Jump to content

pxm

Medlem
  • Content Count

    1,990
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    7

pxm last won the day on January 22 2014

pxm had the most liked content!

Community Reputation

86 Utmärkt

About pxm

  • Rank
    Strängsnubblare...
  • Birthday July 20

Profilinformation

  • Kön
    Man
  • Stad/plats
    Gävle
  • Intressen
    Jazz, fusion och improvisationsmusik, gitarr och CuBase.
    Tycker om samarbeten i alla musikstilar..

Personlig information

  • Hemsida
    http://open.spotify.com/album/3gTQWniUnrWJrMgvGCxJT8

Recent Profile Visitors

30,253 profile views
  1. Det finns en fil med annan master och med ett trumspår. Det blir kanske enklare att höra strukturen och att lyssna till. Här är den mvh
  2. "Elin Carina´s Serendipity, Original Blues." (Elin Carina´s Serendipity, Original Blues av Johan Paxom, 2019) // Serendipitet "(formellt) Förmågan att göra lyckliga upptäckter av en slump utan att egentligen leta, eller då man letar efter något annat; förekomsten av sådana upptäckter. “(Wictionary) Jazzfusion "Fusion är en sammanslagning av en eller flera andra musikgenrer, till exempel jazz blandad med rock blir jazzrock. Ett exempel på fusion som blandar jazz med andra genrer, som förutom rock kan vara exempelvis funk, rhythm and blues, världsmusik eller etno." (Wikipedia) Modal Jazz "is jazz that makes use of musical modes often modulating between them nstead of relying on one tonal center. In bebop as well as in hard bop, Bopmusicians use chords to provide the background for solos. A song starts out with a theme that introduces a series of chords for the solos. These chords repeat throughout the whole song, while the soloists play new, improvised themes over the repeated chord progression." (Wikipedia) // Hej !!! Jag tycker att blues i rockjazzfusionstil är jätteroligt. Det har alla iingredienser som är utmanande och spännande och som ställer litet krav, även på den som lyssnar. För mig är det viktigt att bli förstådd,att lyssnare förstår ungefär vad jag försöker att skapa och att kanske skänka lyssnaren en ny insikt. Jag ser musik som en konst där man hela tiden måste försöka förstå vad man diggar. och vad artisterna egentligen försöker göra. vill förmedla. Jag tycker det är bäst när musiker som är långt bättre på musik och sitt instrument än vad jag är spelar in mina ideer och låtar. Om de förstått min mening med musiken och det brukar bli långt bättre alster än de jag åstadkommer. Det är roligt att lyssna på och det är skönt att bli förstådd. Jag skall berätta litet allmänt vad som försigår i mitt huvud när jag komponerade denna blues. För att presentera denna konstform och öka förståelsen i ämnet. Här kommer ett försök till en avskalad gitarrblues, (en rockjazzfusion.) 2 spår med min PRS 245 SE. Den ger ett klart och fint ljud. 1 basspår. Min bas är en Yamaha med aktiva mickar. Kopplade in instrumenten direkt i ljudkortet och processade filerna i Studio One. I den här bluesen finns det mycket att upptäcka, därav namnet. Nästan som en etyd. Filen är oxå döpt efter Elin Carina, Plinka. Hon är en begåvning och hon brukar fånga upp mina projekt att göra något vettigt av. Hon är en av de musiker som jag respekterar. Plinka har köpt en Hagströms Ultra Swede, med splittbara mickar och det hade varit spännande om hon ville vara med att spela gitarr i detta projekt. Men tyvärr är det tidsbrist. Jag hade henne i åtanke när jag gjorde den här bluesen så den är tillägnad henne. Jag hoppas att hon gillar den. Det är en spännande konstform. Rockjazzfusion då rythmgitarren spelar en jazzblues och för att den går i raka 8-delar. Basen vandrar inte, man kan säga att den är statisk. Just avsaknaden av swing men ändå i 4/4 brukar vara en klar rockfusionizer. De allra flesta jazzlåtar är blues12or men de är reharmoniserade nästan så att man inte känner igen blues12an. Mr. PC, Girls next door och The Chickin är exempel på kända blues12or inom jazz och fusionmusiken. Inom bebop är det nästan uteslutande hårt reharmoniserade blues12or som spelas väldigt snabbt. Det är väldigt sällan jag spelar blues i dur. Här blev det en riktigt spännande reharmonisering av skelettet som i grunden är en jazz-blues i F. Det blev spännande ackordsföljd och kadenserna låter naturlig och hemma i progressionen tycker jag. Svår stringskipping med dubbelstops i turnarounden. Leadgitarren spelar raking, främst i sista repris i solodelen men även på ett ställe i versen. Detta istället för targeting då man närmar sig måltonen ett helt tonsteg ovanifrån eller ett halvt tonsteg och upp till måltonen. Raking ersätter även synkoper då ingen trumfil finns.Tonarten F (precis som Bb) ger inte möjligheter till öppna strängar. Så denna blues har sina tekniska svårigheter. F7-Bb7-F7-F7b5 Bb7-Bm7-5 F7-Bb7-Gb7-G7b9 (F7-D7)(-G7-C7) Som ni ser är progressionen en enkel jazzblues. Valde att använda blues sevenths. Jag reharmoniserade skelettet till progressionen ovan men de första 7 takterna är standatd. Vampen ger en fin ii-I och i slutet av turnarounden en fin ii-V7-I som löser sig i reprisens/12ans första ackord. Just ii-V7-I är ju atypisk för jazz. Även John Coltranes berömda "backdoor progression" finns med. Mer jazz än så här finns inte även om bebop;en hade svåra och häftiga reharmoniserade blues12;or. Som vamp i jazzblues fungerar dock min reharmoniserade 12a utmärkt. Harmonilära, inversioner, substitut, modal interchange, ja reharmoniseringsmetoder behövs här för att skapa en spännande progression, en blues12a som låter bra, som sitter samman. Här skapas ramverket. Att hitta skalor till en sådan vamp är svårt då ingen av kyrkotonarterna går att använda. Man får se till andra skalor eller spela linjärt, spela arpeggios. Till verserna använder jag en trad. japansk skala med 10 toner. Den tilllåter litet kromatik och går att boppa, precis som man gör med någon av bop-skalorna., (där man spelar i 8-delar och placerarboptonen/passingnote alltid på upbeat.) Det gör att den låter väldigt mycket jazz och det är min favoritskala även om jag inte använder den så ofta. Skalan i fråga heter Thaishikicho. I solodelen/improvisationen (över blues12an) byter jag ändå skala till en Mixolydisk pentatonisk som innehålller rätt toner även om en vanlig Mixolidisk skala i sig inte går att använda. till den här blues12;an. Då har jag begränsat mig till 5 toner, och det blir inte så svårt att hålla sig innanför det ramverket progressionen / blues12an ger . Mindre chans att göra bort sig då man skall improviseraoch skapa i stunden, i ögonblickets omedelbara invigelse.. Så denna blues har även sina teoretiska svårigheter. Jag tror att jag lyckats presentera 12an (kompmodellen), tonarten, turnarounden, melodin och solo på ett begripligt vis. Även om denna blues kanske kräver litet av lyssnaren och jag hoppas det är värt det. Det är i alla fall vad jag hoppas på och det som känns som målet med denna fil. I vänster kanal; En riktigt coolt reharmoniserad blues12a i F-dur, med en annorlunda turnaround. I turnarounden ligger det mollterser fast på upbeat och jag hoppas det skall fungera och att man uppfattar dem som passingnotes p g a den placeringen då ju detta är en durblues. Turnarounden fungerar även som bluesens head. Kompet ger en intressant vamp tycker jag. En fras i dimskalan kom med oxå. I mittenspåret; Basen mal på i raka 8-delar med samma fras hela tiden. Inspirerat av pedalton och jazzkontrapunkt. Den går i Fm bluesskala så jag hoppar så klart över att spela tersen och toner som skulle vilja vandra till den. Det blir enklare lyssning med ett rythmspår tycker jag och basen förstärker den jazziga känslan. Bas, trummor och keyboard är inte mittgebit egentligen och inte heller arr för stora band. Jag håller mig till gitarrerna men eftersom jag nu ändå spelat in ett basspår så,,, I höger kanal; Melodin/succesionen spelas i A# Thaishikicho, trad. skala med 10 toner från Japan, och solot i mitten går i en C Mixolydisk penta. En riktigt bra skala för blues, den låter blues åt det jazziga hållet. På ett ställe gör jag en citing av Pat Metheny och spelar en fras från hans funkjazzblues "Girls next Door". Pat Metheny är en av mina stora idoler så det känns inte konstigt att hedra honom med en citing. Bl a Paul Gilbert använder den Mixolydiska pentan. Och vips så har vi en alldeles egen och orginell blues som ingen annan har spelat blues tidigare. Superhäftigt. Om någon förstår den och hör den, uppskattar konstformen, om jag kan nå fram - då känner jag mig lycklig. Antagligen låter min fil för djävligt och är utan struktur, som vanligt !!! mvh Johan Paxom, Gävle, 2019
  3. Det här är nog det allra coolaste jag komponerat och spelat in. Det är tre st gitarrspår samt ett stereospår med congas. Gitarren är en Yamaha Pacifica 611 med Seymour Duncan mickar, en P90 i halsläget och en Custom 5 med kåpa vid stallet. Jag använder ett hybridset, Rotoblues, 0,10-0,52, på alla mina gitarrer. Congas är loopar, REX-filer från Yamaha.Jag har distat dem litet. Den här gången mixade jag och mastrade i Studio One. Allt är presets. Jag höll det så enkelt som möjligt. Tonarten är vanlig C dur, 120 bmp, 4/4 så det är inga konstigheter. Är verkligen nyfiken hur den här går hem hos er,,,eller inte. Skriv en kommentar och låt mig få veta. mvh
  4. ETUDE (2019) Spännande progression och teknisk invecklande succesioner. Jag försöker lära mig spela gitarr och jag gillar sånt här. En etude är ett lärande, utvecklande musikstycke. Detta är en etude med syftet att ge insikt i teori, harmonilära, samt att utveckla tekniska färdigheter, bl a fingersättning och sweeping. Att spela figurer och utveckla succesioner som inte spelas i någon skala. Den är låter bra och är intressant tycker jag. Jag har knyckt det mesta från olika kursböcker, utvecklat det och satt ihop det. Det är det här jag tränar på just nu. Målet är att se nya ackordsföljder och emphasi få en bättre plektrumteknik samt fingersättning som är korrekt. Önskar jag kunde ha skrivit denna etude själv. Delar den för att det blev en bra och tydlig etude med mycket att upptäcka och växa i. Serendipitet. Spelar på min Pacifica 611. En P90 och en Custom 5 vid stallet. Rätt in i ljudkortet. Digitala kabinett. Jag tycker om den. Det är en bra etude. Vad gillar ni den ??? mvh Den är låter bra och är intressant tycker jag. Jag har knyckt det mesta från olika kursböcker, utvecklat det och satt ihop det. Det är det här jag tränar på just nu. Målet är att se nya ackordsföljder och emphasi få en bättre plektrumteknik samt fingersättning som är korrekt. Önskar jag kunde ha skrivit denna etude själv. Delar den för att det blev en bra och tydlig etude med mycket att upptäcka och växa i. Serendipitet. Spelar på min Pacifica 611. En P90 och en Custom 5 vid stallet. Rätt in i ljudkortet. Digitala kabinett. Jag tycker om den. Det är en bra etude. Vad gillar ni den ??? mvh
  5. Det blev fel, jag mixade i lurar. Jag har bytt ut videon mot en med min nya mix nu. mvh
  6. Hoppas att detta är en cool gitarrlåt ??? mvh
  7. En ii-V7-I som snurrar runt i 4/4,,120 bmp, och vanlig C dur.Stämningen är av 440 mHz. Jag har en slarvig spelstil ochär inte bäst på att spela gitarr. Detta är inspelat med min PRS 245 SE. Lade på litet xtra pengar och fick en med Dalbergia rosenträ och med de riktiga klassiska PRS mickarna. 245 SE 2018 hade sålt slut men jag tror jag gjorde ett bra val. Jag gillar verkligen den gitarren. Den här är jätterolig att spela, fast solot blir olika varje gång,och jag hoppas den går enkelt att följa med i och är lätt att lyssna på, trots att den är väldigt mycket pxm Hoppas ni gillar den. mvh
  8. Jag tror inte du är en van lyssnare som kan urskilja dissonanser och ackord. Du är inte van att höra sidesteppin/ playin outside.. Jag tycker att alla spår ii denna mix låter bra och gitarristen, jag alltså, vet vad för teori takt och tonart jag spelar. Jag kan skalorna och jag kan räkna ackorden utifrån skalorna de stammar ifrån. Trummorna är cool, jag gillar den här ljudbilden. mvh :?
  9. "Purusha Avatar" // Sidesteppin Funk. (C dur, 4/4, 120 bmp.) Namnet syftar på den ursprungliga avataren av Vishnu eller Krsna. Många gitarrister, som t ex Steinar Aadnekvam och John McLaughlin är hinduister. Så jag är i gott sällskap. Det här är verkligen spännande. Den här jazzen är verkligen hip. Framåt upbeat funkjazzfusion. Låt mig förklara funken och dela med mig. Kontemporär gitarrmusik, jazz, fusion. Modern modal jazz med diatonisk planering och med ett linjärt jazz inslag. Det sistnämnda kallas för "Blue Funk". Häng med på det här. Här finns många litet ovanliga, riktigt bra tips på nivå, man kan vara kreativ med. Egentligen ett skolexempel på hur man spelar modern jazz. Jazzen börjar med två repriser av sitt head. Låter leadgitarren spela succesionen outside, de 5 tonerna utanför tonartens skala, medan rythmgitarren och basen spelar i C dur. Så använder jag mollarpeggios utom arpeggiot jag startar på, byggd från 4an, 5an och 7an som jag flyttar en mollters åt gången till jag åter är tillbaka på C fast en oktav högre. Jobbar beatet i´son-clave, 3-2. Det låter bra då mollarpeggion byggd på detta vis är likadana som dominanta arpeggios och kan stå substitut för dimackord som ju går att flytta en mollters över hela halsen och man erhåller olika inversioner. Det ger också en litet coolare ljudbild med litet moll till C dur kompet som inte blir fullt så glatt utan litet mer allvarligt. Båda gitarrerna spelar arpeggios tillsammans en vers i ett linjärt inslag med modern jazz.. Jag tycker att det ger själ åt låtens head som är lätt att ta till sig. Båda verserna och repriserna är bra. De fungerar och gör vett. Jag hoppas att låten talar till er och är intressant. Kompmodellen är en ii-V7-I progression, typisk för jazz, ornamenterad/ reharmoniserad med inversioner och subdominanter. Använder stora 13 ackord, där det finns toner som är med i nästkommande ackord för att göra ackordbytena mer smooth, blandat med 7ackord (spelad på de ljusa strängarna,) utan baston, för att släppa fram basen ibland och för att få alternativa grundtoner till ackorden. Det här kompet skulle vara alldeles för aggressivt och styltigt annars. Basgången blir mer spännande och krockar inte med ackordens grundton. Jazzkontrapunkt/fri kontrapunkt. Modal jazz. Ackorden blir litet ljusare och får ett härligt funkigt sound. Mycket stora dom7 och några m7b5 ackord så att låtens head ju spelad i sidesteppin smälter in fint med sina dissonanta toner. I några takter börjar kompet på 4e taktslaget för att ge litet swing feeling och för att få litet mer smooth övergång till nästkommande takt. Det blir ett speciellt ljudlandskap jag tror är användbart i funk och i fusion. Låter spännande tycker jag. Solot börjar direkt efter head utan några takter emellan för att solot liksom skall smyga in och låta som om det tillhör funken. Solodelen i mitten spelas med bopskalor, dur bebop, den japanska skalan Thaishikicho över 2 repriser. Solodelen har ett tema om två fraser som återkommer. Kromatiska mål som låter linjär och modern jazz. Spelar samma fras om igen under sista reprisen för solot att då på så sätt framhäva rythmgitarren och kompet. Det bryter fint mot kompets variationer och dynamik. Spännande polyrytmik. Leadgitarren jobbar delvisi ´son-clave 2-3 här. Funken avslutas med två repriser av funkens head. Vad tycker ni om sidesteppin/playin outside (the house) och om mina arpeggios ??? Bygger de låtens head bra ??? Rythmgitarrens stora ackord ??? Basgången ??? Är ideerna användbar och hur tycker du att det låter ??? Sitter mixen ??? Lyckas jag få funken att låta modern jazz ??? Vill att den skall vara lättlyssnad samtidigt som man blir tvungen att lyssna. Litet nerv. Lyckas jag få allt sitta samman och föra fram de olika delarna som en hel låt ??? Jag tycker det är viktigt att förstå musiken även om det inte behövs för att digga den. Så tycker jag det är viktigt att bli förstådd. Det ger bekräftelse och jag vill så gärna dela med mig av denna coola jazz. Monsterfunk. Med vänlig hälsning
  10. Version 1.0.0

    8 downloads

    Den här skrev jag 1986 för ett band vi hade då. Ackord och melodi.Basgången har Prillan (RIP) skrivit. Det fanns en brasångtext men eftersom jag inte sjunger harden fallit i glömska. Den är ganska typisk för hur jag spelade och gjorde låtar på 80-talet. Kunde inga skalor och ackord tog jag litet hur som helst så att det lät bra. Kunde spela allt på mitt vis. Jag klarade mig igenom låtarna trots att jag saknade kunskap om teori. Jag hade bra öron, bättre än vad jag har nu. Jag har inte klippt filerna utan den här gången spelar jag. Kanske inte snortight men det känns som om alla instrument klarar sig. Mina gamla låtar och covers från 80-talet spelar jag utan att klippa. Solot/improvisationen var rolig att spela. Det är ett tacksamt och bra komp tycker jag. Det kan vara det bästa solot jag någonsin spelat. Spännande att höra vad ni gillar den här. mvh
  11. Jag och en vän började med projektet idag. Bra initiativ, detta kan bli spännande och kul med denna festival.
  12. Version 1.0.0

    4 downloads

    16 takters blues i Em.
  13. Version 1.0.0

    2 downloads

    En blues12a i D moll. För melodin använder jag Dorisk skala. Ett skönt alternativ till pentan/bluesskalan. Låt mig veta vad ni gillar den eller inte. Lämna en kommentar. mvh
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.