Jump to content
Annons

Soxic

Recommended Posts

Annons

Ni gitarrister får minsann stå ut med ett riktigt manligt instrument också. 😉

Har nämligen inte någon gitarr att visa upp, men min bas har hängt med mig i omkring 25 år vid det här laget. Den är tillverkad i juni 1976 enligt serienummerspårningen, så den har några år på nacken - men bättre instrument får man leta länge efter... 🥰

Jag hade en röd också tidigare, men den sålde jag ett par år efter att vi lade ner vårt gamla band, men den hade jag nog omkring 15-20 år eller något ditåt, så under typ 7-8 år hade jag två. 4001:orna är helt enkelt jättebäst!!! 🙂

post-393-0-91599300-1292885346_thumb.jpg

Link to comment
Dela på andra sajter

Är ingen gitarrist, trumpet som huvudinstrument, när jag inte kör på bluesmunspelen förstås. Hursomhelst favoritgitarren i signaturen - en Washburn.

Och förresten, sälj aldrig någonsin din gitarr eller bas, du kommer bara att ångra dig.

Det är ett råd jag fått som jag tycker stämmer, har sålt ett par gitarrrer när jag varit tvungen (pengar 1a gången, inget utrymme andra) och ångrat mig...

Link to comment
Dela på andra sajter

Min gamle Ibanes artist som haft i nästan 20 år och som jag tyvärr bytte in mot ett elpiano förra året, ångrar mig lite för det.

Det instrument som jag har kvar som betyder nått och som jag haft nästan lika länge är min bas, en LADO. Den är stor, tung, mycket spakar och knappar, grymt skön att spela på och låter bra som fan!!! =)

Den svarta är en slit och slänggitarr.

post-24037-0-81620600-1292924033_thumb.jpg

När jag gör lite inspelningar nu för tiden blir det på denna fendern, jag har dock bytt ut mickarna på den:

post-24037-0-41710400-1292924410_thumb.jpg

Link to comment
Dela på andra sajter

Favorit elgitarr och favorit akustisk:

DSCN0837-1.jpg

Den elektriska är en Gary kramer turbulence 7-strängad, 36 band, mahogny kropp, maple fretboard, 5delad maple/mahogny hals. seymour duncan invader mick, coil split och uppgraderade stämskruvar.

Utan tvekan den lättaste gitarr jag testat att spela på, kvaliteten är helt perfekt och eftersom den är ergonomiskt utformad både på kroppen och halsen så sitter den verkligen skönt i handen och på kroppen.

Den akustiska är en 10-strängad orfea nylon gitarr. Den bredda halsen ger den verkligen ett underbart sound, stort och fylligt, massvis med resonans.

Redigerat av Desecrated
Link to comment
Dela på andra sajter

Min första gitarr någonsin.

som fint blivit döpt till Mr.Frankenstein.

Det är en Cort strat kopia. ett rent helvete att spela på men större emotiellt(?) värde har inte någon annan gitarr.

Hade samma banor som Soxic att hotta up den med en humbucker och all världens utsmyckning.

Fick den dessutom av min syster då det vart hennes från början. sen lärde jag mig mer och blev en bättre gitarrist än henne så gav hon upp.

Och jag fick ärva spektaklet istället 🙂

Den kommer förmodligen hänga med mig i graven.

Edit: Glömde bilden :3

Redigerat av Naymari
Link to comment
Dela på andra sajter

Som sagt sälj aldrig din gitarr (eller bas)....

Jag ångrar mig inte ett ögonblick att jag sålde min ena 4001:a (jag behöll förstås den snyggaste 🙂). När vi var ute och spelade, så kändes det bra att ha en extra stående som backup, om en sträng skulle smälla i stridens hetta (spelade mycket slapbas då...) eller något annat skulle hända, men numera behöver jag bara en bas.

Jag har visserligen en lite billigare Yamahabas också i gömmorna - men den har jag nästan glömt bort. Den ska jag nog också ta och sälja... 😉

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag ångrar mig inte ett ögonblick att jag sålde min ena 4001:a (jag behöll förstås den snyggaste 🙂). När vi var ute och spelade, så kändes det bra att ha en extra stående som backup, om en sträng skulle smälla i stridens hetta (spelade mycket slapbas då...) eller något annat skulle hända, men numera behöver jag bara en bas.

Jag har visserligen en lite billigare Yamahabas också i gömmorna - men den har jag nästan glömt bort. Den ska jag nog också ta och sälja... 😉

Ok, tar tillbaka vad jag sa vad gäller elbas då....😆

Link to comment
Dela på andra sajter

enda bild jag hittade just nu, men den får duga.

min tjusiga japanstrata, tidigt 90tal, nån mick är trasig, nån är bytt, hade en fusk customshoplogga på baksidan av huvet när jag köpte den. tur att man inte är kräsen. snyggt sliten är den också. ska aldrig sälja den. på bilden ser man även min kära vox och polarns 60-tals premier trummor.

4904533220_aba1870611_b.jpg

Redigerat av nankerphelge
Link to comment
Dela på andra sajter

Gratch (oregistrerad)

En Fender Mustang från 1966 som jag ärvt efter farsan har ett högt sentimentalt värde men skulle verkligen behöva fixas till lite för att vara mer spelbar =/

post-26318-0-81417400-1292943617_thumb.jpg

Link to comment
Dela på andra sajter

Visst skymtar jag en jäkla massa Green Day skivor i bakgrunden. Nimrod, Warning, American Idiot, Basket Case. Det här med initialerna på plektrumskyddet fick du från BJ? Har för mig att han också kallade sig gura Frankenstrat nånting. 😄

Haha you got that right mr. 😉

Hade en Green Day fetish 2000-2008. Och har även sett dem live 2 ggr.

nu har man dock gått förbi "punkrocken" till mer och mer metal. Inget fel att lyssna på dem då o då och bli lite nostalgisk 🥰

Det vart också första gången jag hörde Boulevard of broken dreams som jag ville lira gura. fråga mig inte värfor. men termolon tilltalade mig på något sätt.

😱

Link to comment
Dela på andra sajter

tottemy (oregistrerad)

Här är en bild på min favoritbas. En Fender Telecaster Bass från 1968. Tung som bly men ett kanonljud! Jag har satt in en Seymour Duncan QP för att få ett fetare kraftigare ljud.

post-27338-0-78496600-1293434758_thumb.jpg

Link to comment
Dela på andra sajter

Ni gitarrister får minsann stå ut med ett riktigt manligt instrument också. 😉

Har nämligen inte någon gitarr att visa upp, men min bas har hängt med mig i omkring 25 år vid det här laget. Den är tillverkad i juni 1976 enligt serienummerspårningen, så den har några år på nacken - men bättre instrument får man leta länge efter... 🥰

Jag hade en röd också tidigare, men den sålde jag ett par år efter att vi lade ner vårt gamla band, men den hade jag nog omkring 15-20 år eller något ditåt, så under typ 7-8 år hade jag två. 4001:orna är helt enkelt jättebäst!!! 🙂

post-393-0-91599300-1292885346_thumb.jpg

VÄRLDENS SNYGGASTE BAS.

Link to comment
Dela på andra sajter

Ni gitarrister får minsann stå ut med ett riktigt manligt instrument också. 😉

Har nämligen inte någon gitarr att visa upp, men min bas har hängt med mig i omkring 25 år vid det här laget. Den är tillverkad i juni 1976 enligt serienummerspårningen, så den har några år på nacken - men bättre instrument får man leta länge efter... 🥰

Jag hade en röd också tidigare, men den sålde jag ett par år efter att vi lade ner vårt gamla band, men den hade jag nog omkring 15-20 år eller något ditåt, så under typ 7-8 år hade jag två. 4001:orna är helt enkelt jättebäst!!! 🙂

post-393-0-91599300-1292885346_thumb.jpg

mmmm... mumsfilibaba, en Lemmy bas....🥰

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag hade en röd Japantillverkad Fender stratocaster 82:a. Köpte den 83 när jag var tretton år och hade den ända fram till 2005. Önskar att jag hade en bild. Jag älskade dern gitarren och tyckte att jag kunde spela allt på just den.Banden var lagom slitna och den passade just mig. Sålde den och har en annan gitarr idag. Suck-inte samma sak 🙁

SÄLJ ALDRIG EN GURA NI GILLAR !!!!!!

:rolleyes:

Redigerat av pxm
Link to comment
Dela på andra sajter

Favorit elgitarr och favorit akustisk:

DSCN0837-1.jpg

Den elektriska är en Gary kramer turbulence 7-strängad, 36 band, mahogny kropp, maple fretboard, 5delad maple/mahogny hals. seymour duncan invader mick, coil split och uppgraderade stämskruvar.

Utan tvekan den lättaste gitarr jag testat att spela på, kvaliteten är helt perfekt och eftersom den är ergonomiskt utformad både på kroppen och halsen så sitter den verkligen skönt i handen och på kroppen.

Den akustiska är en 10-strängad orfea nylon gitarr. Den bredda halsen ger den verkligen ett underbart sound, stort och fylligt, massvis med resonans.

Jäklars vilka gitarrer! Jag sket nästan på mig. Finns elgitarren som sexsträngad oxå?

Redigerat av Guitar Nilsson
Link to comment
Dela på andra sajter

  • 3 veckor senare...

Min gamle Ibanes artist som haft i nästan 20 år och som jag tyvärr bytte in mot ett elpiano förra året, ångrar mig lite för det.

Det instrument som jag har kvar som betyder nått och som jag haft nästan lika länge är min bas, en LADO. Den är stor, tung, mycket spakar och knappar, grymt skön att spela på och låter bra som fan!!! =)

Den svarta är en slit och slänggitarr.

post-24037-0-81620600-1292924033_thumb.jpg

När jag gör lite inspelningar nu för tiden blir det på denna fendern, jag har dock bytt ut mickarna på den:

post-24037-0-41710400-1292924410_thumb.jpg

Jag med 😉

Min första gitarr, fick den av mina föräldrar när jag va 12. Otroligt generöst då dom inte hadde många ören över och användr denna flera gånger i veckan fortfarande.

Endel klistermärken är utbytta dock efter att dom släppt eller blivit dåliga MEN jag köper nya efter vad jag skulle velat ha i min tonår 🙂

<3

post-27262-0-89712500-1294877708_thumb.jpg

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 3 veckor senare...

Det där med att inte sälja, kan jag skriva under på. Exempel 1: köpte en sprillans ny vit Gibson ES335 i början av 90'... för 9000 kr. De är liiite dyrare idag. Hade kunnat vara en favorit idag om jag inte DÅ hade tänkt att det inte var en gura för metal/hardcore. Gick för 5000 spänn. Suck! Exempel 2: en svart jubileumsmodell av en 1960 Gibson Les Paul. Var inte så billig men nog värd sitt pris när det visade sig att Gibson själv menade att just den jubileumsmodellen inte släppts i en svart modell. Specialspecial alltså. Å den sålde jag när jag hade ont om pengar under studietiden. Åh, va skönt att de pengarna gick till att betala räkningar o mat, när jag ibland idag tänker på hur go den var att spela på.

Så nuvarande favorit är en Gibson LP '76 som jag ägt sedan 85/86. Inhandlad ärligt för 4500 kr under en period när alla skulle ha en banangul japangura att leka Steve Vai med. Synd att man inte köpte några till så hade pensionsåldern kunnat bli drägligare.

  • Gilla 2
Link to comment
Dela på andra sajter

61599_443625156251_526866251_4977445_5279683_n.jpg

Nuno Bettencourt ( Extreme ) Signature Series N2 gitarr. ( Den träfärgade som hänger på väggen )

Sista exet som såldes i Sverige p.g.a att importören gick i konkurs.Fick den för en billig penning.

Helt klart den bästa mest lättspelade gitarr jag har haft.

Link to comment
Dela på andra sajter

Die Hard (oregistrerad)

Hade en favorit men den var jag tvungen att sälja för att jag verkligen behövde pengarna. 🙁

Det sved verkligen att sälja den. Det tog emot så mycket att när köparen gick ut från dörren med guran fanns lusten där att bara slita tillbaka guran och ge tillbaka stålarna. Men de två jag har kvar är inga favoriter. Den ena är snart redo för de sälla jaktmarkerna och den andra är en som jag ska försöka mig på ett byte med någon så småningom. Inget fel på den förutom vanliga slitage och att den har aldrig passat mina fingrar så speciellt bra och därför alltid känts lite svårspelad. Trodde det var något som jag skulle komma förbi men nä.

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...