Komponera som proffsen

[eudaimonism]

Förkastligt!

Att öva är detsamma som att utvecklas. Det finns inte en enda begåvad kid där ute som inte fattar det. Så jag undrar egentligen vad det är du försöker förmedla...

Det är ett faktum att genom all olika musik som skapas, på alla olika sätt, så finns det faktiskt otroligt många olika sätt att jobba och framför allt att utvecklas. Det finns vissa som helt enkelt håller på med musik genom att producera. De "övar" när de producerar.

Att påstå att det finns regler för hur man utvecklas inom musik är förkastligt. Jämför t.ex. metal med house.

Jag själv övar hyffsat ofta, men anser att jag utvecklas mest genom att arbeta med ljudet som det är. Påstår du t.ex. att jag inte kan utveckla mitt keyboardspel, mitt trumspel, min produktion, mitt användande av syntar osv. samtidigt eftersom jag inte har tid att öva på alla hela tiden?

Det är i nuläget lätt att göra musik utan att vara en tight musiker, varför förneka de framstegen?

[ardic]

Jag har sysslat med musik sen början på 90-talet och ställer mig fortfarande samma frågor. Hur fan får man till en hit?? Hur mixar man bra? Det är en del av grejen att vara musiker/estet, att hela tiden utvecklas! Hur kul vore det egetligen om man har hittat DEN Kicken, DEN hihaten och DET basljudet, DE noterna etc... Neh, tacka vet jag svordomar, tårar, hårslit, eufori, tillfredställelse, lycka!

/ Johan, fredagsfilosofen

Redigerat 6 november 2009 av ardic

[laxlaxlax]

Hur kul vore det egetligen om man har hittat DEN Kicken, DEN hihaten och DET basljudet, DE noterna etc...

Är där. Så här känns det: jag kan lägga ner snart, nöjd, överspelad och färdig. Jag har kommit dit jag ville.

[Valle]

Påstår du t.ex. att jag inte kan utveckla mitt keyboardspel, mitt trumspel, min produktion, mitt användande av syntar osv. samtidigt eftersom jag inte har tid att öva på alla hela tiden?

Nej då. Bara om du hade, som du föreslog ovan, skitit i att öva alls.

Att öva lite är att utvecklas lite; att öva mycket är att utvecklas mycket. Och — tadaa! — att inte öva alls är att inte utvecklas alls.

[drloop (oregistrerad)]

Och — tadaa! — att inte öva alls är att inte utvecklas alls.

+1

[Umemagnus]

Är där. Så här känns det: jag kan lägga ner snart, nöjd, överspelad och färdig. Jag har kommit dit jag ville.

Grattis...

[eudaimonism]

Nej då. Bara om du hade, som du föreslog ovan, skitit i att öva alls.

Att öva lite är att utvecklas lite; att öva mycket är att utvecklas mycket. Och — tadaa! — att inte öva alls är att inte utvecklas alls.

Vad jag menar är att jag kan sitta och skapa, och genom det utveckla musiken jag spelar. Utan att någonsin sitta bara för att bli tekniskt bättre. Jag är från början improvisationsmusiker, och nu känns det som att jag sitter med produktionen som att det var min improvisation. Jag påstår inte att jag inte skulle utvecklas om jag gick på lite mer avancerade skalor eller något liknande, bara att jag utvecklas ändå.

[slejnard]

Kanske att ni menar att man övar på olika sätt. Jag tror det handlar om att ha kul under resans gång och att man som musiker/tekniker/prylfantomen/konstnär eller vad det än är aldrig blir fullärd utan bara helt enkelt gillar läget. 😄 Men visst fasen krävs övande. Hur övandet utövas är nog rätt olika. Så på svaret hur man komponerar som proffsen finns nog inga givna svar.

Offtopic: Jäklar vad rund å grann studioforumloggan ser ut nu. Prova att kisa med ena ögat medans ni kollar på den 😄

[synthjx]

För övrigt tror jag inte att man behöver vara expert på något instrument för att göra bra musik. Alltså behöver man inte öva. Men det skadar aldrig. Sen blir musik ofta kall eller steril om man inte har roligt med musik som medium. Så om övning inte är något man vill göra med musiken varför inte skita i det?

Ex 1: lyssnar musik och spelar melodier jag hör samtidigt. Igen och igen, därefter märkte jag att jag hade spelat 5 timmar, men till mig känns det som 1 timme.

MEN undvikar samtidigt alla tråkiga och svåra saker.

Ex 2: fokuserar på en svåg sida för att utveckla vidare den (noteläsning, rytm, hörsel, o.s.v.), fast att det känns tråkigare.

Vad räknas som övning?

Till mig första ex är bara att ha roligt, och utvecklar inte så mycket än andra exemplet. Till mig båda är viktiga. MEN från ett viss steg blir

andra exemplet också mycket roligt om märker plötsligt framgång...

Redigerat 7 november 2009 av synthjx

[slejnard]

Ex 1: lyssnar musik och spelar melodier jag hör samtidigt. Igen och igen, därefter märkte jag att jag hade spelat 5 timmar, men till mig känns det som 1 timme.

MEN undvikar samtidigt alla tråkiga och svåra saker.

Ex 2: fokuserar på en svåg sida för att utveckla vidare den (noteläsning, rytm, hörsel, o.s.v.), fast att det känns tråkigare.

Vad räknas som övning?

Bägge dina exempel är exempel på klockren övning! 🤪

[synthjx]

Någon som har något bra tips? För jag känner att jag fastnat.

När proffsen gör sina låtar, känns det så enkelt? De river igång allt så bra.

Har det med övning bara att göra? Eller krävs lite kunskap? Diciplin??

Ja, vad tror ni? Har ni några idéer, vinklar eller svar, fram med det.!

=)

Välkommen. Jag känner att jag är på det samma rutan tyvärr. Jag har alltid haft den

fråga "HUR gör dem DET?" (DET -- mycket förtjusande. HUR -- hur gör dem och kan tänka med

kall huvud fortfarande?).

Min åsikt är att krävs båda -- kunskap OCH diciplin. Diciplin är även mäst avgörande.

Även om det känns trist och tråkigt, -- diciplin är mycket mycket avgörande för att

få __färdiga__ låtar. (OBS! Inter perfekt, utan färdig. Men jag börjar ändra efter 2 dagar, hehee)

Bara med kunskap och spelningsglädje får du 600 melodiutkaster, låtarna du har börjat

en gång men aldrig färdiga.

Om jag förstår dig rätt har du förväntningar att komponera/arrangera hela låten färdig med

"flow". Ja, möjligt.

Jag tycker att... det är så att... jag arbetar med flödde och om tänker att blir lite tråkigt, tar

paus och kanske har en låt färdig, men proffsena fortsätter med diciplin och till dem det samma

jamming session är bara inspiration "koncentrat" för nästa 4..9 låtar. (Det hörs ju om

du lyssnar även Dieter Bohlens arbete). Så... inspiration för många låtar från en session och allt

annat är bara diciplin (t.o.m. kanske "fillers" för album eller för andra artister från det samma låtskrivare?!).

Det finns mera, men det vet jag inte.🤪

Det tar inte så mycket kraft om jag har mål att "nu ska jag göra låt färdig om 5 timmar" (från första

not till inspelning). Knepigaste är endast låten du tycker mycket om, för då blir det komplicerad att

tänka på huvudet. (Tex. du lagar själv godisar du älskar men får inte äta...!) Lösning för detta är

fortfarande inte så klart till mig. Kanske hjälper att byta ljudpalett, lyssna genom mono högtalare

med lo-fi.

Faktum är att ljudpalett påverkar mycket. Om du arrangerar låt färdig med "tråkigare" ljudpalett och

lyssnar med lo-fi system och därefter lyssnar med din favoritljudpalett och hi-fi, blir du hög strax.

Redigerat 7 november 2009 av synthjx

[slejnard]

Och min åsikt är att

krävs båda -- kunskap OCH diciplin. Diciplin är även mäst avgörande.

Håller inte med. Har läst hela ditt inlägg och kan ev hålla med om att kunskap och diciplin är viktigt men det viktigaste är att ge saker/musikskapande/produktion tålamod och tid!. Jag är av en gammal generation där det bara fanns två kanaler på tv och inget internet. Vi lekte, repade stenhårt och hade kul!

Det viktigaste är att ha kul medans man komponerar samt ge det tid. Tålamod är en bristvara för många idag och det är jättesynd! Många kids frågar mig varför jag kan spela allt möjligt och jag brukar svara: Därför! 🤪

Nä skämt å sido men övning å inspiration ger färdighet. Lyssna, iaktta, härma

[synthjx]

Tålamod är en bristvara för många idag och det är jättesynd! Många kids frågar mig varför jag kan spela allt möjligt och jag brukar svara: Därför! 🤪

(jag hade redan re-redigerad min inlägg och addade lite till när du hade svarat)

Ahaa... Precis. Tålamod! Ja, det är det.

Det är som saknas och jag skrivit att "något finns till, men det vet jag inte".

[slejnard]

Ja! 🤪 Fortsätt där du är och ge aldrig upp! Tålamod är bra. Jag gillar själv att göra låtar och utvecklas hela tiden även om jag inte försörjer mig som det. 03:55 😳

[synthjx]

03:55 🤪

japp. vanlig situation, först sysslar med musik, då känner hög och väntar lite att lugna ned och om kollar inte klocka (ibland tänker att nej klockan är fel) ser jag snart soluppgången.

Ett tipset till andra:

Om känner "hög" -- Inspela denna nuvarande låt på 2-spår och markera "det känns helt fantastisk, jag varit hög, datum OCH tid".

Och lyssna igen när du är lugn. Märker du andra detajler kanske?

Nästa session det samma sak och komparera inspelningar.

Efter halv år lyssna färdig inspelning vs. känner-"hög" demo. 😳

[DieHard (oregistrerad)]

Tålamod är en bristvara för många idag och det är jättesynd!

Ja alla vill bli bra på allt möjligt men väldigt få är villiga lägga ned all tid som krävs. Vill man bli bra på något får man vara beredd på att även uppoffra saker och ting. En sak som alla hittills glömt nämna något om. Alla som har blivit något, vad det än handlar om, har alla berättat om all uppoffring de har fått göra för att nå dit där dem är. Problemet är att allt för många är lata av sig och vill anstränga sig så lite som möjligt och hoppas få ut så mycket som möjligt. En omöjlig ekvation. Det man lägger in är det man får ut. Visst är det så att allt man gör när man övar inte alltid är så roligt. Men när man väl har lärt sig det man övat på kan sätta in det i sitt rätta sammanhang så blir det roligt. Tyvärr är det allt för många som idag har inställningen att om det inte är roligt hela tiden är det inte värt att göra det. Och att disciplin skulle låta tråkigt som någon här skrev är inte heller sant. Disciplin är själva strukturen för hur man lägger upp allt som man vill bli bra på. Hur man ska gå tillväga, vad man behöver lära sig, hur mycket man behöver öva och se till att öva fast man ibland inte känner för det. Det är ju så att när man ibland inte känner sig för något men tvingar sig till det som man inser wow, tänkt om jag hade låtit bli. Då hade jag aldrig kommit på det jag gjorde idag. Det hade jag inte velat. Motsatsen till disciplin är lathet och det lär man sig inget av.

[eudaimonism]

Ja alla vill bli bra på allt möjligt men väldigt få är villiga lägga ned all tid som krävs. Vill man bli bra på något får man vara beredd på att även uppoffra saker och ting. En sak som alla hittills glömt nämna något om. Alla som har blivit något, vad det än handlar om, har alla berättat om all uppoffring de har fått göra för att nå dit där dem är. Problemet är att allt för många är lata av sig och vill anstränga sig så lite som möjligt och hoppas få ut så mycket som möjligt. En omöjlig ekvation. Det man lägger in är det man får ut. Visst är det så att allt man gör när man övar inte alltid är så roligt. Men när man väl har lärt sig det man övat på kan sätta in det i sitt rätta sammanhang så blir det roligt. Tyvärr är det allt för många som idag har inställningen att om det inte är roligt hela tiden är det inte värt att göra det. Och att disciplin skulle låta tråkigt som någon här skrev är inte heller sant. Disciplin är själva strukturen för hur man lägger upp allt som man vill bli bra på. Hur man ska gå tillväga, vad man behöver lära sig, hur mycket man behöver öva och se till att öva fast man ibland inte känner för det. Det är ju så att när man ibland inte känner sig för något men tvingar sig till det som man inser wow, tänkt om jag hade låtit bli. Då hade jag aldrig kommit på det jag gjorde idag. Det hade jag inte velat. Motsatsen till disciplin är lathet och det lär man sig inget av.

Det du skriver är absolut sant. Men som jag upplevt mina 6 år med produktion är att diciplinen nästan blir en bieffekt av att jag har väldigt roligt när jag sitter med musiken. Jag blir väldigt stimulerad av att testa nya saker, lära mig att tweaka och att göra saker det känns som ingen gjort förut. Det är naturligt att jag utvecklas för skapandet hade inte varit lika roligt annars! Ett nytt projekt för mig innebär ofta nya strukturer, nya effekter och nya ljudbilder. Jag älskar musik så jag sitter nästan varje dag.

Men en sak som verkligen stämmer är att jag behöver ha disciplin när jag ska göra klart projekt. Så klart är det roligare med vissa saker än andra inom skapandet, och jag behöver ofta sätta upp deadlines för att det ska bli genomfört för mig. Detta ser jag dock inte som det som utvecklar min komponering eller produktion.

[Valle]

Vad jag menar är att jag kan sitta och skapa, och genom det utveckla musiken jag spelar. Utan att någonsin sitta bara för att bli tekniskt bättre. Jag är från början improvisationsmusiker, och nu känns det som att jag sitter med produktionen som att det var min improvisation. Jag påstår inte att jag inte skulle utvecklas om jag gick på lite mer avancerade skalor eller något liknande, bara att jag utvecklas ändå.

Ja, då är vi ju någorlunda överens. Skillnaden, antar jag, är bara att du ser "övning" som någon sorts statisk hjärntvättning och något som man gör vid sidan av själva kreerandet. Jag anser att övningarna (t.ex. upprepningar) är en del av det arbete man för stunden utför. Ta t.ex. ett rockband — de träffas ett par gånger i veckan för att "repa". Och av egen erfarenhet vet jag att man kan skriva SHIT LOADS OF låtar — fast man "repar".

Så vi menar nog samma sak, trots allt.

[eudaimonism]

Ja, då är vi ju någorlunda överens. Skillnaden, antar jag, är bara att du ser "övning" som någon sorts statisk hjärntvättning och något som man gör vid sidan av själva kreerandet. Jag anser att övningarna (t.ex. upprepningar) är en del av det arbete man för stunden utför. Ta t.ex. ett rockband — de träffas ett par gånger i veckan för att "repa". Och av egen erfarenhet vet jag att man kan skriva SHIT LOADS OF låtar — fast man "repar".

Så vi menar nog samma sak, trots allt.

Säkert. Jag har också spelat i band.

[antontheband]

Jag har en grundregel, och det är att låten skall kunna framföras

endast med en gitarr eller piano + sång och att det låter bra.

Gör sig låten bra är arren nästa steg, mixen nästa steg osv.

Felet många kan göra är att det blir för många pålägg, för

håller låten med bara gitarr typ så behövs det inte så mycket

pålägg. Det blir meckigare och mixa dessutom eftersom det

blir så många tracks.

Om det gäller vanliga popgrejer kan

intro-vers-brygga-refräng-vers-brygga-refräng-stick-brygga-dubbelrefräng (med tonartshöjning i vissa fall)-outro

vara bra att ha i bakhuvudet.

Lycka till!

Detta är ju allt det handlar. En bra låt är en bra låt, om man sen vill att det ska låta som den eller den artisten produktionsmässigt är det en enkelt problem i förhållande till att göra en bra låt.

Det finns inga trick, det behövs talang, övning och inspiration.

[therocker]

Och nämn någon som tagit sig dit utan att ha övat,övat och övat. Nämn bara en.

Sex Pistols

[therocker]

I mina öron är ordet öva ett fult ord förknippat med något tråkigt. Att öva är för mig att traggla skalor upp och ner eller att försöka få till för handen plågsamt obekväma ackord. Spelandet måste drivas av lust, det måste vara kul annars utvecklas jag mer av att låta instrumenten ligga på hyllan. Har man nåt att säga så kan man få till det ändå, har man nåt att säga vilket berör andra människor kan man till och med bli känd (se ovan nämda exempel).

[dokido]

underrubriken till den här tråden var roligare

stod något om kreativitet tror jag, 😉

[jmysss]

En jävligt viktig grej är arbetsflödet. Snabbkommandon är A och O för arbetsflödet.

Man har en schysst ide men kanske hindras av att vissa små grejer tar sån tid för man måste öppna menyer och skit. Kanske måste leta fram nått schysst ljud. Koncentrationen tryter och iden rinner sakta bort.

Bläddrar snythpresets och man hittar nåt coolt ljud och kommer istället på en lead till en annan låt.

Testa nästa gång du ska göra en Da Buzz eller Cascada låt (danslåt) lägg allt i korta partier. Alltså skit i själva arret. Kanske Intro 3 takter och vers 4 och när du arrar så kanske du förlänger eller kortar ner någon takt.

Ex. "Ok nu har jag ett coolt intro, hur länge ska det gå?" Kopiera upp lyssna "Okey det kändes bra" Du lägger till vers "Hur låter det här?" lyssnar hela intro och vers "Nej nu låter introt lite långt".. Helt plötsligt sitter du och redigerar och arrar och fy va segt det blev.

Sen när du arrar låten som du har klar men oredigerad och oarrad kommer det mer naturligt.

Arbetsflöde.

[Demonproducenten]

Sex Pistols

skitprat

klart dom övade - fast på annat än skalor

[DieHard (oregistrerad)]

I mina öron är ordet öva ett fult ord förknippat med något tråkigt. Att öva är för mig att traggla skalor upp och ner eller att försöka få till för handen plågsamt obekväma ackord. Spelandet måste drivas av lust, det måste vara kul annars utvecklas jag mer av att låta instrumenten ligga på hyllan. Har man nåt att säga så kan man få till det ändå, har man nåt att säga vilket berör andra människor kan man till och med bli känd (se ovan nämda exempel).

Ja att bara klinka på ett instrument är säkert kul en kvart eller så. Men när man inte lär sig något tröttnar man fort. Hur ska man lära sig spela om man inte lär sig ackord? Nämn någon som lyckats med det. Det är inte nödvändigt lära sig skalor. Men det behöver inte vara tråkigt. Har man inställningen att något är tråkigt och spelar lite så får man bekräftelsen på att det är tråkigt. Går man in för att det är roligt och lärorikt och gör något mer med det blir det kul. Allt kan inte heller vara så jävla kul hela tiden. Men när man har lärt sig något och kan göra något av det inser man hur värdefullt det var det man lärde sig. Och de som har blivit kända har inte blivit det genom att ha den inställningen som du har. Det kan jag garantera.

[Johnny Boi]

Jag tror att det är olika vad gäller dansmusik och övrig musik. Jag upplever det som att i dansmusik måste man alltid - i större eller mindre utsträckning - kompromissa med musiken för att göra det dansvänligt. Man kan t.ex. inte ha ett kreativt och nyanserat kaggemönster en hel låt igenom eftersom det krävs en tung kagge på varje fjärdedel för att få upp dansfaktorn. Okej, jag varken gillar eller sysslar med dansmusik, så jag kan ju ha helfel. Men så känns det i alla fall. Därför tror jag att du bör lyssna lite extra på tipsen du får från de som sysslar med just dans-anpassad musik när du ska göra sådana låtar.

Ett tips som jag kan ge som jag tror är allmänt, är energi. Energiflödet i en låt är oerhört viktigt för att hålla uppe intresset (kanske viktigare i musik man lyssnar aktivt till, kontra musik man lyssnar mindre aktivt till p.g.a. att man dansar loss som en idiot 😄). Se till att förstärka de olika låtmomentens funktioner, och särskilt övergångarna. Ha ett moment innan refrängen som får refrängen att explodera, kan vara ett break eller liknande. Se sedan till att "sakta in" på ett naturligt sätt när du ska ner en energinivå.

Jag har en grundregel, och det är att låten skall kunna framföras

endast med en gitarr eller piano + sång och att det låter bra.

Håller verkligen med. Detta är en oerhörd styrka i en låt, om den funkar bra på detta sättet. Jag skulle vilja säga att en låt blir som bäst när inget på ett annat följande moment är viktigare än det föregående. Om låten är bra med gitarr/piano+sång, så ska arret inte ta överhanden och förändra låten, utan bara förstärka det bra. På samma sätt med inspelning, prodd och mix, när man kommer till nästa moment ska liksom allt vara nästan klart (eller självklart) och det ska bara vara att förstärka och förbättra det redan bra. Kanske man kan säga att momenten ska bli mindre för varje steg? Att när man kommer till arret så ska låten vara såpass bra att det inte krävs några helt nya, asfräna instrumentala delar för att rädda någon del i låten? Eller att när man kommer till mix så är inspelningen och proddet så väl tillrättalagt och avvägt att det knappt behövs mix alls? Jag lutar nog åt att i ett sånt scenario blir låten så bra den kan bli (självklart kan låtar bli svinbra först i arret eller proddet också...tror jag).

Bara lite låtskrivar-tankar, alltid kul att dela vad man klurar på.

[trancer]

En variant är att göra covers på några låtar, få dom så likt som möjligt. Försöka att efterlikna dina favoritlåtar (dock tänkt i studiesyfte)... När du kan börja analysera och efterapa deras material kan du ju testa att göra eget, eller, använda dom komponenterna, i det egna materialet. Nu kan det ju bli så att det låter som bara ett dåligt plagiat, men, för att hitta "sitt" så är det ju inte fel att lära sig av andra. Sen tar du bara allt sånt som du gillar bäst av alla och sätter ihop något nytt.

Exakt.. det bästa tipset du förmodlingen någonsin kommer att få .

Gör en remix på en låt , eller ett par låtar, det är det bästa sättet att få inblick i hur en låt är uppbyggd.

Sen , vad jag förstår så är det dance/pop/trance musik du vill göra, och då ska man tänka på att försöka ha en riktigt bra melodi, och en bra sångare/sångerska som verkligen kan sjunga bra, för 2010 känns det som autotunemusiken är rätt ute... väldigt få som använder autotune idag när det finns melodyne, om man inte använder autotune som en "effekt"

Sen.. försök gärna se till att du inte hamnar i 14is-trance-klubben och skriver varje låt med samma 3-4 ackord och i 140bpm för att VEC samples ska passa in perfekt.

Utan försök att utvecklas på eget sätt men i en viss genre, tror det är störst chans att få ut sina verk!

BRA SÅNG, viktigt

/Marcus

[Laban]

På ett generellt plan gäller för kreativt skapande (tror jag, efter tio år i reklambranschen) att följande gäller:

a) Begåvning. Åtminstone litegrann.

😱 Hängivenhet. Kalla det disciplin eller tålamod eller vad ni vill. Man måste skriva mycket.

c) Lust. Är det inte kul blir det inte bra. Eller, ja, det kan ju kännas skitjobbigt om man skriver om något som berör en djupt. Men det kan finnas en lust i sådant terapeutiskt skrivande också.

d) Självkritik. Men först i efterhand. Man måste komma ihåg att alla (och då menar jag ALLA) som skriver bra grejer skriver en jävla massa skräp. Men i bästa fall slipper vi andra höra skräpet. Men man måste tillåta sig att skriva crappy first drafts.

e) Kunskap. Information kan man läsa sig till. Kunskap blir det först sedan man internaliserat den och förstått hur man ska använda sig av informationen. Ett långsammare, men på vissa sätt bättre, sätt är att komma fram till kunskapen själv. De flesta blandar metoderna.

f) Originalitet. Bra grejer kommer inifrån. Är man bara en härmapa blir man aldrig riktigt bra.

Einstein (var det väl, eller möjligen Edison) sa att genialitet var tio procent inspiration och nittio procent perspiration. Jag tror att det stämmer alldeles precis.

[dokido]

picasso var det nog 🙂