Jump to content
Annons

Recommended Posts

Jag har under de senaste månaderna gjort mina första seriösa inspelningsprojekt då jag både agerat producent och som musiker. Det har varit mycket lärorikt och det känns som att man fått prova på verkligheten lite.

Jag har funderat mycket över "studiopsykologi" och hur man får rätt anda att råda i studion under inspelning och mixning.

Det har inte alltid varit så lätt att få arbete gjort under inspelning, ofta när man inte lyckats på de första försöken vid inspelning, med framförallt sång så har både jag och andra tvivlat på sig själva och det har oftast resulterat i dålig stämning och att inspelningarna stannat upp totalt.

Så det jag undrar är. Ni som är erfarna producenter, mixare och också musiker. Har ni några bra råd eller tekniker som ni använder er av för att ta hand om den psykologiska biten vid producering av musik? Jag hade gärna velat ha tips på hur man får arbetet att flyta på så smidigt som möjligt och utan att de inblandade mår dåligt?

Vad jag känner själv så handlar det mycket om att vara ärlig men inte elak, uppmuntra till att göra något bättre och ta många kaffepauser samt ta luft ofta. Finns det fler goda råd?

Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Intressant ämne!

Jag har inte vansinnigt mycket erfarenhet, men den lilla jag har delar jag gärna med mig av.

Tycker att den gemensamma nämnaren för lyckade inspelningar jag har varit med har varit att alla har känt sig trygga, trivts med varandra, och att det har varit rätt högt i tak för såväl spelfel som musikaliska infall.

Bra tekniker som löser problem utan att vi i bandet har fattat att det varit problem är också sjukt jävla viktigt.

Omgivning och inramning är också viktigt: några gånger har vi förflyttat oss till diverse stugor ute i obygden (helst utan mobiltäckning) för några dagars inspelning. God mat, lagom med goda drycker och någon som håller det hela flytande har då varit viktigt.

Några faktorer som har påverkat det i dålig riktning: krånglande teknik, nervösa tekniker, för ont om tid, vid några tillfällen så har jag varit med om inspelningar då några inte kommit så välförberedda - inte lyssnat/övat/bytt strängar = föder lätt lite irritation.

Bra idé till tråd, den här borde kunna bli långlivad!

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag kör på alkohol (i "måttliga" mängder) när det blir sångdax, men det funkar väll inte i längden 😱 Är inte särdeles erfaren heller.

Och jag spelar in mig själv så jag har ingen att skämmas för förrutom mig själv och kanske grannarna. Ta luft är en god idé..jag går ut på balkongen mellan var 3-5 tagning och kontemplerar. Det är olika från person till person hur man ska hantera. Vissa personer blir mkt bättre när man skäller på dom och säger fan du kan mkt bättre än så. Andra mår bättre av att bli peppade och mjukt behandlade.

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja det är klart att folk är olika. Jag är väl nog mest av den personligheten som kan ta en käftsmäll men då helst med en mjuk tumvante på.

Att vara förberedd är ju uppenbart nu när Fredde säger det. Jag har faktiskt märkt att det är fantastiskt bra att ha med minst en handduk vid inspelning. Låter flummigt men man vet aldrig när man kan behöva en handduk! Jag lyckades rädda min egna POD och förmodligen förstärkare för många tusen kronor när då jag hade en handduk nära till hands.

Det är nog också första gången jag får höra att alkohol skulle hjälpa vid inspelningen. Jag kan förstå att man blir mer avslappnad och lugn med en måttlig mängd i kroppen. Men det får nog vara måttligt som sagt så att man faktiskt är medveten om tonerna man tar. Fler tips äro välkomna!

Link to comment
Dela på andra sajter

Apropå skäll och alkohol så är jag skeptisk till det fungerar som metod.

Inom parentes kan jag nämna att Bo Widerberg hade en intressant metod att få en dåligt presterande skådis att koppla av. Låt säga att det var en scen som bestod av dialog mellan två skådisar där den ena inte riktigt presterade som Bo ville. Han tog den normalpresterande skådisen åt sidan och sa i smyg till honom att "om fem minuter kommer jag att skälla ut dig inför de andra".

Resultatet av detta blev att den skådis som inte riktigt kommit in i matchen slappnade av och började tänka typ "åh fan, är det han som är dålig?".

Kanske inte riktigt applicerbart inom studiomiljön, och ett knep som kanske bara går att använda en gång på en person. Men en bra historia.

Redigerat av FreddeHstd
  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Det tipset tror jag mycket på. I ett band så känner man sig nog oftast mer hemma med att sjunga med när hela bandet spelar. Kan tänka mig att det känns mer naturligt och att man får mer känsla om bandet spelar med än om man står framför micken själv och hela bandet tittar på. Var det något sådant du hade i tanken?

Link to comment
Dela på andra sajter

Fast nu var ju den här diskussionen helt teoretisk. Vill bara ha lite råd o lösningar till eventuella situationer.

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är nog också första gången jag får höra att alkohol skulle hjälpa vid inspelningen. Jag kan förstå att man blir mer avslappnad och lugn med en måttlig mängd i kroppen. Men det får nog vara måttligt som sagt så att man faktiskt är medveten om tonerna man tar. Fler tips äro välkomna!

Ja som sagt är det ingen optimal lösning haha men studier har bevisat att folk som har tagit sig något glas är bättre på problemlösning i snitt än den som är nykter(!) och att det räcker med att bara hålla i en bärs utan att ha druckit något för att känna sig mer avslappnad och självsäker. Men det bästa är nog att hitta andra vägar att bli avslappnad på 😳

Och repa,repa,repa!!

Det tipset tror jag mycket på. I ett band så känner man sig nog oftast mer hemma med att sjunga med när hela bandet spelar. Kan tänka mig att det känns mer naturligt och att man får mer känsla om bandet spelar med än om man står framför micken själv och hela bandet tittar på.

Jag tror tvärtom att ha ett mysigt, hemtrevligt inspelningsrum där man kan gömma sig lite och inte känna sig uttittat och bedömd av dom som lyssnar när man spelar in är bättre. Så är det för mig iaf.

Redigerat av klasho
Link to comment
Dela på andra sajter

Det tipset tror jag mycket på. I ett band så känner man sig nog oftast mer hemma med att sjunga med när hela bandet spelar. Kan tänka mig att det känns mer naturligt och att man får mer känsla om bandet spelar med än om man står framför micken själv och hela bandet tittar på. Var det något sådant du hade i tanken?

Tänkte väl mest på om man spelar in någon som är oerfaren och nervös inför situationen. Det lär ju inte fungera allt för många gånger om inte vederbörande är osedvanligt korkad. I en bandsituation ska inte bandet stå och kolla när sångaren spelar in. Så lite folk som möjligt i studion.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jo självklart. Att ge sig in i studion icke inrepade är ju rent vansinne. Det känns som att jag övertänker vissa punkter och inte tänker djupt nog på andra. Jag misstänker att man lär sig bäst igenom praktiska erfarenheter. Detta var dock ingen dålig ögonöppnare. Tack för alla svar och fortsätt gärna att ösa på med råd och åsikter.

Link to comment
Dela på andra sajter

persuader (oregistrerad)

Minska kraven, Känna att man har rätt att göra fel. Dålig tagning kan alltid göras

om en annan dag.

Veta hur myckat man kan göra med sitt Daw i editering = vilka gjorda misstag

kan man rätta till på ett bra sätt.

Tidsgräns = kör aldrig mer än 3 timmar i sträck

Klart definierade insatser för varje inspelningtillfälle = exakt detta skall vi göra idag

Ett snack om hur man vill ställa in siktet på hur låten skall låta i slutmixat tillstånd =

allt från saturation, komprimering till trumljud, gitarrljud osv

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag brukar tycka en deadline är bra för att verkligen få resultat, annars så sitter man bara o "kollar" på skärmen och inget blir gjort, har du en deadline till nånting kanske en tävling eller vad som helst så får man en liten spark i röven när man blir lite seg o lat. sen så är alkohol(i måttligt bruk) bra vid inspelning,

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag kan känna när jag spelar in att man helst kanske skulle vilja testa lite fler olika mikrofonpositioner osv. Men att man känner sig för stressad för att göra det, liksom när andra som står och väntar osv. Hur löser man det? Hur blir man lugn när man är uppskruvad i allt vad det innebär?

För man är ju någonstans progekt-ledare samtidigt som producent och inspelnings-ingengör.

Mvh

Redigerat av Casperfren
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag är vokalist och brukar alltid börja med att göra alla pålägg själv hemma. När jag har en demoversion jag är nöjd med har jag per definition redan identifierat och löst de flesta problemen och vet exakt hur jag vill hantera varje passage samt vad jag vill fråga min studiotekniker om. Dessutom kan jag lägga in demon i min mp3-spelare och lyssna på den dagarna i ända för att ytterligare pressa in den i ryggmärgen om jag inte har tid eller möjlighet att öva så mycket. Sparad tid och energi i studion = avsevärd.

Link to comment
Dela på andra sajter

Trevlig fundering! Har själv erfarenheter om hur det kunde gå till på slutet av 80-talet då vi spelade in på dyr tape (inte lika enkelt som nu för tiden). Fick en känd sångerska till vår studio som skulle lägga huvudsång samt kör på sig själv. Vad som inte var uppgjort innan var att det även skulle spelas in en stråk-kvartett i vår väljljudande studio. Detta innebar ca 45 minuter extra jobb för mig som tekniker att rigga ytterligare mickar etc..

Sångerskan var taggad att spela in och uppenbart hade hon övat helt psykologiskt men dom där extra 45 minuterna höll på att "döda" henne.. Hur få henna att härda ut? Jo jag bad henne koka lite kaffe så vi fick innan och under inspelingen! Hon kom ut 4 ggr under tiden och frågade frågor typ "hur många koppar?" , "var är filter" , "hur många mått" etc.. Antagligen för att hon faktiskt var nervös för själva inspelningen... Resultatet blev dock suveränt... 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Uppmuntran är alltid bra.

Om en tagning blir lite halvdan, så är det ofta inte så bra att säga att den blev det - för då blir det prestationskrav och nervositet som följd inför nästa tagning. Då kan det vara bättre att säga typ; Skitbra - nu tar vi det en gång till för att ha lite fler tagningar att laborera med. Om man säger att det är bra, så är det lättare för folk att slappna av och göra bra ifrån sig.

Om det har varit en lång dag och alla är trötta, men vokalisten får till en bra tagning som råkar bli lite småsur här och där, så skit i det. Är fraseringen och känslan där, så går det snabbare att fixa till småfelen i pitch och timing i Melodyne, än att försöka få bättre ordning på en redan trött röst...

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag tror att en viktig del i rollen som producent är att visa en entusiasm och "spelglädje" inför de man spelar in. Även om det på papperet bara är ännu ett jobb, med ett band man skiter i, och man gärna skulle hem och klappa katten istället för att göra en till tagning så får man ju inte visa det för musikerna. Tappar man fokus på uppgiften så gör man ju inte ett bra jobb, men om man istället har kvar fokus och håller sej involverad så blir man ju per automatik entusiastisk. Man måste visa att man har samma mål som musikerna, och att man själv vill att det ska bli skitbra och är beredd att jobba för det. Vara en i gänget liksom 🙂

Det är farligt att sätta sej tyst och bara "vänta" på att sångaren ska bli klar med låten. Sitter du bara tyst och trycker Rec när sångaren säger till så är du ju inte producent... du är en fjärrkontroll och inget mer 😉 Varje tagning förtjänar feedback, och feedback kräver vakna öron, och om du hela tiden visar att du är med i matchen och lyssnar och ger konstruktiv kritik eller uppmuntran så känner inte sångaren samma stress.

Samma sak gäller såklart för instrumentalister, men sångare brukar ju som bekant vara känsligast.

Allt detta förutsätter förstås att du faktiskt är anlitad som producent, och inte bara inspelningstekniker. Att producera musik är för mej att engagera sej i musiken, ge synpunkter, föreslå ändringar etc. i egenskap av den personen som hör "helheten" och kan föreställa sej hur allt kommer passa i en framtida mix. Typ: "Det låter nog bättre med gitarrerna om du lägger den där bastonen en oktav upp istället" eller "Det där trumfillet krockar med basrytmen... bara så ni vet..." 🙂 Artisten har alltid sista ordet men det betyder inte att de avrättar oliktänkande 😉 Snarare tvärtom, vettiga musiker brukar uppskatta att producenten bryr sej om deras musik och kan komma med bra synpunkter från ett utomstående perspektiv. Vem som sen fick igenom just sin idé på skivan ska inte spela nån roll varken för dej eller för artisten. Men det säger ju sej självt, om artisten inte gillar dina förslag eller din attityd så kommer ni nog få ett kortvarigt samarbete. Det krävs fingertoppskänsla, och en jävligt bred förståelse för musik från producentens sida, för spelar du in ett indie-band kan du inte sitta och pusha dom till att låta hårdrock bara för att du själv föredrar hårdrock.

Uppmuntran är alltid bra.

Om en tagning blir lite halvdan, så är det ofta inte så bra att säga att den blev det - för då blir det prestationskrav och nervositet som följd inför nästa tagning. Då kan det vara bättre att säga typ; Skitbra - nu tar vi det en gång till för att ha lite fler tagningar att laborera med. Om man säger att det är bra, så är det lättare för folk att slappna av och göra bra ifrån sig.

Vet inte om jag håller med helt, men nästan 🙂 Om sångaren tycker något är skitdåligt och du tycker det är skitdåligt men ljuger och säger att du tyckte det var bra, så kan ju sångaren istället ifrågasätta ditt omdöme. Jag blir som musiker mer irriterad när det går dåligt och nån jöns i kontrollrummet säger att allt är skitbra när det inte är det 😛 Jag har fått bättre resultat, både som sångare/musiker själv och som producent, när man på båda sidor är överrens om vad som är bra och vad som är dåligt. Då skapas förtroende för att producenten hänger med i vad som händer och att man jobbar mot samma mål.

Sen ska man absolut välja sina ord, förstås. Det finns inte rum för att vara otrevlig i studion. Låt artisten säga vad den tyckte om en tagning först, om ni båda tyckte det var kasst så var det kasst, men om du tyckte den var bättre än vad sångaren verkar tycka så säg det 🙂 Men då ska du också stå för det.

Redigerat av John NT
Link to comment
Dela på andra sajter

Det var fantastiskt många bra svar. Blev mycket fokus på sångare men det mesta stämmer ju in på övriga musikanter med. Tack så mycket för alla svar och åsikter!

Link to comment
Dela på andra sajter

Detta är högintressant och bland det viktigaste vid inspelningar, man måste vara ödmjuk och lyhörd men också ärlig, musiker och i synnerhet sångare/sångerskor har ett stort egobekräftelsebehov som man måste tillgodose på ett konstruktivt sätt!

Att köra med det gamla tricket "vi testar/kör igenom låten en gång för att kolla nivåer etc" är alltid bra, när man så spelat in utan att dom vet så blir dom ofta snopna och glada och ibland är just denna tagning den bästa men givetvis inte alltid, det värmer upp hursomhelst.

Tekniken måste fungera och väntans tider är väldigt avgörande och rent negativt, förbered projektmappar med kanaler innan artisterna kommer dit, detta får man kolla upp lite så man vet vad som väntar och planera hur många mickar och vilka osv som går åt vid tagningarna.

Skall en grupp lägga livetracks med hela bandet så ta dit trummisen några timmar innan de övriga om det går, det går alltid åt mer tid för att få rätt mickplacering och sound på just trummorna!

Bra belysning och mysfaktor är andra grejor som spelar in, alkohol får dom väl inmundiga så mycket dom vill och har rutin för men du som tekniker/producent skall ge fan i detta är mitt råd, lätt att tappa kollen annars enl. egen erfarenhet, arbete och fritid är 2 olika saker*

Ofta hör man musiker säga att det var en kaxig eller otålig tekniker i den och den studion, det går fetbort såna snubbar skall pyssla med annat, sen skall man nog jobba med den musik man själv gillar och kan prodda, säg hellre nej till de jobb som verkar trista eller inte i din stil det är bättre för alla!

Lycka till :-)

Link to comment
Dela på andra sajter

När en eller flera ska spela in i min studio, tar vi en diskution om vad personerna har för krav, sen låter jag dom spela in alla på en gång (SLASKINSPELNING) så att jag får höra det som sedan ska bli en färdig produkt.

Sen lyssnar vi igenom o kommer olika förslag som kan få det att svänga

Det funkar oftas för mig o musikerna

HA DET GÖTT ALLA

Link to comment
Dela på andra sajter

[...] i synnerhet sångare/sångerskor har ett stort egobekräftelsebehov som man måste tillgodose på ett konstruktivt sätt!

Vilken generalisering ... 😛

Något som dock är bra att göra är att se till att vokalisten ifråga tar de pauser som hen behöver, för om det finns något som tar på självförtroendet så är det att pressa sig själv till att stå och nöta förgäves när man skulle kunna sätta allting efter en stunds andrum och röstvila istället. Samma sak gäller naturligtvis för instrumentalister, men vikten av just röstvila ska man inte underskatta. Tveka inte att stoppa en vokalist som verkar ansträngd och be henom ta en vilopaus, är mitt råd. Allt blir mycket trevligare och i slutänden sparar man förmodligen tid på det.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag har alkoholförbud i studion. Har bara haft dåliga (även om dom har varit väldigt roliga) upplevelser av fulla musiker vid en inspelning.

Man märker ganska omedelbart vilken nivå man ska lägga sig på som tekniker/producent. Är bandet riktigt dåligt så får man dra ner ribban nån halvmeter, och är bandet sjukt bra så är det oftast inga problem med att vara rak när det gäller t.ex. en keff tagning osv. Jag tycker det är lika kul att spela in ett punkband som är inne i studion för första gången, då får man mer inta nån slags lärarroll och får förklara vad typ en kompressor är, medans man med ett grymt rutinerat band kan sitta och utbyta anekdoter från skeva turnéer man gjort eller nörda ner sig ordentligt i utrustningen. Man lär sig lika mycket oavsett.

Men rent praktiskt så gäller det att ligga steget före bandet hela tiden och som redan nämnts, att kunna sin utrustning. Framförallt kunna sina kortkommandon. Man vill inte hamna hos nån tomte som sitter och kisar och bläddrar i menyer och inte hinner ta in vad bandet i rummet pratar om. Om nån så bara nämner en extra stämma på bryggan eller nåt så ska man ha tryck ctrl+shift+n och enter, samt fixat routingen och lagt på eq och kompressor innan dom ens hunnit klart med meningen. 😉 småsaker som detta, och nåt så enkelt som att koppla in en talkmick till trummisen så hen slipper sitta och kommunicera med vrål genom virvelmicken gör otroligt mycket för en koncentrerad men avslappnad atmosfär.

EDIT: det psykologiska i detta är att få sig själv och bandet att känna sig bekväma. Det brukar dom oftast bli om man kan förklara för dom vad man gör, och varför. och ibland varför man INTE gör på ett visst sätt.

Redigerat av Frekvensspektrumanalysator
Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...