter melodin. Om du lyssnar på Oskar Linnros Från och med du så är det en låt som strikt håller sig till en ton per stavelse, och som också har ett relativt regelbundet rimschema. Det ger en annan karaktär och bidrar till att det blir catchy och svängigt.
    Linnros använder sig också av ett så kallat inrim som skiljer sig från vanliga så kallade slutrim. Ett inrim är ett rim där olika ord rimmar inuti en mening. Så här låter det i Linnros låt: ”… men jag har samma trasor på och röker samma Marlboro.” Det kommer bara en gång i låten, men ökar svänget.
    Det vanligaste är att man använder sig av rim på något sätt, eftersom det ökar svänget och förtydligar rytmen. Rimorden får också en extra framträdande roll i texten, speciellt i så kallade slutrim, ord som rimmar i slutet av en rad. Undvik nödrim, och använd bara ord som är viktiga för sången.
    När man både vill rimma och undvika de värsta klyschorna kan man lätt fastna i rimträsket. Det går att ta sig upp genom att ändra rimflätningen. Ett bra knep är att inte rimma så ofta i verserna, där man utvecklar sitt tema eller berättar sin historia, men att ha en tätare rimflätning i refrängen, som är sångens centrum.
    Man kan också använda sig av alliteration för att förstärka rytmen i texten, det vill säga att flera ord börjar på samma bokstav. Det lämpar sig också jättebra för låttitlar, Ready to Run av Dixie Chicks är ett exempel.
    Att börja varje vers med samma fras men variera versens slutord är ett sätt att ge texten en rytmisering, att skapa en tydlig form och ett sväng som lämpar sig för en sångtext.
    Ett annat sätt att få en text att svänga med musiken är att begränsa antalet stavelser till ett visst antal per rad. Att inte använda så många ord ger en viss känsla av rymd och kan låta väldigt snyggt i en låt.
    Öva dig på att skriva utifrån ett visst ämne och håll dig till, exempelvis, tre stavelser per rad. Låt den sista raden bryta mönstret. Det kan vara snyggt att ha ett sådant mönster i verserna och sedan låta refrängen bryta det och ha fler ord/stavelser i varje rad. I en av mina senaste låtar har jag använt den här principen. Jag håller mig – inte helt exakt, men så nära det går utan att göra avkall på innebörden och valet av ord – till ett visst mönster av stavelser. Tre plus tre plus tre – och så en slutrad med fler ord:
    Vers:
    Snowflakes fall
    to the ground
    Sun comes out
    melts them down
    Mountainside
    River runs to feed the tide
    Vers:
    Grass grows high
    Hot blue skies
    must give way
    to frosty nights
    Little birds must
    learn to fly and say goodbye
    Refräng:
    Dance in the circle now and don’t you cry for me
    I´ll be gone for a little while and it won’t be long you see
    Everything is here, that we need
    (ur Dance in the Circle av Eva Hillered)

    I serien:
    Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten (denna) Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

    Eva Hillered
    Det finns oändligt mycket att skriva om, det gäller bara att komma på rätt idé när du sitter där och undrar vad sjutton den där snygga melodin du har ska handla om. Eva Hillered visar hur du kan jobba metodiskt med att fånga idéerna.

    Som lärare och ledare för låtskrivarseminarier möter jag ständigt en massa låtskrivare på olika nivåer, och för de allra flesta skapar textarbetet då och då problem. Kampen för att verkligen bli nöjd med en låt brukar för de flesta ligga på textsidan.
    Om du tycker att det är lätt att få till melodier och snygga ackordföljder, så beror det förmodligen på att du har hållit på mycket med detta. Då har du både en tillit till din förmåga att improvisera och skapa musik och lätt för att uttrycka känslor och stämningar i toner.
    Anser du dig själv svag på att skriva texter, finns det egentligen bara en väg att gå: Skriv mer text! Att skriva en låttext är dessutom en speciell sorts textskrivande som skiljer sig från att skriva faktatexter, dikter eller romaner. Jag ska ge dig lite tips när det gäller att hitta ämnen att skriva om, och förhoppningsvis förändra din inställning om du tycker att det är hopplöst svårt att fylla dina låtar med bra textinnehåll.
    På med kepsen!
    Om du gör till ditt primära fokus i en veckas tid att leta efter låtuppslag, så kan jag nästan garantera att du lugnt hittar 100 inspirerande idéer. Men det kräver att du tar dig an uppgiften seriöst och ger den tid och uppmärksamhet. Jag har en metafor för det här: du ska ”sätta på dig låtskrivarkepsen”. Allt vi fokuserar på blir större, och om du har låtskrivarkepsen på kommer du hela tiden att få uppslag till nya låtar. Själv sätter jag av speciell tid för att skriva låtar och jag deltar ofta i låtskrivarseminarier.
    Vad är en bra låttextidé? Jo, det är en idé som engagerar dig och får dig att känna lust och inspiration att skriva, och som kan tänkas engagera en lyssnare. Utgå från din egen värld och dina egna upplevelser. Joni Mitchell blev som ung starkt ifrågasatt av sin lärare när hon hade lämnat in en dikt som handlade om hingstar. Läraren skrev ”Klyscha” över hela papperet och bad henne skriva om saker hon kunde någonting om. Hon tackade läraren på sitt första album: ”Den här skivan är tillägnad Mr. Kratzman, som lärde mig att älska ord.”
    Det finns egentligen ingenting som du inte kan skriva om. Konsten är att vinkla ditt ämne på ett intelligent sätt som gör att lyssnaren dras in i din story. Att vinkla ett stort ämne på ett personligt sätt är ett av knepen.
    Men – och det här är viktigt – du måste skriva ner dina fraser, titlar och ord. Det är väldigt svårt att i efterhand komma ihåg ens det mest geniala. Skaffa en speciell låtskrivarbok, där du kan samla, samla, samla.
    Att ha låtskrivarkepsen på när du läser är naturligtvis ett måste:
    Läs tidningsrubriker och ingresser. Skriv ner bok- och filmtitlar som inspirerar. Sno favoritfraser från romanen du läser. Omformulera frasen lite om det går. Läs intervjuer och skriv ner fraser med sting. Konsten att lyssna
    Det talade språket innehåller alltid massor med godbitar för den låtskrivare som kan konsten att lyssna:
    Vad säger kärleksparet på tunnelbanan till varandra? Hur beskriver din kompis sin trassliga kärleksrelation? Filmer är en guldgruva när man letar efter snygga fraser. Lyssna på dialogerna, och anteckna det som inspirerar. Gå på teater, och lyssna efter snygga repliker laddade med mening och känsla. Lyssna på poddradio på engelska för att utveckla ditt ordförråd och få idéer, om du skriver på engelska. Kolla till exempel in Bob Dylans eget radioprogram – finns som poddradio. Lyssna på låttexter av andra artister som berör dig. Vad handlar de om? Hur är språket? Utgå från en favorittexts första fras och skriv vidare med egna ord.
    Historien bakom texten
    Every breath you take 
    Stings text beskrev egentligen en ”stalker”, en sjuk människa, men många missuppfattade låten och trodde att det var en kärlekssång. Som en respons på denna misstolkning skrev Sting sedan sången Set them free där han ger uttryck för hur han definierar kärlek.
    Born in the USA 
    Bruce Springsteen skrev den kända sången som många tolkar som en patriotisk hymn. I själva verket ville han skildra hur Vietnamkriget påverkade det amerikanska folket. Att belysa aktuella händelser är en viktig utmaning som låtskrivare. Men man får akta sig för att ”predika sanningar”, den typen av sånger får oftast motsatt effekt.
    1999 
    Prince skrev låten 1999 i början av 80-talet, och det blev hans första riktigt stora hit. Vissa sifferkombinationer svänger riktigt bra, det i sig kan ju ha varit anledning nog till titeln. Det finns fler som har använt sig av just talet 99. Tyska Nena fick en hit med 99 Luftballons. Det är ju ett klart starkare och mer finurligt sätt att säga ”tonight we´re gonna party like it´s 1999” än att bara skriva ”tonight we´re gonna party”. Frasen får flera betydelser, och texten svänger rejält.
    Angel of Harlem & Candle in the wind
    Att beskriva en känd person genom en snygg metafor kan leda till en bra låt. Angel of Harlem av U2 är en hyllning till Billie Holiday. Ett annat exempel är Candle in the wind av Elton John som handlar om mytomspunna Marilyn Monroe.
    Penny Lane
    Här har Beatles ägnat sig åt att detaljerat beskriva en gata i Liverpool. Före Beatles var det bara en vanlig gata, vilken som helst i Liverpool, nu vallfärdar folk dit och turismen flödar. Så kan det gå när låtskrivarkepsen är på!
    Lucy in the sky with diamonds
    Denna Beatles-låt har många trott handlar om drogen LSD. Enligt John Lennon visade hans son upp en teckning som han hade gjort och sa ”That’s Lucy in the sky with the diamonds”. Wow, tänkte John, vilken bra titel!
    Paul McCartney har dock i efterhand indikerat att det var en uppenbar drogreferens.
    Funny prune
    Jag skulle skriva ihop med den begåvade låtskrivaren Christina Persson från Köpenhamn. Vi satt på en restaurang i Grekland där de har pappersdukar. När vi småpratade sa plötsligt Christina: ”As one of my best friend says, life is such a funny prune.” Jag skrev raskt ner uttrycket på duken. Efter att ha jobbat ett tag med låten insåg vi bägge att uttrycket definitivt behövde någon form av förtydligande, så vi lade till: ”Life is such a funny prune, a promising plum, that dries too soon”. Vi blev väldigt nöjda eftersom vi dessutom fick med en smaskig allitteration, som är så snyggt i låttexter (promising plum).

    I serien:
    Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar (denna) Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

    Eva Hillered
    Det finns några grundläggande principer som hjälper dig att skriva bättre låttexter. Här går vi igenom åtta konkreta tips på hur du kan ge din låt en text som den förtjänar.

    För att få till en riktigt bra sångtext med ett personligt språk är ett bra råd att du först bara skriver ner alla associationer och tankar som dyker upp utifrån din grundidé, utan att redigera. När du har en grovskiss av din text kan du gå in och finslipa och kanske få till ett ännu bättre språk med hjälp av de grundprinciper och verktyg som jag presenterar.
    Om du inte kommer på någonting lysande i stunden – sätt en parentes runt ordet eller frasen och gå vidare. Du kan återkomma dit senare. Ibland hjälper det inte att anstränga sig i en kreativ process, utan det är snarare bättre att luta sig tillbaka och lita på att det omedvetna jobbar för att hitta den saknade pusselbiten.
    1. Var unik och universell
    Som låtskrivare kretsar vi runt några få ämnen som väcker våra starkaste känslor. Vi skriver om det som engagerar oss och vår önskan är att andra människor ska känna igen sig och bli berörda. Risken är att vi bara härmar vad andra redan har lyckats uttrycka och att det mest låter som en klyscha när vi skriver om de stora ämnena, till exempel kärlek. Lösningen är att hitta ett unikt språk som känns trovärdigt och en vinkel på ämnet som är spännande. Ju mer dessa bägge perspektiv – det unika och det universella – samtidigt är representerade, desto starkare och mer angelägen blir en sång.
    2. Skapa unika metaforer
    Metaforer är ett av de verktyg du kan använda för att göra ditt språk mer personligt. De ger också utrymme för dubbeltydighet och den komplexitet som finns i livet. Metaforer skapar bilder och gör en text mer levande.
    En metafor får du genom att para ihop två ord som inte har något med varandra att göra och som tillsammans bildar någonting nytt. Konflikt är grundläggande för en metafor. Om jag säjer ”en armé är en stridshär”, så är det bara en beskrivning, men om jag säjer ”en armé är en blodtörstig varg” så påstår jag något som sakligt sett är osant, och det skapar en metafor. I metaforen hamnar fokus på vargen, som tydligt ger bilder och känslor som beskriver den här arméns specifika karaktär och farlighet.
    Att då och då leka med detta pusslande av substantiv som inte har med varandra att göra kan leda till att du hittar nya spännande metaforer, som i sig kanske ger upphov till nya sångidéer.
    Skriv en lista med substantiv, plocka dem som dyker upp spontant. Se till att ha med både abstrakta och konkreta substantiv, då brukar det gå lättare att skapa metaforer. Till exempel kan du sätta ihop orden rädsla och skugga, du kan använda meta foren i olika former, till exempel: ”rädslan är en skugga”, ”skuggrädsla” eller ”rädslans skugga”.
    Du kan också sätta ihop substantiv med ett adjektiv eller ett verb med ett adverb. Gör listor på samma sätt, välj substantiv och adjektiv på måfå, skriv ner i en lista och försök para ihop, pröva detsamma med verb och adverb. Se bara till att det finns en motsättning mellan orden, annars blir det ingen intressant metafor. Till exempel är ”sjunga vackert” ingen metafor. Men att ”sjunga blint” är en intressant metafor. Precis som ”ulliga moln” bara är ett vanligt adjektiv parat med ett substantiv, medan ”kantiga moln” är en metafor som ger bilder och sätter fart på fantasin.
    Du kan också hitta en metafor genom att ställa två frågor: Vad karaktäriserar min idé och finns det någonting annat som har samma karaktär? Metaforer fungerar genom att du hittar en tredje sak som de två sakerna har gemensamt.
    Om du tillexempel ska beskriva en vind, fundera på vilken karaktär vinden har. Kanske är den het och intensiv? I så fall – vad mer är hett och intensivt? Det första du kommer på är kanske en hårfön. Naturligtvis kan du skriva just ”vinden är het och intensiv”, men du kan också skapa en metafor och säja: ”vinden är en hårfön”, eller ”en hårfönsvind”, beroende på hur rytmen och utrymmet ser ut i din sång.
    Du kan också hitta metaforer genom att bara sätta ihop två ord, eller fraser som är varandras motsats, utan att bry dig om satslära. Fokusera bara på motsättningen mellan orden. När man hittar en riktigt bra metafor med två motsatsord så kan det bli den bärande idén i en låt, ibland både titeln och den så kallade hooken. Ett exempel på det är sången Beautiful Disaster av Kelly Clarkson.
    Skriv ner ord på måfå och leta efter deras motsats. Skapa meningar eller metaforer, till exempel: mörker–ljus, ond–god, idyll–katastrof.
    När du ska göra personbeskrivningar i sånger är det väldigt tacksamt att använda metaforer genom att likna personen vid någonting annat. Ett naturelement, en väderlek, ett djur, en växt, ett musikstycke. Ställ frågan: Om den här personen vore en väderlek, vilken väder skulle han vara? Regn? Snö? Het vind? I hitlåten Release me med Oh Laura används detta grepp flitigt:
    I am the wilderness locked in
    a cage
    I am a growing force you kept
    in place
    I am a tree reaching for the sun ...
    3. Skriv som du talar
    Utgå från ditt vardagsspråk och sättet du uttrycker dig på, det bidrar till en personlig ton. Ibland kan det löna sig att läsa texten högt och bara fortsätta med de ord som spontant dyker upp om du har fastnat. Ta med detaljer, det specifika, sorten på kaffet som huvudpersonen i sången dricker, märket och färgen på jackan, namnen på orten där din sång utspelar sig. Välj det konkreta före det abstrakta, det gör din sång tydligare och lättare att leva sig in i för lyssnaren.
    4. Repetition
    Du kan med fördel repetera utvalda starka ord och fraser för att skapa igenkänning, mönster eller understryka något. Det gäller särskilt titeln, och det är ett mycket användbart redskap och en princip som du nästan alltid kan använda dig av. Pete See gers klassiker Where have all the flowers gone är ett bra exempel.
    5. Utveckling och dramaturgi
    Se din sång som en mini pjäs eller film. En bra öppning – en höjdpunkt – en klimax och en upplösning – ett bra slut. Tänk på att arrangera elementen i sången i en meningsfull, logisk sekvens. Om din sång kretsar runt en specifik idé, se till att det finns en sorts utveckling som leder från något, genom något, fram till något.
    6. En stark start
    Både introt och den allra första frasen är väldigt viktiga i en sång. Det är där det avgörs om lyssnaren dras in och blir intresserad av att lyssna vidare. Starten kan gärna tydliggöra berättaren och det är oftast där man etablerar var det hela utspelar sig.
    7. En bra titel
    Att hitta en bra titel är ofta det sista momentet när du har skrivit en sång. En tumregel är att titeln ska summera innehållet i texten. Det kan också vara ett namn eller ett uttryck som finns i refrängen. Försök att hitta en titel med en unik touch och undvik klichéer. Det kan vara en poäng att googla din låttitel för att se hur många andra sånger det finns med samma titel. Får du enormt många träffar kanske det är läge att byta titel. Eller förändra den något.
    8. Enkelhet
    Håll dig till en idé/känsla och ta bort sidohändelser. Ett vanligt misstag är att försöka säga för mycket i en sång. Det lilla tidsutrymme vi har i en sång tillåter bara att vi utvecklar en historia, belyser ett ämne.
    Låt varje ord räknas, undvik utfyllnadsord. Gör granskandet av din sång i slutet av processen, när du tycker att du i princip är färdig. Det allra bästa är om du har låtit sången vila minst ett par dagar när du tar itu med denna uppgift. Då ser du tydligare vad som kan skäras bort och vad som behöver tajtas till.
    Se till att du inte använder samma ord fler gånger – om det inte är en hook eller en refräng förstås, eller en medveten repetition. Allra bäst är det att få feedback på sin sång. Välj en person som du har förtroende för och som har mer kunskap och erfarenhet än du när det gäller låtskriveri.

    I serien:
    Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 (denna) Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

    Eva Hillered
    När du ska skriva en låttext finns det inga regler som du blint måste följa, men det finns vissa grundläggande principer som ökar dina chanser att det blir bra. I två delar går vi igenom dessa grundpelare. Häng med!

    1. En bra grundidé
    Utgå från någonting som du själv har upplevt eller en känsla eller tanke som är viktig för dig. När du har skrivit av dig under ditt första inspirationsrus, fundera på hur du ska vinkla din idé. Kanske kan du berätta utifrån ett nytt perspektiv som inte är så vanligt – då är det lättare att få uppmärksamhet när du vill förmedla din sång. Om du själv är berörd av någonting så finns det troligen många andra som också blir det. Lyssnarna vill höra om ditt hörn av verkligheten.
    Om du vill kunna framföra din egen musik så måste du kunna stå för varje ord. Det är inte detsamma som att du måste vara bokstavligen sannings­enlig – sånger är små historier från livet som tar fasta på det allra viktigaste och där du gör bäst i att ta bort alla oväsentliga och tråkiga detaljer.
    Under en tidsrymd av cirka tre minuter ska du först lyckas fånga lyssnarens uppmärksamhet och sedan också hålla kvar intresset. Om du skriver om händelser från ditt eget liv, skriv först av dig, syna sedan din idé och fråga dig hur du kan göra det så intressant som möjligt för den som lyssnar.
    Gör din historia ännu mer tragisk, eller ännu mer dramatisk. Du kan se en sång som en liten minipjäs som mår bra av en tydlig dramaturgi. Vilket är det bästa sättet att börja sången? Ändra slutet eller öka dramatiken om det gör att sången blir mer spännande! Använda din fantasi helt ohämmat.
    Du kan leva dig in i andras öden och göra dem till dina. Du kan vara ett naturelement eller föra en katts talan. Du kan återge historier från böcker och filmer eller hitta på historier och välja hur du vill att händelseförloppet ska utvecklas. Friheten du har som låtskrivare är gränslös, men för att det ska bli engagerande för den som lyssnar är det viktigt att det är engagerande för dig också och att din grundidé är intressant.
    Språket i en sång är ett speciellt språk som skiljer sig från dikter och vanlig prosa. Läs gärna sångtexter av andra artister som du tycker om, och låt dig inspireras. En bra skrivövning är att först läsa en favorittext ett antal gånger och sedan utgå från första frasen och med egna ord skriva din egen version. Troligen har du då blivit inspirerad och påverkad av din favoritartists sätt att använda språket.
    2. Tydlighet
    I mina tidigare artiklar i Studio har du kanske redan läst om de tre val man ska göra sig medveten om som låtskrivare när man skriver en text. Det handlar om sångens berättare, scen och tidsram. Att lyssnaren kan följa med i historien och förstå innehållet är en viktig regel om man vill skriva en bra sångtext som verkligen kommunicerar innehållet till lyssnaren.
    Jag stöter ofta på låtskrivare som vill skriva dunkla texter – de vill inte ”skriva lyssnaren på näsan”. Vill man ha en mångtydighet i sina texter är det bättre att använda sig av metaforer som i sig är just mångtydiga. Faran är att om man plötsligt ändrar till exempel berättarröst utan att det är fullt begripligt, så tappar den som lyssnar fokus och börjar tänka på annat. Risken finns att det som för låtskrivaren kanske känns häftigt och speciellt, för lyssnaren bara upplevs som oförståeligt och ointressant.

    Tänk hellre ut metaforer än att vara dunkel i texterna eftersom metaforer kan vara mångtydiga i sig. Foto: iStockphoto.
    Om du skriver på engelska så rekommenderar jag att du bollar din text med någon som har engelska som sitt första språk. För oss svenskar kan vissa engelska uttryck som vi kommer på i ett inspirerat ögonblick låta hur coola som helst, men det är svårt att veta hur en engelskspråkig person tolkar uttrycken. Det kan bli helt fel. För att bli inspirerad och hitta bra uttryck som fungerar för en engelskspråkig marknad så finns det många webbsidor du kan besöka. Sök till exempel på ”American idioms”, så hittar du en massa uttryck som kanske i sig kan inspirera till en ny sång.
    När du har skrivit din första textskiss, ställ dig då dessa tre frågor:
    Vem berättar historien? Utspelar sig historien någonstans – finns det en ”scen” – eller är det hela en beskrivning av någons tankar eller känslor? Under vilken tidsperiod utspelar sig historien? Det bästa brukar vara att hålla sig till samma berättare, tidsram och scen under hela sången. Om du ändrar i någon av dessa parametrar under sångens gång måste det vara logiskt och begripligt för den som lyssnar.
    Tydligheten mår också bra av att du håller dig till samma språkbruk, och språkton rakt igenom sången.
    Berättaren
    Första person: jag/vi Andra person: du (direkt tilltal) Tredje person: han/hon/de Perspektivet du skriver utifrån påverkar din historia. Varje perspektiv skapar en värld, som skiljer sig från de andra perspektiven. Din utgångspunkt styr relationen till publiken. Utgångspunkten utgör ramen för din idé.
    Att välja första person innebär att det är sångarens personliga historia som levereras till publiken och det skapar intimitet, publiken får ta del av sångarens värld.
    Oftast faller sig berättarperspektivet naturligt, men du kan laborera med det när du gjort den första färdiga arbetsskissen av sången för att se om den blir ännu bättre med ett annat berättarperspektiv.
    Andra person kallas också för direkt tilltal eftersom sångaren talar till en andra person – ett du – eller till och med direkt till publiken. Ett exempel på direkt tilltal är John Lennons Imagine.
    Om du väljer tredje person som berättarperspektiv – han eller hon eller de – så blir du en historie­berättare. Sångaren och publiken riktar då sin uppmärksamhet mot en tredje part.
    Tredjepersonperspektivet kan vara användbart om du ska skriva om någonting personligt som känns för utlämnande. I stället för att skriva ”jag” så kan du tänka dig att en annan person har råkat ut för samma sak. Det skapar lite mer distans och befriar dig från direkt inblandning i det som händer i sången. Tillsammans med publiken betraktar du någon utifrån och berättar hans eller hennes historia.
    Tidsram
    Nutid Dåtid Framtid Rörelse i tid Att skriva i nutid (presens) i kombination med första person ger ofta en stark emotionell laddning till en låt, lyssnaren blir närvarande i sångarens nu och detta kan bidra till lyssnarens inlevelse i texten.
    Dåtidsperspektivet (imperfekt) är bra att använda när du berättar en historia som har hänt. Nutid och dåtid är de vanligaste tidsramarna.
    Framtidsperspektivet kan användas när sångaren beskriver en dröm som han/hon har, oftast förekommer nutiden som en kontrast till den efterlängtade drömmen.
    Rörelse i tid är den mest ovanliga tidsramen.
    Scenen
    Ingen särskild plats En särskild plats Ett odefinierat ”här” Scenen förflyttar sig – förändras Ett fortskaffningsmedel i rörelse Många sånger kretsar runt en känsla, en tanke eller en upplevelse och det är ett ”jag” som beskriver dessa känslor. Det finns ingen specifik scen och ingen tidsram. Ibland fastnar man i texten just för att man tycker att man redan har sagt allt man vill säga.
    Ett sätt att utveckla sin text och få mer material är att då att i stället tänka sig att det är en annan person som upplever detta. Då kan man skissa på en beskrivning av den här personen, låta personen vara med om en specifik händelse, låta det hela utspela sig någonstans. På så sätt kan man få mer kött på benen och mer konkret material till sin sångtext, även om man i slutänden kanske ändå låter perspektivet vara första person.
    3. Undvik stora generella ord
    Vissa ord är verkligen överanvända i sånger, och med tanke på hur många miljoner kärlekssånger det finns så har du större chans att bli lyssnad på om du uttrycker någonting unikt. Du upplever kärleken på ditt specifika sätt, och det är den beskrivningen som gör det spännande att lyssna på ännu en kärlekssång.
    Blanda in din sinnesupplevelse så påverkar du också lyssnarens sinnen. Beskriv förutom syn och hörsel intryck av hur det känns i kroppen, vilken smak och vilka dofter du upplever. Måla bilder med ord. Leta efter de konkreta namnen. De ger färg åt din sång och understryker det unika perspektivet. I stället för att skriva ”Han satt i en bar och drack en drink” kan du i en mening både ge personen en karaktär och bestämma en specifik plats som ger färg åt din berättelse: ”I Georgios stimmiga bar tömde han snabbt sin mojito”. Ju mer konkret och specifik du är desto mer engagerande och trovärdig blir texten.

    I serien:
    Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 (denna) Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

    Eva Hillered
    När du precis har skrivit en låt kan du räkna med att ditt omdöme inte är det bästa. Här är verktygen som hjälper dig att förbättra dina låtar och ta dem till nästa nivå.
    Om du känner dig nöjd och stolt så är du förälskad i din egen skapelse. Och när man är förälskad så ser man som bekant inte några skavanker eller fel. Följ de här stegen för att förbättra din låt, och kolla om den håller när du granskar din förälskelse med kritiska öron.

    Bild: Pixabay
    1. Vila
    Försök glömma din darling, låt sången vila i minst tre dagar, gärna en vecka.
    2. Gå igenom låtstruktur och dynamik
    Lägg orden åt sidan och lyssna först bara på hur energin i musiken böljar.
    En riktigt bra låt drar ditt intresse in i låten med en stark start och håller ditt intresse kvar genom att den böljar dynamiskt mellan höjdpunkter och dalar, och genom att den balanserar mellan det förutsägbara och det som överraskar.
    Gör ett schema över delarna i låten utmed en linje: intro, vers, refräng och så vidare. Markera med kurvor hur energin böljar. Det normala är att det finns tre eller fyra energicykler i varje låt.
    Finns det tydliga höjdpunkter i energin? Om du har ritat en energikurva som ser ut som under "Otillräcklig dynamik" nedan, är det troligt att du behöver skapa en större kontrast mellan till exempel vers och refräng.
    Bra dynamik

    Otillräcklig dynamik

    Det vanliga är att verserna har lägre intensitet och mindre komplicerad melodi för att lyssnaren ska kunna fokusera på texten, och att refrängerna har en stegrad intensitet. Det kan åstadkommas till exempel genom att melodin ligger högre upp i tonhöjd, att det finns större melodiska språng, en mer intensiv rytmisering, en annan rytm i ackordväxlingen och/eller andra ackord än i versen.
    Låtens så kallade hook eller krok, det man kommer ihåg efter att ha hört den för första gången, brukar finnas i refrängen. Där är det också vanligt att låtens titel återfinns. Refrängen är låtens återkommande centrum, och det är viktigt att den är så stark att den tål att repeteras flera gånger, och att den skiljer sig från verserna.
    Introt och första versen är viktiga, det är där du sätter tonen, skapar stämning och väcker förväntan.
    Finns det kontrast mellan låtens olika delar? Om inte, kan din låt sakna nödvändig dynamik och uppfattas som monoton och långtråkig. Om du vill upprepa refrängen en extra gång på slutet är tricket oftast att lägga till en brygga, en del som skiljer sig musikaliskt till exempel genom att gå i moll om sången tidigare gått i dur. Bryggans syfte är att överraska med ny energi, en annan rytmisering, andra harmonier, för att det ska kännas fräscht att komma tillbaka till refrängen igen.
    Låtens olika delar ska flyta naturligt in i varandra. Om en övergång från vers till refräng känns onaturlig kanske du behöver lägga till ett så kallat prechorus eller en förrefräng, vars syfte är att tydligt förbereda för refrängen.
    3. Arbeta med texten
    Renskriv din text på dator och skriv ut den. Läs den som text utan att lyssna på musiken.
    Om berättarrösten, tidsramen eller scenen ändras under sångens gång är det viktigt att detta är logiskt och begripligt för den som lyssnar.
    Du kan också pröva att ändra berättarperspektiv för att se om detta förbättrar sången. Den berättarröst som kommer lyssnaren allra närmast brukar vara första person, jag, i kombination med andra person, du direkt tilltal. Lyssnaren upplever det då som om den som sjunger själv har upplevt det den berättar om, och om han eller hon sjunger till ett du så känner sig lyssnaren direkt tilltalad. Tredje person, han/hon, ger mer distans och lämpar sig bäst i berättelsesånger. Prova dig fram.
    När det gäller tidsramen brukar nutid bli starkast för den som lyssnar, dåtid lämpar sig bäst när du berättar en historia om något som hänt. Framtid är den ovanligaste tidsramen.
    Har sången samma språkbruk rakt igenom? Använder du ett vardagligt språk eller ett mer poetiskt? Ofta är talspråket bäst, det blir konstigt att använda uttryck eller ord i en text som du inte normalt skulle göra. Är texten mer poetisk och metaforisk kan du inte tillämpa den här regeln strikt, men försök hålla dig till samma språkliga ton rakt igenom låten.
    Beskriv dina egna unika upplevelser. Utgå gärna från sinnena syn, hörsel, känsel, inre kroppsförnimmelse, doft och smak. Speciellt när det rör sig om de stora slitna orden som till exempel kärlek. I en sång om en kärlekshistoria som tagit slut sjunger Lena Killgren: "Jag tänker på dig, en smak av honung i min mun". Direkt förflyttas lyssnaren till minnet av en sensuell kärleksupplevelse och alla i publiken suckar och vet hur det känns att sakna en sådan passion ...
    Välj det specifika (äpple) framför det generella (frukt). Välj det konkreta (”snödroppar tittar fram i snöslasket”) framför det abstrakta (”våren är på väg”). Leta efter de specifika namnen. Skriv inte "blomman var så vacker", använd namnet på en specifik blomma som kanske i sig förmedlar något. Det är skillnad mellan en lilja och en maskros.
    Ordet vacker är allmängiltigt – vad är vackert för just dig? Beskriv det så blir det en bra sångtext. I en sång ska vi på ett litet utrymme hinna säga mycket. Ju mer konkreta och specifika vi är desto mer engagerande och trovärdig blir texten.
    Berättar varje ny vers något nytt, ger den ny information eller en ny belysning åt refrängen? Varje vers bör tillföra något nytt eller föra handlingen vidare, men om du kretsar runt ett känslomässigt tema snarare än att du berättar en historia, är det ibland svårt att ge nytt innehåll åt varje vers. Begreppet "second verse hell" belyser hur svårt det ibland kan kännas att få till en lika bra andra vers som den första.
    Ett sätt att utveckla temat är att inkludera motsatsord eller fraser som innehåller motsatser. Till exempel "en kärlek med taggar". I själva motsättningen finns det ofta mer dramatik och historier att utveckla. Har du skrivit i första person kan du i stället hitta på en person som upplever det du upplever och ge henne/honom en karaktär, ett livsöde, ett temperament, ett utseende. Genom metoden att samla mer material associera fritt och skriva saker som relaterar till temat utan att direkt skriva vidare på själva sången kan du hitta nya fraser att använda.
    Variera rimflätningen. En text blir ofta starkare om du har olika rimflätning i de olika delarna. I verserna, som förmedlar mycket information, brukar det passa med mindre tät rimflätning, medan refrängen ofta blir ännu mer catchy om du rimmar på varje rad.
    4. Hitta samspelet mellan text och musik
    Lyssna på sången i sin helhet. Melodin bör helst följa ordens inneboende melodi och rytm. Om du säger frasen och lyssnar på rytmik, betoning, pauser, eftertryck så bör musiken också spegla detta. Helst ska det finnas en ton på varje stavelse, annars finns det risk för att text och musik inte känns som om de hör ihop.
    5. Få respons på det du har gjort
    Presentera din sång för en välvillig och gärna kunnig lyssnare vars musiksmak du respekterar. Be att få konstruktiv kritik och praktiska tips om hur han/hon skulle ha gjort för att förbättra låten.

    I serien:
    Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt (denna) Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

    Eva Hillered
    Att skriva en låt kan liknas vid att lägga ett pussel där bitarna utgörs av text, melodi, ackord, rytm och form. Låtskrivaren Eva Hillered tar dig från idé till den färdiga låten i sex steg.
    Att skriva en låt är ett pusslande med text, melodi, ackord, rytm och form. Själva pusslandet är en fascinerande lek och du kan börja i vilken ände du vill. Det finns inga rätt eller fel, men det kan löna sig att pröva nya vägar för att få inspiration.
    Inspirationen är igångsättaren och om du vill pröva att låta mig guida dig i den här låtskrivarprocessen ska du hela tiden följa det spår som känns mest inspirerarande för dig. Få sånger skriver sig själva, även om de flesta låtskrivare då och då får uppleva lyckan av hur en låt bara ”dimper ned”, helt färdig.

    Ibland kör man fast på ett rimord, andra gånger är det en specifik del som inte känns tillfredsställande och ibland är det textinnehållet. Konsten är att inte haka upp sig utan försöka jobba vidare med en annan del av pusslet.
    Lägg inte ribban för högt. Om du inte har skrivit så många låtar tidigare och kräver av dig själv att du ska skriva en dunderhit med en gång, är det ungefär detsamma som att inte ge ditt låtskriveri en chans överhuvudtaget. Proffslåtskrivare vet att kanske en av tio låtar blir så där kanon­bra, och att det är nästan omöjligt att komma fram till den tionde hiten utan att just först skrivit nio halvbra.
    I början av låtskrivarprocessen ska du ha fokus på att bara samla material, snarare än att skriva en låt. Med den attityden slipper du den kritiska rösten som kräver att varje fras ska vara fulländad. Först gäller det att få ihop ett råmaterial – ju mer omfattande desto bättre – som senare ska slipas till en låt.
    Det allra vanligaste är att man får en idé, antingen en textfras eller en melodi och ackordföljd, och så sätter man direkt igång och skriver tills det blir stopp. Jag ska visa på en annan metod, där du jobbar i sekvenser och pendlar mellan text och melodi. Du ska lägga olika pusselbitar och gå på de impulser och idéer som först visar sig. Om du ser låtskrivandet som ett pussel, så spelar det inte någon roll vilka delar du börjar arbeta med. Däremot är det väldigt bra att veta vilken större bild som pusselbitarna tillsammans ska bilda.
    I de avsnitt som jag kallar ”analysfas” är det meningen att du ska distansera dig från detaljerna och istället inrikta dig på den större bilden, den berättelse eller känsla du vill förmedla till lyssnaren. Om du vet vad du letar efter har du förbättrat oddsen att hitta det du söker.
    1 Samla material
    Börja med utgångspunkt från antingen text eller musik. Undvik att börja skriva en låt – samla bara material.
    Det första alternativet är att börja med texten. Sätt av tio minuter varje dag under en vecka. Sätt på en timer. Skriv i tio minuter utan att lyfta pennan. Skriv ner allt du tänker på, beskriv dina känslor, tankar, saker som hänt, hur det ser ut där du sitter just nu, drömmar du hade under natten, önskningar, längtan, farhågor, minnen. Skriv utan tanke på resultat, mer som ett sätt att ”tömma systemet”.
    Efter en vecka ska du läsa igenom det du skrivit. Ringa in fraser som du tycker om. Associera fritt till dessa fraser. Du är fortfarande i insamlingsfasen, försök undvika att skriva en text, samla bara material. Jobba med detta tills du känner att du inte kommer längre. Lämna skrivandet och gör något annat.
    Läs igenom igen det du skrivit, fraser och associationer. Välj ut några fraser som du tycker inspirerar dig mest. Försök skriva om samma fras på så många olika sätt som möjligt.
    Ta till exempel frasen ”Lyckan lyser med sin frånvaro”. Omskrivet kan det bli: Jag saknar känslan av lycka. Jag längtar efter ett lyckorus. Lyckan gömmer sig långt långt borta. Jag har glömt hur den känns, lyckan.
    Hitta på en historia som är förknippad med din fras. Beskriv en plats där historien utspelar sig. Beskriv personerna som är involverade. Undvik allmängiltiga, ”stora” ord. Var specifik. Om du skriver om en himmel, vilken typ av himmel, vilken färg, vilket ljus? Om du skriver om en blomma, vilken art är det? Det är stor skillnad på en maskros och en förgätmigej… Om du beskriver någons skor, är det ett par tofflor eller ett par loafers i kalvskinn med tofs? På ett litet utrymme ska du beskriva så mycket som möjligt, ge en bild som kommunicerar en känsla eller en karaktär så tydligt som möjligt.
    Använd gärna ditt talade språk. Om du fastnar, säg meningen rakt ut. Skriv som du talar, det blir oftast bäst. Om du har ett språkbruk som är främst symboliskt, se gärna till att balansera det med en här och nu-känsla, försök att ge de stora orden lite kött och blod, så det inte blir för högt svävande och allmänt. Om du skriver glädje, hur känns glädje just för dig? Hur upplever du den i kroppen, har glädjen en färg? Att involvera sinnena ger en text extra skärpa och påverkar lyssnaren starkare.
    Det andra alternativet är att börja med musiken. Försök hitta en melodi till en rytm. Bestäm ett ”groove” eller en rytm som du antingen spelar in, eller som du skapar i något musikprogram eller en trummaskin. Improvisera en melodi till rytmen. Spela in. Lyssna och välj ut den starkaste melodin, håll på tills du är nöjd.
    Sätt sedan ackord till melodin. Pröva en mollvariant och en durvariant. Pröva att färga ackorden på olika sätt, add 9- eller moll 7-ackord till exempel. Pröva att utesluta tersen. Prova med andra bastoner än ackordets grundton. Leta tills du är nöjd.
    Du kan också utgå från en ackordföljd och improvisera en melodi till. Spela in när du tycker att du fått fram en melodi som fastnar och som du tycker om att sjunga. Experimentera med taktart och prova olika tempi innan du bestämmer dig för din utgångspunkt. Pröva om det är den tonart där din röst låter bäst. Spelar du gitarr är det lätt att höja med hjälp av ett capo.
    Om du kör fast
    Om du kör fast i textskapandet, fortsätt med musiken. Känns något för svårt eller krångligt, ta en kort paus. Då dyker ofta lösningen upp helt oväntat. Låt låtskriveriet ta tid och låt saker mogna. Det går sällan att pressa fram ett bra resultat.
    2 Få text och musik att ingå ett lyckligt äktenskap
    Även här kan du välja utgångspunkt i antingen texten eller musiken. Vi börjar med texten: Utgå från en fras som du tycker är central i ditt textmaterial. Läs frasen till en tydlig rytm. Prova olika taktarter och tempon, tills du känner att det svänger och att du får rätt betoning på orden. Spela in din fras till det tempo som passar bäst. Lyssna. Hör hur den talade melodin låter, vilka ord är betonade? Var gör du uppehåll och kanske en liten paus?
    Vilken melodi finns i de talade orden. Rita gärna en grafisk kurva som visar hur talmelodin rör sig. Höj den talade melodin till ett sångbart läge. Sjung. Spela in. Lyssna. Oftast blir det bäst om man har en ton på varje stavelse.
    Om du tycker om resultatet kan du gå vidare. Sätt ackord till din fras. Spela in och lyssna. Nu kan du antingen gå vidare med textmaterialet eller fortsätta med melodi och ackord. Gör en liten analys av det material du nu har. Vad är det för stämning, och känslor musiken förmedlar? Vad är det för ämne du kretsar runt? Om du har mycket textmaterial så kan du titta på det och kanske har du flera fraser att gå vidare med.
    Om inte, skriv mer. Associera. Hitta liknelser, metaforer, rim. Om du skriver om sorg, skriv några fraser om det motsatta. Se om du kan få in en dubbeltydighet i din text (livet är sällan svartvitt, och vi är komplexa varelser med motstridiga känslor). Det blir alltid intressant när en text innehåller motsättningar, till exempel ”jag måste lämna dig för att kunna möta dig”.
    Saxa mellan musiken och texten och gå inte för långt med någon av dem utan den andra. När du fått fram den första delen, det vill säga en vers eller en refräng, är det dags för nästa fas.

    Med utgångspunkt i musiken: Lyssna på din inspelade melodi med ackord. Om du kan sätta musikstycket på repeat så är det bra. Lyssna om och om igen och associera. Vad finns det för stämning i musiken, vad speglar den för känslor? Ser du några bilder? Om detta vore filmmusik, vad ser du då framför dig? Händelser och personer eller naturscenerier? Skriv ner allt som faller dig in.
    Du kan också sjunga melodin om och om och bara ”blajsjunga” en text. Hitta på låtsasord eller sjung ord som känns sköna i munnen och som svänger med musiken. Ofta plockar man på detta sätt upp något inombords som man bär med sig på ett omedvetet plan. Acceptera alla ord som dyker upp. Tycker du att det blir superklyschigt, skriv ner orden och försök att uttrycka detta med andra ord. Pröva om något annat ord med likande betydelse går att få i harmoni med tonerna. Du kan också variera din melodi lite för att ord och text ska sitta bra ihop. Pausa när du fått ihop en del, det vill säga en vers eller en refräng.
    3 Analysfas
    Nu har du kommit en bit på väg. Du har en del av en sång med text och musik. I det här läget är det dags att analysera vad du har. Först ska du försöka avgöra vilken del av sången du har skrivit. För att du lättare ska kunna ta ställning till detta gör jag en snabb beskrivning av de olika delarna i en sång och dess funktion. Läs först faktarutan om låtstruktur här ovanför och återvänd sedan till detta stycke.
    Efter att ha läst om låtstruktur kan du säkert avgöra vilken del det är som du har skrivit.
    Min erfarenhet är att de flesta får problem med att få till historien och texten. Om det är så också för dig, så börja analysera den text du hittills har. Har du redan en textskiss som du är nöjd med, börja då att skriva musik till de olika delarna. Var noga med att text och musik ska kännas som en enhet. Nedan följer några punkter du kan detaljgranska:
    Berättarröst
    Vad är det du skriver om? Vem berättar historien? Vad händer om du byter berättarperspektiv? Vissa texter blir starka om du utgår från första person – jag – men en del texter mår bättre av lite distans, särskilt berättelsesånger förmedlas bäst utifrån tredje person – han eller hon. Laborera, pröva olika berättarröster och se vad du tycker bäst om.
    Scenen
    Var utspelar sig sången? Finns det en särskild plats där detta sker, eller är det mer en beskrivning av tankar/känslor? Om det finns en plats, en scen där en händelse utspelar sig, brukar det fungera väldigt bra att presentera den i den första versen. ”Set the scene” säger man på engelska. Presentera också gärna de personer som finns med i handlingen. Om du mest beskriver dina egna tankar runt en känsla eller ett tema, kan du i så fall hitta fler bilder för dessa känslor, kan du likna det vid något annat, skapa fler metaforer?
    Tidsram
    Vilken tidsram har din vers? Nutid är det tidsperspektiv som oftast ger den starkaste inlevelsen. Dåtid ger mer av en distans, det är det vanligaste perspektivet om man berättar en historia eller om något som har hänt. Framtid är det ovanligaste tidsperspektivet.
    Gyllene regler
    Om du ändrar berättarröst eller tidsperspektiv under sångens gång måste detta vara logiskt och lätt att förstå för lyssnaren. Bäst resultat får du oftast om du bibehåller samma berättarröst och tidsram konsekvent genom hela låten. Undvik att ta in mer än ett ämne som du kretsar runt i en sång. Vi har kort tid på oss att utveckla vårt ämne, tre till fyra minuter ungefär. Det fungerar sällan att överlasta detta tidsutrymme med för mycket information och för många olika känslor. Håll dig till ett ämne, en berättelse, ett tema.
    Rim
    Har du rimmat? Det bästa är om du fortsätter med samma rimmönster. Har du rimmat rad ett och rad fyra så är det bra om nästa vers har samma rimmönster. Försök att ha ett annat rimmönster i refrängen. Oftast fungerar en tätare rimflätning bra i refräng. I verserna bör du däremot undvika att rimma på alla rader, det ger mer utrymme för att hitta exakta ord som tillfredsställer behovet av trovärdighet och äkthet.
    Webbplatser för rimord och synonymer:
    www.rhymezone.com dblex.com/rimlexikon kjell.haxx.se/rimlexikon www.synonymer.se 4 Lägg delarna i sång-pusslet
    När du har analyserat och bestämt dig för berättarröst, scen och tidsram ska du skriva en textskiss. Du ska måla upp hela bilden av sången så gott du kan, inte genom att faktiskt skriva hela sången, utan genom att beskriva hur du vill ha den. Utgå från en låtstruktur som passar det du hittills skrivit. Bestäm vad som ska hända i andra versen, hur du ska utveckla temat eller fortsätta historien. Hur ska du avsluta historien? Finns det någon oväntad eller spännande vändning du kan lägga in i sista versen? Skriv in ledord eller fraser i låtstrukturschemat, som du redan samlat på dig i insamlingsfasen. Kom ihåg att du alltid kan ändra låtstrukturen och även texten. Se hela tiden det du gör i detta skede som en arbetsskiss.
    När det gäller låtstruktur så kan du göra din egen variant som passar ditt textinnehåll och stämningen i låten maximalt. Den struktur som jag har skissat upp som exempel här i tidningen är den ultimata ”hitstrukturen”. Experimentera gärna med den. Denna låtstruktur är inte den bästa för alla sånger, det beror lite på ditt textinnehåll och vilken typ av musik du skriver.
    Om du berättar en historia så kan det fungera med vers–refräng-struktur, ibland fungerar det också bra att lägga till en brygga om man vill upprepa refrängen på slutet. Har du mycket text så kanske det passar bäst med en vers–vers–brygga–vers-struktur. Se då gärna till att ha en så kallad hookline i slutet av varje vers, denna fungerar som en minirefräng som binder ihop verserna och skapar ett mönster. Är det mer en känsla du beskriver kan du med fördel låta musiken få en större roll, pröva då den låtstruktur som jag visar i illustrationen.
    Arbeta tills du kommit fram till ett resultat där du har en skiss av hela sången, kanske med en del ”arbetsord” (ord som du inte är helt nöjd med), och en låtstruktur som du tycker känns okej, i all fall just nu. Spela in sången och låt den vila.
    5 Sista analysfasen
    Lyssna avspänt på din halvfärdiga sång, ungefär som om du hade lyssnat på en sång på radion, undvik att ”leta fel”. Känn bara hur energin böljar, om du förstår historien, budskapet. Tänk på att delarna i sången bör ge kontraster men också flyta väl in i varandra. Finns det någon dynamisk höjdpunkt? Känns det hela tiden spännande att lyssna på sången? De ord, rim, eller delar som du inte känner dig 100 procent nöjd med är värda att jobba vidare med. Du kan leta efter synonymer, rim med mera på nätet (se sidoruta).
    6 Feedback
    Det är alltid svårt att bedöma din egen låt. När man precis skrivit färdigt den brukar man ha en ”förälskelsefas” då man tycker att det är världens underverk man skapat, eller så är man åtminstone väldigt förtjust i att spela sången. Om du känner att du klarar av att få feedback så spela upp den för någon vän eller familjemedlem som du känner förtroende för. Be om att få konstruktiv kritik, det hjälper inte så mycket att bara få höra: ”det där var inte bra!”.

    Låtstruktur – de olika byggstenarna
    Intro
    Detta är lyssnarens första kontakt med sången, stämningen i sången etableras. I ett intro kan det också finnas en så kallad hook om det är en pop-, rock- eller schlagerlåt. Det är viktigt att introt har lagom längd, vanligaste felet är att göra det för långt. Prova olika längder. Lagom brukar vara två till fyra takter.
    Vers
    I versen berättas historien och behandlas temat. Melodin är oftast densamma för att lyssnaren ska kunna fokusera på textinnehållet. Ibland har versen en a-del och en b-del. Versen har oftast stegvisa rörelser melodiskt och mindre energi än i refrängen.
    Prechorus - förrefräng
    B-delen kan också kallas prechorus eller på svenska förrefräng. Förrefrängens uppgift är att tydligt förbereda refrängen, ett bra prechorus förmedlar känslan av att ”och så kommer refrängen”. Texten är oftast olika varje gång.
    Refräng
    Sångens centrum, här finns ofta sångens så kallade ”hook” eller krok, det vill säga den del man inte kan glömma fast man kanske vill, samt titeln på sången. Oftast innehåller denna del mer energi än verserna, genom större tonsprång eller annan rytmisering. Det är också vanligt att refrängens tonläge är högre än verserna. En bra refräng känns som ett lyft, och ska helst vara lätt att sjunga med i. Texten är oftast densamma, ibland kan det förekomma små förändringar av refrängen om detta krävs för att föra handlingen vidare.
    Brygga
    Denna del avviker ofta harmoniskt och/eller rytmiskt. Vanligt är att gå till ett mollackord om man varit i dur och tvärtom. Här behandlas texten ofta utifrån ett annat perspektiv. Har det varit en konkret vardaglig text blir kanske texten i bryggan lite mer filosofisk. Musikaliskt är bryggans uppgift att ta med lyssnaren på en liten tur bort från det förväntade upprepandet av vers och refräng och bidra med en förändring som gör att det känns skönt att komma tillbaka till refrängen igen.
    Mellanspel
    Vanligt är att använda introt, kanske halverat, det är också vanligt att denna del är instrumentell, precis som introt, men inget måste.
    Outro
    Det är också vanligt att använda introt till outrot, ibland behövs inte denna del. Prova och lyssna dig fram.

    I serien:
    Gör din första låt i 6 steg (denna) 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna

    Om artikelförfattaren
    Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se

    pboy
    Derek Sivers gjorde sig ett namn som grundare av CD Baby. Hans nya projekt, assistentnätverket Muckwork, ska underlätta för musiker och låtskrivare genom att avlasta dem från tidsödande, administrativt arbete.
    I mars 1998 startade amerikanen Derek Sivers CD Baby, som snabbt blev en ledande distributionskanal för oberoende musikartister. Nu har Derek sålt CD Baby och satsar på att bygga upp ett internationellt nätverk av assistenter, Muckwork (engelska för skitjobb, reds anm), som ska hjälpa musiker med rådgivning och andra tjänster. Han dammsuger internet i jakt både på ambitiösa artister i behov av hjälp och erfarna personer som gärna hjälper ambitiösa artister. Affärsidén tycks vara att erbjuda dessa två grupper effektiv matchmaking.

    David Sivers som var med och startade CD Baby vill avlasta dina sysslor som tar fokus från musikskapandet.
    – Jag upptäckte att det finns tusentals människor i världen som har bredband och är villiga att utföra kvalificerade assistenttjänster. De kanske inte själva är musiker eller sitter inne med briljanta affärsidéer, men de älskar musik och vill gärna hjälpa till med allt slags icke-kreativt arbete som musiker annars är tvingade att själva utföra, exempelvis att ladda upp demolåtar till hundratals mp3-sajter, att registrera upphovsrättigheter eller uppdatera turnékalendrar. Så min idé är att samla ihop en stab av kvalificerade assistenter och sedan se till att de vet precis hur de ska jobba.
    Det här med “coaching”, är det något du har egen erfarenhet av?
    – Ja, de senaste fyra åren har jag jobbat med karriärrådgivare som har mer erfarenhet av företagande än vad jag har. Det har hjälpt mig i mitt eget arbete, oavsett om det har gällt att bli bättre på dataprogrammering, skapa en arbetsplan eller formulera långsiktiga affärsmål. “Coach” är kanske inte det bästa ordet, det är mera som att gå till en terapeut där fokus inte är den egna personen utan arbetet att formulera sina mål och uppnå dem. Det slog mig att det här skulle kunna hjälpa många musiker eftersom det i denna grupp är så vanligt att man inte riktigt vet vad som är bäst att göra härnäst.
    – Via Muckworks nätverk kan musiker till exempel få råd från en journalist utifrån journalistisk synvinkel och från en radioproducent utifrån dennes vinkel. Men det viktigaste är att musikern inte förblir hänvisad till att ta råd från någon som direkt tjänar sitt levebröd utifrån vilka affärsbeslut musikern fattar. Rådgivarna i Muckwork är bara intresserade av att hjälpa till med beslutsprocessen.
    Hur skulle du säga att detta skiljer sig från det traditionella scenariot med en manager eller impressario?
    – Skillnaden är att en coach inte får procent på din totala inkomst, som en manager. Det innebär att du måste betala direkt för rådgivarens tid men slipper alla risker förknippade med att en manager tenderar att prioritera projekt som ger mycket pengar direkt, snarare än projekt som möjliggör en lång karriär för dig som musiker.
    Den moderna, digitala online-världen har ändrat vissa fundamentala branschförutsättningar för musiker. Till exempel existerar inte begrepp som “upplaga” och “lagerhållning” när man släpper album på Itunes. Vad är dina tankar kring detta?
    – När en artist, som inte är världsberömd, släpper ett nytt album så är det idag inte en särskilt viktig händelse. Det som räknas är inte tillfället utan den pågående processen.
    Håller du med om att en effektiv marknadsföring idag inte i första hand syftar till att massivt kabla ut själva nyheten utan att selektivt informera vissa nyckelpersoner som man redan vet har intresse av just den här musiken?
    – Ja, det stämmer. Faktum är att jag häromdagen fick frågan hur internet förändrat musikbranschen. Det är fortfarande så att det finns fler musiker som vill bli berömda än vad det finns plats för och “djungelns lag” som gäller. Skillnaden är att förr överlevde de artister som kände rätt personer, hade mäktiga vänner eller lyckades imponera på vissa nyckelpersoner inom skivbolagen. Idag handlar det mer om att gå direkt till sina fans och djungelns lag innebär nu att den artist som upprätthåller bästa kontakten med sina fans blir den som överlever.
    Muckwork: muckwork.com
    Läs mer om Dereks: https://sive.rs
    Fotnot: muckwork.com leder numera till sajten https://odetta.ai

    Carl Löfgren
    Efter ett par års frånvaro är trumpionjären Bengt Lilja tillbaka på hemmaplan – med nya företaget 2box och ett digitalt trumset som kan komma att sätta skräck i konkurrenterna.
    Det är något speciellt med Sverige och trummor. Vi är inte bara världsbäst på självtrummande mjukvaror och välsamplade bibliotek. Vi är även en nation som kan vara stolta över sina digitala trumset. Svenska Clavia gjorde sig snabbt ett namn med det digitala trumsetet Ddrum. Och nu kommer 2box.

    Man behöver inte vara trummis för att förstå att 2box menar allvar. Det räcker med en snabb titt för att inse att detta är en besökare från framtiden. Drumit Five är ett elektroniskt trumset som introducerar orange som ny modefärg och har genomskinliga slagplattor. Men det är inte bara retrofuturistisk design som får ögonen att dröja sig kvar. Tittar man på specifikationerna förstår man att 2box vill sluta gapet mellan traditionella trumset och de elektroniska. Trots att själva produkten är ny, är personerna bakom den äldst i gården: Bengt Lilja och Rik van der Brugghen, båda med historia från Clavia.
    Bengt Lilja: 
    – Jag har alltid varit intresserad av ljud, hur saker fungerar och hur man kan förbättra grejer. Ursprungligen är jag trumslagare, men det hela började faktiskt med en Prophet 5 som jag köpt av den svenska importören Greg Fitzpatrick. Med den föddes idén att trigga elektroniska ljud i synten med hjälp av slagplattor. Hos Greg jobbade en kille som servade deras syntar, Hans Nordelius, som faktiskt hade skapat en elektronisk percussionmodul. Det var en rektangulär box med gummiplatta som man slog på – den första i sitt slag, digital, jäkla dynamisk och med snabb triggning.

    Bengt Lilja är en av personerna bakom Clavias Ddrum, och numera 2box.
    – Jag blev peppad och gick hem till min kammare och började skissa på en egen slagplatta. Jag drog igång en verksamhet där jag byggde slagplattor och levererade till Greg, som han sedan sålde vidare med deras elektronik. Så där höll vi på några månader tills vi insåg att Clavia och mitt företag borde jobba ihop och så gick jag ihop med Clavia och blev delägare. Vi döpte produkten till Ddrum och därefter följde ett antal år med utveckling av elektroniska trummor, från första produkten DP-1 till Ddrum4SE.
    – Hasse och ett antal olika programmerare utvecklade elektronik och jag jobbade med hårdvarudesign av slagplattorna samt inköp och försäljning. Under tiden byggde jag upp försäljningsavdelningen på Clavia och ett nät av distributörer över hela världen.

    Rik van der Brugghen, även han med ett förflutet på Clavia.
    – Hasse och hans programmerare utvecklade samtidigt en synt som kallades Nord Lead och som blev väldigt populär. Med Nord Lead började Clavia förändras från att vara ett rent trumföretag till att bli en mer varierad tillverkare av musikinstrument. Sedan följde ett antal år med mer fokus på klaviatur än trummor, något som blev lite tröttsamt i längden för mig. 2004 lämnade jag Clavia och bytte bransch för att göra något annat ett tag. Strax efter det att jag lämnat Clavia såldes Ddrum vidare till distributören i USA så att man helt kunde koncentrera sig på klaviaturinstrument.
    – Idén med 2box och att göra trummor igen uppstod i min källare när jag stod och målade plank. Jag kom på hur jag skulle kunna göra trummor utan att konkurrera med mitt gamla företag. Jag formade affärsidén och ringde sedan upp programmeraren som gjorde den sista trumprodukten på Clavia och frågade om han ville vara med. Det ville han. Så tillsammans med Rik van der Brugghen startade jag 2box för att utveckla elektroniska trummor.
    Vad är den största utmaningen med att utveckla digitala trummor?
    – Det knepigaste är att fokusera på det som är absolut viktigast – att förstå musikerns behov. Många funktioner behöver inte betyda bra produkt. Ett bra instrument måste främst låta och kännas bra. Sedan gäller det att pussla ihop detta med den teknik som finns tillgänglig. Mellan 1980 och fram till 2000 var det exempelvis dyrt med minneskapacitet, så det var svårt att exempelvis multisampla. Nu är situationen en helt annan. Det svåraste är att sålla bort saker och ha bra folk omkring sig som kan utföra jobbet. Rik van der Brugghen har till väldigt stor del gjort det hela möjligt. Han är en fantastisk utvecklare.

    Kreativt kaos. Så här såg det ut i 2box lokaler under utvecklingen av det orange/svarta trumsetet.
    När vi är inne på minne, hur mycket minne kommer Drumit Five att vara utrustad med?
    – I första versionen blir det förmodligen fyra gigabyte minne, men storleken har ingen avgörande betydelse då vi kommer att använda vanliga minneskort som internminne. Rik har utvecklat en teknik som låter oss strömma direkt från minneskortet så att man kommer åt alla ljud i realtid. Däremot går överföringen av ljud mellan dator och modul lite långsammare, men det märks bara när du ska ladda ned ljud till ditt internbibliotek. Att använda sina egna samplingar görs via mjukvarueditorn som stödjer wav- och aiff-filer. Där finns det även möjlighet att ladda in multisamplingar. Editorn sorterar automatiskt ljuden utifrån nivå och gör om det hela till ett eget format som är komprimerat tre gånger utan någon förlust i ljudkvalitet. Under hösten kommer vi att lansera ett ljudbibliotek till Drumit Five och tanken är att vi kontinuerligt kommer att fylla på med nya expansioner.
    Drumit Five har massvis av innovativa detaljer. Cymbalerna är väl ett bra exempel på detta?
    – Cymbalerna är tänkta att hänga fritt som vanligt och vi ville kunna avläsa slag från klocka, mitt och kant. För detta krävdes lite extra tankearbete för att få till rätt balans mellan mjukvaran och avläsningen. Sedan har vi en innovativ lösning med dämpningen (choke – när du tar i cymbalen slutar den att låta) som vi håller på att patentera. Om allt går vägen kommer Drumit Five att ha minst tre patent.
    – En annan finess är att trumsetet har utbytbara trumskinn, något som betyder mycket för spelkänslan. Man kan använda meshheads, gummiskinn såväl som vanliga trumskinn. Meshheads är skinn med hål i som ger snabb återstuds och gör trummorna tystare. Gummiskinn är också tysta men har en naturligare återstuds, medan vanliga skinn fungerar som vanligt men även ger ett halvakustiskt ljud. Ovana trummisar gillar oftast meshheads då de ger en väldigt snabb återstuds. Vana trummisar tycker dock inte om dem. Det känns som att slå på ett badmintonracket.
    Varför valde ni just orange som färg?
    – Av förståeliga skäl kunde det inte vara rött. Och orange är en färg som vi gillar. Jag minns att vi diskuterade hur vi skulle stå ut från de andra trumseten och skilja oss från Ddrum. Vi tittade faktiskt på Sony Ericsson och deras logga i Walkman-serien. Exakt hur färgvalet kom till är jag lite osäker på, men jag tror att det var loggan som triggade färgvalet. Men orange ligger också helt rätt i tiden. För övrigt har Nikolaus Frank, en välrenommerad industridesigner, tagit fram designen på mekaniken.
    Läs mer: 2box-drums.com

    Björn Olsberg

    Hooken gör hiten

    By Björn Olsberg, in Intervju,

    Idag är det viktigare än någonsin att din potentiella hitlåt har en ”hook” som fastnar vid första lyssningen. Här är proffsens bästa tips för hur du vässar till en vinnande hook.
    Av @Björn Olsberg och @Mats_S
    ”Jag går och fiskar... låt oss fiska, fiska fiskar”.
    Denna textrad lär förmodligen inte gå till musikhistorien varken för sin djupsinnighet eller litterära kvalitet, men den är ett bra exempel på vad en hook kan innebära för en låts framgång – eller icke-framgång – när det gäller topplisteklättring.

    En hook är en musikalisk ingrediens som biter sig fast i lyssnarens huvud och som helt enkelt gör det omöjligt att sluta nynna på låten. Hooken kan vara en sångfras, en melodislinga, en basgång, ett visst sound, eller egentligen vad som helst.
    – Att tipsa om om hur man skapar en hook faller på sin egen orimlighet. Man ska absolut inte fokusera på att pressa fram hookar. Det blir krystat och skaver på trumhinnan. Man ska sträva efter bra musik och lika bra texter. Den bästa hooken uppstår spontant eller av tillfälligheter, säger Patrick El-Hag som är aktuell med albumet ”Så där”.
    – En hook kan vara en stark refräng men även en instrumentalslinga. Monotoni i till exempel hiphop i största allmänhet blir lätt hookig, till exempel Snoop Dogs ”Drop it like it’s hot”. Irriterande visslingar har också en tendens att bli hookar, som Roxettes ”Joyride” och Kents ”Dom andra”. Personligen föredrar jag dock lite mer subtila hookar, fortsätter Patrick El-Hag
    En enkel väg att gå är att sampla en hook från en känd låt eller någon fullkomligt obskyr produktion och arbeta om den. Daft Punk är mästare på att gräva fram hookar i gamla skivbackar och stöpa om dem till hitlåtar.
    Ett annat sätt att sampla sig till framgång är Paul Hardcastles klassiska ”19”, där han samplade röster från nyhetssändningar, även om denna metod kanske fungerade bäst i samplingsteknikens barndom, då det fortfarande var en ny och fräsch företeelse.
    En annan metod är att använda instrumentering som bryter mot stilen i övrigt, vilket exempelvis Rednex gjorde med Cotton Eye Joe och dess fiolbaserade hook.
    Att en basgång också kan bli en kraftfull hook är discorökaren Good Times med Chic ett bra exempel på. När Nile Rodgers och Bernard Edwards tillsammans skrev låten år 1979 kunde de förmodligen inte ens ana att det de skapat skulle komma att bli en av de mest samplade låtarna genom tiderna.

    Tre frågor 
    Vilken är den bästa ”hooken”?  Hur viktigt är det med en bra hook? Har det blivit viktigare?  Vilka är dina bästa tips för att skapa en hook som lyssnaren inte glömmer i första taget? Patrik Magnusson (Ram Pac/Cosmos Studios) 
    Finns en jäkla massa, men Take on me med A-ha har en fantastisk melodislinga.  Betydligt viktigare än vad många tror. Det är i stort det som de flesta minns av en låt vid första lyssningen. I princip alla stora/kända låtar har en hook av något slag. Har nog blivit viktigare och viktigare med tanke på att det görs en otrolig massa låtar idag. Och man har ofta bara en lyssning på sig.  Svårt att säga då en hook kan bestå av så mycket: gitarriff, syntslinga, sång, textrad med mera. Men genomgående så tror jag att ju enklare desto bättre. Känns den sen både unik och lite bekant på samma gång så är du hemma.

    Pernilla Andersson (Shortlist) 
    Jag tycker vissel-hooken till låten The Good, the Bad and the Ugly av Ennio Morricone är oslagbar. Samtidigt är det svårt att välja endast en låt. Gimme gimme gimme-orgelhooken av Abba ligger också bra till. Introriffet på Back in black är också en jävligt bra hook. Vet inte om det har blivit viktigare, men det är klart, får man till en rejält bra hook så är det ju kalas. Tycker dock att letandet efter den perfekta hooken har gått lite överstyr. Tycker ofta att man kan höra på hitmusik idag att hookarna är skitnödiga. Visst, man minns hooken, men är den så bra egentligen? Det finns ju förstås en poäng med irriterande hookar som inte vill lämna skallen, men för mig är det inte en väg att gå.  En bra hook är ofta ganska kort, sällan har man hört en 30-sekundershook. Tycker också att den kan ligga i princip i vilket instrument som helst. Dumb Dan (Daniel Lindeberg)
    ”We Are The Robots” av Kraftwerk. Alla som hört den minns den. Kraftwerk är bra på att kombinera catchiga melodier med roliga effekter.  Viktigare. Hookar har alltid varit viktiga, men idag räcker det inte med en effektiv melodi, även soundmässigt måste det finnas hookar att hänga upp lyssnandet på.  Tänk på att resten av arret måste framhäva hooken och skala därför bort allt onödigt.
    Fredrik Thomander (Epicentre)
    ”Who-hoo” i Song 2 med Blur.  En bra hook är livsviktig i dag när utbudet av musik är så stort.  Att kombinera en lättillgänglig melodi med ett annorlunda uttryck samt att någonstans lägga till ett överraskningsmoment.
    Hanne Sørvaag
    Just nu är det nog ”ella, ella, ella”-delen i låten Umbrella med Rihanna som har den bästa hooken, tycker jag. Den upprepas mycket, och det är ett nytt och annorlunda ord och det gör det intressant. Annars är det bara hantverksmässigt bra och starka melodier som alltid fungerar. Av mina egna låtar är det min listetta i Norge, ”Brief & Beautiful”, som i öppningslinjen till refrängen går upp på en hög ton som är lite oväntad, ett klassiskt rysningstrick. Nu är det stort fokus på hookar. Ju fler låtar som kommer ut, desto hårdare blir konkurrensen om att sticka ut och få till en låt som folk kommer ihåg. Ja, hooken blir viktigare och viktigare och som låtskrivare försöker man hitta fram till det som är lite speciellt, både i melodin, texten och i spåret som helhet. Det finns ju inga regler men det finns en hel del verktyg som kan vara smarta att använda om man vill få till en hit med bra hook. Spara noterna i refrängen tills man kommer dit. Ofta har ju refrängen högre toner, man vill ju att lyssnaren ska känna att ”här kommer refrängen”. Ett lyft, eller en tydlig markering på något sätt. Textmässigt kan det vara bra med ett ord som lyssnaren kommer ihåg, så man hör vad titeln är och gärna så att man utifrån den förstår vad låten handlar om. Niklas Olovson (ena halvan av producentduon Machopsycho) 
    Tar mig emot lite att säga Winds of change med Scorpions, men det där jävla visslandet i introt är ju lika genialiskt som vedervärdigt. En annan grym hook har Cardigans i sin låt My Favorite Game.  Får man till en bra hook idag i sin produktion så har man lyckats halvvägs med att få med låten på skiva, kanske till och med som singel. Hooken är ju verkligen inte allt, men visst är det viktigt.  En riktigt bra hook ska vara enkel, irriterande enkel, samt kraftfull. Och om man nu har hittat en sådan hook ska man ta i utav helvete och inte gömma den i musiken. Ta ut svängarna och slänga ut den, kletig och självhäftande i ansiktet på folk!
    Hookar vi minns 
    Axel F, Harold Faltermeyer 1999, Prince  19, Paul Hardcastle  Cotton Eye Joe, Rednex  Da Funk, Daft Punk  The Final Countdown, Europe  Crazy in love, Beyonce  Born in the USA, Bruce Springsteen  Good Vibrations, Beach Boys  Another Brick in the Wall (Pt. 2), Pink Floyd  Personal Jesus, Depeche Mode  Das Modell/The Model, Kraftwerk  Scar Tissue, Red Hot Chili Peppers  Epic, Faith No More  Smells Like Teen Spirit, Nirvana  Play that funky music, Wild Cherry Hookar vi helst vill glömma 
    (men inte kan) 
    Macarena, Los del Rio  Boten Anna, Basshunter  I’m too sexy, Right said Fred  Where do you go, No Mercy  Sexy eyes, Whigfield  ATB, 9pm  Boys boys boys, Sabrina

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.