John NT

Om du gör det i Logic kan du använde stereo delay och bara dra ner feedback till noll. Då får du bara en repeat som du kan ställa in både med notvärde och millisekunder, och filtrera om du skulle vilja det. - edit - Echo-pluggen verkar faktiskt ännu simplare. Stereodelayet ger ju en liten volymhöjning när du har 100% mix på left och right.

Tackar! 🙂 Ja, man får lite perspektiv av att knata runt på en soptipp, man inser hur ohyggligt mycket som slängs. Och det här var ändå bara i lilla Rättvik 😛

Haha ja Hubert är inte vacker. Ganska kass assistent också, säkert för att han inte har några tummar. Fjädern är så gott som helt stum och klangfri, tror om något att den mest har en stötdämpande effekt. Tryckte på Rec och stampade, boxade, knäppte och antastade stativet på olika sätt och väldigt lite av det hördes på inspelningen. Detta med en stormembranskonding i hage, vet inte hur det skiljer sej med en SM58. Men det visar sej väl 🙂

Jag och min inredningsnördkompis Johanna fick för oss att dra till soptippen, plocka famnarna fulla med lite "snyggt" skrot och sen spendera dagen i hennes pappas verkstad och bygga skojiga grejer! Och precis så gick det också till 🙂 Så för totalsumman 100kr blev det ett mickstativ och ett hörlursställ för min del. Vilka slags maskiner alla delar kommer ifrån är för mej 100% oklart, så om nån mer ingenjörslagd person än jag känner igen något så hit me 🙂 En kul grej med mickstativet är att det består till stor del av en fjäder, så har man kass mickteknik som jag kan man luta sej fram och tillbaks och behandla micken lite mer som om den var handhållen. Dessutom kan det headbanga! Att svetsa i gjutjärn ska tydligen inte gå, och det gjorde det typ inte heller. Men det sitter helt klart fast, så åår hoppas att det håller, annars får jag lösa det på annat sätt. Min assistent (Hubert) fick en ny fot också. I ett sånt där tillfälle av "tacka gud för europeisk måttstandard" så behövde den varken lödas eller svetsas, tog ungefär 5 minuter att bygga. Enjoy! 🙂 Fråga gärna om ni undrar nåt.

Den här tråden behöver Markus Paus: http://www.youtube.com/watch?v=y_9YyKOqvNg 😆 Givna pluspoäng för manteln, den är classy. Gällande originalvideon så vill jag inte vara en surbutt, men i all ärlighet så bidrar metronomen garanterat till att det låter så pass perkussivt i de högsta tempon (tempi?). Han spelar fan inte vidare rent som sagt, jag kan hålla med om att han är lite kvickare än vanligt i högerhanden men vänsterhanden glider runt som en tvål på isen. Enda skillnaden mellan att lyssna på honom och folk jag kände på gymnasiet är att han har en metronom som går fort. Däremot finns det gitarrister som spelar fruktansvärt snabbt så att det blir imponerande, men då pga. att tekniken hänger med. Den här killen var faktiskt inge vidare i min mening.

Här är min prodd-studio samt sovrum! 🙂 Snålt på outboard-fronten, men jag änvänder studion framförallt för låtskriveri och demos så jag har lagt allt krut på snabbt workflow och "vibe" snarare än den bästa hårdvaran 🙂 En schysst mickpreamp och en strömregulator ligger dock nära på priolistan (väggströmmen lirar inte riktigt med mina strator), och lite mer akustikbehandling skulle göra nytta. Dator: 21.5" iMac med Logic Monitorer: Adam A5 på stativ Hörlurar: Audio-technica ATH-M50 Ljudkort: Focusrite Saffire PRO14 Fractal Audio Axe-Fx för gitarrinspelning M-Audio Keystation 88 tangenter Yamaha DD-65 för truminspelning

Reamping?

Sant det du säger, men för att förtydliga kan ju sägas att med bra skärmning (vilket är busenkelt att fixa till på gitarrer med plektrumskydd) och jordning samt rena pottar behöver bruset inte vara märkbart alls. Framförallt inte på hemstudiovolym. Brusfria singlecoils å andra sidan, som t.ex. DiMarzio Cruisers, låter svinbra likaså EMG's singlecoils (som är i en annan division jämfört med deras humbuckers) så dessa alternativ skulle jag rekommendera högst om man känner för att lägga ut 3000 spänn på nya mickar.

Menar du att bara ha tre singlecoils, eller menar du att splitta humbuckern för singlecoil-karaktär? Båda alternativen funkar (du måste dock byta plektrumskydd om du vill ersätta humbuckern med en singlecoil). Om du splittar en humbucker så får du absolut lägre output, men det behöver absolut inte betyda att ljudet blir "sämre", eller ens märkbart tystare. Bara annorlunda. Själv har jag en gitarr med en riktigt vrålstark humbucker i stalläget och 2 singlecoils i mitten och vid halsen, och jag gillar att automatiskt få mer "driv" i förstärkaren när jag byter till stallmicken, eftersom jag mest använder stallmicken för hårdrockssolon 🙂

Den här videoserien är fullkomligt fantastisk: http://www.youtube.com/watch?v=c1i2vuN2dzU

Har en Keith McMillen Softstep som fotkontroll till min gitarrigg. Kanonpryl, kan skicka flera olika Midi CC-värden per knapp vilket verkar vara exakt vad den här nya prylen gör, fast med ett klaviaturmönster ist för 5x2.

Skulle påstå att det KAN göra det, men ganska indirekt. Teori är ju lite som en ordbok. Om du kan din ordbok så har du lättare att hänga med i högtravande diskussioner, och det är mindre risk att du missar nåt viktigt för att du inte fattade vad som pågick 🙂 På samma sätt kan det bli lättare att hänga med i musik om du förknippar varje ton i ditt huvud med "mollters, kvint upp, maj9" osv. För mej gjorde teorin det lättare att ta ut riktigt svåra låtar, framförallt inom jazz. Med detta bör sägas att jag studerade musikteori i samband med gehörsträning. Kursupplägget vara alltså att öva upp båda tillsammans, vilket jag tror är mer användbart än att läsa om kvintcirklar i en bok.

1: Vad är ditt syfte med att folk i branschen ska höra dom? 2: Vilka människor i branschen vill du ska höra dom? 3: Vad tror du att dessa människor kan göra för dej? Anledningen till att jag frågar är att skivbolag, dj's och producenter är fullkomligt skilda yrkesgrupper med skilda arbetsuppgifter. Det finns väldigt mycket folk i branschen, varav väldigt få av dom kan göra något alls för dej. Vill man leta efter något så är det väldigt viktigt att veta vad du letar efter, och varför. Annars kommer du bara stå och stampa.

Off-topic kanske men ville bara påpeka att det här var klokt sagt 🙂 Håller med till fullo, själv började jag plugga teori på nördnivå när jag redan spelat i 7 år, och visst har det hjälpt men det har inte ersatt eller tagit bort nåt från min kreativitet. Kreativiteten kommer ur spelglädje och passion för musik, inte ur teorin.

Yamaha överlag är bra för priset, även när det gäller annat än elgitarrer. Jag skulle också föreslå en gitar med en humbucker och två singlecoils, om du bara vill ha en enstaka allroundgitarr. Många verkar tro att man måste ha dubbla humbuckers för att spela metal, vilket är korkat eftersom man i regel inte använder halsmicken alls för kompdist inom hårdrock. Med en singlecoil i mitten får du ett ljud som "liknar" det schyssta spräcket från stallmicken på en Telecaster/Stratocaster, och med halsmicken får du schyssta Hendrix-sound. Som någon nämnde är singlecoils oslagbara för clean-ljud dessutom. - edit - Värt att notera är att humbuckers i regel har högre output än singlecoils, så ha det i åtanke om du vill få en jämn volym från alla mickpositioner. En superhet stallmick kan balansera dåligt med singlecoils. I studiosammanhang är det väl skitsamma oftast, men live kan det ställa till det.

Din inställning till det här är grym och härlig att se 🙂 Det jag föreslår är egentligen en blandning, men jag tror att om du börjar med att planka melodier så får du mer kött på benen inför ditt egna skrivande. Och eftersom syftet är att öva, inte att spela de plankade låtarna inför folk, så är det ju skitsamma om du bara plankar en refräng i en låt och en halv vers i en annan låt. Gör det du känner för och hitta bitar av musik då du känner "Fan det där lät coolt, vad är det som händer där?" och sen tar du reda på det 🙂 Du kanske t.ex. inser att "Jaha, det där lät så häftigt för att dom spelade ett Dm efter G, vilket inte passar in i tonarten, men skapade ett speciellt sound som jag verkligen gillade!" och då har du plötsligt fått ett till verktyg att stoppa i lådan som du kan använda när du skriver egna låtar sen. I slutändan är det ju din tid, din smak och din passion som spelar roll. Så lyssna på, spela och skriv bara sånt som du själv gillar, då utvecklas du fortare än om du tvingar dej själv att göra saker för att nån annan sagt att du måste lära dej si och så i den och den ordningen. - edit - När det gäller youtube-tutorials så ser jag inget fel med det. Jag lärde mej spela före youtube, men då letade jag upp ackordpapper till låtar jag gillade och började där. Förr eller senare så klarade jag mej utan papper och kunde höra vilka ackord det var ändå. Så oavsett om du använder papper eller youtube så är det nog bara positivt att använda dom som starthjälp.

Det tackar jag och bockar för 🙂 Har inga avsikter att bli professionell mixare men om du har nåt du vill få feedback på så är det bara att höra av sej 🙂 Snacka gör jag gratis!

Tror inte ditt problem ligger i brist på gehör utan snarare brist på låtskrivarerfarenhet. Finns många musiker som har hur bra gehör som helst, men inte kan kränga ut en schysst refräng. På samma sätt finns det folk som skriver fantastiska låtar men sjunger surt och inte kan höra skillnad på en kvint och en sext. Kort sagt handlar det om feeling 🙂 Det jag rekommenderar är att dumma ner musiken till dess enklaste beståndsdelar: ackord och melodi, och sen bara spela massor av låtar på det sättet. Då känner du in, utan extra krusiduller och ljudeffekter och filtersvep, hur fan melodin och ackorden egentligen passar tillsammans. Steg två blir att göra egna varianter, sno en ackordföljd från en låt du gillar och lek runt med tonerna. Pröva dej fram, inte med avsikten att göra en hit, utan med avsikten att öva. Att försöka göra hits på kommando är för de flesta människor ett dött lopp och förödande för spelglädjen. Det finns personer som gör det väl (typ Max Martin, Desmond Child) men jämför dej inte med giganterna när du inte fått in grunderna 🙂 Jag har skrivit runt 80 låtar i mitt liv men det är ingen slump att de 10 senaste var de låtar som hamnade på skivan tillslut 🙂 Allt handlar om övning som leder till erfarenhet, så hang in there och håll kvar passionen så kommer det lösa sej för dej!

Både jag och sångaren är långvariga Bon Jovi-fans så vi tar inte illa upp alls 🙂 Deras ljudideal är kanske inte det jag eftersträvar som mest (även om det är Bob Clearmountain 😆 ), och tanken är verkligen inte att vi ska spela nån slags retro-pudelmusik 🙂 Men sångaren låter som han låter och många tänker på Bon Jovi när dom hör honom. Tack för kommentaren!

Uppskattar den utförliga kommentaren, och tackar för komplimangerna 🙂 Just gitarrspelet är något jag har med mej från unga år då jag nötte otroligt mycket skalor på sängkanten, och visst uppskattar jag ett schysst, melodiskt och stundtals flashigt solo, men inte i samma höga grad som när jag var tonåring 🙂 Saken är väl den att i takt med att jag börjat skriva låtar som kommer mer från hjärtat, så blir det lätt att texten och låtens "personlighet" är det jag vill framhäva, och jag känner mer och mer att gitarrsolon kan bli en oprovocerad stoppkloss i många låtar. Men passar det så passar det, men då ska det passa också 🙂 En lite skitigare musikalisk framtoning är nåt som helt klart finns i den nära framtiden för oss 🙂

Sannerligen och jajjemän, pluggade där i två år 🙂

Tack för all feedback, alla! Jag håller nog med om det allra mesta, framförallt när det gäller gitarrerna. Vilket är synd och skam för jag är ju trots allt gitarrist. Men jag kan ju åtminstone trösta mej med att senare demos jag gjort har låtit mycket bättre, eller tjae mer "som det ska" på gitarrsidan, ser verkligen fram emot nästa ordentliga produktion 🙂 Att försöka skifta "dragmotorn" från basen till trummorna ska också bli spännande, jag har en fetish för tung rockbas och jag var väldigt nöjd med basljudet på denna skiva (och enligt min basist har han fått höra detta av andra basister också 🙂), och det var väl kanske därför jag krämade på lite extra. När gitarrerna dessutom saknade lite kött så fick väl basen kompensera. Jag tror att du och jag skulle kunna bli bra kompisar 😆

Tror jag hänger med 🙂 "Ramonesing" som James Hetfield kallar det. Ska ha det i åtanke för livespelningar i framtiden 🙂 Intressant, tack så mycket! Hängmatte-gitarr är jag utan tvekan på väg bort från, blev mycket sånt under inspelningen av den här skivan. I videon spelar jag (dubbeltrackat) en ny livetagning med ett klart middigare ljud men eftersom låten är arrad för två gitarrer så lät jag andra gitarristens delar ligga kvar, och honom hade jag mixat rätt skarpt. Gällande trummorna så fick jag nån korkad idé att fimpa rumsmickarna i mixen... helt enkelt för att jag inte riktigt visste hur jag skulle använda dom. Resultatet tycker jag i slutändan låter lite plastigt och "triggat" trots att det bara är virveln som fått lite extra samplings-skjuss. Så trummorna kommer jag spendera bra mycket mer tid åt i själva inspelningsfasen nästa gång.

Tjosan! Spelade in en fullängdare med mitt band i våras och det var väldigt mycket som var helt nytt för mej. Därmed fick jag också kanske en "honeymoon"-feeling över vissa grejer eftersom det lät bättre än allt jag gjort tidigare, men nu när tiden gått lite grann och det börjar bli dags att spela in mer så är jag desto mer öppen för kritik rent mixmässigt. Så vad tycker ni hade kunnat göras bättre med mixar som dessa? Soundet jag satsar på är i linje med senare produktioner av Randy Staub och Chris Lord-Alge, kort sagt tungt, brett och skamlöst komprimerat... fast på ett bra sätt, förstås 🙂

+1 på förslutna paket. Tog en sträng ur ett öppet paket inför ett livegig, den gick av samma kväll... don't be doing that.