Jump to content
  • Mixverktygen på djupet, del 2: Så använder du kompressorn

    Denna serie om mixverktygen med Carl-Michael Herlöfsson fokuserar på ett mixverktyg per del, och går in på djupet kring vad olika rattar och reglage gör. Denna del handlar om kompressorn.

    C-M Herlöfsson

    mixverktygen_kompressor_puff_red.thumb.jpg.9ea684d342387aa3018642989b72e95c.jpg

    Efter eq är kompressorn den förmodligen viktigaste effekten i signalkedjan. Att kunna forma nivåer och förändra hur ett ljud skiftar i ljudnivå över tid är, av förklarliga skäl, väldigt användbart.

    Kompression finns i princip i alla led av analoga signalvägar. Till exempel har en högtalare en fysisk kompression som innebär att högtalarmembranet ”saktar ner” ljudet och därigenom skapar en sorts kompression.

    Det finns en rad olika typer och avarter bland kompressorerna, men de har alla en sak gemensamt: De gör svaga signaler starkare och starka signaler svagare. Man kan säga att en kompressor är som en tratt, stoppar du in ett otympligt och bullrigt ljud i tratten så kommer det ut som en fin liten spritsad sträng i andra änden. Däremot så kan trattöppningen se ut på tusen olika sätt, och själva tratten kan vara formad så att den fungerar bättre eller sämre för ändamålet. Vi gör en djupdykning i kompressorn och dess parametrar, och ger svar på frågan hur man kan forma tratten.

    Ett mått på ljudstyrka
    Vi använder enheten decibel (dB) för att mäta ljudstyrka. Decibel ökar logaritmiskt – varje gång du ökar med tre decibel så blir ljudet dubbelt så starkt. Om man tänker sig att en rockkonsert har dubbelt så högt värde som tal på 40 centimeters avstånd så förstår man ju att något måste vara lurt. En rockkonsert är ju mycket starkare än dubbelt så starkt. Och det stämmer också 120 decibel är 20 gånger starkare än 60 decibel!

    I en inspelningsstudio används decibelvärden på ett lite annat sätt. I stället för att 0 decibel är den svagaste signalen så har man ersatt 0 decibel med den starkaste signalen som utrustningen kan klara av.

    Nu är i stället -90 decibel (ungefär) den svagaste signalen man kan höra. Detta kommer ursprungligen från rullbandspelare och annan analog utrustning där det fanns en maxgräns för hur starka signaler man kunde skicka in, innan det började dista.

    För att ytterligare komplicera det hela så finns det en standard på +4 decibel som en sorts ”nollnivå” när det gäller professionell studioutrustning. Ha tålamod, det kommer att bli tydligare när du har skruvat lite på en kompressor.

    Dina viktigaste parametrar
    Ta fram en trumloop och lägg upp en audiokanal i ditt musikprogram. Sätt sedan en kompressor på den kanalen och följ anvisningarna nedan. Vi har i denna artikel använt oss av Logics Compressor, men de flesta kompressorer har samma eller liknande parametrar. Det finns fem grundläggande parametrar som påverkar hur kompressorn arbetar. Bli vän med dem, då kommer du att få ut mycket mer av din kompressor. I exemplen visas Logics Compressor.

    Ratio

    ratio_1_1.thumb.jpg.9fb8ff9103e464e6933e4ce26b6f51f6.jpgRatio anger hur mycket man ska platta ut ljudvolymen. Om man tittar på ett diagram där ratio är inställt på 1:1, det vill säga att ingen komprimering sker, så ser kurvan ut så här. Det du stoppar in i kompressorn är samma sak som du får ut ur den.


    ratio_2_1_red_.thumb.jpg.3215e20df1ad7d13301e614e3dfb00cd.jpgOm vi ställer in ratio på 2:1 så halverar vi decibelnivån ut (den horisontella axeln utgör vad som kommer ut ur kompressorn.) Smärttröskeln har ersatts av en nivå som motsvarar trafikbuller. Här är threshold, det vill säga den punkt där kompressorn börjar arbeta, ställd på sitt lägsta värde, i detta fall -50 decibel. Det betyder att kompressorn inte arbetar alls, eller i varje fall väldigt lite.

    Gain

    gain_3.thumb.jpg.95415f28e4a5cf3ef6f3f45333229383.jpg

    Nu är ljudet svagare och kanske inte så användbart. Då tar vi fram gainfunktionen. Gain styr nivån ut på hela signalen. Skulle man lämna threshold på lägsta värdet och öka gain till +16 decibel så skulle det se ut ungefär så här.

    Threshold

    threshold_bild3.thumb.jpg.f3b15b33c98a215e99f6cc19a8976418.jpgDet är kanske inte heller helt önskvärt att man låter kompressorn trycka ihop allt ljud. Vad som händer nu är att brus och annat bakgrundsljud kommer att bli dubbelt så starkt. Här kommer threshold in i bilden.
     

    threshold_2_.thumb.jpg.4706530df1340780cce8f06ba5d5b2db.jpgOm vi i stället höjer thresholdvärdet till exempelvis -32 så påverkar komprimeringen inte de svagare signalerna utan trycker bara ihop de som är ovanför det angivna thresholdvärdet. Du kommer då att märka att nivån totalt blir lite för stark. Sänk gain till +7 decibel, och då bör du vara ungefär på rätt ställe.

    Nu börjar det likna någonting! Prova att experimentera med ratio, threshold och gain för att verkligen förstå hur dessa tre påverkar varandra.

    Knee

    Knee_.thumb.jpg.6437dbe3f504c23ee90cbbcd9a25d3e7.jpg
    Det finns en parameter till att tänka på i detta sammanhang och det är ”knee”. Knee styr på vilket sätt kompressorn övergår från att inte arbeta till att arbeta. Det är ganska svårt att höra skillnaderna på låga ratio­tal som 2:1 men om du ökar upp ration till 20:1 så blir övergången mellan att kompressorn arbetar och inte arbetar mycket tydligare. Med knee kan du ställa in så att kompressorn sätter igång lite mjukare. Det kan i vissa fall ge ett mycket mer musikaliskt resultat.

    Vi sammanfattar: Med ratio ställer du in hur mycket du vill trycka ihop ljudet. Threshold reglerar på vilken nivå du vill att kompressorn ska börja trycka ihop ljudet. Med gain reglerar du hur starkt det totala resultatet ska vara. Knee är den parameter som anger hur kompressorn går från inaktivt till aktivt läge. Lätt som en plätt!

    Men nu tätnar mystiken. Det finns attack och release också. Med dessa två verktyg kan du verkligen börja forma ljudet. Ta fram en virveltrumma med så mycket sejare och ton som möjligt som arbetsexempel. Du vill nu trycka ihop virveltrumman för att få fram lite mer av tonen och av sejarmattan. Vi väljer en ratio på 5:1 och sätter threshold till cirka -30 decibel. Vi är tvungna att höja gain till +7 decibel för att motverka nivå­bortfallet.

    Attack och release

    2127099404_Attackochrelease_.thumb.jpg.03aee032d322e9753dd90f8cc52ce94e.jpgAttack avgör hur lång tid kompressorn tar på sig innan den börjar arbeta och release avgör hur lång tid det tar för kompressorn att återgå till att inte påverka alls. Om du sätter attack till den kortaste tiden så kommer du att höra att själva attacken i trumman försvinner. Det blir mer ett skramlande ljud utan snärt. Ibland kanske det kan vara önskvärt, men oftast inte med just virveltrumma. Så öka sakta upp attacktiden och lyssna på hur virvelns attack släpps igenom och kompressorn i stället börjar trycka ihop resten av ljudet. Samma sak med releasen. Om du sätter releasetiden på ett väldigt lågt värde så kommer kompressorn att sluta arbeta väldigt fort och inte trycka ihop ljudet så snart det har understigit thresholdvärdet på -30 decibel. Om du i stället ökar releasen till maxvärdet så kommer du att höra hur tonen och sejaren i princip försvinner.

    På det här sättet kan man kraftigt förändra ett ljud och hur det beter sig. Det bästa sättet att bekanta sig med attack och release är att skruva, lyssna, skruva och lyssna tills du känner dig bekväm med vad parametrarna gör och hur de påverkar ljudet.

    Det är ett väldigt delikat samspel mellan alla de grundläggande parametrarna. Ändrar man lite på threshold så påverkar det hur man uppfattar attacken, ändrar man på gain så påverkar det hur man uppfattar threshold, ändrar man releasen så påverkar det hur ratio låter och så vidare i all oändlighet.

    Peak/RMS

    extrafunktioner_2_peak_rms.thumb.jpg.23207f7981d8fce400f2aa52a8e8091a.jpgDu vill också se till att kompressorn arbetar på topparna av ljudet. Det åstadkommer du genom att ställa in ytterligare en viktig parameter på kompressorn, nämligen peak/RMS. Beroende på vilket material du arbetar med så har kompressorn två olika sätt att mäta var de starkaste punkterna i ljudet befinner sig.

    Om man väljer RMS så ”ser” kompressorn en genomsnittlig nivå av materialet som sedan bestämmer var threshold-punkten inträffar. Detta är användbart när man försöker jämna ut ett ljudspår med till exempel en sångtagning eller liknande.

    När man använder RMS så börjar inte kompressorn arbeta på de snabba toppar som kan uppstå till exempel vid ett trumslag, utan den räknar ut ett medel­värde som i många fall ger ett jämnare och mer musikaliskt resultat.

    Om du däremot, som i det här fallet, vill hantera en virveltrumma så är peak en mer användbar metod. Vid användandet av peak så hugger kompressorn till direkt på den starkaste signalen. Pröva att växla mellan de två lägena så kommer du tydligt att märka skillnaden.

    Många brukar använda sig av två kompressorer efter varandra, där den första är ställd i peak-­läge för att fånga upp snabba attacker och den andra är ställd i RMS-läge för att mer jämna ut helheten.

    För att lättare höra hur attack och release fungerar ska vi i detta exempel ställa in så att kompressorn arbetar i peak.

    Förinställningar

    1353554296_forinstallningar_.jpg.6a7f6b2c75ec8edef2f3a88f75c86e8c.jpg
    Det finns också några andra små parametrar som kan dyka upp. Många kompressorer har ofta en möjlighet att ställa in en förprogrammerad karaktär, som ofta försöker härma gamla rörkompressorer eller andra analoga förlagor.

    I Logics Compressor finns några varianter som ger lite olika karaktär på hur kompressorn arbetar. De olika varianterna släcker ut valmöjligheten att välja peak/RMS. Det är just de aspekterna som de förinställda varianterna hanterar, alltså hur kompressorn ska uppfatta volymförändringar i det material som du stoppar in i den.

    Extrafunktioner

    Extrafunktioner_.thumb.jpg.6229f57e0351fcf54681a9c0736873bc.jpg
    Sedan finns det också en del extra godis. Många av de här parametrarna finns förstås på andra kompressorer också.

    Här kan du lägga distorsion på utsignalen, och viktigast av allt: Du kan ställa in hur mycket av den komprimerade signalen du vill använda dig av. Det vill säga, du kan behålla lite av originalsignalens dynamik tillsammans med den komprimerade varianten.

    extrafunktioner_2_3.thumb.jpg.551ac738d9878c79cfc7c16dcd822dc4.jpgGenom att klicka på "Side Chain" (se längst upp till höger i bilden ovan) kommer du åt ytterligare inställningar: Sidechain är en extremt användbar funktion. Man kan kort säga att side­chain styr när kompressorn ska arbeta med en annan signal än den som komprimeras. Till exempel om du vill ducka en syntpad med en kicktrumma. Du kan också filtrera sidechainfunktionen.

    Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kompressorn, med sin på ytan enkla uppgift att kontrollera volymen, är en komplex plugg. Men med god kontroll på komprimeringen så kommer nivån på ditt slutresultat att höjas väsentligt!Blått streck.pngExempel på inställningar

    Elbas

    Bas_.thumb.jpg.222b5cf5dbcb322ccaa2a0b111efcde5.jpg
    En typisk elbasinställning. Vi har en ratio på 5:1 och hyfsat snabb attack för att fånga upp lite starka attacker från en plektrumbas. Releasetiden är medellång för att resultatet inte ska kännas ”pumpande”.

    Virvel med attack

    382697220_Attackvirvel_.thumb.jpg.c130618454449dfaa58ffe27ec063f4a.jpg
    Här har vi använt kompressorn för att få fram extra attack ur en lite lam virveltrumma. Peak-läge, 2:1 i ratio, väldigt försiktig attack och blixtsnabb release. Det kan tyckas vara en blygsam inställning, men den påverkar massor. Prova så får du se!

    Akustisk gitarr

    678509265_Akustiskgitarr_.thumb.jpg.b568cd0970c7a79819ed5878a4919472.jpg
    Akustisk gitarr som vevar ett rockkomp. Ordentligt med ratio – 6:1. Här har vi ställt om kompressorn till peak-läge för att kunna nypa till ordentligt i attacken. Var försiktig när kompressorn står i peak-läge , det är lätt att få överkompression.

    Sång

    sang_.thumb.jpg.3786434ffcc6d6550b05974cfbb7b2f0.jpg
    4:1 i ratio. Vi har ställt knee på det mjukaste läget för att vi inte ska höra för tydligt när kompressorn börjar arbeta. Ganska korta attack- och releasevärden. Vi är mest ute efter att hålla efter volymförändringar med denna inställning.Blått streck.pngGratispluggen

    roughrider_3.jpg.55104f7ca8a666af3f738e26ed4719bb.jpg
    Audio Damage Rough Rider  är en utmärkt gratiskompressor om man vill trycka till sitt ljud ordentligt. Den arbetar lite som en gammal rörkompressor och ger en ganska kraftig färgning. Inställningarna är enkla och innehåller bara de mest grundläggande parametrarna. En liten sällsam egenskap är dock att ratio går att ställa in på 1000:1 … Nu snackar vi komprimering! Rough Rider har en lite oregerlig mätare, men det här är en kompressor som man snarare ska vräka på med, inte sitta och finlira.

    Lyxpluggen

    hcomp.thumb.jpg.6740c6359ffd1b628cf030c3faff2b70.jpg
    Waves H-Comp Hybrid Compressor är en fullödig kompressorplugg. Här finns alla tänkbara inställningar du kan önska dig och lite till. Den har några olika förinställda karakteristiker som efterapar olika typer av kompressorer. Den har dessutom en egen liten uppfinning som heter ”punch”. Den arbetar med attack och release lite i det dolda för att skapa mer tydliga attacker och därför ge ett intryck av att ljudet blir lite ”punchigare”. Den arbetar också med att man blandar dry/wet-signal.Blått streck.pngDet här gör en limiter

    En limiter komprimerar med höga ratiovärden. Man kan lite slarvigt säga att allt över 20:1 är att betrakta som limiter snarare än kompressor. En limiter arbetar inte så mycket när materialet ligger på en medelnivå, däremot så sätter den stopp rejält när man når det ”tak” som man har angivit med threshold.

    Det finns en rad olika sorters limiters, framför allt använder man dem på masterbussar och liknande. Inom mastring är limitern en stor del av hemligheten. Att på ett så musikaliskt sätt som möjligt stoppa starka toppar i ljudet gör att man kan få upp den uppfattade helhetsnivån rejält. Men det handlar i grund och botten om kompression.

    Tips: Här finner du även artikeln Mixverktygen på djupet, del 1: Så använder du eq.

    Blått streck.png

    I serien:

    1. Eq
    2. Kompressor (denna del)
    3. Reverb
    4. Delay
    5. Distorsion
    6. Stereobreddare
    7. Tonhöjdskorrigerare
    8. Gitarreffekter

    Blått streck.png
    Denna artikel uppdaterades 2021-02-26, och publicerades ursprungligen 2010-11-09.

    • Gilla 3

    User Feedback

    Recommended Comments



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Studio nb_2_2.jpg

×
×
  • Create New...