Mojje Cruncher Andersson Postat 21 maj 2011 Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 Förstår hur du menar Valle! Ursäktar att jag förde till en parameter till. Det jag syftade till är att attack inte är en generell tid. Snarare en parameter! Tänk en logaritmisk ökning i hastighet mellan punkt A & B kontra en linjär. Attacktid är nog därför ett felaktigt ord jag använder och håller med om att det ställer till det med förståelsen. Det finns inget som benäms som tid i en kompressor i sitt ursprung. Bara ström! Med detta vill jag tillägga att jag inte vet hur de digitala burkarna arbetar då en faktisk klocka konstant arbetar i bakgrunden. Utgår man från att tiden är konstant i kompressorn så är cborgs beskrivning helt korrekt. Piiiz! /Cruncharn' Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Mojje Cruncher Andersson Postat 21 maj 2011 Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 Adderar... Det är en av de svåra uppgifterna när man överför en kalssisk kompressor till den digitala världen. Det fins en jäkla klocka som ger ett exakt värde om hur länge det ska ta innan kompressorn börjar jobba, ställt efter attacken. Bekant är ju oxå som du redan nämner Valle. Hard and Soft knee-funktionen som avser just det jag pratar om. Det är oftast ointressant att veta hur lång tid det tar tills det att kompressorn arbetar fullt ut. Det som är intressant är vad som händer på vägen mellan starten tills kompressorn arbetar för fullt. Hoppas jag är förstådd för jag tycker detta är krångligt att förklara. Thanx! /Crunch' Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
BluesBoy Postat 21 maj 2011 Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 C A...... 🤪 Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
aROCKER Postat 21 maj 2011 Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 Det är C, A. Och ifrågasätt inte en kille med platåskor...för då har ni gjort bort er rejält!😄 1 Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
aROCKER Postat 21 maj 2011 Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 Adderar... Det är en av de svåra uppgifterna när man överför en kalssisk kompressor till den digitala världen. Det fins en jäkla klocka som ger ett exakt värde om hur länge det ska ta innan kompressorn börjar jobba, ställt efter attacken. Bekant är ju oxå som du redan nämner Valle. Hard and Soft knee-funktionen som avser just det jag pratar om. Det är oftast ointressant att veta hur lång tid det tar tills det att kompressorn arbetar fullt ut. Det som är intressant är vad som händer på vägen mellan starten tills kompressorn arbetar för fullt. Hoppas jag är förstådd för jag tycker detta är krångligt att förklara. Thanx! /Crunch' Bara du förklarar vad en kalssisk kompressor är så blir jag nöjd..... ..... .... .... Nu var jag dum!?😊 1 Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Frukt Postat 21 maj 2011 Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 Mina frågor kan vara "fel" ställda, men respektive svar är så jävla rätt(a) att det nästan gör ont. Om svaren är rätt men frågan fel, så får man väl börja i svars-änden då och hitta en fråga som passar 🙂. Så, jag kom fram till: Värdet "hastighet" bestäms av två variablar, sträcka och tid, eller snarare en tid och ett mål. Målet i det här fallet bestäms av ration, och tiden av attack, således bör alla svar som innehåller ordet "hastighet" vara fel, då de bestäms av två skilda variablar de flesta kompressorer (men inte alla). Då återstår B och C för fråga 1, och A och D för fråga 2. Och eftersom det finns kompressorer som har variabler som heter "delay" samt "hold", som var och en passar in på beskrivningen för svar C på fråga 1, samt svar D på fråga 2. Det som återstår är då B på fråga 1, samt A på fråga 2. Men nu utgår jag från att svaren är rätt, oavsett om olika kompressorer arbetar olika (vilket de gör, och därför blir svaren luddiga, och lite svåra att få in i beskrivningen "så jävla rätt att det nästan gör ont" 🙂. Men raka rör: Fråga 1: A Fråga 2: B Men som vanligt fegar jag och förbehåller jag mig rätten för fel! /Kim 😉 Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Valle Postat 21 maj 2011 Trådstartare Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 logaritmisk ökning i hastighet mellan punkt A & B Det är faktiskt (nästan) så jag tänker... och vad jag menar bestäms av kompressorparametern attack. Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Valle Postat 21 maj 2011 Trådstartare Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 Fråga 1: A Fråga 2: B Du menar att attack och release har samma funktion? Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Mojje Cruncher Andersson Postat 21 maj 2011 Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 Det är faktiskt (nästan) så jag tänker... och vad jag menar bestäms av kompressorparametern attack. Japp! Införstått!! Det som är lite tricky är att förändringen av kurvans form de fakto påverkar mängden tid det tar innan kompressorn arbetar fullt. Att försöka beskriva momentet är svårt men kan efterliknas mef en tratt man häller sand genom. Attacken förändrar längden på tratten men oxå formen på tratthalsen. /crunch' Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Frukt Postat 21 maj 2011 Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 Du menar att attack och release har samma funktion? Oj, nej självfallet menar jag som jag sa tidigare 🙂 Fråga 1: B Fråga 2: A Blev inverterat där! 🙂 /Kim Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
ThomasE Postat 21 maj 2011 Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 Intressant ämne! 🙂 Det finns mig veterligen inget standardiserat sätt att ange attack- och releasetider hos tex en kompressor. Vanligtvis brukar attack/release-reglagen göra att processorn arbetar "snabbare" i ena ändläget, och "långsammare" i det andra, men utöver det måste man gräva i specarna för själva apparaten/pluggen för att ta reda på vad siffrorna betyder. Det som faktiskt står på rattarna bruka mao sällan gå att använda för att jämföra tex olika kompressorer. Problemet är inte helt självklart om man funderar lite kring hur en 'vanlig' kompressor fungerar. Vid varje tillfälle finns dels en insignal, och dels ett värde på den aktuella förstärkningen (gain reduction). Attack- och release-reglagen sätter (grovt förenklat) begränsningar för hur snabbt förstärkningen kan minska (attack), eller öka (release). Vilket håll som förstärkningen är på väg åt bestäms av nivån på insignalen i kombination med inställda värden på tröskel och ratio. Eftersom insignalen i normalt ljudmaterial är ständigt varierande, så innebär det att kompressorn hela tiden jagar ett rörligt mål, nersaktad av attack- och release-tiderna. Att tala om en 'fullbordad komprimering' blir alltså i praktiken bara intressant för testsignaler -- med verkligt material hinner kompressorn ofta 'inte fram' förrän insignalen återigen passerat tröskelvärdet eller satt ett nytt 'mål' för kompressorn att nå. Sedan finns ju även skillnader i hur förstärkningsförändringen ser ut över tid. Förändras förstärkningen linjärt, logaritmiskt eller har den någon annan form? Finns det ett 'minne' av hur förstärkningen förändrats tidigare som påverkar den aktuella förändringen? Börjar man gräva i kompressorkonstruktion så finns det en uppsjö faktorer som bestämmer hur en kompressor beter sig, och i förlängningen hur den låter. Designern av en kompressor ställs alltså inför dilemmat att gradera reglage som, trots att de verkar enkla, i praktiken styr ganska svårdefinerade egenskaper hos kompressorn. Vissa hämtar värden från tex tidskonstanter hos RC-kopplingar någonstans i sidechain-kretsen, ibland är det ett mått på hur lång tid en viss förstärkningsförändring tar under vissa förutsättningar, ibland är det något annat. Vissa tillverkare skriver ut hur de kommit fram till dessa värden, andra inte. Svaret på den ursprungliga frågan borde alltså i vissa fall kunna vara B resp A, och i andra fall "E: Det beror på". 🙂 Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
aROCKER Postat 21 maj 2011 Anmäl Dela Postat 21 maj 2011 (redigerat) Intressant ämne! 🙂 Det finns mig veterligen inget standardiserat sätt att ange attack- och releasetider hos tex en kompressor. Vanligtvis brukar attack/release-reglagen göra att processorn arbetar "snabbare" i ena ändläget, och "långsammare" i det andra, men utöver det måste man gräva i specarna för själva apparaten/pluggen för att ta reda på vad siffrorna betyder. Det som faktiskt står på rattarna bruka mao sällan gå att använda för att jämföra tex olika kompressorer. Problemet är inte helt självklart om man funderar lite kring hur en 'vanlig' kompressor fungerar. Vid varje tillfälle finns dels en insignal, och dels ett värde på den aktuella förstärkningen (gain reduction). Attack- och release-reglagen sätter (grovt förenklat) begränsningar för hur snabbt förstärkningen kan minska (attack), eller öka (release). Vilket håll som förstärkningen är på väg åt bestäms av nivån på insignalen i kombination med inställda värden på tröskel och ratio. Eftersom insignalen i normalt ljudmaterial är ständigt varierande, så innebär det att kompressorn hela tiden jagar ett rörligt mål, nersaktad av attack- och release-tiderna. Att tala om en 'fullbordad komprimering' blir alltså i praktiken bara intressant för testsignaler -- med verkligt material hinner kompressorn ofta 'inte fram' förrän insignalen återigen passerat tröskelvärdet eller satt ett nytt 'mål' för kompressorn att nå. Sedan finns ju även skillnader i hur förstärkningsförändringen ser ut över tid. Förändras förstärkningen linjärt, logaritmiskt eller har den någon annan form? Finns det ett 'minne' av hur förstärkningen förändrats tidigare som påverkar den aktuella förändringen? Börjar man gräva i kompressorkonstruktion så finns det en uppsjö faktorer som bestämmer hur en kompressor beter sig, och i förlängningen hur den låter. Designern av en kompressor ställs alltså inför dilemmat att gradera reglage som, trots att de verkar enkla, i praktiken styr ganska svårdefinerade egenskaper hos kompressorn. Vissa hämtar värden från tex tidskonstanter hos RC-kopplingar någonstans i sidechain-kretsen, ibland är det ett mått på hur lång tid en viss förstärkningsförändring tar under vissa förutsättningar, ibland är det något annat. Vissa tillverkare skriver ut hur de kommit fram till dessa värden, andra inte. Svaret på den ursprungliga frågan borde alltså i vissa fall kunna vara B resp A, och i andra fall "E: Det beror på". 🙂 Oj, hoppla Valle...End of discussion kände jag nu! Ta med detta till skolbänken eller vad det nu var och dra lärdom! 😉 Redigerat 21 maj 2011 av aROCKER Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Valle Postat 22 maj 2011 Trådstartare Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Oj, hoppla Valle...End of discussion kände jag nu! Nej fan... diskussionen är lååångt från sitt slut. Dessutom bestämmer jag sådant 😉 ThomasE är en erfaren branschsnubbe, men sammanfattningsvis sa hans inlägg inte mycket mer än vad några andra ovan redan har sagt. Innehållet var detaljerat och välformulerat, men frågan kvarstår, lika gapande som från början: Vad bestämmer kompressorns attack- respektive release-parameter? Att svara "Det finns mig veterligen inget standardiserat sätt att ange attack- och releasetider hos tex en kompressor" dödar inte en diskussion, snarare ger den näring. Skämtsamt kallar jag min "uppsats" i initialinlägget för "Kompressorn – verktyget ingen lär sig förstå eftersom ingen kan enas om vad den ena parametern med andra gör". Jag hade tänkt att kanske imorgon, kanske nästa vecka, kanske aldrig, sammanfatta de svar jag har fått och skriva en slutkläm. Vi kommer aldrig att enas om ett gemensamt svar, det ser vi redan nu, men det kommer att finnas två "rätta" svar, nämligen de svar som majoriteten har lämnat respektive de svar som jag anser är det "rätta". Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
ThomasE Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Att svara "Det finns mig veterligen inget standardiserat sätt att ange attack- och releasetider hos tex en kompressor" dödar inte en diskussion, snarare ger den näring. Precis! Min tanke var att belysa varför frågan är svår att svara på, inte nödvändigtvis att besvara den. Sånt brukar också vara intressant för en uppsats. Diskussionen är långt ifrån över i detta ämne... 🙂 Jag håller helt med Valle om att kompressorn kan vara ett ganska svårbegripligt verktyg, speciellt om man försöker hitta samband mellan vad som står på rattarna och hur det låter. Det kanske går att hitta ett allmänt, väldefinierat, förståeligt sätt att beskriva tider hos en kompressor? En ny typ av gradering som tillverkarna kan klistra på frontpanelen och som ger en aha-upplevelse hos användaren? Det skulle kanske till och med kunna vara ett ämne för en uppsats. 🙂 Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
laxlaxlax Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 (redigerat) Om man pratar om optiska kompressorer blir det ju enklare.. - en glödlampa och en ljusskänslig resistorr.. Som Teletronix LA-2A. Ju högre signal, desto mer lyser lampan, desto mer limiter blir det. Och glödtråden i sig har en mekanisk tröghet= attack. Tiden det tar för lampan att lysa upp. EDIT: Rätt ord Redigerat 22 maj 2011 av laxlaxlax Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Valle Postat 22 maj 2011 Trådstartare Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Om man pratar om optiska kompressorer blir det ju enklare.. - en glödlampa och en ljusskänslig resistorr.. Som Teletronix LA-2A. Du blandar tranbär med vattenmeloner... har inget med min frågeställning att göra alls. Vi talar inte om vad som bestämmer en viss parameter, utan tvärtom, vad en viss parameter bestämmer. Du har förresten inte svarat... Vilka av mina "svar" tycker du ligger närmast din uppfattning? Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
joachime Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 har inget med min frågeställning att göra alls. Vi talar inte om vad som bestämmer en viss parameter, utan tvärtom, vad en viss parameter bestämmer. Tycker laxen har en poäng. På en kompressor som LA2 som styrs av en optisk krets kan man definiera attacken som den tid det tar för kretsen att, med full verkan, reagera på inkommande signal. Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Mojje Cruncher Andersson Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Nja.... Lax och Joachime...... ...vad händer om du byter lampa..!? Man ja, opto är lättare för där är avsikten att eliminera attackparametern. Lätt förenklat kan jag tycka av tillverkaren för att slippa ett problem! Gött låter dom i alla fall. Intressanta är dock optokompressorer som har ställbar ratio i stället för att arbeta som en levelling amplifier! Känner ni till någon!? Piiz! /Mojje Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Valle Postat 22 maj 2011 Trådstartare Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Tycker laxen har en poäng. På en kompressor som LA2 som styrs av en optisk krets kan man definiera attacken som den tid det tar för kretsen att, med full verkan, reagera på inkommande signal. Laxens "poäng" har inget med min tråd att göra. Istället har ni båda nu bidragit till att komplicera skiten mer än nödvändigt. Nu ska vi alltså gå ner på mekanisk nivå och börja beakta varför något bestämmer en parameter att utföra något. Stackars kids. Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
ThomasE Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Du blandar tranbär med vattenmeloner... har inget med min frågeställning att göra alls. Vi talar inte om vad som bestämmer en viss parameter, utan tvärtom, vad en viss parameter bestämmer. Tycker laxen har en poäng. På en kompressor som LA2 som styrs av en optisk krets kan man definiera attacken som den tid det tar för kretsen att, med full verkan, reagera på inkommande signal. Precis! Kompressorvärlden är full av både tranbär, vattenmeloner och en massa andra grejor. Det egentliga problemet är att de flesta tillverkare skriver "Attack" och "Release" på rattarna (ja kanske inte just i fallet LA-2 då) och graderar dem i sekunder, utan att för den skull förklara vad det innebär för just deras burk/plugin. För ljudteknikern spelar det oftast ingen roll, eftersom rattarna i slutändan ändå hamnar där det låter bäst, oavsett märkning. Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Mojje Cruncher Andersson Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Valle: Det här har artat sig till att bli en intressant tråd. Några som borde veta är ju just översättare av analoga burkar! Syftar till mjukvaruutvecklare som har i uppgift att kopiera en processors olika funktioner och vad dom gör! Lösningen ligger nog närmast att hitta hos nån som arbetar med fasta parametrar. I detta fallet, instruktioner i en datorkärna, slav under en digital klocka. Det intressanta är att det svar som kommer fram..., antagligen kommer själpa en jäkla massa mjukvarutillverkare som "hävdar" att just deras plugg "är" exakta kopior av en gammal analog kompressor ellet liknande!!! Det är en total omöjlighet! Det går inte på grund av det givna instruktionerna i en dator. ...högst intressant! /Tha' Cruncha' Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Mojje Cruncher Andersson Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Inte vad du tänkte Valle va!!? Sorry för tråden men ämnet är riktigt intrrssant! Du ska se... Din uppsats kommer bli en D-uppsats istället! Piiiz!! /Mojje Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Valle Postat 22 maj 2011 Trådstartare Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Precis! Kompressorvärlden är full av både tranbär, vattenmeloner och en massa andra grejor. Det egentliga problemet är att de flesta tillverkare skriver "Attack" och "Release" på rattarna (ja kanske inte just i fallet LA-2 då) och graderar dem i sekunder, utan att för den skull förklara vad det innebär för just deras burk/plugin. För ljudteknikern spelar det oftast ingen roll, eftersom rattarna i slutändan ändå hamnar där det låter bäst, oavsett märkning. Men igen! Min tråd handlar om vad attack-parametern bestämmer; inte som nu Lax3, joachime och du börjar infektera tråden med, dvs de bakomvarande faktorerna till hur/varför attack-parametern beter sig på ett visst sätt. Skilj på: - Vad sker/bestämms när jag sätter attack på 50 ms? - Varför sker/bestäms något när när jag sätter attack på 50 ms? Jag skiter i varför! Jag vill "bara" veta vad! Vem fan bryr sig om mekaniken bakom det som gör det möjligt för oss att kunna switcha ett relä on/off, det intressanta är vad som händer när jag väljer ett visst läge. Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
wellness music Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Den här tråden skulle ju kunna vara riktigt konstruktiv och easygoing då den behandlar ett intressant ämne. 🙂 Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Valle Postat 22 maj 2011 Trådstartare Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Inte vad du tänkte Valle va!!? Äsch! Mina trådar är rena jävla lotteriet varenda gång! Inget jag tappar hakan över, see. Jag kan inleda en diskussion med att prata om vilka grundfärger man måste blanda för att få färgen grön; och det hela blommar ut i helt ovidkommande besserwisserdiskussioner om människans färgperception, utan att någonsin besvara den ursprungliga, enkla frågan. Jodå. Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
wellness music Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Äsch! Mina trådar är rena jävla lotteriet varenda gång! Inget jag tappar hakan över, see. Jag kan inleda en diskussion med att prata om vilka grundfärger man måste blanda för att få färgen grön; och det hela blommar ut i helt ovidkommande besserwisserdiskussioner om människans färgperception, utan att någonsin besvara den ursprungliga, enkla frågan. Jodå. ha ha, du är bara för skön! 🙂 Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Valle Postat 22 maj 2011 Trådstartare Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Den här tråden skulle ju kunna vara riktigt konstruktiv och easygoing då den behandlar ett intressant ämne. 🙂 Ja, den är intressant eftersom trots att kompressorn har funnits hur länge som helst så har besserwissrarna fortfarande inte enats om vad attacken bestämmer. Intressant är det efter som ju alla talar om hur viktig den är att förstå för att man ska kunna få optimalt resultat. Ska vi utgå från att majoriteten kompressoranvändare (jag talar om erfarna användare) inte fattar ett skit av vad de håller på med – ijänkligen? Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Mojje Cruncher Andersson Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Men igen! Min tråd handlar om vad attack-parametern bestämmer; inte som nu Lax3, joachime och du börjar infektera tråden med, dvs de bakomvarande faktorerna till hur/varför attack-parametern beter sig på ett visst sätt. Skilj på: - Vad sker/bestämms när jag sätter attack på 50 ms? - Varför sker/bestäms något när när jag sätter attack på 50 ms? Jag skiter i varför! Jag vill "bara" veta vad! Vem fan bryr sig om mekaniken bakom det som gör det möjligt för oss att kunna switcha ett relä on/off, det intressanta är vad som händer när jag väljer ett visst läge. Attack, låter dig bestämma hur kompressorn ska hantera transienter i ljudet. Release låter dig bestämma om kompressorn ska ignorera transienter i ljudet. Närmare än så kommer jag nog inte. ...klurade ett tag på den här Valle!!! Piiiz! /Mojje Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Elof (oregistrerad) Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 Nja.... Lax och Joachime...... ...vad händer om du byter lampa..!? Man ja, opto är lättare för där är avsikten att eliminera attackparametern. Lätt förenklat kan jag tycka av tillverkaren för att slippa ett problem! Gött låter dom i alla fall. Intressanta är dock optokompressorer som har ställbar ratio i stället för att arbeta som en levelling amplifier! Känner ni till någon!? Piiz! /Mojje LA-4, buzz SOC, joemeek SC, tubetech... I like em all. Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Mojje Cruncher Andersson Postat 22 maj 2011 Anmäl Dela Postat 22 maj 2011 LA-4, buzz SOC, joemeek SC, tubetech... I like em all. Bra jobbat Elof! Och bra kompressorer. Vilken tubetech är det som är opto? Alla? Piiiz! /Cruncharn' Link to comment Dela på andra sajter More sharing options...
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in här.