Jump to content

Lotta Fahlén

Medlem
  • Content Count

    17
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

Lotta Fahlén last won the day on May 18

Lotta Fahlén had the most liked content!

Community Reputation

16 Bra

1 Follower

About Lotta Fahlén

  • Rank
    På gång
  • Birthday 10/11/1990

About me

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. MÅNDAGSINTERVJUN: Melisha Linnell är producent, mixare, mastrare och DJ som sedan 2012 driver egen studio i Brewhouse i Göteborg. Med en kandidat i musikproduktion i bagaget undervisar hon i musikproduktion, mixning och mastring på Högskolan för scen och musik i Göteborg och är även en av projektledarna för organisationen EQLovesMusic. Melisha Linnell i en dj-session. I Måndagsintevjun berättar Melisha om kärleken till att mastra musik, vilka verktyg hon helst använder, vanliga missar i mixar som skickas iväg för mastring och om att lyckas framhäva någon annans vision men samtidigt överraska. Kan du berätta lite hur det gick till när du började mastra musik? – År 2000 var jag med när ett album som jag producerat mastrades i Studio Bohus. Jag kände att det var en intressant process som jag ville lära mig mer av och började lära mig på egen hand. Jag började mastra för kunder redan 2005 och kände att jag utvecklades hela tiden. När jag sedan studerade en kandidatutbildning inom musikproduktion gjorde jag min praktik i mastringsstudion på svenska Grammofonstudion. Min C-uppsats gjorde jag till en undersökande uppsats kring mastring för att kunna dyka ännu djupare in i ämnet. – Sedan har jag också läst mycket böcker av mastrare och fått en förståelse för processen men ändå kunnat göra min egna grej kring det vilket är roligt. Jag har skapat mina egna tricks och känner att jag verkligen älskar att jobba med det. Du får en låt som är färdigmixad och redo att mastras, kan du guida oss hur du går tillväga? – Det viktiga är att ha en dialog med skaparen, artisten och producenten för att veta vad de har för tanke med soundet. Det gäller att framhäva deras vision så mycket som möjligt men även överraska dem genom att framhäva soundet på bästa vis. – Jag sitter sedan och funderar i tystnad för att förbereda mina öron och gör sedan en kortare session. Jag blandar analoga och digitala redskap i min signalkedja skickar sedan iväg låten för feedback. Det är jätteviktigt. Ibland är det mindre fix men många gånger är de nöjda efter min första session. Melisha Linnell i studion på Brewhouse i Göteborg. Kan du nämna några verktyg i studion som du inte klarar dig utan? – Mitt analoga mixerbord som är modifierat, min TLA-audio rör-kompressor/EQ och några andra analoga processorer. Sen har jag också många fina mikrofoner och instrument... UAD Apollo 8 är ett fantastiskt ljudkort. Och så Pro Tools. Finns det några vanliga missar i de mixar du får skickat till dig som du ofta får korrigera? – Ja, en vanlig miss är att de lägre partierna är problematiska. Det beror inte alltid på att det är mer energi där, ofta är det mixat så att frekvenserna blir röriga och de element som finns i det området inte blir distinkta och urskiljbara. En annan miss kan vara mixar som har för lite headroom. Det kan jag ändå jobba med men det förutsätter såklart att mixen håller sig inom 0DBFS och har ett bitdjup på minst 24 bitar. Ofta kan ljudbilden nuförtiden också vara för centrerad, vilket oftast beror på att folk fokuserar mindre på stereoinspelningar. Det kan leda till att instrumenten inte placerar sig naturligt i mixen och för många element i mixen konkurrerar om fokuset. – Jag har faktiskt utvecklat två olika processer i mastring. Den ena processen använder jag om producenten själv har mixat och inte är jättevan men ändå har en grym vision. Då gäller det för mig att kunna kontrollera där det oftast blir problemområden och då brukar jag be om nermixningar, det vill säga stems. Då kan jag få kontroll på problematiken vilket leder till mindre skickade fram och tillbaka. Om jag inte gör den processen är det bara att skicka tillbaka mixen om det är något som måste korrigeras men då brukar det ta lite längre tid. Melisha Linnell. Det är många artister och band som ger ut musik på vinyl och kassettband, hur skiljer sig mastringen för fysiska utgivningar i jämförelse med digitala masters? – Mastringen skiljer sig ganska mycket. För det första får du verkligen vara försiktig och inte pressa på mastringen för mycket. I det lägre registret får du tänka på att inte bredda för mycket eftersom nålen på vinylen kan påverkas och börja hoppa. Rent generellt gäller ju mastring att anpassa till det medie du ska överföra musiken till, varför det i början, då det hette Pre Mastering, var en enklare process som inte skulle förändra mixen så mycket. Du producerar, mixar, sjunger och DJar också utöver att mastra, vad är du aktuell med framöver? – Just nu är jag aktuell med produktioner till SheTrance, en duo jag har tillsammans med fantastiska Nadja Itäsaari. Vi har precis släppt en låt som heter Nordic mantra. Nästa steg blir att släppa egenproducerad musik. Jag jobbar mycket med syntes och att skapa egna ljud i mina produktioner för att verkligen gestalta den känsla jag är ute efter. Nordic Mantra Video and Visual (musikvideo på Youtube) . Länkar: Hemsida EQLovesMusic Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  2. MÅNDAGSINTERVJUN: Amr Badr är producent och låtskrivare som samarbetat med artister som Cherrie, Yasin, Silvana Imam, Leslie Tay och Norlie & KKV för att nämna några. Amr Badr, Foto: Dopest X Puma Amr har flera nomineringar på fickan – bland annat till P3 Guld, Manifest och Grammis, och var tidigare del av det välkända musikkollektivet RMH (Respect My Hustle). I denna måndagsintervju berättar Amr om hur nya produktioner brukar växa fram, hur viktigt det är att kemin stämmer under sessions (eng. inspelning) med andra och vad han är aktuell med inom den närmsta framtiden. Var börjar du när du öppnar upp ett nytt projekt i Logic? – Jag brukar oftast börja med att hitta några ackord på Logic's egna Rhodes eller någon typ av sample från sajten Splice (som har royaltyfria ljud). Jag älskar verkligen Splice för det kan ge dig så många ideér från bara en sample och kan hjälpa dig att komma igång väldigt snabbt. Det kan lätt gå från att samplen är med hela tiden eller att jag helt enkelt tar bort den helt och hållet efter ett tag för att låten har formats till en grund där den inte längre behövs. Efter det så väljer jag oftast att gå till trummor och se till att det känns rätt för den grund jag har lagt upp. Sen, sakta men säkert, bygger jag upp beatet och letar upp vad jag saknar i de delarna som finns. Vilka ingredienser skulle du säga är viktigast för dig i en produktion? – För mig har det alltid varit valet av ljud. Valet av ljud sätter nästan direkt sin prägel på produktionen. Jag väljer alltid ljuden som känns renast och de som slår hårdast för att slippa jobba för mycket på dem. Jag rör oftast inte mina ljud för mycket, jag gillar dem oftast som de är. Om jag skulle göra nån typ av ändring i själva ljudet så går jag oftast på enkla EQs eller någon typ av effekt för att framhäva de delarna av ljudet jag älskar mest. När du samarbetar med andra, hur brukar en session se ut? – En session med andra kan se väldigt olika ut. Ibland sitter jag och toplinear, en annan gång producerar jag och ibland gör jag båda. Oftast jobbar vi alla som är i rummet på allt tillsammans. Jag gillar när artisten/låtskrivaren hjälper mig att bygga produktionen. Amr Badr, Foto: Dopest X Puma Har du några tips och tricks för att få till bra sessions? – Jag brukar oftast sitta och prata med artisterna/låtskrivarna ett tag innan vi börjar att jobba. Jag vill lära känna personerna - vad de gillar för musik, var de är någonstans i livet, vad som irriterar dem just nu, om de kanske har gått igenom något breakup eller kanske träffat någon ny – allt möjligt bara för att lära känna dem så man förstår vad som får dem att ticka. Kemi är extremt viktigt. Det är just därför jag inte jobbar med så många. Jag vill oftast känna något annat typ av band till personen utöver musiken. Jag ska liksom kunna hänga med personen utanför studion också. För i slutet av dagen så ger jag en del av mig till hen och jag ger inte det till vem som helst. Och sist men inte minst - vad är du aktuell med framöver? – Just nu är jag aktuell med Ana Diaz till Så Mycket Bättre, ett par låtar med Yasin som kommer ut snart och två låtar med två norska artister från Nora Collective. Länkar: Spotifylista med alla Amrs produktioner Splice What’s that sound (Red Bull, video) Redline workshop med Binnie Smalls & Amr Badr (video) Amr Ft. Cherrie & Keya - Vi 2 (Live @ East FM) (video) Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  3. MÅNDAGSINTERVJUN: I veckans intervju delar Ivy Ofori med sig av resan från transportbranschen till musikindustrin, tips och tricks hon samlat på sig längst vägen i livebranschen och om livet som egenföretagare, event manager och småbarnsförälder. Ivy Ofori Ivy Ofori är bokare, projektledare och event manager som förutom att driva det egna boknings- och managementbolaget Pink Ivy Management, jobbar på det internationellt kända kulturhuset Mejeriet i Lund. Hon har tidigare jobbat på festivaler som Roskildefestivalen och Malmöfestivalen. Idag jobbar du på Mejeriet och driver ett eget företag, vill du dela med dig lite av resan dit? – 2010 och var jag ny i Lund, och även rätt ny i Sverige, med en master i kommunikationsvetenskap i fickan och befann mig plötsligt i en situation där jag inte kunde använda mitt främsta yrkesverktyg - mitt modersmål tyska. Jag började då jobba inom logistik och supply chain-sektorn och verkade ha någon slags talang för denna stundvis ganska tuffa och stressiga transportbransch. Men det var ju inte det jag skulle göra med mitt liv. Vid sidan om började jag jobba som volontär på Mejeriet i Lund där jag lärde mig mycket om hur livebranschen fungerar. Så småningom växte mitt ansvar inom organisationen och det gav nya möjligheter. Man kan säga Mejeriet har varit min dörröppnare som fick mig att förstå att jag ville vara verksam inom musikbranschen. – Sedan dess har jag haft lite olika roller på både Mejeriet, Popkollo Malmö, Roskildefestivalen och andra festivaler och har bygg upp ett stort nätverk. Jag har haft mycket och väldigt nära kontakt med olika artister och så småningom väcktes idén om att starta mitt eget management- och bokningsbolag där jag lägger artisternas individuella behov i fokus. Nu jobbar jag enbart med kvinnliga och icke-binära artister under Pink Ivy Management då det är just de artister jag vill lägga min tid och energi på. Så man kan säga att jag gjort mig själv en tjänst med detta - det finns ju gott om cis-män som jobbar med cis-män annars i vår bransch. Hur ser en vanlig arbetsdag för dig ut? – Just nu, eller snarare sedan i mars, är det ju ganska annorlunda på grund av corona. Det är minst sagt lite oglamoröst just nu men vanligtvis håller jag många bollar i luften samtidigt som en hand alltid måste vara fri för annat som dyker upp. Jag jobbar deltid på Mejeriet med olika projekt och administration, driver företag och så är jag småbarnsmamma. – Vanligtvis under en dag har jag kontakt med många olika personer som artister, agenter, press, gäster, replokalsband, myndigheter... you name it. Vissa dagar känner jag mig inte utmanad alls medan jag andra dagar önskar jag att dygnet hade flera timmar. Det gäller att anpassa sig och trappa upp när det väl blir crunch. Med mitt eget företag är det dock viktigt för mig att hålla arbetsbelastningen på en rimlig nivå, inte minst för ”mina” artister - jag strävar alltid efter ett hållbart arbetssätt. Kan du dela med dig av lite tips och tricks som du lärt dig genom åren? – Jag har själv lätt för att slänga mig ut i vimlet och strunta lite grann i hur andra gör. Det låter kanske självklart men de flesta kopierar andra. Gör inte det utan hitta ditt bästa sätt så har du också chans att hitta jobbet, skivbolaget eller samarbetet som passar just dig. Våga be om hjälp och ta personliga möten. Strunta i att skicka ett mejl och ring personen istället kan jag rekommendera. Har upplevt att många inte är bekväma med att ringa när de kan mejla eller texta istället men jag tycker oftast det fungerar bättre med telefonsamtal. – När det kommer till band och artister som letar bokningar eller bokningsbolag så tycker jag personligen att det är kul när de vågar vara nischade. Vilka egenskaper är viktigast hos någon som jobbar med projektledning, bokning och management? – Jag tänker att det är viktigt att man delar med sig när man jobbar i team och delegerar ansvar till kollegor - att faktiskt släppa på kontrollen och låta andra äga vissa bitar i arbetet istället för att bedriva micromanagement. Sedan är det jätteviktigt med kommunikation, att vara tydligt med sitt budskap och absolut inte använda härskartekniker. Flexibilitet är också viktigt, man måste vara beredd att kassera idéer och hitta bra alternativ istället. Och sist men inte minst är ärlighet essentiellt - ingen kan och vet allt, jobba med andra experter och ge andra chans att glänsa. Till någon som skulle vilja göra det du gör, vad är ett bra första steg att ta? – Jag tror det beror lite på vilken bakgrund man har men generellt är det ju aldrig fel att hör av sig till sitt favoritspelställe och höra om de behöver hjälp. Att ställa upp eller göra det lilla extra brukar betala tillbaka är min erfarenhet. Jag har under hela min karriär vidareutbildat mig vid sidan om inom musikjuridik, musikhistoria, music management och för mig är det en fortlöpande process. Det är bara att börja! Länkar: Mejeriet Pink Ivy Management Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  4. MÅNDAGSINTERVJUN: Lizette Lizette är icke-binär producent och artist som med de kritikerrosade albumen “Queerbody” och “NON” i bagaget har omnämnts som en av världens viktigaste queera artister i det amerikanska musikmagasinet Billboard. Med sitt unika sound har hen skapat den egna genren queerbody - en genre som Lizette Lizette själv beskriver med orden “som Enya går på Berghain”. Foto: Josephine Golan I denna Måndagsintervjun berättar Lizette Lizette om hur den senaste singeln kom till, favoritsyntarna i Reason och hur det visuella spelar stor roll i skapandet av ett eget universum. I våras släppte du singeln Scorpio, hur växte den låten fram? – Det var en gammal demo från 2013 som jag dammade av och utvecklade tillsammans med min fantastiska co-producent Gabriel Wagnberg. Tror jag gjorde demon i mitt mögliga rum i London när jag precis hade upptäckt den belgiska genren New Beat. Sedan sammanföll mitt textskrivande med att jag blev blåst på mitt 1:a handskontrakt på Södermalm i Stockholm av en person jag känt länge och verkligen litade på, så det föll sig naturligt att skriva en text om det. Jag har varit intresserad av astrologi sedan jag var liten och brukar alltid varna folk om att jag har månen i skorpionen, så gör du mig riktigt förbannad kan du förvänta dig en hämnd och ett evigt långt agg. Hur brukar du jobba med låttexter? – Jag utgår nog alltid från hur jag känner i stunden. Jag är verkligen en känslomänniska så jag har typ inget val, jag är så inne i känslan jag har för stunden så jag kan inte annat än att djupdyka i det. Det brukar oftast gå väldigt fort också, det är som att jag får en tydlig vision och så bara kommer orden till mig som någon slags andlig kanalisering. Har du några verktyg du återkommer till när du skriver och producerar? – Ja, jag använder alltid Reason och deras syntar för att skapa ett sound. Thor har bäst basar och leadsyntar medan Subtractor har bäst pads. Jag brukar i princip alltid använda arpeggiot och sequencern för jag tycker typ alltid att det låter bra rätt fort då. Du har skapat den egna genren queerbody, vill du berätta varför? – Nej, det är hemligt. Skoja! Nej, men det var för att jag inte kände att jag passade in i de befintliga genres/subkulturer. Jag är för fjollig för syntarna/gothare, för ”smal” för pop och för slö för all typ av dansmusik. Jag älskar även att inspireras av otippade saker, allt från latino till meditationsmusik. Jag gillar att plocka små delar från väldigt olika låtar och se vad som händer om jag sätter ihop det. Som en galen professor typ. Foto: Jimmy Ohliv När du spelar live har du vogue-dansare och videoprojektioner med på scen, hur spelar det visuella in i ditt skapande? – Jag är väldigt koncept-tänkande. Jag kan inte skriva en låt utan att få en musikvideo i huvudet på en och samma gång. Samma med liveshower. Det bara kommer allt på en gång. Det är viktigt för mig med helheten, jag vill att min publik ska sugas upp i mitt universum som jag skapat och då spelar det visuella en jätteviktig roll. Vad är du aktuell med framöver? – Jag har min nästa skiva klar, den behöver bara lite visuellt som videor och foton. Sedan hade jag egentligen tänkt åka till New York för att leva mitt bästa liv och blomma ut i den enda staden jag någonsin känt mig hemma i. Men det gick ju inte nu på grund Corona, så får se när jag kommer iväg. Men nästa år blir det nog både skivsläpp och New York och under tiden försöker jag bli vuxen och utbilda mig till undersköterska, skaffa körkort och fixa permanent boende och kanske till och med en sommarstuga. Men när Corona är över och det är klart ska jag bli en galen och fri barnrumpa igen! Hemsida Utvalda musikvideor:
  5. MÅNDAGSINTERVJUN: Joakim Lindberg är producenten och låtskrivaren bakom den populära studion Sickan i Malmö. Där har han jobbat med många av Malmös band såsom The Guilt, Hater och Christine Owman och skivbolag som Adrian Recordings och Rungård Rekkords. Joakim Lindberg och Sickan I denna måndagsintervju delar Joakim med sig av studio Sickans filosofi, viktiga "do's and don'ts" under ett studiobygge och vilka prylar som används flitigast. Först och främst, vem är Sickan? – Sickan är min hund! Hon är en av våra 3 vovvar som jobbar i studion. Sickan har inte missat en dag och var med i hela bygget. Hon är en stor del av studion. Hur gick processen till när du byggde studion? – Jag och min sambo, som har en ljudisolerad ateljé i studion, tog över två separata lokaler som fanns till vårt förfogande. Det skulle bli studio utan kontrollrum, förråd, ateljé, sångbås och ett halvstort rum för trummor och förstärkare. Ingen av oss hade någon som helst erfarenhet av att bygga tidigare, men tack vare YouTube och massor av samtal med en snickarkompis så gick det bra. Kontrollrummet innan byggnationen. Kontrollrummet när det är klart. Ganska snabbt märkte vi att det tog otroligt mycket längre tid än planerat, så förstärkarrummet fick vänta eftersom en inspelning var inbokad i studion 3 månader efter att vi fick kontraktet. Den tidspressen och vår bristande kunskap gjorde att vi tog in extern hjälp vid saker som skulle gå mycket snabbare av ett proffs - så som lägga golv och installera ventilation. Sedan fick vi såklart tvinga dit vänner som kunde hjälpa till med målning och annat. Guld värt! Kan du dela med dig av några tips och råd, do’s and don’ts, kring att bygga en egen studio? – Underskatta inte budgeten och tiden i byggandet. Och prioritera inte bort viktiga saker som ventilation, säkerhet, förvaring och belysning. Det är bättre att göra allt ordentligt på en gång för det kommer alltid vara svårare att fixa i efterhand. Och akustikbehandling är ju ett eget kapitel för sig, viktigt viktigt, men där har jag mer haft filosofin att prova mig fram och göra mätningar. Men ett misstag många gör anser jag är att använder sig av alldeles för mycket absorption. Diffusorer är också viktigt. Framförallt där det ska trackas. Sedan fick jag snabbt lära mig att acceptera att bygget aldrig kommer bli helt klart, det är hela tiden saker som läggs till på listan. Förstärkar-/trumrummet jag sköt upp är i alla fall äntligen klart idag. Inspelningsrummet innan byggnationen. Inspelningsrummet när det är klart. Har du några prylar i studion som du håller extra kärt om hjärtat? – Allt som distar fint! Rullband, sunkiga preamps, fina preamps, kassetter, förstärkare, pedaler och så vidare. Finns inget som packar ihop och ger värme som saturation. Allt går att dista. Men om jag ska nämna en kär pryl som jag aldrig kommer göra mig av med så är det en FET-kompressor som är gjort av polska Looptrotter som kallas Monster. Den har en egen saturations-del som är magisk i kombination med kompressionen. Har nog inte mixat en låt utan att den är med på något sätt de senaste 4 åren. Och jag måste ju nämna min Lyrec 2" bandare, den använder jag flitigt i både mix och inspelning. Vad skulle du säga är studio Sickans filosofi? – Det måste vara att minimera klyftan mellan producent och band/artist. Jag ser mig själv alltid som en temporär medlem i gruppen eller projektet och det var också en anledning till varför jag valde att inte bygga ett kontrollrum. Jag känner att jag behöver vara i samma rum som musikerna för att vi ska kunna ha en bra kontakt. Hela studion innan byggnationen. Hela studion när den är klar. Vad är du aktuell med framöver? – Det kommer ett magisk debutalbum med bandet Spunsugar i höst som jag har producerat och mixat. Även Hey Elbow släpper ny skiva som jag har mixat. Sedan är det ett par skivor till som är klara men där releasedatum ännu inte är bestämt. Man får följa mig på Instagram där jag försöka sköta mig och tipsa om allt som släpps. Hemsida: https://www.studiosickan.com/ Instagram: https://www.instagram.com/studiosickan/ Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  6. MÅNDAGINTERVJUN: Hur blir sången så bra som möjligt? Det får vi veta av producenten, mix- och mastringsteknikern Anna Engberg som delar med sig av hur hon jobbar med inspelning och mixning av sång – och vilka pluggar hon använder mest. Med flera utbildningar i bagaget har hon skrivit en C-uppsats om Vocal Pitch Correction och jobbar nu som ledare för producentprogrammet Vem kan bli producent och som huvudföreläsare på utbildningen Audio Production Program på SAE Institute i Stockholm. Skulle du vilja berätta berätta steg för steg hur du jobbar med röst – från inspelning till mixning? – Först och främst tycker jag att det är viktigt att förstå vad låten vill, vad som ska fram, det är ju det allt handlar om. Sen handlar det i vissa projekt om att välja rätt vokalist, i andra om att jobba med vokalisten för att komma till rätt känsla och klang i framförandet. Mikrofonval kan ha betydelse, men i slutändan kommer du alltid att få ett bättre resultat med bra ljud från källan. – Rummet tycker jag också är viktigt för slutprodukten, nästan viktigare än mikrofonen. En känslig mikrofon kommer att plocka upp väldigt mycket rum. Om rummet har en massa märkliga klanger i sig kommer det att störa slutresultatet. Då tar jag hellre en "sämre" mikrofon i ett bättre rum. Jag tycker inte heller om att spela in sång i för stora rum, jag känner ofta att det blir svårt att få till intimitet då. – Hur jag jobbar med coaching varierar väldigt mycket från vokalist till vokalist; vissa vill bara gå in i studion och riva av ett par tagningar och sen vara klara, andra vill ha mer praktisk coaching om sångteknik, vissa sjunger bäst när man suttit en stund och pratat om vad låten betyder för dem. Jag känner efter från session till session, men det är alltid viktigt att vokalisten känner sig bekväm. – Vid inspelning tycker jag att det allra viktigaste att få till är känslan och klangen. Är det lite surt går det att fixa i efterhand, men känsla går inte att lägga till med en plugg. Jag försöker få till det så bra som möjligt redan från inspelning, då är det lättare att få en känsla för vad som fungerar och inte. Det kan handla om arrangemang, stämmor, dubbars vara eller icke-vara, vilken typ av sound jag är ute efter. Ska det till exempel vara väldigt mycket reverb på vill jag gärna spela in med det i lyssningen, det gör det lättare för vokalisten att själv korrigera sin teknik efter hur det ska låta i slutändan. – Bearbetning skiljer mellan låtar. För ett mer naturligt sound jobbar jag väldigt mycket i Melodyne, främst egentligen med tajming och gain-justeringar, men det beror på vokalist. Efter det brukar det bli Pro-Q3 som jag dels använder för att skära bort botten och göra justeringar om det är något i klangen som sticker ut för mycket, men jag brukar även använda den dynamiska eq:n för att ta hand om sibilanter. Jag har inte hittat någon de-esser som jag tycker gör jobbet lika genomskinligt och kontrollerbart. Annars brukar jag klippa ut sibilanterna och sänka regionerna. Kompressorer använder jag mest för soundets skull, jag brukar försöka se till att signalens volym är okej genom låten vid tonjöjdskorringeringen, kanske redan innan med hjälp av clip gain. Älskar också att jobba med parallellbearbetning, som komprimering och distorsion. – I låtar med lite mer producerat sound gillar jag att lägga en Antares Autotune på, den gör så mycket mer än att bara tonhöjdskorrigera. Det är verkligen olika hur jag bearbetar sång, men jag brukar försöka tänka mig hur jag vill att det ska låta i mixen och sedan använda de verktyg som jag vet tar soundet åt det hållet, istället för att använda en förinställd kanalstripp. Hur brukar du tänka när du väljer ut mikrofon till en viss röst? – Som min kollega Katharina Grubmuller brukar säga – en bra mikrofon är en mikrofon som låter. Men finns det valmöjligheter brukar jag försöka ta en mikrofon som lyfter fram det som kanske saknas i rösten för det sound som jag vill uppnå, och inte en som förstärker egenskaper som jag ändå kommer att sänka med eq:n efteråt. Samma sak med dynamik. Ska sången komprimeras mycket i mixen är det ingen idé med en mikrofon som är superbra på att ta upp transienter. Vilken mikrofon jag väljer kommer att färga ljudkällan, så jag försöker alltid välja en som gör så mycket som möjligt av mixjobbet åt mig så jag slipper göra så mycket i efterhand. Vad tycker du är viktigast i en sångtagning? – Känsla och klang/timbre! Mycket av det andra går att lösa i efterhand, även om det så klart alltid blir bättre om det är bra från början. Kan du berätta mer om pluggarna du återkommer till när du mixar sång? – Celemony Melodyne för genomskinlig tonhöjdskorringering, tajming och gain-riding, Antares Autotune för mer producerat sound. Fabfilter Pro-Q3 kan jag inte leva utan. Kompressorer växlar jag beroende på dagskänsla och vad jag är ute efter. För distorsion brukar jag köra Fabfilter Saturn. Ska det vara riktigt skitigt gillar jag att reampa sången genom en gitarrförstärkare, någon kul pedal eller motsvarande plugin och köra det parallellt. En guilty-pleasure-plugg på vokaler är Waves Infected Mushroom Pusher (just nu 40% rabatt). Den har en pot som heter "Magic" som verkligen slipar till midden på ett trevligt sätt. – När det gäller reverb brukar jag ofta hamna på antingen Soundtoys Little Plate eller Native Instruments RC48, med eq före och efter, och efter det ofta WavesFactory TrackSpacer med leadsångspåret som key input för att få direktljudet att hamna lite längre fram i ljudbilden. Jag brukar också se till att det inte går för mycket sibilanter ut i reverb eller delay eftersom det snabbt kan bli rörigt. Skiljer sig att mixa din egen röst i jämförelse med någon annans? – Rent praktiskt, nej. Psykologiskt, absolut! Det är jobbigt att lyssna på sin egen röst, vi själva hör den ju bara med alla resonanser vi får i skallen och bihålorna, så det låter helt annorlunda utifrån än vad vi tänker oss att det ska göra. Det är något som vi alla får öva upp och vänja oss vid. I min C-uppsats skrev jag om Vocal Pitch Correction, och tonhöjdskorrigerade då min egen röst femton gånger med olika mjukvaror. Sedan lyssnade jag på den tillsammans med flera producenter och tekniker jag intervjuade. Det var hemskt, men ganska nyttigt såhär i efterhand. Jag tycker att det viktigaste är att försöka distansera sig till ljudspåret och inte överarbeta det. Annars är det så lätt att redigera spåret tills det blir platt och tråkigt. Vad är du aktuell med framöver? – Jag producerade ett album för Johanna Bakke som släpptes i maj, och snart kommer en EP med Alyza. Sen är det en del låtar jag har mastrat som kommer ut lite då och då. I övrigt är det många projekt som rubbats av corona-situationen, tyvärr. Men jag ser fram emot att kunna rulla igång med dem när situationen lättat lite. Läs mer: > Anna Engbers hemsida > Vem kan bli producent > SAE Institute Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  7. MÅNDAGSINTERVJUN: Magnus Sveningsson berättar om hur ljudvärlden på senaste plattan Ljungens Lag kom till och om valet att skriva musik utan text. Magnus Sveningsson. (Foto: Jenny Baumgartner) Magnus Sveningsson är musiker, producent och basist i The Cardigans. Med projektet Råå har han de senaste åren hunnit ge ut två album, en remixsingel, en cover-EP och ett live-album på skivbolaget Malmö Inre som han driver tillsammans med bland andra The Cardigans-kollegorna Lasse Johansson och Bengt Lagerberg. Kan du berätta hur Råås senaste album Ljungens Lag kom till? – Jag och producenten Carl Granberg hade en idé om att blanda in mer av jamaicanska och afrikanska influenser i Råå. Vissa perioder lyssnar jag bara på afro eller reggae och det verkade som en kul väg att testa. Jag gjorde mina demos på egen hand i min studio på Österlen men delade dem med Carl lite tidigare i processen än jag brukar. Jag samlade ihop en stor hög med skivor som vi lyssnade igenom efter trumljud och fann en hel del rastafaritrummor. Med dessa började vi bygga rytmer som vi sedan mixade med de knastertorra vintagesyntarna. – Vi ville skapa ljudkombinationer som kändes oväntade och skoj och vi var båda väldigt noga med ljudens beskaffenhet. Frekvens, densitet och knorr var ständigt under diskussion i arbetet av Ljungens Lag. Sammantaget blev det en rolig skiva som inte påminner om så mycket annat. Jag är väldigt stolt över den, men är nu i kast med nästa skiva - alltså har jag skiftat fokus mot nya intressanta kombinationer. Råå – Ljungens Lag Kan du nämna några favoritkombinationer av ljud på albumet? – Basklarinetten har blivit ett av de viktigaste inslagen i Råås musik. Bebe Risenfors, som vår klarinettist heter, är enormt bra på att finna ut vad som passar att spela till respektive låt. – Första minuten av låten Ett spänningsmoment senare är härligt mixad med en Gambisk balafon, spinett från en östtysk Vermona Piano-strings, ett Juno 60-arpeggio, en stram baskagge och så Svante Lodéns mästerliga percussion. – Natt faller över Holma är en blinkning till det fina bandet Yo la Tengo, både titeln och rent musikaliskt. Där återfinns basklarinett, Fender VI-bas och ett slags trumset uppbyggt av en soptunna och diverse plåtlock. Under allt ligger en improviserad drone av Arp Odyssey och Crumar Performer. – Andra väl använda syntar är Baldwin Syntasound vars celloljud är helt magiskt ensligt, ARP Omni som överraskande nog har ett superfint dragspelssound som vi använt i titelspåret, Roland RS 09 och så världens första keytar; Weltmeister Basset. Den sistnämnda har en sjuk subbas fast med en gnutta tangentljud likt ett Fender Rhodes. Extremt användbart till rätt låt. Musiken du släpper med Råå är instrumental. Ser skapandet av musiken annorlunda ut för dig när den är textfri i jämförelse med låtar med sång och text? – Jag bestämde mig för att försöka mig på instrumentalmusik just för att jag inte hade lust att skriva texter och absolut inte sjunga nåt mer. Har man inga ord som bränner i bröstet för att få komma ut bör man ju strunta i att skriva nåt alls. Jag blev väldigt fri i skapandet då kombinationen av gamla vintagesyntar och effektpedaler gav resultat som jag inte kunnat räkna ut. Jag är varken flyhänt på piano eller gitarr, så där fanns noll chans att överraska mig själv. Jag är för dålig på instrumenten. Råå gör egentligen väldigt enkel musik. Det är i stämningen och instrumenteringen som det händer… Eller förväntas hända. Magnus Sveningsson. (Foto: Jenny Baumgartner) Jag tycker mycket om titlarna på dina låtar. Har du några tips eller knep för att komma på låtnamn? – Tack! Jag är också väldigt förtjust i dem. Jag skriver direkt ner ord jag hör, eller kanske snarare tror att jag hör. Sedan kan det bli en ordvits av det eller bara något oväntat. Min första skiva hade ju flera skånska ortnamn som låttitlar. Ljungens Lag var först tänkt att ha flora och fauna som tema. Nu är det bara Bid din tid videung kvar från detta uppslag. – Låten Vispen fick sitt namn efter en av våra orientalkatter. Han och bästisen Doris kommer förresten pryda omslaget på nästa Råå-skiva. Skiljer det sig att jobba med projektet Råå i jämförelse med bandet The Cardigans? – Det går inte ens att jämföra. Med Cardigans hade vi en uttalad låtskrivare i Peter och en ordsmed i Nina. De två sista skivorna Long Gone Before Daylight och Super Extra Gravity är dock rätt demokratiskt skapade. Vi ansträngde oss verkligen för att spela tillsammans i studion och skulptera fram arrangemangen. – En annan skillnad är att vi alla levde under press för att leverera med Cardigans. Det fanns alltid en anspänning i luften även om vi i det stora hela arbetade konfliktfritt. Skivbolaget Universal hade rätt stora förväntningar på oss. Minns att 400.000 sålda exemplar av Super Extra Gravity sågs som en katastrof. Annorlunda tider då! – Med Råå känner jag mig väldigt mycket i kontroll över musiken, även om jag absolut behöver en producent/mixare för att krama ur det bästa ur ljuden. Det vore intressant att spela in något nytt med Cardigans nu och få med en del av min nyvunna kunskap i gamla syntar. Detsamma gäller för min bandkamrat Lasse som snart släpper sitt debutalbum på Malmö Inre under namnet Lost Johansson - där är det mycket melankolisk Moog för pengarna! Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  8. MÅNDAGSINTERVJUN: Andreas Tilliander berättar om sin skapandeprocess, kärleken till synten Roland TB-303 och hur sann den flitigt använda meningen “resan är målet” faktiskt är. Foto: Elin Franzén Andreas Tilliander är electronica-producent och radioprogramledare som ger ut musik i rask takt, både under eget namn och under alias så som TM404 och Mokira. Han driver skivbolaget Repeatle och spelar live tillsammans med artisten Familjen. Kan du berätta om hur ditt intresse för elektronisk musik och syntar väcktes? – Intresset väcktes väldigt tidigt. Många barn födda i slutet av sjuttiotalet kanske hittade till musiken genom artister som Madonna, Michael Jackson och Prince, men i mitt fall var jag tämligen ointresserad av musik innan jag hittade Depeche Mode. Det är väl något av en klyscha att dra till med Depeche Mode och jag skulle gärna undvika det om det inte vore helt sant. Jag blev fullkomligt överkörd av dem när jag hörde Music for the Masses. Därefter var steget inte långt till liknande musik som Kraftwerk, Nitzer Ebb och DAF. – Under tidigt tonår var jag verkligen syntare med konstig frisyr och svarta kläder. Sedan kom Aphex Twins låt On och allt förändrades igen. Vadå? Man behöver inte sjunga på sina låtar? Eftersom jag alltid varit en värdelös sångare men en skaplig ljudmakare med en hyfsad musikalisk vision blev detta min räddning. Ett par år senare hörde jag Panasonic och förstod att man inte ens behöver ha några melodier för att skapa fantastisk musik och ljudkonst. Hur brukar din skapandeprocess se ut? – För det mesta jobbar jag mot ett specifikt mål. Oftast är det inför en livespelning. Det blir liksom mer direkt då, att jag vet att det jag bygger på idag, det kommer jag framföra på en konsert eller klubb redan imorgon. Det om något sätter ordentlig fart på idéerna hos mig. Visserligen tillhör jag de där stackarna som knappast har något intresse för annat än ljudbilder och musikaliska problemlösningar så jag jobbar ständigt på någon låt, men det är något speciellt med att ha en deadline ändå. Hade jag inte behövt presentera min musik i olika sammanhang; skivor eller konserter, då hade jag nog haft väldigt lätt att stanna upp där så som så många andra också verkar fastna, att bara nöja sig med några takters musik och sedan stänga ner projektet när dagen är slut. Det är alldeles för kul att skapa musik så det blir ofta så att jag liksom lever och andas med ett stycke musik jag jobbar på. Mokira (Andreas Tilliander) – Väldigt ofta har jag skruvat fram det jag vill och bara låter de olika sequencerlådorna stå och puttra i studion. Jag går runt till de olika syntarna och ändrar lite småsaker och lyssnar på samma loop i flera timmar. Det är något vemodigt med att spela in låten. Så fort en låt är inspelad är den död, den slutar att utvecklas och dess form är inte längre påverkbar. Den blir till något jag gjort, något förgängligt och inte något jag lever med. Det är lite det som jag förundras över när jag läser och hör andra tala om musikproduktion – ”Ingen kommer höra i en mix om du har samplat en 909 eller om du kör med originalet”. Som om bara slutresultatet är det viktiga med att arbeta med musik. En till trött klyscha kanske men resan är verkligen målet. Hade jag bara varit resultatinriktad hade jag inte gått runt en hel dag i strumplästen och rört runt då och då i min ljudgryta. Hur går det till när du skruvar fram nya ljud? – Ljudmakeriet hör till 100% ihop med komponerandet och producerandet hos mig. Ljuden är lika viktiga, eller troligtvis ännu viktigare, än noter och melodier. Jag är inte vidare musikalisk egentligen, men jag har mycket idéer och tankar kring ljudproduktion. I mars släppte du albumet Case Studies For Buchla, hur kom albumet till? – Mitt bästa tips för att färdigställa musik är att ha en deadline för något helt annat. Så var det när jag började spela in musik som senare blev debuten för mitt alias TM404 där jag uteslutande spelade in med Rolands olika nittonhundraåttiotalsinstrument. Precis likadant gick det till när Case Studies realiserades. Jag hade inte en tanke på att göra ett album. Jag hade inte en aning om vad jag höll på med. Egentligen borde jag ha färdigställt andra saker i studion, men så stod det där Buchla-systemet och bara blängde på mig. Jag hade knappt rört det på sex månader och började försiktigt med att stämma alla oscillatorerna. När det var gjort ville jag utforska någon modul jag skaffat och inte hunnit testa. Plötsligt hade en vecka passerat och ett album tagit form. Hade jag istället satt mig ner och planerat en skiva och hur den skulle låta, då hade det inte blivit något. – Det finns något skrämmande med att gå till studion en måndag morgon, sätta sig i en studio där man lagt den mesta av inkomsten i tjugo år och tänka att ”nu jävlar ska jag få till något alldeles extra”. Den mesta musiken jag skapat har jag gjort när jag mest vill testa en idé för min egen skull. Därför har jag också hundratals timmar med outgivet material. Kanske något att rota fram om trettio år när hörseln är förstörd, ekonomin i botten och pensionen obefintlig – då ska jag casha in på alla månader i studion som inte resulterat i skivor eller turnéer. Om du skulle välja en favoritsynt genom tiderna, vilka skulle du välja? – Den mest uppenbara och den som de flesta nog har förknippat mig med de senaste tio åren eller så är förstås Roland TB303. En extremt begränsad synt som är tänkt att agera baskomp när du spelar gitarr eller orgel. Svårprogrammerad, men det är sällan jag blir besviken på vad som kommer ut ur högtalarna. Visst, det händer att jag stoppar undan min 303:a i något halvår och fokuserar på helt andra instrument, men varje gång jag drar ut byrålådan och tittar till den lilla silverlådan, då är kärleken ömsesidig igen. I det senaste Elektroniskt i P2 pratar jag faktiskt om den där kärleken till Roland TB-303. Den är evig. Vad är du aktuell med framöver? – För tillfället står allt still förstås på grund av Corona. Denna veckan skulle jag varit i Lyon, nästa i Riga. Förhoppningsvis finns det tillfällen att ta igen de flesta förlorade spelningarna framöver. På skivfronten kommer 2020 bli ett väldigt spännande år i min diskografi. TM404 släpper sitt tredje album. Mitt projekt Innerst Inne som jag har med min barndomsvän Familjen-Johan släpper vi äntligen debutalbum efter flera år med skivbolagsstrul. Den första november är det exakt tjugo år sedan jag debuterade under artistnamnet Mokira på skivbolaget Raster-Noton. Skivan Cliphop som släpptes då kommer återutges och denna gången på vinyl. Hurra! Länkar: Elektroniskt i P2 Om Andreas Tilliander på Wikipedia Måndagsintervjun är en ny serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  9. MÅNDAGSINTERVJUN: I veckans intervju berättar Jessica Jönsson om sitt arbete som monitortekniker, vikten av social kompetens och skillnaden mellan att mixa PA-ljud och monitorljud. Jessica Jönsson har arbetat som ljudtekniker sedan tidigt 2000-tal, bland annat som livetekniker på festivalen Sweden Rock och med tv-produktioner som Idol och Sommarkrysset. Jessica Jönsson rattar monitorljudet för Mando Diao 2015. (Foto: Chris Danneffel) Hur väcktes ditt intresse för liveljud? – När det var dags för mig att välja gymnasium så stod det mellan restaurang och en ny utbildning med inriktning på ljud och ljus. Det verkade perfekt för mig med ljud och ljus, då jag hade ett intresse för musik men kände att det var för osäkert att hoppas på en artistkarriär. Jag tänkte att jag istället kunde jobba bakom eller kring musiken. – Genom skolan fick jag all praktisk och teoretisk kunskap via praktikplatser. Jag började jobba med musiktävlingar och festivaler och insåg ganska snart att det som intresserade mig mest var att mixa monitor. De flesta ville mixa PA-ljud men inte jag, jag ville tydligen komplicera saker för mig. Vad skulle du säga är största skillnaden mellan att mixa PA och att mixa monitor? – Att “mixa monitor” innebär att man mixar all medhörning på scen, alltså se till att alla musiker hör sig själva och varandra. PA-teknikern gör en mix till publiken medan monitorteknikern kan få göra ganska många mixar beroende på hur många musiker som står på scen. – Som monitortekniker har man kanske inte lika fria kreativa “målardukar” att måla på då du hela tiden förhåller dig till artistens ramar. Men man har oftast ett grundförfarande som man utgår ifrån och slutresultatet brukar inte skilja sig drastiskt från person till person. Vilka egenskaper och kvalitéer är viktigast hos någon som jobbar med liveljud? – Det som jag älskar mest med mitt jobb är de sociala och psykologiska delarna. Det är nog därför jag på senare år börjat göra mycket TV-jobb som “B-ljud” eller “mickman” vilket innebär att man är den som mickar på och av gäster och programledare som pratar. Det är inte direkt tekniskt avancerat utan kräver mer lyhördhet, fingertoppskänsla och social kompetens. Man hanterar ofta väldigt nervösa personer och blir ganska närgången när man lirkar mickar, sladdar och beltpack under kläderna. Då är det viktigt att kunna göra det utan att personen ifråga ska känna sig obekväm. – Sen är det en otrolig fördel att ha koll på vad alla gör på sina respektive positioner. Det underlättar kommunikationen, arbetsflödet och förståelsen för varandra. SVT Sveriges 12:a 2020 Hur brukar en arbetsdag se ut för dig? – Projektet som jag jobbar med den här veckan är Sveriges 12:a, ett alternativt Eurovision som SVT sänder då Eurovision 2020 blev inställt på grund av corona. Vi har två programledare och två musikakter –The Mamas och Dotter. Jag mixar monitor och använder mig av mixerbordet Digico SD10. Alla medverkande använder in-ear monitorer. Då vi i dessa tider inte har någon publik i studion så använder vi inget P,A men för att alla som jobbar på golvet ska kunna höra vad som händer så ställer jag ut ett par högtalare i studion. – Vi repar all musik och allt prat för sig och börjar alltid med en linecheck för att se att vi har kopplat allt rätt. Det underlättar vid eventuell felsökning under soundcheck då tiden är knapp. Skulle något vara fel då så är det med största sannolikhet något som kopplats in efter att vi gjorde linecheck. – När musikerna anländer så bygger vi upp deras instrument som snabbt ska kunna rullas in och ut. Exempelvis trummor bygg på rullpodie. När musikerna har fått igång sina instrument kör vi ett soundcheck. Först soundcheck på trummorna och sedan arbetar vi oss genom alla instrument och sångmickar. Vi kollar att nivån in inte är för svag eller distar. Vi eq:ar och processar så som vi tycker passar, och mixar därefter ut varje kanal eller instrument till den person som vill höra i sin lyssning. Sedan kontrollerar vi att nivåerna låter bra i allas mixar och så fortsätter vi att finlira tills alla är nöjda. Då är det dags att repa ett par gånger med kameror så att alla vet var de ska stå och röra sig och vilka fotografer som ska ta vilken bild när. När varje enskild punkt är repeterad gör vi ett genomdrag och sedan är det dags för sändning. Hur har coronakrisen påverkat dig nu när det är mycket som ställs in? – Jag är enskild företagare och har inte kunnat nyttja något krispaket än. Jag hoppas att regeringen hittar en lösning där enskilda företagare kan få ekonomiskt bidrag för inkomstbortfall, alternativt en enklare variant av a-kassa där vi tillåts ha kvar kvar företag aktivt om det skulle komma uppdrag i sista sekund vilket ofta är fallet i vår bransch. – Nästa vecka ska jag göra slutaudition för Idol men efter det har jag inga fler bokningar för året då allt är inställt. Det känns tufft och det kommer att påverka vår bransch mer än jag nu vill och kan förstå. Samtidigt hoppas jag att andra alternativa projekt dyker upp längs vägen. Måndagsintervjun är en ny serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  10. MÅNDAGSINTERVJUN: I veckans intervju delar hörselexperten Bengt Falkedal med sig av kunskap och tips kring hur du som musikproducent på bästa sätt skyddar din hörsel. Hörseln har stor betydelse för våra liv och inte minst för oss som regelbundet sysslar med ljud och musik. Bengt Falkedal är produktspecialist på hörselskydd och utbildad ingenjör och ekonom. Tillsammans med den legitimerade audionomen Lena Bäck äger han företaget Hörselexperten som vårdat många musiker med hörselnedsättningar och tinnitus genom åren. Är din uppfattning att musikproducenter överlag är noga med att skydda sin hörsel? – Både ja och nej. Vi märker att yngre personer i tjugoårsåldern oftast inte förstår hur skadlig hög volym är och därför sällan skyddar sig. De som har hållit på ett tag brukar inse att något måste göras – men ofta först efter att de börjat få besvär. Vilka hörselskador är vanliga hos musikproducenter och varför? – Hörselnedsättning, ljudkänslighet, tinnitus, distorsion och diplacusis (dubbelljud) är mer eller mindre vanligt hos alla som sysslar med musik. Anledningen till det är höga ljudnivåer vid lyssning. Beroende på hur länge öronen utsätts så är alla ljud över 85 dBA mer eller mindre skadliga för hörseln. Ju högre ljudnivå desto fler skador uppkommer. Det som sker är att flimmerhåren i hörselsnäckan dör. De ska stå upp för att kunna ta emot och leda ljud från olika frekvenser men när de faller ner så kan de inte ta upp och leda ljud mellan varandra. Ungefär som en blomma som vissnar. – En annan stor bov i dramat är lyssning i hörlurar och in-ear-hörlurar. Då kommer ljudet direkt mot trumhinnan och acceptansen ökas vilket leder till att man höjer ljudet mer och mer utan att tänka på det. Vad är ett bra första steg för att ta hand om öronen bättre? – Ett bra första steg är att skaffa hörselskydd och att kontrollera sin hörsel på en hörselklinik regelbundet, gärna en gång per år. Och hjälpmedel om man har missat att skydda öronen? – Missar du hörselskydd så brukar det bli hörapparat med tiden. Tinnitus går inte att bota i nuläget men kan maskeras med hjälp av en hörapparat. Utöver att använda hörselskydd, har du några tips på hur musikproducenter kan lägga upp sin arbetsdag för att skydda hörseln? – Mixa från högtalare, inte i lurar. Och inte för lång tid åt gången eftersom tiden har väldigt stor betydelse. Enligt Arbetsmiljöverkets undersökningar så är 80 dB skadligt att vistas i längre än 4 timmar. – Kontrollera ljudvolymen med en bullermätare. Det finns appar att ladda ner till mobilen som mäter buller. – Undvik så mycket som möjligt att utsätta öronen för annat buller, till exempel om du snickrar på ditt landställe så var noga med att skydda hörseln. – Ta pauser och skapa ett tillfälle där det går att ha total ljudvila under eller efter arbetsdagen. På horsellinjen.se går det att hitta ännu mer matnyttig information om hörsel, att lyssna ljudsmart, olika hjälpmedel vid hörselnedsättningar och det är även möjligt att testa hörseln med Hörseltestaren. Läs mer Hörselexpertens hemsida Appen Buller på App Store och Google Play Forskning på musik, olika volymer och instrument Hörsellinjen Måndagsintervjun är en ny serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  11. Superbra Fredagstips (som vanligt)!
  12. MÅNDAGSINTERVJUN: I veckans måndagsintervju pratar jag med producenten Selen Özan om hennes masteruppsats “Arbetssätt och metoder inom musikproduktion: En undersökande studie i hållbara, kreativa och långsiktiga musikproduktionsprocesser” – ett riktigt guldkorn fyllt med tips och metoder kring att slutföra projekt i tid, effektivisera sitt arbete genom templates och lämna arbetet på jobbet för att främja sin hälsa. Selen Özan är musikproducent, kompositör och låtskrivare med både en kandidat i jazzsång och en master i musikproduktion i bagaget. Hon är en av grundarna av studiokollektivet Oda Studios i Stockholm och har producerat artister som Veronica Maggio och Miriam Bryant. Förra året blev hon som första kvinna nominerad i producentkategorin på Denniz Pop Awards. Selen Özan. (Foto: Robin Bøe) Hur kommer det sig att du valde att skriva din masteruppsats om att jobba hållbart som musikproducent? – Jag märkte av vissa tendenser hos både mig själv och mina producentkollegor som jag uppfattade som ohållbara i det långa loppet. Jag ville också gräva djupare i min egen oförmåga att få uppgifter genomförda. Här är länk till masteruppsatsen. Kan du ge några exempel på metoder för hållbara, kreativa och långsiktiga musikproduktionsprocesser som du tar upp i uppsatsen? – Metoderna som tas upp i uppsatsen är bland annat tips kring tids- och projektplanering, kreativa lösningar vid blockeringar och en hel del allmänna tips inom hållbarhet och effektivitet med fokus på den individuella hälsan. – Inom planering har verktygen varit riktigt hjälpsamma för att kunna påbörja och slutföra musikaliska projekt och för egen del rör det sig då främst om nya arbetstider och projektplanering. Jag jobbar numera nästan uteslutet bara på vardagarna under vanliga kontorstider och håller helgerna lediga i den mån det är möjligt. För musikproducenter som vill börja arbeta på ett mer hållbart sätt, var tror du det är bra att börja? – Att börja med att analysera sina egna mönster och svårigheter och sen kanske läsa min uppsats för att få några tips, haha! Nej men det kan vara jättesvårt att bryta invanda mönster och där tror jag inspiration är ganska viktigt. I din uppsats skriver du att det varit viktigt för dig att ha ett sammanhang med likasinnade för samarbeten och fysiska möten. Kan du berätta lite mer om det och om ditt musikstudiokollektiv Oda Studios? – För mig är det viktigt att ha andra likasinnade omkring mig för inspiration, kreativa utbyten och samarbeten och kompetensutbyte. Det inspirerar mig enormt att höra studiogrannens surr. På Oda Studios i Stockholm huserar hela 18 musikskapare som delar på några studios och några kontors-/produktionsplatser. Det finns inget bättre än när vi är flera på plats som kan tagga igång varandra, och arbeta intensivt för att sedan ta en gemensam lunchrast. Vad är du aktuell med framöver? – Vi släppte rätt nyligen en singel med Miriam Bryant – Nån Av Oss (Spotify / Apple Music), som jag producerat och varit med och skrivit. I övrigt har jag några andra projekt igång men det är en lite speciell tid just nu då många sessions ställs in. Selen Özan hemsida Måndagsintervjun är en ny serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  13. MÅNDAGSINTERVJUN: Måndagsintervjun är en ny serie där Lotta Fahlén intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, som publiceras varannan måndag med start idag. I denna första del pratar vi med artisten, producenten och låtskrivarpedagogen Cecilia Nordlund om kreativa processer – att vara kreativ på beställning och om att hitta inspiration i vår turbulenta samtid. Cecilia Nordlund känns igen för sin dynamiska röst, träffsäkra texter och sin förmåga att skapa musik som både skaver och tröstar. Cecilia Nordlund. (Foto: Anna Drvnik) Med bandet Cecilia & Fullmånen Från Helvetet skapar hon suggestiv “oljudspop” på svenska och gav 2018 ut albumet Åska & Blod. Hon har tidigare samarbetat med artister som Fever Ray och Marit Bergman och frontat bland annat bandet Souls. Med drivkraften att sprida kunskap om hur viktigt musicerande är för den egna hälsan undervisar hon bland annat på Malmö Musikhögskola och gör regelbundna skolturneér via Skapande Skola. Hon komponerar även för film och teater och i höst är hon aktuell med att skapa musik till och delta i en nyskriven föreställning av Erik Holmström på Folkteatern i Göteborg. VIDEO: Låten Frukt & barn från albumet Åska & blod Hur brukar din kreativa process se ut? –Det bästa är om någon tvingar mig att göra en låt. Jag behöver deadlines eller vara skeppsbruten på en öde ö med oändligt mycket tid och vara uttråkad. Det är jag alldeles för sällan nu för tiden med en uppmärksamhetskrävande spattig hund, barn och högar med smutstvätt som ska sorteras och tvättas och en mobil som skriker åt mig att kolla olika appar exakt hela tiden. –När jag väl sätter mig och skriver en låt så är processen olika. Texter till mitt punkband Det Döda köttet brukar jag och bandet leka och flamsa fram men texterna till Fullmånen från Helvetet kan vara en lång och ofta smärtsam process. Jag stångas aktivt med mig själv och självhatet. Som tur är har jag blivit bättre på att inte lyssna på de elaka rösterna i huvudet som dissar allting jag gör. Numera tänker jag att min enda uppgift som låtskrivare är att hela tiden göra och producera – inte att bedöma mig själv. Var hittar du din inspiration? –Jag har promenerat fram många låtar och melodier. Jag gillar att gå långt, gärna genom fula och övergivna industriområden och utan något direkt mål. Inspiration för mig kommer när jag stillar bruset inuti – ur tystnad och betraktelse. –Samtiden inspirerar också såklart, vi lever i en turbulent tid och jag tänker mycket på hur jag kan bidra till att världen går åt rätt håll. Det är så mycket orättvisor och förtryck runt om i samhället som gör mig både rädd och arg. Där blir musiken som terapi. Att läsa böcker, poesi, se film och gå på teater, konserter och museum är också bra. Tjuvlyssna på bussen kan funka också. Vilka för- och nackdelar ser du med att jobba med ett yrke som ofta kräver att vara kreativ på beställning? –För det första har jag sett till att jag är helt fri. Jag släpper all musik själv – hur och när jag vill. Dessutom tjänar jag större delen av mitt uppehälle på att undervisa i låtskrivande vilket gör att jag kan göra exakt vad jag vill och aldrig kompromissa. –När jag skriver musik för teater är att vara kreativ på ”beställning” inget problem för mig. För mig kan det nästan vara lättare att vara kreativ med ramar och begränsningar. Det är ett skönt avbrott att vara en del av ett större sammanhang när jag under vissa perioder är en del av en teaterensemble. Livet som frilansande kreativ kan bli väldigt ensamt i perioder. Cecilia Nordlund. (Foto: Åsa Wallin) Kan du dela med dig av några knep du brukar ta till för att komma ur kreativa svackor? Stäng av internet! Kasta mobilen i golvet Sätt upp deadlines Förvänta dig aldrig att du blir nöjd. Jag har accepterat att jag aldrig kommer vara nöjd. Målet är enbart att alltid göra, vara nyfiken och leka fram nya idéer Låt personer som du litar på avgöra vad som är ”bra” eller ”dåliga” idéer. För min del får personer jag spelar med avgöra om mina olika låtidéer är bra eller inte för själv har jag ingen aning. Det har hänt flera gånger att de låtar jag tycker är bra är bandet inte så imponerade av men de idéer som jag själv tyckt varit väldigt pinsamma eller självutlämnande har bandet lyft upp och så har det blivit fantastiska låtar Jämför dig inte med andra Våga testa nya vägar och utmana sig själv. Byt instrument eller skriv på ett annat språk till exempel Ha kul och tro inte att det du gör är livsviktigt samtidigt som det kanske kan bli just det för någon annan. En tråkig trend är att alla tror att en måste vara världsmästare för att få lov att ta plats. Alla borde spela i band för det är något av det roligaste du kan göra med vänner. Bättre för hälsan också och roligare att göra med bästa kompisen än att shoppa Hur arbetar du nu under Coronatider när vi uppmanas att jobba hemifrån? –Nu undervisar jag via Zoom på Musikhögskolan vilket fungerar förvånansvärt bra och imorgon ska min dotter få en fiollektion via Zoom för första gången. –När jag skriver musik ihop med andra använder jag Auddly som är en "sång data hub” för co-write projekt, utformad och uppbackat av Niclas Molinder, Max Martin och Björn Ulvaeus. Ett hett tips att kolla upp! Läs mer på Cecilia Nordlunds hemsida Måndagsintervjun är en återkommande serie som publiceras varannan måndag, och där Studios skribent Lotta Fahlén intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande.
  14. Field recording, eller fältinspelning som det heter på svenska, är ett brett begrepp som avser processen att spela in ljud utanför en studios “kontrollerade gränser”. Det kan vara naturliga ljud som smattrande regn, fågelkvitter, vinden som susar i träden. Likväl kan det handla om ljud framkallade av människan som fotsteg, ett telefonsamtal eller ett tåg som svischar förbi. Några användningsområden för fältinspelning är forskning, film, radio, TV, spel och musik. Tidiga musikgenrer där fältinspelningar spelat en viktig roll är bland annat musique concrète, avant-garde och experimentell musik. I takt med att inspelningsgsprocessen blivit mer tillgänglig, kan idag i princip alla med en mobiltelefon spela in ljud och just fältinspelningar har växt i popularitet och hörs i alla möjliga musikgenrer. Tillvägagångssätten och förhållningssätten är många. En fältinspelning kan vara ett sätt att dokumentera en specifik plats vid en viss tidpunkt eller ett sätt att samla olika ljud för att använda som byggstenar i en produktion. Vissa använder materialet i sin råa form, andra manipulerar ljudet i all oändlighet. Några anledningar till att använda field recordings Ljud säger mer än tusen ord. Att använda miljöljud kan vara ett effektfullt verktyg för att förflytta lyssnaren till en viss tid och plats utan att använda ord. Ljudet från en motorväg slår an en ton/känsla, ljudet från en strand en annan. Det får oss att lyssna till världen mer uppmärksamt. När vi jobbar med fältinspelning blir ljud som kanske annars knappt märks potentiella ljudverk eller byggstenar i produktioner. Vi tränar våra öron att aktivt lyssna istället för att bara höra. Det kan addera en textur och göra en produktion mer organisk och levande. Det ökar kreativiteten. Det är inspirerande att lämna studion för att ge sig ut på skattjakt och låta sig överraskas av oväntade ljud, eller att experimentera kring sätt att spela in på. Hur låter det att spela in från ställen dit våra öron aldrig når, till exempel i en soptunna? Manipulera ljudet Skapa rytmer. Klipp, klistra och timestrecha. Släng in olika ljud i en trummaskin och skapa ett beat. Skapa melodier. Lek med tonhöjd och bygg olika ackord. Använd en sampler för att skapa ett instrument av en inspelning. Gör ditt eget reverb. I många DAWs finns det en convolution-plugg där du kan skapa ditt eget reverb genom att enkelt kan slänga in en egen ljudinspelning. Ett convolution-reverb tar en sampling från ett utrymme (kallas impulsrespons eller IR) och använder det för att digitalt simulera efterklangen i utrymmet. Ett gratis alternativ är pluggen MConvolution EZ. Reversa. Att dra sorlet av en folksamling eller fotsteg i snön baklänges kan låta väldigt magiskt. Filtrera bort eller förstärk delar av ljudet med en EQ. Hur låter ljudet från tvättstugan med ett högpassfilter? Lotta Fahlén är artist och producent bosatt i Malmö. Utöver sitt soloprojekt Loljud komponerar hon tillsammans med andra artister och för scenkonstföreställningar. Lotta har turnerat som Maxida Märaks livemusiker och varit förband åt bland annat Titiyo, Jenny Hval och U.S. Girls. Som en av grundarna bakom det feministiska nätverket Synth Babes, samt handledare i Vem Kan Bli Producent Malmö, engagerar hon sig dessutom löpande för att inspirera och utbilda kvinnor och transpersoner inom musikproduktion och för att skapa en större representation i branschen.
  15. Valet av inspelningsprogram styrs av din budget, behov av ljud och möjlighet att kunna samarbeta med andra. Men även hur tålmodig du är. I dagens måndagstips går Lotta Fahlén igenom vad du bör tänka på. DAW är en förkortning av Digital Audio Workstation och är kort och gott en mjukvara för att spela in och mixa musik i datorn. DAW kan också referera till en dator med mjukvara samt ljudkort och inte enbart själva programmet. Ableton Live, Reaper, Logic Pro X, FL Studios, Bitwig, Reason, Pro Tools, Cubase, Sonar, GarageBand och Audacity är några av alla de inspelningsprogram som finns där ute. Det är naturligtvis omöjligt att skriva uttömmande om samtliga, men här några saker som förhoppningsvis kan hjälpa dig i ditt vägval. Tålmodig eller ivrig? Är du personen som tålmodigt läser manualen och tar god tid på dig att lära dig från grunden? Eller vet du med dig att du blir rastlös och tappar intresset om startsträckan blir för lång att lära något nytt? Om du är ivrig kan det vara ett bra alternativ att välja ett inspelningsprogram som det går snabbt att komma in i. Exempelvis har Logic Pro X ett nybörjarläge där avancerade funktioner går att stänga av för att lättare komma igång med det mest grundläggande. Har du dessutom jobbat i GarageBand är klivet inte särskilt stort. Vilken budget? Inspelningsprogram kommer i alla möjliga prisklasser. Har du inte så mycket pengar att spendera är Reaper kanon, som kostar 60 dollar efter en testperiod på 60 dagar. Det finns även gratisprogram som exempelvis Tracktion. De flesta erbjuder också begränsade versioner som inte har alla funktioner, men som är billigare och räcker långt. Har du planer på att spela live? Om du planerar att framföra musik live rekommenderar jag varmt Ableton Live. Som namnet antyder gjordes Ableton Live från början som ett verktyg för DJ:ar och musiker att framföra elektronisk musik just live, men är nu även ett kraftfullt musikproduktionsprogram. Samarbeten Det går ofta snabbt och smidigt att dela projekt med andra som jobbar i samma verktyg. Har du planer på att samarbeta med andra kan det vara värt att välja det program som personer i din bekantskapskrets använder. Dessutom kan det även vara skönt att ha någon att ställa frågor till. Tutorials och manualer i all ära men ibland är det skönt att få svar direkt. Hur ser ditt arbetsflöde ut? Har du en tydlig vision av musiken du skapar eller vill du ha möjlighet att testa dig fram och experimentera under resans gång? Med program som Ableton Live och Bitwig är det möjligt att jobba cirkulärt, vilket innebär att du inte följer en tidslinje utan fritt kan trigga igång loopar i olika kombinationer, ett arbetssätt som lämpar sig väl för att testa nya ideér. Hur viktiga är ljuden? Kommer du främst att använda de mjukvaruinstrument och samplingar som kommer med programmet snarare än att spela in externa instrument? De flesta inspelningsprogram kan du prova på gratis under en period. Ladda ner det verktyg du är sugen på och kolla så att du är nöjd med de ljud som kommer med. Bland andra kommer Reason och Logic Pro X med stora samplingsbibliotek. Vilken dator? De flesta inspelningsprogram fungerar både till Mac och pc, men det finns undantag. Logic funkar bara med macOS och Sonar bara med Windows – dubbelkolla så ditt inspelningsprogram och dator funkar ihop. Slutligen – alla inspelningsprogram gör i princip samma sak och låter likadant. Det som skiljer dem åt är arbetsflödet, utseende och i viss mån vilken hård- och mjukvara som kan användas. Det viktigaste är inte vilket inspelningsprogram du väljer utan att du lägger tid på att bli dess bästa kompis. Om skribenten @Lotta Fahlen är en artist och producent bosatt i Malmö. Utöver sitt soloprojekt Loljud komponerar hon tillsammans med andra artister och för scenkonstföreställningar. Lyssna gärna på Spotify. Lotta har turnerat som Maxida Märaks livemusiker och varit förband åt bland annat Titiyo, Jenny Hval och U.S. Girls. Som en av grundarna bakom det feministiska nätverket Synth Babes, samt handledare i Vem Kan Bli Producent Malmö, engagerar hon sig dessutom löpande för att inspirera och utbilda kvinnor och transpersoner inom musikproduktion och för att skapa en större representation i branschen.
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.