surface Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 (redigerat) Pinsamt att rubriken pÄ avdelningen inte Àr korrekt stavad. Antar att det inte Àr nÄn i studioredaktionen som gjort forumet. SÄvida vi inte pratar om bÄttillbehör sÄ skrivs det Mastering. Redigerat 13 augusti 2007 av Olsberg Studios officiella svar finns lÀngre ner i trÄden: https://www.studio.se/forums/topic/41405-mastering-inte-mastring/?do=findComment&comment=637837
Neosus Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 Det heter Mastring pĂ„ svenska... Tror jag. Eller hur var det? đ
android Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 (redigerat) Studio/IDG har ju sin egna lilla försvenskade terminologi, sÄ de tycker sÀkert att det stÀmmer. -Och i det hÀr fallet hÄller jag faktiskt med dem; mastering kÀnns knepigt, Àven om jag vet att mÄnga sÀger att det ska va sÄ. Redigerat 12 augusti 2007 av android
Claes Holmerup Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 - och jag kommer alltid att tycka att dessa mÀrkliga försvenskningar av sedan lÀnge vedertagna lÄneord, Àr mest löjliga. Följaktligen sÀger och skriver jag Mastering i stÀllet för mastring, som jag tolkar som ett tillbehör till en bÄt. Jag avskyr ocksÄ de försvenskade stavningarna "sajt" i stÀllet för "site", "mejl" i stÀllet för "mail" och "tejp" i stÀllet för "tape". De försvenskade stavningarna ser i dessa fall ut som chatjargong och inte som riktiga ord, tycker jag...
Majken Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 Jag tycker att försvenskningar Ă€r ganska logiska. Men nĂ€r man networking pĂ„ internet forums dĂ€r man posts topics och messages sĂ„ Ă€r det vĂ€l lĂ€tt att slĂ€nga sig med engelskan antar jag. SjĂ€lv trivs med med att kunna böja orden utan att det ser helt korkat ut. đ Och appropĂ„ mastring, ni som inte försvenskar. Vad Ă€r verbet för "att mastra", oförsvenskat? SĂ€ger ni - Jag ska master en lĂ„t nu i helgen, eller hur böjer ni det egentligen?
osiris Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 Jag tycker att försvenskningar Ă€r ganska logiska. Men nĂ€r man networking pĂ„ internet forums dĂ€r man posts topics och messages sĂ„ Ă€r det vĂ€l lĂ€tt att slĂ€nga sig med engelskan antar jag. SjĂ€lv trivs med med att kunna böja orden utan att det ser helt korkat ut. đ Och appropĂ„ mastring, ni som inte försvenskar. Vad Ă€r verbet för "att mastra", oförsvenskat? SĂ€ger ni - Jag ska master en lĂ„t nu i helgen, eller hur böjer ni det egentligen? 'Jag ska mastra en lĂ„t nu i helgen' sĂ€ger iaf jag.. men för all del, jag kan ha fel. đ
Majken Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 mastring, som jag tolkar som ett tillbehör till en bĂ„tJa, precis som spĂ„r (fotspĂ„r.. haha), kanaler (tv-kanaler eller vaddĂ„?) och bussar (vadfan har kollektivtrafik med inspelning att göra?). Nej, hĂ€daneftter ska vi hĂ„lla oss till den utlĂ€ndska vokabulĂ€ren. "Mina tracks gĂ„r ut pĂ„ olika channels i mixerpanel sen har jag kopplat dem till tvĂ„ buses för effects som compressor och distortion." Skitsnyggt, korrekt och dessutom lĂ€ttlĂ€st! đ (Jag börjar bli liiiiiiiite tjatig nu va? đ)
Claes Holmerup Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 Jag tycker att försvenskningar Ă€r ganska logiska. Men nĂ€r man networking pĂ„ internet forums dĂ€r man posts topics och messages sĂ„ Ă€r det vĂ€l lĂ€tt att slĂ€nga sig med engelskan antar jag. SjĂ€lv trivs med med att kunna böja orden utan att det ser helt korkat ut. đ Och appropĂ„ mastring, ni som inte försvenskar. Vad Ă€r verbet för "att mastra", oförsvenskat? SĂ€ger ni - Jag ska master en lĂ„t nu i helgen, eller hur böjer ni det egentligen? Att mastra, förstĂ„s. đ - och dĂ„ kommer kommentaren om att "mastra" kan man bara göra om grundordet Ă€r "mastring", men det finns andra ord som böjs pĂ„ liknande sĂ€tt, sĂ„ jag ser inte det som ett problem. Ska man dra det Ă€nnu lĂ€gre, sĂ„ Ă€r ju inte heller "mastring" rĂ€tt, utan det borde vara "mĂ€string" i stĂ€llet - och att "mĂ€stra", eller hur...? đđ NĂ€r ordet Ă€r vedertaget och har anvĂ€nts i sin ursprungsform i vĂ„rt sprĂ„k i typ 40 Ă„r eller Ă€nnu lĂ€ngre, sĂ„ kĂ€nns det definitivt helt fel att försvenska det. Alla vet vad man pratar om nĂ€r man anvĂ€nder lĂ„neorden, men om man anvĂ€nder försvenskningarna sĂ„ mĂ„ste man fundera pĂ„ vad som egentligen menas. Vem sĂ€ger förresten "pekdon" om "musen"...? đ Alla vet vad en "pool" Ă€r, eftersom det lĂ„neordet fortfarande anvĂ€nds i ursprungsformen, men det svenska ordet "bassĂ€ng" Ă€r det ingen som anvĂ€nder. SĂ„ tror jag att dessa studiobegrepps anvĂ€ndning ocksĂ„ kommer att bli efter hand; att det finns försvenskningar, men alla fortsĂ€tter Ă€ndĂ„ anvĂ€nda de ursprungliga lĂ„neorden i stĂ€llet, eftersom de kĂ€nns mer bekvĂ€ma att anvĂ€nda. NĂ„ja - inget att gaffla om. Den som lever fĂ„r se... đ
Claes Holmerup Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 mastring, som jag tolkar som ett tillbehör till en bĂ„tJa, precis som spĂ„r (fotspĂ„r.. haha), kanaler (tv-kanaler eller vaddĂ„?) och bussar (vadfan har kollektivtrafik med inspelning att göra?). Nej, hĂ€daneftter ska vi hĂ„lla oss till den utlĂ€ndska vokabulĂ€ren. "Mina tracks gĂ„r ut pĂ„ olika channels i mixerpanel sen har jag kopplat dem till tvĂ„ buses för effects som compressor och distortion." Skitsnyggt, korrekt och dessutom lĂ€ttlĂ€st! đ (Jag börjar bli liiiiiiiite tjatig nu va? đ) đ Vissa ord kĂ€nns ju ok och fungerar Ă€ven i en försvenskad form, men vissa blir bara sĂ„ fruktansvĂ€rt fel - som t ex det omdiskuterade bĂ„ttillbehöret... đ Att tvĂ„ngsmĂ€ssigt försvenska alla ord blir alltid fel. De som blir en naturlig försvenskning Ă€r det dĂ€remot inga problem med - som bussar, kanaler, spĂ„r, inserts och sends (oj - dĂ€r blev det visst fel igen... đ - menar förstĂ„s "sĂ€tt-in:er" och "sĂ€ndare"... đ ).
Majken Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 Fast "Master" Ă€r ju ocksĂ„ bĂ„ttillbehör, lĂ„nga sĂ„dana, i plural đ Sends? Nej du menar tappningar đ
henrik.brunzell Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 Jag tror aldrig vi kommer att se ett ord pÄ svenska som faktiskt fÄr acceptans i detta fall. Man skulle ju dock kunna dra fram "gravering" och andra uttryck frÄn förr, men de verkar inte riktigt aktuella. I sin grundform betyder to master att bemÀstra, om jag inte minns helt fel. I alla fall anvÀnds ordet sÄ i andra sammanhana. Att mÀstra en skiva har en trÄkig klang pÄ svenska (jfr. mÀstrande). Kanske vore det dags för en tÀvling?
Claes Holmerup Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 Fast "Master" Ă€r ju ocksĂ„ bĂ„ttillbehör, lĂ„nga sĂ„dana, i plural đ đ - fast om man anvĂ€nder ordet "Master", sĂ„ Ă€r det alltid i ett sammanhang dĂ€r man pratar om att göra EN (inte flera) Master - eller om det Ă€r flera, sĂ„ Ă€r det "Mastrar" eller "Masters" som anvĂ€nds, sĂ„ dĂ€r faller masterna platt till marken. đ Sends? Nej du menar tappningar đ "Tappningar" anvĂ€nder man förstĂ„s ocksĂ„ - utom nĂ€r man pratar om DAW-program, dĂ€r man mĂ„ste hĂ„lla sig till ord som gĂ„r att överföra till programmets sprĂ„k, för att det ska bli begripligt - och dĂ„ pratar man ju t ex om "Send-effekter". Hur var det med "sĂ€tt-in:er" förresten...? đ Jag vill ocksĂ„ gĂ€rna veta hur mĂ„nga som anvĂ€nder ordet "samplare" nĂ€r man pratar om en sampler. Jag tycker att "samplare" Ă€r ett ord som tveklöst syftar pĂ„ den person som anvĂ€nder samplern - och alltsĂ„ inte syftar pĂ„ instrumentet...
Neosus Postat 12 augusti 2007 Postat 12 augusti 2007 Ni menar vĂ€l egentligen att ljudmixa? För det Ă€r vĂ€l DET det betyder? đ ...ska sova gonatt đ
sixties Postat 13 augusti 2007 Postat 13 augusti 2007 (redigerat) Fast "Master" Ă€r ju ocksĂ„ bĂ„ttillbehör, lĂ„nga sĂ„dana, i plural đ đ - fast om man anvĂ€nder ordet "Master", sĂ„ Ă€r det alltid i ett sammanhang dĂ€r man pratar om att göra EN (inte flera) Master - eller om det Ă€r flera, sĂ„ Ă€r det "Mastrar" eller "Masters" som anvĂ€nds, sĂ„ dĂ€r faller masterna platt till marken. đ Ă€r inte "masters" en segelbĂ„ts tĂ€vling? đ edit: en golftĂ€vling var det. Redigerat 13 augusti 2007 av sixties
Assar Postat 13 augusti 2007 Postat 13 augusti 2007 Jag kan inte sĂ„ nĂ„gra problem med försvenskningar som "tejp", "sajt" eller "mastra". Annars fĂ„r man i konsekvensens namn Ă€ven skriva "toilettes", "garde-robe" och "trottoir". đ
Desecrated Postat 13 augusti 2007 Postat 13 augusti 2007 Det enda jag inte tÄl Àr "lajna" jag tycker det kÀnns jÀkligt fjortis att skriva det sÄ,
Assar Postat 13 augusti 2007 Postat 13 augusti 2007 Det enda jag inte tÄl Àr "lajna" jag tycker det kÀnns jÀkligt fjortis att skriva det sÄ, Hur skriver du det dÄ? Att "linea"? Att "lina"? "Jag lineade in gitarren"?
Björn Olsberg Postat 13 augusti 2007 Postat 13 augusti 2007 surface sa: Pinsamt att rubriken pĂ„ avdelningen inte Ă€r korrekt stavad. Antar att det inte Ă€r nĂ„n i studioredaktionen som gjort forumet. SĂ„vida vi inte pratar om bĂ„ttillbehör sĂ„ skrivs det Mastering. Detta Ă€r ett Ă€mne som vi har diskuterat flera gĂ„nger förr - bĂ„de i tidningen och pĂ„ diskussionsforum (detta + flera andra). Anledningen till diskussionerna Ă€r i första hand att branschen domineras av anglifierade ord som inte har en naturlig böjningsform i svenskan. Klipper in ett av svaren som illustrerar hur vi tĂ€nker kring ordet: Citat KOMMENTAR: NĂ€r jag sĂ„g framsidan pĂ„ senaste numret (10-06, reds anm) blev jag riktigt bedrövad. Att nĂ€stan hela tidningen ska handla om segling (Tema mastring). Det mĂ„ste vĂ€l vara sĂ„ att ett sĂ„dant temanummer handlar om segelbĂ„tar och olika ringar man kan sĂ€tta i masterna pĂ„ dessa? Hade det handlat om ljudoptimering sĂ„ hade det vĂ€l Ă€ndĂ„ stĂ„tt âTema masteringâ? Jag Ă€r medveten om att en musiktekniktidning kanske inte Ă€r rĂ€tt forum för att vara sprĂ„kfascist, men nĂ„n mĂ„tta fĂ„r det vara. /Magnus Pejlert Citat SVAR FRĂ N STUDIO: SprĂ„kfascister Ă€r just vad vi Ă€r. Ordet âmasteringâ Ă€r etablerat bland mĂ„nga studiorĂ€var, möjligen av samma skĂ€l som mĂ„nga sĂ€ger reverb och inte rumsklang. Utmaningen ligger i att böja ordet âmasterâ (som ju Ă€ven det rĂ„kar vara pluralformen pĂ„ en viktig segelbĂ„tsdetalj). BĂ„ttermerna slipper vi alltsĂ„ aldrig helt undan hur vi Ă€n vĂ€nder och vrider oss. Ăven det svenska talsprĂ„ket Ă€r faktiskt inkonsekvent i detta avseende, dĂ„ man sĂ€ger âmastra en skivaâ medan det med denna ordbas egentligen borde heta âmastera en skivaâ. Vi Ă€r dock inte helt ensamma sprĂ„kfaschister med detta ord. Svenska Akademien rekommenderar enligt SAOL formerna master, mastern och mastrar. Den sista formen âmastrarâ med uteblivet âeâ kan vi inte tolka pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n att det i svenskan Ă€r mest korrekt att sĂ€ga âmastringâ. Liknande ord med dubbla betydelser i olika branscher finns det flera av och jag förstĂ„r att det Ă€r ovant i början. Nu tar vi rom och ser glada ut. /Björn Olsberg  Â
saverman Postat 13 augusti 2007 Postat 13 augusti 2007 Vad gÀller trÄdens överskrift och sÀrskrivningar sÄ Àr det rakt ut sagt pinsamt vart svenska sprÄket Àr pÄ vÀg. Finns mÄnga exempel pÄ sÀrkskrivningar och dÄligt anvÀnd svenska i sÄ vÀl vardagsskrift som tidningar. Ett expempel frÄn skylten uppe pÄ ett café hÀr borta, "Rök fritt". Förlorar lite sin innebörd. Och en överskrift i den lokala tidningen igÄr, "Försökte medla blev knivskuren". Ett skiljetecken orden emellan hade gjort en stor skillnad. Nu fÄr vi istÀllet tycka synd om "Försökte medla" som föll offer för gatuvÄldet.
Assar Postat 13 augusti 2007 Postat 13 augusti 2007 Ett expempel frÄn skylten uppe pÄ ett café hÀr borta, "Rök fritt". Förlorar lite sin innebörd. Och en överskrift i den lokala tidningen igÄr, "Försökte medla blev knivskuren". Ett skiljetecken orden emellan hade gjort en stor skillnad. Nu fÄr vi istÀllet tycka synd om "Försökte medla" som föll offer för gatuvÄldet.à ssÄ har vi klassikerna:"Mörk hÄrig sjuk sköterska" och "Missnöjd? Tala med vÄr kassa personal!" Men det finns det vÀl tidigare trÄdar om, kanske ... AngÄende "master" och "mastra". "Master" Àr visserligen ett lÄneord men sen lÀnge införlivat i svenska sprÄket. Att "mastra" Àr egentligen inte konstigare Àn att "cykla" (jfr cykel-master, cykla-mastra).
Sonefors Postat 13 augusti 2007 Postat 13 augusti 2007 (redigerat) Jag sĂ€ger: En Master Jag ska Mastera Skivan ska till Cutting-Room för Mastering đ Men, men. Skit samma. Det Ă€r musik vi ska göra. Svenska och Engelska kan jag lĂ€ra mig nĂ„gon annanstans đ Edit: FrĂ„n www.cutting-room.se "PĂ„ Cutting Room finns Sveriges mest erfarna masteringtekniker. Vi spar inte nĂ„gon möda för att du ska bli lycklig nĂ€r du lyssnar pĂ„ din fĂ€rdiga skiva" - "Thomas arbetar med mastering" - "FĂR DIG SOM BESTĂLLER CD-MASTERING" đ Redigerat 13 augusti 2007 av Sonefors
Christoffer Bergfors Postat 13 augusti 2007 Postat 13 augusti 2007 Jag sĂ€ger: En Master Jag ska Mastera Skivan ska till Cutting-Room för Mastering đ Men, men. Skit samma. Det Ă€r musik vi ska göra. Svenska och Engelska kan jag lĂ€ra mig nĂ„gon annanstans đ Edit: FrĂ„n www.cutting-room.se "PĂ„ Cutting Room finns Sveriges mest erfarna masteringtekniker. Vi spar inte nĂ„gon möda för att du ska bli lycklig nĂ€r du lyssnar pĂ„ din fĂ€rdiga skiva" - "Thomas arbetar med mastering" - "FĂR DIG SOM BESTĂLLER CD-MASTERING" đ± Det Ă€r vĂ€l bara frĂ„n redaktionen Studio man konsekvent anvĂ€nder mastringen. Tycker mig se överallt annars det till 100% lĂ„nade ordet mastering. Jag förstĂ„r inte heller varför man ska stava om ett ord som Ă€ndĂ„ i princip uttalas lika i bĂ„de det ursprungliga sprĂ„ket som till det man lĂ„nar. Andra nĂ€mnda exempel sĂ„ som trottoar och toalett Ă€r ju inte direkt nya ord sĂ„ en jĂ€mförelse tycker jag inte ger sĂ„ mycket. SprĂ„ket utvecklas, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det och en sĂ„n hĂ€r diskussion gör ju inget sĂ€mre. Tycker man det Ă€r jobbigt att lĂ€sa, sĂ„ sluta.
AndyPandy Postat 13 augusti 2007 Postat 13 augusti 2007 (redigerat) (...) Jag förstÄr inte heller varför man ska stava om ett ord som ÀndÄ i princip uttalas lika i bÄde det ursprungliga sprÄket som till det man lÄnar. Andra nÀmnda exempel sÄ som trottoar och toalett Àr ju inte direkt nya ord sÄ en jÀmförelse tycker jag inte ger sÄ mycket. SprÄket utvecklas, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det och en sÄn hÀr diskussion gör ju inget sÀmre. Tycker man det Àr jobbigt att lÀsa, sÄ sluta. Tycker du att det Àr jobbigt att lÀsa nÀr det stÄr mastring sÄ sluta lÀs dÄ. E:et i mastering Àr i princip stumt och om tvÄ hundra Är kommer alla skriva mastring eftersom det Àr dÀrÄt ordet kommer gÄ. Att man skrivet mastring Àr helt naturligt eftersom det lÄter svenskt och ser svenskt ut, precis som man skriver tejp istÀllet för tape. Redigerat 13 augusti 2007 av AndyPandy
Itzhak Postat 13 augusti 2007 Postat 13 augusti 2007 vad skönt att jag kÀnner mig sÄ trygg i sprÄket, att jag utan vidare kan sÀga och skriva "mastring", utan att behöva konsultera vare sig saol eller nÄgon möjlig bÀttre vetande hÀr pÄ forumet. helt enkelt bara dÀrför att det kÀnns aningen mer bekvÀnt att sÀga Àn "mastering", och att jag dessutom i sammanhanget inte har nÄgra problem att göra mig förstÄdd.
Christoffer Bergfors Postat 15 augusti 2007 Postat 15 augusti 2007 (...) Jag förstÄr inte heller varför man ska stava om ett ord som ÀndÄ i princip uttalas lika i bÄde det ursprungliga sprÄket som till det man lÄnar. Andra nÀmnda exempel sÄ som trottoar och toalett Àr ju inte direkt nya ord sÄ en jÀmförelse tycker jag inte ger sÄ mycket. SprÄket utvecklas, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det och en sÄn hÀr diskussion gör ju inget sÀmre. Tycker man det Àr jobbigt att lÀsa, sÄ sluta. Tycker du att det Àr jobbigt att lÀsa nÀr det stÄr mastring sÄ sluta lÀs dÄ. E:et i mastering Àr i princip stumt och om tvÄ hundra Är kommer alla skriva mastring eftersom det Àr dÀrÄt ordet kommer gÄ. Att man skrivet mastring Àr helt naturligt eftersom det lÄter svenskt och ser svenskt ut, precis som man skriver tejp istÀllet för tape. Jo men den sprÄkliga utvecklingen idag Àr tyvÀrr att skriva allt precis som man tycker att det lÄter, vilket ocksÄ medför att vÄra svenska ungdomar Àr ruskigt dÄliga pÄ att bÄde lÀsa och skriva. PoÀngen med ett sprÄk Àr ju att kunna kommunicera och ska man hÄrddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för sprÄkförbristringen Àr för stor.
Dingbats Postat 15 augusti 2007 Postat 15 augusti 2007 Jo men den sprÄkliga utvecklingen idag Àr tyvÀrr att skriva allt precis som man tycker att det lÄter, vilket ocksÄ medför att vÄra svenska ungdomar Àr ruskigt dÄliga pÄ att bÄde lÀsa och skriva. PoÀngen med ett sprÄk Àr ju att kunna kommunicera och ska man hÄrddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för sprÄkförbristringen Àr för stor. HÀnger man med lite sÄ mÀrker man att det snarare Àr mer sÄ att den sprÄkliga utvecklingen Àr att prata som man skriver Àn tvÀrtom. För 150 Är sen fanns det ingen som sa "han hoppade" eller "hon har hoppat", det hette alltid "han hoppa" och "hon har hoppa". Uttalet "stod" istÀllet för det tidigare hundraprocentiga "stog" Àr helt och hÄllet ett lÀsuttal. "Barnen" hette alltid "barna", "huset" hette alltid "huse" och sÄ vidare. VÀrderingar fÄr man vÀl lÀgga in som man vill, sjÀlv tycker jag det Àr trist att sÄ mÄnga ser skriften som utgÄngspunkten och talet som nÄt avvikande nÀr det egentligen (ejenklien) Àr tvÀrtom.
expanded Postat 15 augusti 2007 Postat 15 augusti 2007 (redigerat) Kan vi inte slĂ„ pĂ„ ordentligt nĂ€r vi Ă€ndĂ„ Ă€r i gĂ„ng? MĂ€stra đ Redigerat 15 augusti 2007 av expanded
Claes Holmerup Postat 15 augusti 2007 Postat 15 augusti 2007 Jo men den sprÄkliga utvecklingen idag Àr tyvÀrr att skriva allt precis som man tycker att det lÄter, vilket ocksÄ medför att vÄra svenska ungdomar Àr ruskigt dÄliga pÄ att bÄde lÀsa och skriva. PoÀngen med ett sprÄk Àr ju att kunna kommunicera och ska man hÄrddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för sprÄkförbristringen Àr för stor. HÀnger man med lite sÄ mÀrker man att det snarare Àr mer sÄ att den sprÄkliga utvecklingen Àr att prata som man skriver Àn tvÀrtom. För 150 Är sen fanns det ingen som sa "han hoppade" eller "hon har hoppat", det hette alltid "han hoppa" och "hon har hoppa". Uttalet "stod" istÀllet för det tidigare hundraprocentiga "stog" Àr helt och hÄllet ett lÀsuttal. "Barnen" hette alltid "barna", "huset" hette alltid "huse" och sÄ vidare. VÀrderingar fÄr man vÀl lÀgga in som man vill, sjÀlv tycker jag det Àr trist att sÄ mÄnga ser skriften som utgÄngspunkten och talet som nÄt avvikande nÀr det egentligen (ejenklien) Àr tvÀrtom. Det Àr ju alltid det skrivna sprÄket som Àr det mest korrekta. I det talade sprÄket tillÄter de flesta sig dÀremot att vara betydligt slarvigare och mindre korrekta grammatiskt sett. Det Àr skriftsprÄket som Àr det som finns kvar frÄn alla gamla kulturer, eftersom det talade sprÄket ju inte finns kvar nÀr kulturen har försvunnit - sÄ sjÀlvklart Àr det skrivna sprÄket det som Àr viktigast. Det Àr ocksÄ det skrivna sprÄket som förenar oss. Med det talade sprÄket som grund för det skrivna sprÄket, hade man inte kunnat förstÄ varandra nÀr man talar utprÀglade dialekter, eftersom orden dÄ hade skrivits helt olika i olika delar av landet. Om det hade varit som du sÀger, att det talade sprÄket Àr utgÄngspunkten, sÄ hade SAOL tagit in chatsprÄk i ordlistan ocksÄ - o d sku ha vart illa o ha d sÄ lr hur...?
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vÄr community genom att registrera dig. Det Àr enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in hÀr.