Jump to content
Annons

Recommended Posts

Postat (redigerat)

Pinsamt att rubriken pÄ avdelningen inte Àr korrekt stavad.

Antar att det inte Àr nÄn i studioredaktionen som gjort forumet.

SÄvida vi inte pratar om bÄttillbehör sÄ skrivs det Mastering.

Redigerat av Olsberg
Studios officiella svar finns lÀngre ner i trÄden: https://www.studio.se/forums/topic/41405-mastering-inte-mastring/?do=findComment&comment=637837
Annons
  • Svar 66
  • Created
  • Senaste svar

Postat mest i detta Àmne

Postat (redigerat)

Studio/IDG har ju sin egna lilla försvenskade terminologi, sÄ de tycker sÀkert att det stÀmmer.

-Och i det hÀr fallet hÄller jag faktiskt med dem; mastering kÀnns knepigt, Àven om jag vet att mÄnga sÀger att det ska va sÄ.

Redigerat av android
Postat

- och jag kommer alltid att tycka att dessa mÀrkliga försvenskningar av sedan lÀnge vedertagna lÄneord, Àr mest löjliga. Följaktligen sÀger och skriver jag Mastering i stÀllet för mastring, som jag tolkar som ett tillbehör till en bÄt.

Jag avskyr ocksÄ de försvenskade stavningarna "sajt" i stÀllet för "site", "mejl" i stÀllet för "mail" och "tejp" i stÀllet för "tape". De försvenskade stavningarna ser i dessa fall ut som chatjargong och inte som riktiga ord, tycker jag...

Postat

Jag tycker att försvenskningar Ă€r ganska logiska. Men nĂ€r man networking pĂ„ internet forums dĂ€r man posts topics och messages sĂ„ Ă€r det vĂ€l lĂ€tt att slĂ€nga sig med engelskan antar jag. SjĂ€lv trivs med med att kunna böja orden utan att det ser helt korkat ut. 🙂

Och appropÄ mastring, ni som inte försvenskar. Vad Àr verbet för "att mastra", oförsvenskat? SÀger ni - Jag ska master en lÄt nu i helgen, eller hur böjer ni det egentligen?

Postat
Jag tycker att försvenskningar Ă€r ganska logiska. Men nĂ€r man networking pĂ„ internet forums dĂ€r man posts topics och messages sĂ„ Ă€r det vĂ€l lĂ€tt att slĂ€nga sig med engelskan antar jag. SjĂ€lv trivs med med att kunna böja orden utan att det ser helt korkat ut. 🙂

Och appropÄ mastring, ni som inte försvenskar. Vad Àr verbet för "att mastra", oförsvenskat? SÀger ni - Jag ska master en lÄt nu i helgen, eller hur böjer ni det egentligen?

'Jag ska mastra en lĂ„t nu i helgen' sĂ€ger iaf jag.. men för all del, jag kan ha fel. 🙂

Postat
mastring, som jag tolkar som ett tillbehör till en bÄt
Ja, precis som spÄr (fotspÄr.. haha), kanaler (tv-kanaler eller vaddÄ?) och bussar (vadfan har kollektivtrafik med inspelning att göra?). Nej, hÀdaneftter ska vi hÄlla oss till den utlÀndska vokabulÀren.

"Mina tracks gÄr ut pÄ olika channels i mixerpanel sen har jag kopplat dem till tvÄ buses för effects som compressor och distortion."

Skitsnyggt, korrekt och dessutom lĂ€ttlĂ€st! 🙂

(Jag börjar bli liiiiiiiite tjatig nu va? 🙂)

Postat
Jag tycker att försvenskningar Ă€r ganska logiska. Men nĂ€r man networking pĂ„ internet forums dĂ€r man posts topics och messages sĂ„ Ă€r det vĂ€l lĂ€tt att slĂ€nga sig med engelskan antar jag. SjĂ€lv trivs med med att kunna böja orden utan att det ser helt korkat ut. 🙂

Och appropÄ mastring, ni som inte försvenskar. Vad Àr verbet för "att mastra", oförsvenskat? SÀger ni - Jag ska master en lÄt nu i helgen, eller hur böjer ni det egentligen?

Att mastra, förstĂ„s. 🙂

- och dÄ kommer kommentaren om att "mastra" kan man bara göra om grundordet Àr "mastring", men det finns andra ord som böjs pÄ liknande sÀtt, sÄ jag ser inte det som ett problem.

Ska man dra det Ă€nnu lĂ€gre, sĂ„ Ă€r ju inte heller "mastring" rĂ€tt, utan det borde vara "mĂ€string" i stĂ€llet - och att "mĂ€stra", eller hur...? 🙂🙂

NÀr ordet Àr vedertaget och har anvÀnts i sin ursprungsform i vÄrt sprÄk i typ 40 Är eller Ànnu lÀngre, sÄ kÀnns det definitivt helt fel att försvenska det. Alla vet vad man pratar om nÀr man anvÀnder lÄneorden, men om man anvÀnder försvenskningarna sÄ mÄste man fundera pÄ vad som egentligen menas.

Vem sĂ€ger förresten "pekdon" om "musen"...? 🙂

Alla vet vad en "pool" Àr, eftersom det lÄneordet fortfarande anvÀnds i ursprungsformen, men det svenska ordet "bassÀng" Àr det ingen som anvÀnder.

SÄ tror jag att dessa studiobegrepps anvÀndning ocksÄ kommer att bli efter hand; att det finns försvenskningar, men alla fortsÀtter ÀndÄ anvÀnda de ursprungliga lÄneorden i stÀllet, eftersom de kÀnns mer bekvÀma att anvÀnda.

NĂ„ja - inget att gaffla om. Den som lever fĂ„r se... 🙂

Postat
mastring, som jag tolkar som ett tillbehör till en bÄt
Ja, precis som spÄr (fotspÄr.. haha), kanaler (tv-kanaler eller vaddÄ?) och bussar (vadfan har kollektivtrafik med inspelning att göra?). Nej, hÀdaneftter ska vi hÄlla oss till den utlÀndska vokabulÀren.

"Mina tracks gÄr ut pÄ olika channels i mixerpanel sen har jag kopplat dem till tvÄ buses för effects som compressor och distortion."

Skitsnyggt, korrekt och dessutom lĂ€ttlĂ€st! 🙂

(Jag börjar bli liiiiiiiite tjatig nu va? 🙂)

🙂

Vissa ord kĂ€nns ju ok och fungerar Ă€ven i en försvenskad form, men vissa blir bara sĂ„ fruktansvĂ€rt fel - som t ex det omdiskuterade bĂ„ttillbehöret... 🙂

Att tvĂ„ngsmĂ€ssigt försvenska alla ord blir alltid fel. De som blir en naturlig försvenskning Ă€r det dĂ€remot inga problem med - som bussar, kanaler, spĂ„r, inserts och sends (oj - dĂ€r blev det visst fel igen... 🙂 - menar förstĂ„s "sĂ€tt-in:er" och "sĂ€ndare"... 🙂 ).

Postat

Fast "Master" Ă€r ju ocksĂ„ bĂ„ttillbehör, lĂ„nga sĂ„dana, i plural 🙂

Sends? Nej du menar tappningar 🙂

Postat

Jag tror aldrig vi kommer att se ett ord pÄ svenska som faktiskt fÄr acceptans i detta fall. Man skulle ju dock kunna

dra fram "gravering" och andra uttryck frÄn förr, men de verkar inte riktigt aktuella.

I sin grundform betyder to master att bemÀstra, om jag inte minns helt fel. I alla fall anvÀnds ordet sÄ i andra sammanhana. Att mÀstra en skiva har en trÄkig klang pÄ svenska (jfr. mÀstrande).

Kanske vore det dags för en tÀvling?

Postat
Fast "Master" Ă€r ju ocksĂ„ bĂ„ttillbehör, lĂ„nga sĂ„dana, i plural 🙂

🙂

- fast om man anvĂ€nder ordet "Master", sĂ„ Ă€r det alltid i ett sammanhang dĂ€r man pratar om att göra EN (inte flera) Master - eller om det Ă€r flera, sĂ„ Ă€r det "Mastrar" eller "Masters" som anvĂ€nds, sĂ„ dĂ€r faller masterna platt till marken. 😉

Sends? Nej du menar tappningar 😉

"Tappningar" anvÀnder man förstÄs ocksÄ - utom nÀr man pratar om DAW-program, dÀr man mÄste hÄlla sig till ord som gÄr att överföra till programmets sprÄk, för att det ska bli begripligt - och dÄ pratar man ju t ex om "Send-effekter".

Hur var det med "sĂ€tt-in:er" förresten...? 😛

Jag vill ocksÄ gÀrna veta hur mÄnga som anvÀnder ordet "samplare" nÀr man pratar om en sampler. Jag tycker att "samplare" Àr ett ord som tveklöst syftar pÄ den person som anvÀnder samplern - och alltsÄ inte syftar pÄ instrumentet...

Postat (redigerat)
Fast "Master" Ă€r ju ocksĂ„ bĂ„ttillbehör, lĂ„nga sĂ„dana, i plural 😛

🙂

- fast om man anvĂ€nder ordet "Master", sĂ„ Ă€r det alltid i ett sammanhang dĂ€r man pratar om att göra EN (inte flera) Master - eller om det Ă€r flera, sĂ„ Ă€r det "Mastrar" eller "Masters" som anvĂ€nds, sĂ„ dĂ€r faller masterna platt till marken. 😉

Ă€r inte "masters" en segelbĂ„ts tĂ€vling? 😉

edit: en golftÀvling var det.

Redigerat av sixties
Postat

Jag kan inte sÄ nÄgra problem med försvenskningar som "tejp", "sajt" eller "mastra".

Annars fÄr man i konsekvensens namn Àven skriva "toilettes", "garde-robe" och "trottoir".

🙂

Postat
Det enda jag inte tÄl Àr "lajna" jag tycker det kÀnns jÀkligt fjortis att skriva det sÄ,

Hur skriver du det dÄ?

Att "linea"?

Att "lina"?

"Jag lineade in gitarren"?

Postat
surface sa:
Pinsamt att rubriken pÄ avdelningen inte Àr korrekt stavad.

Antar att det inte Àr nÄn i studioredaktionen som gjort forumet.

SÄvida vi inte pratar om bÄttillbehör sÄ skrivs det Mastering.

Detta Àr ett Àmne som vi har diskuterat flera gÄnger förr - bÄde i tidningen och pÄ diskussionsforum (detta + flera andra). Anledningen till diskussionerna Àr i första hand att branschen domineras av anglifierade ord som inte har en naturlig böjningsform i svenskan. Klipper in ett av svaren som illustrerar hur vi tÀnker kring ordet:

Citat
KOMMENTAR: NĂ€r jag sĂ„g framsidan pĂ„ senaste numret (10-06, reds anm) blev jag riktigt bedrövad. Att nĂ€stan hela tidningen ska handla om segling (Tema mastring). Det mĂ„ste vĂ€l vara sĂ„ att ett sĂ„dant temanummer handlar om segelbĂ„tar och olika ringar man kan sĂ€tta i masterna pĂ„ dessa? Hade det handlat om ljudoptimering sĂ„ hade det vĂ€l Ă€ndĂ„ stĂ„tt ”Tema mastering”? Jag Ă€r medveten om att en musiktekniktidning kanske inte Ă€r rĂ€tt forum för att vara sprĂ„kfascist, men nĂ„n mĂ„tta fĂ„r det vara.

/Magnus Pejlert

Citat

SVAR FRÅN STUDIO: SprĂ„kfascister Ă€r just vad vi Ă€r. Ordet ”mastering” Ă€r etablerat bland mĂ„nga studiorĂ€var, möjligen av samma skĂ€l som mĂ„nga sĂ€ger reverb och inte rumsklang. Utmaningen ligger i att böja ordet ”master” (som ju Ă€ven det rĂ„kar vara pluralformen pĂ„ en viktig segelbĂ„tsdetalj). BĂ„ttermerna slipper vi alltsĂ„ aldrig helt undan hur vi Ă€n vĂ€nder och vrider oss.

Även det svenska talsprĂ„ket Ă€r faktiskt inkonsekvent i detta avseende, dĂ„ man sĂ€ger ”mastra en skiva” medan det med denna ordbas egentligen borde heta ”mastera en skiva”.

Vi Ă€r dock inte helt ensamma sprĂ„kfaschister med detta ord. Svenska Akademien rekommenderar enligt SAOL formerna master, mastern och mastrar. Den sista formen ”mastrar” med uteblivet ”e” kan vi inte tolka pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n att det i svenskan Ă€r mest korrekt att sĂ€ga ”mastring”. Liknande ord med dubbla betydelser i olika branscher finns det flera av och jag förstĂ„r att det Ă€r ovant i början. Nu tar vi rom och ser glada ut.

/Björn Olsberg

 

 

Postat

Vad gÀller trÄdens överskrift och sÀrskrivningar sÄ Àr det rakt ut sagt pinsamt vart svenska sprÄket Àr pÄ vÀg. Finns mÄnga exempel pÄ sÀrkskrivningar och dÄligt anvÀnd svenska i sÄ vÀl vardagsskrift som tidningar.

Ett expempel frÄn skylten uppe pÄ ett café hÀr borta, "Rök fritt". Förlorar lite sin innebörd. Och en överskrift i den lokala tidningen igÄr, "Försökte medla blev knivskuren". Ett skiljetecken orden emellan hade gjort en stor skillnad. Nu fÄr vi istÀllet tycka synd om "Försökte medla" som föll offer för gatuvÄldet.

Postat
Ett expempel frÄn skylten uppe pÄ ett café hÀr borta, "Rök fritt". Förlorar lite sin innebörd. Och en överskrift i den lokala tidningen igÄr, "Försökte medla blev knivskuren". Ett skiljetecken orden emellan hade gjort en stor skillnad. Nu fÄr vi istÀllet tycka synd om "Försökte medla" som föll offer för gatuvÄldet.
ÅssĂ„ har vi klassikerna:

"Mörk hÄrig sjuk sköterska" och "Missnöjd? Tala med vÄr kassa personal!"

Men det finns det vÀl tidigare trÄdar om, kanske ...

AngÄende "master" och "mastra".

"Master" Àr visserligen ett lÄneord men sen lÀnge införlivat i svenska sprÄket.

Att "mastra" Àr egentligen inte konstigare Àn att "cykla" (jfr cykel-master, cykla-mastra).

Postat (redigerat)

Jag sÀger:

En Master

Jag ska Mastera

Skivan ska till Cutting-Room för Mastering 😊

Men, men. Skit samma. Det Àr musik vi ska göra.

Svenska och Engelska kan jag lĂ€ra mig nĂ„gon annanstans 🙂

Edit: FrĂ„n www.cutting-room.se "PĂ„ Cutting Room finns Sveriges mest erfarna masteringtekniker. Vi spar inte nĂ„gon möda för att du ska bli lycklig nĂ€r du lyssnar pĂ„ din fĂ€rdiga skiva" - "Thomas arbetar med mastering" - "FÖR DIG SOM BESTÄLLER CD-MASTERING" 😕

Redigerat av Sonefors
Postat
Jag sÀger:

En Master

Jag ska Mastera

Skivan ska till Cutting-Room för Mastering 😄

Men, men. Skit samma. Det Àr musik vi ska göra.

Svenska och Engelska kan jag lĂ€ra mig nĂ„gon annanstans 😛

Edit: FrĂ„n www.cutting-room.se "PĂ„ Cutting Room finns Sveriges mest erfarna masteringtekniker. Vi spar inte nĂ„gon möda för att du ska bli lycklig nĂ€r du lyssnar pĂ„ din fĂ€rdiga skiva" - "Thomas arbetar med mastering" - "FÖR DIG SOM BESTÄLLER CD-MASTERING" đŸ˜±

Det Àr vÀl bara frÄn redaktionen Studio man konsekvent anvÀnder mastringen. Tycker mig se överallt annars det till 100% lÄnade ordet mastering. Jag förstÄr inte heller varför man ska stava om ett ord som ÀndÄ i princip uttalas lika i bÄde det ursprungliga sprÄket som till det man lÄnar. Andra nÀmnda exempel sÄ som trottoar och toalett Àr ju inte direkt nya ord sÄ en jÀmförelse tycker jag inte ger sÄ mycket. SprÄket utvecklas, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det och en sÄn hÀr diskussion gör ju inget sÀmre. Tycker man det Àr jobbigt att lÀsa, sÄ sluta.

Postat (redigerat)
(...) Jag förstÄr inte heller varför man ska stava om ett ord som ÀndÄ i princip uttalas lika i bÄde det ursprungliga sprÄket som till det man lÄnar. Andra nÀmnda exempel sÄ som trottoar och toalett Àr ju inte direkt nya ord sÄ en jÀmförelse tycker jag inte ger sÄ mycket. SprÄket utvecklas, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det och en sÄn hÀr diskussion gör ju inget sÀmre. Tycker man det Àr jobbigt att lÀsa, sÄ sluta.

Tycker du att det Àr jobbigt att lÀsa nÀr det stÄr mastring sÄ sluta lÀs dÄ. E:et i mastering Àr i princip stumt och om tvÄ hundra Är kommer alla skriva mastring eftersom det Àr dÀrÄt ordet kommer gÄ. Att man skrivet mastring Àr helt naturligt eftersom det lÄter svenskt och ser svenskt ut, precis som man skriver tejp istÀllet för tape.

Redigerat av AndyPandy
Postat

vad skönt att jag kÀnner mig sÄ trygg i sprÄket, att jag utan vidare kan sÀga och skriva "mastring", utan att behöva konsultera vare sig saol eller nÄgon möjlig bÀttre vetande hÀr pÄ forumet. helt enkelt bara dÀrför att det kÀnns aningen mer bekvÀnt att sÀga Àn "mastering", och att jag dessutom i sammanhanget inte har nÄgra problem att göra mig förstÄdd.

Postat
(...) Jag förstÄr inte heller varför man ska stava om ett ord som ÀndÄ i princip uttalas lika i bÄde det ursprungliga sprÄket som till det man lÄnar. Andra nÀmnda exempel sÄ som trottoar och toalett Àr ju inte direkt nya ord sÄ en jÀmförelse tycker jag inte ger sÄ mycket. SprÄket utvecklas, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det och en sÄn hÀr diskussion gör ju inget sÀmre. Tycker man det Àr jobbigt att lÀsa, sÄ sluta.

Tycker du att det Àr jobbigt att lÀsa nÀr det stÄr mastring sÄ sluta lÀs dÄ. E:et i mastering Àr i princip stumt och om tvÄ hundra Är kommer alla skriva mastring eftersom det Àr dÀrÄt ordet kommer gÄ. Att man skrivet mastring Àr helt naturligt eftersom det lÄter svenskt och ser svenskt ut, precis som man skriver tejp istÀllet för tape.

Jo men den sprÄkliga utvecklingen idag Àr tyvÀrr att skriva allt precis som man tycker att det lÄter, vilket ocksÄ medför att vÄra svenska ungdomar Àr ruskigt dÄliga pÄ att bÄde lÀsa och skriva. PoÀngen med ett sprÄk Àr ju att kunna kommunicera och ska man hÄrddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för sprÄkförbristringen Àr för stor.

Postat
Jo men den sprÄkliga utvecklingen idag Àr tyvÀrr att skriva allt precis som man tycker att det lÄter, vilket ocksÄ medför att vÄra svenska ungdomar Àr ruskigt dÄliga pÄ att bÄde lÀsa och skriva. PoÀngen med ett sprÄk Àr ju att kunna kommunicera och ska man hÄrddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för sprÄkförbristringen Àr för stor.

HÀnger man med lite sÄ mÀrker man att det snarare Àr mer sÄ att den sprÄkliga utvecklingen Àr att prata som man skriver Àn tvÀrtom. För 150 Är sen fanns det ingen som sa "han hoppade" eller "hon har hoppat", det hette alltid "han hoppa" och "hon har hoppa". Uttalet "stod" istÀllet för det tidigare hundraprocentiga "stog" Àr helt och hÄllet ett lÀsuttal. "Barnen" hette alltid "barna", "huset" hette alltid "huse" och sÄ vidare.

VÀrderingar fÄr man vÀl lÀgga in som man vill, sjÀlv tycker jag det Àr trist att sÄ mÄnga ser skriften som utgÄngspunkten och talet som nÄt avvikande nÀr det egentligen (ejenklien) Àr tvÀrtom.

Postat (redigerat)

Kan vi inte slÄ pÄ ordentligt nÀr vi ÀndÄ Àr i gÄng?

MĂ€stra 😉

Redigerat av expanded
Postat
Jo men den sprÄkliga utvecklingen idag Àr tyvÀrr att skriva allt precis som man tycker att det lÄter, vilket ocksÄ medför att vÄra svenska ungdomar Àr ruskigt dÄliga pÄ att bÄde lÀsa och skriva. PoÀngen med ett sprÄk Àr ju att kunna kommunicera och ska man hÄrddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för sprÄkförbristringen Àr för stor.

HÀnger man med lite sÄ mÀrker man att det snarare Àr mer sÄ att den sprÄkliga utvecklingen Àr att prata som man skriver Àn tvÀrtom. För 150 Är sen fanns det ingen som sa "han hoppade" eller "hon har hoppat", det hette alltid "han hoppa" och "hon har hoppa". Uttalet "stod" istÀllet för det tidigare hundraprocentiga "stog" Àr helt och hÄllet ett lÀsuttal. "Barnen" hette alltid "barna", "huset" hette alltid "huse" och sÄ vidare.

VÀrderingar fÄr man vÀl lÀgga in som man vill, sjÀlv tycker jag det Àr trist att sÄ mÄnga ser skriften som utgÄngspunkten och talet som nÄt avvikande nÀr det egentligen (ejenklien) Àr tvÀrtom.

Det Àr ju alltid det skrivna sprÄket som Àr det mest korrekta. I det talade sprÄket tillÄter de flesta sig dÀremot att vara betydligt slarvigare och mindre korrekta grammatiskt sett. Det Àr skriftsprÄket som Àr det som finns kvar frÄn alla gamla kulturer, eftersom det talade sprÄket ju inte finns kvar nÀr kulturen har försvunnit - sÄ sjÀlvklart Àr det skrivna sprÄket det som Àr viktigast. Det Àr ocksÄ det skrivna sprÄket som förenar oss. Med det talade sprÄket som grund för det skrivna sprÄket, hade man inte kunnat förstÄ varandra nÀr man talar utprÀglade dialekter, eftersom orden dÄ hade skrivits helt olika i olika delar av landet.

Om det hade varit som du sÀger, att det talade sprÄket Àr utgÄngspunkten, sÄ hade SAOL tagit in chatsprÄk i ordlistan ocksÄ - o d sku ha vart illa o ha d sÄ lr hur...?

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vÄr community genom att registrera dig. Det Àr enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in hÀr.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...

Viktig information om kakor (cookies)

Vi har placerat nÄgra kakor pÄ din enhet för att du bÀttre ska kunna anvÀnda den hÀr sajten. LÀs vÄr kakpolicy och om hur du kan Àndra instÀllningar. Annars utgÄr vi frÄn att du Àr bekvÀm med att fortsÀtta.