Jump to content
Annons

Resultatsammanställning :: Kompressorn


Valle

Recommended Posts

Annons

Jag rådfrågade min gode vän Bob Katz 😄 (boken alltså) och den fanns på nätet också. Sidan 119 och framåt för er som har den. Intressant om attack och release från s.121 med bilder. Hittar inget direkt om attack/release-påverkan under själva komprimeringen dock (även om det står lite om attack/release-distorsion på sidan 123 som inte visas).

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag tänker att samma sak händer som är inritad. Enda skillnaden att den går från "ingen signal" till läge 1.

Njae... Jag uttryckte det korkat. Så här då: Vad händer med den gula kurvan om threshold (röd linje) sänks till att hamna under ingångssignalen (jag vet inte vad vi ska kalla den, "0"?)

Link to comment
Dela på andra sajter

Visa inläggP Forsberg, den 2011-05-25 - 22:57, sa:

Som det ser ut på bilderna så sjunker utsignalen (alltså det som vi också hör genom högtalarna) för att sedan öka igen. Så som du säger att kompressorn fortfarande ligger och komprimerar och lappar över den nya lägre signalen, så betyder det att kompressorn på grund av att den komprimerar för mycket för den nya lägre signalen, ger ett resultat av lägre volym (utsignal) som den sedan, beroende av inställd release(?) kompenserar för genom ökad signal (=rätt ratio för den nya lägre signalen).

Förstår jag det rätt?

japp

Hmmmm....

Nja....

Menar du att det finns en automatisk gain inbyggd i kompressorn!?

Link to comment
Dela på andra sajter

Bästa tråden på länge!

Rättar till de missuppfattningar jag haft om kompressorn. Bra initiativ Valle!

Fortsätt stångas, är också väldigt nyfiken på varför releasen får utsignalen att dippa så för att sedan stiga. Pumpeffekt?

Link to comment
Dela på andra sajter

Det betyder att det sker en ny attack för varje transient, alltså knappt någon komprimering alls?

(...)

Och med det menar du att varje transient påverkar den nästkommande så länge release tiden ligger förbi transienterna och att det sker en gradvis starkare komprimering för varje transient? (=en sjunkande utsignal)

Tyvärr... jag kan inte utveckla mitt svar mer just nu. Jag är helt enkelt för osäker.

Link to comment
Dela på andra sajter

Angående release-kurvan:

När insignal är över tröskelvärdet så är reduktionen igång. Låt säga att reduktionen just nu är -6dB.

När insignalen plötsligt hamnar under tröskelvärdet så är reduktionen fortfarande igång.

Releasen släpper då reduktionen och -6dB blir 0 dB. Därav ökningen. Men det är alltså enligt kompressorns sätt att se det bara en återgång till normalläge.

edit: Jag menar faktiskt inte AGC här.

Redigerat av cborg
  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Angående release-kurvan:

När insignal är över tröskelvärdet så är reduktionen igång. Låt säga att reduktionen just nu är -6dB.

När insignalen plötsligt hamnar under tröskelvärdet så är reduktionen fortfarande igång.

Releasen släpper då reduktionen och -6dB blir 0 dB. Därav ökningen. Men det är alltså enligt kompressorns sätt att se det bara en återgång till normalläge.

edit: Jag menar faktiskt inte AGC här.

Tack

Då är jag med.

Link to comment
Dela på andra sajter

Tackar Valle för den grafiska bilden av attack/release och att jag kom på att man kunde lätt göra det själv för att se effekten av olika värden.

Förstår dock inte riktigt varför det upplevs så konstigt med att signalen dippar en kort stund för att sedan succesivt stiga efter att nivån nått ner under threshold, det är väl det releasen är till för?

Sen kan man spekulera i varför den effekten vanligtvis inte är hörbar, är det för att de ljud vi vanligen jobbar med sällan sjunker så blixtsnabbt som i dessa grafiska exempel?

Link to comment
Dela på andra sajter

cborg:

Angående release-kurvan:

När insignal är över tröskelvärdet så är reduktionen igång. Låt säga att reduktionen just nu är -6dB.

När insignalen plötsligt hamnar under tröskelvärdet så är reduktionen fortfarande igång.

Releasen släpper då reduktionen och -6dB blir 0 dB. Därav ökningen. Men det är alltså enligt kompressorns sätt att se det bara en återgång till normalläge.

edit: Jag menar faktiskt inte AGC här.

therocker:

Tackar Valle för den grafiska bilden av attack/release och att jag kom på att man kunde lätt göra det själv för att se effekten av olika värden.

Förstår dock inte riktigt varför det upplevs så konstigt med att signalen dippar en kort stund för att sedan succesivt stiga efter att nivån nått ner under threshold, det är väl det releasen är till för?

Sen kan man spekulera i varför den effekten vanligtvis inte är hörbar, är det för att de ljud vi vanligen jobbar med sällan sjunker så blixtsnabbt som i dessa grafiska exempel?

Det är ju just det som är det knepiga!

Vad i kretsen tillåter signalen, att av releaseparametern, sjunka under threshold!?

Det resulterar ju i att kompressorn läser signalen som opåverkad. Vilket är helt korrekt och riktigt.

Problemet uppstår om vi komprimerar med en ratio på 2:1 och sätter threshold på -40 dB.

Då kommer aldrig spänningen understiga threshold och med detta så arbetar kompressorn vidare utan release.

Det känns lite som att kompressorn bara dumpar spänningen ner till 0 dB!?

Jävligt osäker mark här!!!!

Bra jobbat Valle!!

/Mojje

Link to comment
Dela på andra sajter

Förstår dock inte riktigt varför det upplevs så konstigt med att signalen dippar en kort stund för att sedan succesivt stiga efter att nivån nått ner under threshold, det är väl det releasen är till för?

Kan bara tala för mig själv här, men min missuppfattnig bestod i att jag trodde att kompressorn bara arbetade över tröskelvärdet. På så sätt föreställde jag mig releasen (utsignalen) som en omvänd mjuk kurva ned mot tröskelvärdet. Ju längre release, desto mjukare färd ned mot threshold. Därför blev det bara väldigt konstigt att se bilden för mig.

Om det nu ligger till på det här viset, så är det ju väldigt enkelt när man väl förstår.

Sen som du säger så är det ju en sak med en bild, och en helt annan med hur det upplevs.

Link to comment
Dela på andra sajter

Kompressorn måste ses i två kretsar.

En analyserande krets som enbart har till uppgift att mäta spänning och vid angiven spänning (läs threshold), skicka signalen till ytterligare en krets.

Denna sidechain-krets har parametrar som kan justera spänning. Inga klockor eller liknande!

Där finns kondensatorer och motstånd som kan påverkas av användaren för att ställa in attack, ratio och release samt en slutstegsförstärkare för att kunna ställa nominell nivå.

Denna sidechain-krets kan enbart arbeta om den första kretsen öppnat.

Se det som en IF-sats i programmeringsspråk.

Om den inte getts villkoret att öppna, då finns ingenting för sidechain-kretsen att arbeta med!

Sidechain-kretsens enda uppgift är att minimera dynamik.

Den gör så genom att begränsa spänning baserat på det förhållande (läs ratio) vi ställer in.

Vi kan med attackparametern, välja att släppa igenom en del spänning och sedan låta sidechain-kretsen arbeta med en lägre spänning. Resultatet blir att transienterna i ljudet kortas av och låter tunnare då de minskar i informationsvärde (läs frekvensinnehåll).

Vi kan också begränsa sidechainkretsens spänningsfall med hjälp av releaseparametern och det är väl här jag gick bet i mitt tankesätt men nu knäckt i min skalle i alla fall!

Releaseparametern är i kretsen en kondensator. Denna får spänning skickad till sig så fort spänningen sjunker under threshold. Detta förutsatt att sidechain-kretsen verkligen arbetar.

Med hjälp av ett motstånd så kan användaren begränsa mängden spänning som skickas till releasparameterns kondensator. Detta ses tydligt på de illustrationer som lagts upp här. Vi kan alltså strypa tillförseln av spänning med ett justerbart motstånd.

Logiken ligger i att sidechain-kretsen måste dumpa sin spänning för att kunna återstarta.

Resultate blir spänningsbortfall, alltså tyst ljud!

Detta sker ju med väldigt korta intervaller för spänningen är ju konstant varierande. Så finurligt är ju ljud beskaffat.

Tror att jag har naglat denna knasiga hjärnskrynklare och jag tackar verkligen Valle för att ha lyft upp ämnet.

Jag fastnade stenhårt i autogain-funktioner vilka inte finns i sidechain-kretsen.

Däremot finns kompressorer som har autogain men denna krets ligger således i slutsteget.

Bör fungera på samma sätt fast med ytterligare en kondensator som hela tiden buffrar spänning att ta ifrån.

Thanx!

/Cruncharn'

Link to comment
Dela på andra sajter

Vet inte inte detta är relevant men läst om dippar mm i olika inlägg. Det har ju ingenting med ljudet att göra, om man inte vill? En kondensator jobbar alltid på detta sätt vid uppladdning och urladdning

det går inte att komma ifrån? Det är ju det som sker vid Attack och Reelese. Därav den "naturliga logaritmen"

dvs via motstånden så reglaras kondensatorns urladdningshastighet, dvs derivatan ändras hela tiden, vilket resulterar att kurvan blir "olika brant" vid olika tidsinställningarinställningar.

Och det är ju det som sker om man ställer för långa tider, dvs att det börjar "pumpa". Då börjar det ju bli hörbart. Men det vill man ju undvika.

Men en annan sak jag funderat på är om det är en digital eller analog kompressor i de olika figurerna i denna tråd. Om det är en digital varför gör man då en "log" urladdning och inte en linjär?

Det kanske är det som skiljer de olika kompressorerna åt, dvs olika "urladdningsförfaranden" ger olika "sound"

Fan de e ju så det måste va eller? Kul när man börjar fatta grejor å saker 😆

Link to comment
Dela på andra sajter

Vet inte inte detta är relevant men läst om dippar mm i olika inlägg. Det har ju ingenting med ljudet att göra, om man inte vill? En kondensator jobbar alltid på detta sätt vid uppladdning och urladdning

det går inte att komma ifrån? Det är ju det som sker vid Attack och Reelese. Därav den "naturliga logaritmen"

dvs via motstånden så reglaras kondensatorns urladdningshastighet, dvs derivatan ändras hela tiden, vilket resulterar att kurvan blir "olika brant" vid olika tidsinställningarinställningar.

Och det är ju det som sker om man ställer för långa tider, dvs att det börjar "pumpa". Då börjar det ju bli hörbart. Men det vill man ju undvika.

Men en annan sak jag funderat på är om det är en digital eller analog kompressor i de olika figurerna i denna tråd. Om det är en digital varför gör man då en "log" urladdning och inte en linjär?

Det kanske är det som skiljer de olika kompressorerna åt, dvs olika "urladdningsförfaranden" ger olika "sound"

Fan de e ju så det måste va eller? Kul när man börjar fatta grejor å saker 😆

Precis exakt det som ger olika sound i kompressorer.

Tillika olika val av komponenter som i sig färgar ljudet då.

Det som avses i artikeln är nog en kompressor i sitt grundutförande.

Tror det har gjorts försök med linjär urladdning men funnit att det inte låter så jäkla bra.

Jag känner inte till nån som har det då de flesta "pluggar" försöker efterlikna de gamla hederliga militärbestarna så långt det är möjligt.

Inte pumpa....?

Varför skulle man inte vilja det?

Piiiz!

/Cruncharn'

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är ju just det som är det knepiga!

Vad i kretsen tillåter signalen, att av releaseparametern, sjunka under threshold!?

Det resulterar ju i att kompressorn läser signalen som opåverkad. Vilket är helt korrekt och riktigt.

Kompressorn påverkas väl inte av sin egen utsignal?

Link to comment
Dela på andra sajter

Releaseparametern är i kretsen en kondensator. Denna får spänning skickad till sig så fort spänningen sjunker under threshold. Detta förutsatt att sidechain-kretsen verkligen arbetar.

Skitbra analys där, Cruncher!

Men det här med releasen... Måste verkligen releasen vänta, innan den kickar in, på att signalen hamnar under threshold?

När kompressorn fortfarande är i "kompressionsläge" (transient 1) och det kommer en ny transient (transient 2), visst sker väl någon form av release mellan transient 1 och transient 2 – trots att signalen befinner sig ovanför threshold?

(Problemet är att det är så här jag har lärt mig releasen, men jag kan fan i mig inte hitta något underlag som på ett bra sätt sammanfattar hur jag tänker. Men jag ska försöka eftersom detta börjar bli ett jävla bry för mig...)

Link to comment
Dela på andra sajter

Precis exakt det som ger olika sound i kompressorer.

Tillika olika val av komponenter som i sig färgar ljudet då.

Det som avses i artikeln är nog en kompressor i sitt grundutförande.

Tror det har gjorts försök med linjär urladdning men funnit att det inte låter så jäkla bra.

Jag känner inte till nån som har det då de flesta "pluggar" försöker efterlikna de gamla hederliga militärbestarna så långt det är möjligt.

Inte pumpa....?

Varför skulle man inte vilja det?

Piiiz!

/Cruncharn'

Inte pumpa....?

Varför skulle man inte vilja det?

"Jazzfjolla"...vad vet jag, hehe!

Menar då inte att madeinroad79 är det!😮^_^

Link to comment
Dela på andra sajter

Skitbra analys där, Cruncher!

Men det här med releasen... Måste verkligen releasen vänta, innan den kickar in, på att signalen hamnar under threshold?

När kompressorn fortfarande är i "kompressionsläge" (transient 1) och det kommer en ny transient (transient 2), visst sker väl någon form av release mellan transient 1 och transient 2 – trots att signalen befinner sig ovanför threshold?

(Problemet är att det är så här jag har lärt mig releasen, men jag kan fan i mig inte hitta något underlag som på ett bra sätt sammanfattar hur jag tänker. Men jag ska försöka eftersom detta börjar bli ett jävla bry för mig...)

Ahh!

Jag fastnade på den oxå för jag hajjade det du syftade till.

Måste tänka i två kretsar Valle.

Den ena opåverkad.

Den andra styrd av en gate. Öppen eller stängd!

Vid öppen så arbetas efter ratio ocj övriga parametrar.

Vid stängd, inget ljud alls!!

...förräns kondensatorn i releaseparametern laddas med spänning.

Tada!! Spänningen från inkommande signal!

Detta förklara även hur ratio arbetar.

Med andra ord.

Om det inte funnits en sensor som öppnar igen efter transient 1, så skulle det bli tyst.

Signalen bearbetas ju i sidechain-kretsen.

Eftersom att releasen laddar spänning kontinuerligt från 0 dB så hinner ju spänningen sjunka under threshold varpå kretsen startar om för den nya transienten.

Jag gick ordentligt bet på följande frågeställning.

Om jag ställer releasen riktigt snabbt. Då låter det som att transienten försvinner helt. Ta en virveltrumma till exempel.

För kort attack och release gör en virvel blöt i ljudet.

Jag tänkte därför att kompressorn skickade på mer gain för att höja decay i ljudet!!!?

Insåg snabbt att det var ju jag, som kompenserade med slutsteget fär att få tillbaka nominell nivå!!

Såå...

Om signalen understiger threshold, ja då kommer inget ljud ur sidechain-kretsen.

Tyst, nada, ingen spänning alls.

Piiiz!

/Mojje

Link to comment
Dela på andra sajter

Precis exakt det som ger olika sound i kompressorer.

Tillika olika val av komponenter som i sig färgar ljudet då.

Det som avses i artikeln är nog en kompressor i sitt grundutförande.

Tror det har gjorts försök med linjär urladdning men funnit att det inte låter så jäkla bra.

Jag känner inte till nån som har det då de flesta "pluggar" försöker efterlikna de gamla hederliga militärbestarna så långt det är möjligt.

Inte pumpa....?

Varför skulle man inte vilja det?

Piiiz!

/Cruncharn'

Pumpa jo det är klart man vill men till en viss gräns beror ju på vad man vill uppnå. Kommpressorn funkar ju som en "ljudpump"

Skitbra analys där, Cruncher!

Men det här med releasen... Måste verkligen releasen vänta, innan den kickar in, på att signalen hamnar under threshold?

När kompressorn fortfarande är i "kompressionsläge" (transient 1) och det kommer en ny transient (transient 2), visst sker väl någon form av release mellan transient 1 och transient 2 – trots att signalen befinner sig ovanför threshold?

(Problemet är att det är så här jag har lärt mig releasen, men jag kan fan i mig inte hitta något underlag som på ett bra sätt sammanfattar hur jag tänker. Men jag ska försöka eftersom detta börjar bli ett jävla bry för mig...)

Jo men det måste ju vara thresholdnivån som sätter gränsen för när releasekondensatorn skall laddas. När transient 2 kommer så är det attackkontensatorn som laddas på nytt.

dvs utan att releasekondensatorn laddas eftersom nivån aldrig går under thresholdnivån, så kanske det är?

Edit: Cruncher han före :-)

Inte pumpa....?

Varför skulle man inte vilja det?

"Jazzfjolla"...vad vet jag, hehe!

Menar då inte att madeinroad79 är det!😮^_^

Vem vet? ..ha..ha.. har faktiskt spelat jazz en gång i tiden

Redigerat av madeinroad79
Link to comment
Dela på andra sajter

Jo men det måste ju vara thresholdnivån som sätter gränsen för när releasekondensatorn skall laddas. När transient 2 kommer så är det attackkontensatorn som laddas på nytt.

dvs utan att releasekondensatorn laddas eftersom nivån aldrig går under thresholdnivån, så kanske det är?

Edit: Cruncher han före :-)

Jo, jag vet... men något som inte tycks vilja registrera sig i min reptilhjärna är varför det finns tillfällen då release faktiskt (verkar) kickar in trots att det sker ovanför threshold. Varför tänker jag "fel"? I ett sista, patetiskt försök har jag gjort ännu en bild. Kanske kan någon förklara så att jag äntligen kan få lugn och ro.

Jävla skittråd!

kompressorundersokning3.jpg

Tack för ert tålamod.

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är ju inte onödigt! Det är bara ett annat sätt att lära sig... Precis som att man kan lära sig att göra gitarrsolon genom att plugga musikteori eller att testa sig fram. Att påstå att man till exempel "bör lyssna sig fram" är bara trångsynt.

//Simon

käre simon

antingen är du dålig på läsförståelse vilket kommer lägga stora krokben för din inlärning via text

eller så är du slarvig (se raden ovan)

eller så är du bara så kåt på att få stänka ur dig en dräpande loska att du totalt verkar missa vad det är jag skriver man ska lyssna efter

du förstår - det är inte hur man lär sig jag pratar om

det handlar om tillämpningen när man behandlar ljudet med valt verktyg

om du tror att det är nåt annat än lyssnandet som du ska använda för att avgöra om nåt låter bra eller inte så är du tyvärr inte lämpad för att arbeta med ljud eller musik

Link to comment
Dela på andra sajter

kompressorundersokning2.jpg

Översta spåret: En sinuston som startar på -12dB, ökar till -3dB och sedan till 0dB (och faller enligt respektive).

Nedersta spåret: Samma sinuston genom kompressorn. Gul linje är threshold @ -12dB.

faktiskt lite förbryllande

varför ger en 3dB ökning samma utnivå?

vad har du för övriga inställningar?

Link to comment
Dela på andra sajter

Kolla hellre bilden i inlägg #82 istället... Du får gärna ge dig på ett svar.

Jag gissar att det är release vi ser. Med det är svårt att se utifrån bilden. Om du ställer releasen på t ex 600 ms istället kan man se om de är attack- eller releaseparametern som agerar.

Link to comment
Dela på andra sajter

reaktionen är en process

Åh, process...

När startar pråsessen då – så fort den (kompressorn) "känner av" transienten eller först efter att 300 ms (attack) har förflutit?

Link to comment
Dela på andra sajter

Jo, jag vet... men något som inte tycks vilja registrera sig i min reptilhjärna är varför det finns tillfällen då release faktiskt (verkar) kickar in trots att det sker ovanför threshold.

du borde i konsekvensens namn isf vara lika förbryllad över att attacken kickar in över tresholden - bägge analyserar ju materialet över tid

vid ena läget sker ingen reduktion - läge två reduktion med en viss dB enl ratio - läge tre en annan reduktion i dB enl samma ratio

och omvänt när volymen går tillbaka

annars skulle du ha en funktion som sänker volymen ett fastlagt dB-värde när signalen går över treshold - inte ett förhållande 4:1 tex

alltså måste både attack å release jobba konstant över tresholden - det är attacken du ser ovanför tresholden

hur fan gör man en gen bild å lägger upp här?

gjorde precis en kurva där det syns tydlig tidsskillnad....

Redigerat av Demonproducenten
Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...