Jump to content
Annons

Självupplevda anektdoter med kändisar!


Jonnie

Recommended Posts

Die Hard (oregistrerad)

Hehe... japp. Har du, eller någon annan, Joeys mejladress? Jag kan ju mejla och påpeka det, så får han ett par sömnlösa nätter till 😉

Ska rota i mina lådor efter hans mail. 😛

För nytillkomna läsare kan sägas att Noice alltså var galet viktiga och stora för 12-15åringar år 1980. Fullständig hysteri rådde. Det är nog jämförbart med Beatles eller närmare till hands Spice Girls, om än bara i sverige och en ganska kort period.

Jo det minns man. Syrran lyssnade på dem.

Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Vallhagen för fan, Sha-Boom minns jag från Sonet studion 1988 då dom spelade in sin 1:a platta, producenten var ingen mindre än Andy Scott fr Sweet men det blev ju inte bättre för det ;-)

Leif Allanson den gamle räven och bossen var irriterad över deras inkompetens och sa till mig när dom inte hörde något i stil med; men va fan är det här för jävla skitband dom kan ju inte ens spela, och det var mycket riktigt Andy som fick lägga 80% av gitarrerna och solona ha ha!

Ett annat kuriosa minne av många är en kväll då jag blivit ombedd att jobba över med Janne Schaffer, in kommer polarn Vitas Gerulaitis (tennisstjärnan för er som inte vet) och dom satt och jammade och filade på ett projekt dom hade som faktiskt lät förvånansvärt bra!!!

En av dom trevligare (och djupare) killarna jag träffat där var John Holm som spelade in plattan Verklighetens afton, det var innan han drog till USA, känsligt och bra och många pratstunder i hans thé sessioner om livet och Stockholm som han beskrev som ett enda jävla stort grått urberg där människorna går under....

Redigerat av Florian le Sage
Link to comment
Dela på andra sajter

Vallhagen för fan, Sha-Boom minns jag från Sonet studion 1988 då dom spelade in sin 1:a platta, producenten var ingen mindre än Andy Scott fr Sweet men det blev ju inte bättre för det ;-)

Ja jävlar så var det ju... jag hade glömt, men minns nu när du skriver det. Storhitten R.O.C.K kryllar ju av Sweet-influens, bl.a. Fox On The Run.

Riktigt skitband, Sha-boom 😄

Link to comment
Dela på andra sajter

Vi spelade i den lokala parken med Noice en gång. Minns inte vilket år det var men troligtvis 79 el 80.

Vi hade som vanligt spenderat större delen av dagen till att transportera grejer och riggat. Vi hade t. om. byggt en egen ljusrigg med hjälp av otillbörligt anskaffade aluminiumstegar och tomma färgburkar i vilka vi hade monterat par 56'or, vi hade väl en sisådär 40-50 lampor. På den tiden, fick man vara påhittig... ☺️

Nåväl, vi var klara med uppriggningen och nån gång på sena eftermiddagen rullar det in en sliten Ford Transit och ur bussen fullkomligen väller det ut folk, bandet själva med ett anhang av fnaskspacklade fjortisar med kort-kort-kort-korta kjolar och nätstrumpor och högklackat...

De skulle spela på våra grejor och av all klaviatur jag hade (orgel, CP-80, rhodes, clavinet, mellotron, ville keyboardisten (Fredrik, nånting hette han...) spela på min Roland SH-1. Jag fick spendera lite tid med honom för att instruera hur man skruvade ljud på denna "komplicerade" tingest... 😏

Trummisen i vårt band var pedant ut i fingerspetsarna, så när han upptäckte att Noice trummis (det här var trummisen innan von Gerber), hade lagt en ostmacka på hans 18" golvpuka blev han fullständigt galen. (här fattas det nån självklar punchline, men tyvärr har jag ingen 😊 ) Det hände väl inget mer än att han knöt näven i byxfickan...

Något år senare var vi på ett party på Lidingö. Trummisen hyrde ett rum hos en bekant som bodde granne med Povel Ramel. På denna fest var för övrigt Fredde von Gerber med. Jag kommer av randiga skäl inte ihåg så mycket av själva festen annat än att jag vid något tillfälle fick för mig att gå ut och gå en runda runt huset.

Bara efter att jag lämnat farstutrappen såg jag en kille med långt hår och glasögon uppe hos Povel gå runt med en akustisk gitarr. Vi inledde en konversation, som jag inte heller kommer ihåg så mycket av. Det jag kommer ihåg är att eftersom jag inte visste, så frågade jag vem han var, varpå han svarade "Jag är jag"! vände på klacken och gick.

När jag kom tillbaka in och frågade husets ägare fick jag reda på att det var Mikael Ramel och att han blev sur för att jag inte känt igen honom... 😛

På denna fest blev vi också av med ett stycke (*) invecklat i folie, och vi misstänkte starkt att det var en viss nyss nämd trummis som "råkat" fått det med sig.

/U

Link to comment
Dela på andra sajter

Det här är långt ifrån sant. Bandets debutalbum släpptes 1996, och du refererar till deras fjärde album från 2001. Alla i bandet är skolade musiker och jag kan med 100% säkerhet säga att bandet har själva spelat in sina instrument.

Din kompis måste ha missförstått eller hittat på historien på egen hand. Jag har själv träffat bandet första gången 1998 och då kunde de minsann spela. Jammade på lite funk bland annat och hade det allmänt trevligt med killarna. Spela kan dessa grabbar göra 🙂

Fel av mig att prata om deras debutalbum. Jag menar ju såklart deras skiva som innehöll In the shadows. Den som gjorde de tokkända i Sverige under en period. Det är deras producent som berättat om att han själv personligen behövt spela om många instrument!

Om det är en skröna vrt jag inget om. Du lär väl ha bättre koll 😛

Link to comment
Dela på andra sajter

Förövrigt så var jag o mitt band "förband" åt Eric Saade på en liten endagsfestival i Kungälv. Han hade med sig ett pack av dansare o under soundcheck whinade han om att scenen var för liten o att allt sög.

Större diva och gnällspik får man leta efter.

Detta var efter första genombrottet med Manboy. 70.000 :- riksdaler fick han för giget. Vi fick noll. 🙂

  • Gilla 2
Link to comment
Dela på andra sajter

Har supit med Lemmy Kilmister.

Cool, jag har hört av 2 brudar jag känner som bodde i UK i början av 90-talet och som hängde mycket med Lemmy och bandet att han var en av dom snällaste och mest odiviga personer dom träffat, Svenska "stjärnor" verkar vara överspända och rätt trasiga i huvet i jämförelse, speciellt dom straighta dvs icke alkisar/narkomaner det är ju jävligt lustigt!

Redigerat av Florian le Sage
  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Var hemma hos Sven Bornemark när han fyllde jämnt - och träffade hela familjen Bornemark, Toni Rhodin och många andra trevliga människor. Det kändes stort att träffa Gullan, vars härliga barnlåtar man ju är uppvuxen med. Mycket intressant och trevlig att prata med var hon dessutom - precis som man kunde vänta sig. 🙂

Har en gång i tiden spelat amatörteater tillsammans med Margaretha Nilsson, som har varit med i Melodifestivalen ett par gånger, både som låtskrivare och som körsångare - och som numera är kapellmästare på Fredriksdalsteatern.

På tal om Eva Rydberg, så hade mamma henne som elev i sin klass - och hon har sagt att redan på den tiden var hon lite av klassens clown.

Har också för typ 100 år sedan eller något sålt dator till Ola Ström (ni vet, solstollarna) - en rykande färsk Atari Mega4ST med hårddisk och hela klabbet...

Link to comment
Dela på andra sajter

Inte så mycket att tillföra tråden i ursprunglig mening men i bästa "Jag mötte L..." anda så...

...har jag lånat en penna av Tone Norum för att få autograferna av alla i Europe, men hon var inte känd då 🙂

...delat loge med "Vildsvin" på en festival men de var märkvärdigt tystlåtna

...morsat och snackat med Lasse Berghagen som till min förvåning var lika klämkäckt trevlig privat som i TV-rutan

Sedan finns det några anekdoter till men dom är inte för offentligheten.

Link to comment
Dela på andra sajter

Cool, jag har hört av 2 brudar jag känner som bodde i UK i början av 90-talet och som hängde mycket med Lemmy och bandet att han var en av dom snällaste och mest odiviga personer dom träffat, Svenska "stjärnor" verkar vara överspända och rätt trasiga i huvet i jämförelse, speciellt dom straighta dvs icke alkisar/narkomaner det är ju jävligt lustigt!

Stämmer bra det! Helt odryg, astrevlig och artig!

Glömmer aldrig när polaren stack fram en flaska Bacardi Lemon och sa: "-Hey Lemmy, helf yourselt!" Varpå han svarade: "-Don't mind me if i do!"

Mikky Dee var oxå med. Han var oxå trevlig men oxå lite dryg. Kolla filmen Lemmy. Så som han är där, så är han IRL

Sen har man ju en jävla meritlista med kändisar. Men dom har man jobbat med och det vill jag inte blanda in i denna Lassietråd.

Polaren har däremot åkt på turne med Motörhead. Och han betättade att Lemmy verkligen super som fan. Precis innan dom går på scen så sticker deras gitarrtekniker fram en flaska Jack Daniels till Lemmy. Skruvar av korken och kasstar den. Den sveper han halva. Sen står han å snackar med crewet och precis innan han får basen så sveper han det sista. Måste vara stark i kistan. En 70's på ett par minuter. Och det märks inte på han.

Var på Motörhead nyligen. Högt å bra! Mikky Dee smackade på trummorna så in i helvete. Karln måste ha elitkondis.

Link to comment
Dela på andra sajter

Fel av mig att prata om deras debutalbum. Jag menar ju såklart deras skiva som innehöll In the shadows. Den som gjorde de tokkända i Sverige under en period. Det är deras producent som berättat om att han själv personligen behövt spela om många instrument!

Om det är en skröna vrt jag inget om. Du lär väl ha bättre koll 😛

Förstod ju så klart att du menade den plattan, menade absolut inte att vara otrevlig 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Vet inte om följande kan klassas som en anekdot men kanske en lite skämmig historia:

Det var någonstans runt 1988, en polare i Solna som har varit med som barn och ungdomsskådis i dels filmen G (riktig jävla skitfilm) och dels i Madicken bad mig hoppa in på en videoinspelning som keyboardspelare med honom & hans band ute på Sonet/Europafilm till veckans bubblare på "listan" som gick på TV på den tiden, trams blaj pissmusik osv men han tyckte jag såg bra ut och skulle få lite pröjs o cred whatever för att jag deltog i detta fake iklädd skinnpaj som alla andra och se glad ut...jag var ju inte ens med och spelade på singeln etc och låten hette "Jag kan aldrig få nog" men det var det enda man fick av denna plåga, nåväl mormor och släkten + vissa polare satt klistrad vid TV'n denna Onsdagkväll och mormor spelade in skiten på video, finns kvar nånstans men inte ett spår på google, så därför tycker jag att fast jag rackar ner på detta så gör jag Sebastian Håkansson en tjänst i och med att detta nu blir webb-placerat om aldrig förr haha***

😆 :lol: 😆

Redigerat av Florian le Sage
  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

  • 4 veckor senare...

1

Visste ni till exempel att bandet The Rasmus tydligen ska ha varit så tekniskt bedrövliga när de spelade in sitt debutalbum med bland annat hitsingeln "In The Shadows", att deras producent, Martin Hansen, och dennes kollega fick spela in de flesta instrument själva?

Det har vederbörande berättat själv till en släkting, som i sin tur är min polare.

2

Mannen som spelade in Joakim Hilsons "Vacker Utan Spackel" har berättat för mig att han aldrig behövt klippa, klistra och auto-tuna så mycket som med Joakims röst.

Denne man spelade in mig och mitt band för ett tag sen. Skicklig kille!

Du eller din släkts polare....har nog inte jorden bästa koll 🙂 . Vet du vem det var som spelade in Vacker utan spackel ? och var den spelades in ? + att det enda stället som autotune användes var som en effekt på introt o sticket, och så mycket klippa o klistra var det nog inte heller,, men som producent så klipper man och klistrar väldigt mycket för att plocka bästa tagningarna. du kanske borde testa det för att nån gång få till en hit 🙂 så jag vet inte om du eller dina släktingars polare har koll på detta + The Rasmus och alla andra band/artister som jag suttit i studion med kan spela. sen att producenterna lägger vissa instrument själva det händer i varje studio runt om hela världen .

Nu när du har koll på detta kanske du kan bli en riktigt duktig producent en dag. Rock on !

Link to comment
Dela på andra sajter

Detta är ju inte så gammalt men jag har under två tillfällen då jag träffat sångare som jag såg upp till mer eller mindre kläckt ur mig att jag tycker dom sjunger rätt kasst.

Första tillfället var 2006 när jag skulle se mitt dåvarande favoritband Adept på sticky fingers (innan dom blivit stora i europa & sverige) inför 20 pers. Hade tittat lite klipp på youtube och konstaterat att sångaren var ganska värdelös på att sjunga rent. Så jag gick fram (skitnervös) och hälsade på Robert (sångaren) och sa något i stil med "jag gillar eran musik som fan, tror du att du kan sjunga ikväll?" varpå han lite nervigt svarade "haha.. jag kan inte sjunga om jag druckigt men nu har jag bara druckigt 4 öl" som om han skämdes lite... Jag kände mig, och känner mig nu fortfarande som världens skit. Kan tillägga att under den här tidsperioden så andades jag deras musik och tyckte det var det bästa någonsin, och så går man fram till sångaren som man ser upp till och mer eller mindre säger rakt till han "you suck dude" typ... inte bra, haha

Sedan, gjorde jag ungefär samma sak ännu en gång. Jag var ett stort fan av Dead By April under deras demostadie då dom inte hade skivkontrakt och blivit polerade bla.bla bla. Jag tog sånglektioner på samma ställe som sångaren Jimmie Strimmell och Pontus Hjelm, träffade dom där en gång och kände mig starstruck. Pratade lite med jimmie och lyckades klämma ur mig att "det är lite väl mycket autotune på sången och det låter lite mesigt" varpå man såg på honom att han skämdes över det. Ibland är jag en idiot. Borde hålla mina åsikter för mig själv 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Och är ändå inte med på någon platta?

Nope; det är för jävligt. Jag var kanske för liten? Sålde bara skollotter till deras morsa Monica osv. Hade inte lika idyllisk barndom som the Cherry´s. Min farsa tyckte dock att Eagle-Eye var en "trevlig påg" har jag förstått.

Redigerat av JohnRick
Link to comment
Dela på andra sajter

En bekant till mig, Angela, träffade Lemmy på en spelning i London när bandet hon är manager för spelade på 100 club och Lemmy gästade på en låt. Hon passade då på att fråga (nåt hon stört sig på i flera år) varför Lemmy har så sjukt tighta jeans, uppdragna så högt. "Because I want the women to see what they get!" harklade han fram på sin knappt förståeliga tjackvariant på engelska. Hehe. Och efter att ha sett hans seniga gubbröv hängandes ur dom där avklippta jeansen i filmen "Lemmy" så lär hon inte behöva fråga what up med dom liksom.. 😉

Lemmy%252Bshort.jpg

say no more...

Redigerat av Frekvensspektrumanalysator
Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...