Jump to content

pxm

Medlem
  • Posts

    2,001
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    7

Everything posted by pxm

  1. God Jul !!! ❤️ https://youtu.be/tNGFRl899Is mvh 🙂
  2. Det finns en fil med annan master och med ett trumspår. Det blir kanske enklare att höra strukturen och att lyssna till. Här är den mvh 🙂
  3. "Elin Carina´s Serendipity, Original Blues." (Elin Carina´s Serendipity, Original Blues av Johan Paxom, 2019) // Serendipitet "(formellt) Förmågan att göra lyckliga upptäckter av en slump utan att egentligen leta, eller då man letar efter något annat; förekomsten av sådana upptäckter. “(Wictionary) Jazzfusion "Fusion är en sammanslagning av en eller flera andra musikgenrer, till exempel jazz blandad med rock blir jazzrock. Ett exempel på fusion som blandar jazz med andra genrer, som förutom rock kan vara exempelvis funk, rhythm and blues, världsmusik eller etno." (Wikipedia) Modal Jazz "is jazz that makes use of musical modes often modulating between them nstead of relying on one tonal center. In bebop as well as in hard bop, Bopmusicians use chords to provide the background for solos. A song starts out with a theme that introduces a series of chords for the solos. These chords repeat throughout the whole song, while the soloists play new, improvised themes over the repeated chord progression." (Wikipedia) // Hej !!! Jag tycker att blues i rockjazzfusionstil är jätteroligt. Det har alla iingredienser som är utmanande och spännande och som ställer litet krav, även på den som lyssnar. För mig är det viktigt att bli förstådd,att lyssnare förstår ungefär vad jag försöker att skapa och att kanske skänka lyssnaren en ny insikt. Jag ser musik som en konst där man hela tiden måste försöka förstå vad man diggar. och vad artisterna egentligen försöker göra. vill förmedla. Jag tycker det är bäst när musiker som är långt bättre på musik och sitt instrument än vad jag är spelar in mina ideer och låtar. Om de förstått min mening med musiken och det brukar bli långt bättre alster än de jag åstadkommer. Det är roligt att lyssna på och det är skönt att bli förstådd. Jag skall berätta litet allmänt vad som försigår i mitt huvud när jag komponerade denna blues. För att presentera denna konstform och öka förståelsen i ämnet. Här kommer ett försök till en avskalad gitarrblues, (en rockjazzfusion.) 2 spår med min PRS 245 SE. Den ger ett klart och fint ljud. 1 basspår. Min bas är en Yamaha med aktiva mickar. Kopplade in instrumenten direkt i ljudkortet och processade filerna i Studio One. I den här bluesen finns det mycket att upptäcka, därav namnet. Nästan som en etyd. Filen är oxå döpt efter Elin Carina, Plinka. Hon är en begåvning och hon brukar fånga upp mina projekt att göra något vettigt av. Hon är en av de musiker som jag respekterar. Plinka har köpt en Hagströms Ultra Swede, med splittbara mickar och det hade varit spännande om hon ville vara med att spela gitarr i detta projekt. Men tyvärr är det tidsbrist. Jag hade henne i åtanke när jag gjorde den här bluesen så den är tillägnad henne. Jag hoppas att hon gillar den. Det är en spännande konstform. Rockjazzfusion då rythmgitarren spelar en jazzblues och för att den går i raka 8-delar. Basen vandrar inte, man kan säga att den är statisk. Just avsaknaden av swing men ändå i 4/4 brukar vara en klar rockfusionizer. De allra flesta jazzlåtar är blues12or men de är reharmoniserade nästan så att man inte känner igen blues12an. Mr. PC, Girls next door och The Chickin är exempel på kända blues12or inom jazz och fusionmusiken. Inom bebop är det nästan uteslutande hårt reharmoniserade blues12or som spelas väldigt snabbt. Det är väldigt sällan jag spelar blues i dur. Här blev det en riktigt spännande reharmonisering av skelettet som i grunden är en jazz-blues i F. Det blev spännande ackordsföljd och kadenserna låter naturlig och hemma i progressionen tycker jag. Svår stringskipping med dubbelstops i turnarounden. Leadgitarren spelar raking, främst i sista repris i solodelen men även på ett ställe i versen. Detta istället för targeting då man närmar sig måltonen ett helt tonsteg ovanifrån eller ett halvt tonsteg och upp till måltonen. Raking ersätter även synkoper då ingen trumfil finns.Tonarten F (precis som Bb) ger inte möjligheter till öppna strängar. Så denna blues har sina tekniska svårigheter. F7-Bb7-F7-F7b5 Bb7-Bm7-5 F7-Bb7-Gb7-G7b9 (F7-D7)(-G7-C7) Som ni ser är progressionen en enkel jazzblues. Valde att använda blues sevenths. Jag reharmoniserade skelettet till progressionen ovan men de första 7 takterna är standatd. Vampen ger en fin ii-I och i slutet av turnarounden en fin ii-V7-I som löser sig i reprisens/12ans första ackord. Just ii-V7-I är ju atypisk för jazz. Även John Coltranes berömda "backdoor progression" finns med. Mer jazz än så här finns inte även om bebop;en hade svåra och häftiga reharmoniserade blues12;or. Som vamp i jazzblues fungerar dock min reharmoniserade 12a utmärkt. Harmonilära, inversioner, substitut, modal interchange, ja reharmoniseringsmetoder behövs här för att skapa en spännande progression, en blues12a som låter bra, som sitter samman. Här skapas ramverket. Att hitta skalor till en sådan vamp är svårt då ingen av kyrkotonarterna går att använda. Man får se till andra skalor eller spela linjärt, spela arpeggios. Till verserna använder jag en trad. japansk skala med 10 toner. Den tilllåter litet kromatik och går att boppa, precis som man gör med någon av bop-skalorna., (där man spelar i 8-delar och placerarboptonen/passingnote alltid på upbeat.) Det gör att den låter väldigt mycket jazz och det är min favoritskala även om jag inte använder den så ofta. Skalan i fråga heter Thaishikicho. I solodelen/improvisationen (över blues12an) byter jag ändå skala till en Mixolydisk pentatonisk som innehålller rätt toner även om en vanlig Mixolidisk skala i sig inte går att använda. till den här blues12;an. Då har jag begränsat mig till 5 toner, och det blir inte så svårt att hålla sig innanför det ramverket progressionen / blues12an ger . Mindre chans att göra bort sig då man skall improviseraoch skapa i stunden, i ögonblickets omedelbara invigelse.. Så denna blues har även sina teoretiska svårigheter. Jag tror att jag lyckats presentera 12an (kompmodellen), tonarten, turnarounden, melodin och solo på ett begripligt vis. Även om denna blues kanske kräver litet av lyssnaren och jag hoppas det är värt det. Det är i alla fall vad jag hoppas på och det som känns som målet med denna fil. I vänster kanal; En riktigt coolt reharmoniserad blues12a i F-dur, med en annorlunda turnaround. I turnarounden ligger det mollterser fast på upbeat och jag hoppas det skall fungera och att man uppfattar dem som passingnotes p g a den placeringen då ju detta är en durblues. Turnarounden fungerar även som bluesens head. Kompet ger en intressant vamp tycker jag. En fras i dimskalan kom med oxå. I mittenspåret; Basen mal på i raka 8-delar med samma fras hela tiden. Inspirerat av pedalton och jazzkontrapunkt. Den går i Fm bluesskala så jag hoppar så klart över att spela tersen och toner som skulle vilja vandra till den. Det blir enklare lyssning med ett rythmspår tycker jag och basen förstärker den jazziga känslan. Bas, trummor och keyboard är inte mittgebit egentligen och inte heller arr för stora band. Jag håller mig till gitarrerna men eftersom jag nu ändå spelat in ett basspår så,,, I höger kanal; Melodin/succesionen spelas i A# Thaishikicho, trad. skala med 10 toner från Japan, och solot i mitten går i en C Mixolydisk penta. En riktigt bra skala för blues, den låter blues åt det jazziga hållet. På ett ställe gör jag en citing av Pat Metheny och spelar en fras från hans funkjazzblues "Girls next Door". Pat Metheny är en av mina stora idoler så det känns inte konstigt att hedra honom med en citing. Bl a Paul Gilbert använder den Mixolydiska pentan. Och vips så har vi en alldeles egen och orginell blues som ingen annan har spelat blues tidigare. Superhäftigt. Om någon förstår den och hör den, uppskattar konstformen, om jag kan nå fram - då känner jag mig lycklig. Antagligen låter min fil för djävligt och är utan struktur, som vanligt !!! mvh Johan Paxom, Gävle, 2019
  4. Det här är nog det allra coolaste jag komponerat och spelat in. Det är tre st gitarrspår samt ett stereospår med congas. Gitarren är en Yamaha Pacifica 611 med Seymour Duncan mickar, en P90 i halsläget och en Custom 5 med kåpa vid stallet. Jag använder ett hybridset, Rotoblues, 0,10-0,52, på alla mina gitarrer. Congas är loopar, REX-filer från Yamaha.Jag har distat dem litet. Den här gången mixade jag och mastrade i Studio One. Allt är presets. Jag höll det så enkelt som möjligt. Tonarten är vanlig C dur, 120 bmp, 4/4 så det är inga konstigheter. Är verkligen nyfiken hur den här går hem hos er,,,eller inte. Skriv en kommentar och låt mig få veta. mvh
  5. Det blev fel, jag mixade i lurar. Jag har bytt ut videon mot en med min nya mix nu. 🙂 mvh
  6. Hoppas att detta är en cool gitarrlåt ??? 🙂 mvh
  7. En ii-V7-I som snurrar runt i 4/4,,120 bmp, och vanlig C dur.Stämningen är av 440 mHz. Jag har en slarvig spelstil ochär inte bäst på att spela gitarr. Detta är inspelat med min PRS 245 SE. Lade på litet xtra pengar och fick en med Dalbergia rosenträ och med de riktiga klassiska PRS mickarna. 245 SE 2018 hade sålt slut men jag tror jag gjorde ett bra val. Jag gillar verkligen den gitarren. Den här är jätterolig att spela, fast solot blir olika varje gång,och jag hoppas den går enkelt att följa med i och är lätt att lyssna på, trots att den är väldigt mycket pxm Hoppas ni gillar den. mvh
  8. Jag tror inte du är en van lyssnare som kan urskilja dissonanser och ackord. Du är inte van att höra sidesteppin/ playin outside.. Jag tycker att alla spår ii denna mix låter bra och gitarristen, jag alltså, vet vad för teori takt och tonart jag spelar. Jag kan skalorna och jag kan räkna ackorden utifrån skalorna de stammar ifrån. Trummorna är cool, jag gillar den här ljudbilden. 🙂 mvh :?
  9. "Purusha Avatar" // Sidesteppin Funk. (C dur, 4/4, 120 bmp.) Namnet syftar på den ursprungliga avataren av Vishnu eller Krsna. Många gitarrister, som t ex Steinar Aadnekvam och John McLaughlin är hinduister. Så jag är i gott sällskap. Det här är verkligen spännande. Den här jazzen är verkligen hip. Framåt upbeat funkjazzfusion. Låt mig förklara funken och dela med mig. Kontemporär gitarrmusik, jazz, fusion. Modern modal jazz med diatonisk planering och med ett linjärt jazz inslag. Det sistnämnda kallas för "Blue Funk". Häng med på det här. Här finns många litet ovanliga, riktigt bra tips på nivå, man kan vara kreativ med. Egentligen ett skolexempel på hur man spelar modern jazz. Jazzen börjar med två repriser av sitt head. Låter leadgitarren spela succesionen outside, de 5 tonerna utanför tonartens skala, medan rythmgitarren och basen spelar i C dur. Så använder jag mollarpeggios utom arpeggiot jag startar på, byggd från 4an, 5an och 7an som jag flyttar en mollters åt gången till jag åter är tillbaka på C fast en oktav högre. Jobbar beatet i´son-clave, 3-2. Det låter bra då mollarpeggion byggd på detta vis är likadana som dominanta arpeggios och kan stå substitut för dimackord som ju går att flytta en mollters över hela halsen och man erhåller olika inversioner. Det ger också en litet coolare ljudbild med litet moll till C dur kompet som inte blir fullt så glatt utan litet mer allvarligt. Båda gitarrerna spelar arpeggios tillsammans en vers i ett linjärt inslag med modern jazz.. Jag tycker att det ger själ åt låtens head som är lätt att ta till sig. Båda verserna och repriserna är bra. De fungerar och gör vett. Jag hoppas att låten talar till er och är intressant. Kompmodellen är en ii-V7-I progression, typisk för jazz, ornamenterad/ reharmoniserad med inversioner och subdominanter. Använder stora 13 ackord, där det finns toner som är med i nästkommande ackord för att göra ackordbytena mer smooth, blandat med 7ackord (spelad på de ljusa strängarna,) utan baston, för att släppa fram basen ibland och för att få alternativa grundtoner till ackorden. Det här kompet skulle vara alldeles för aggressivt och styltigt annars. Basgången blir mer spännande och krockar inte med ackordens grundton. Jazzkontrapunkt/fri kontrapunkt. Modal jazz. Ackorden blir litet ljusare och får ett härligt funkigt sound. Mycket stora dom7 och några m7b5 ackord så att låtens head ju spelad i sidesteppin smälter in fint med sina dissonanta toner. I några takter börjar kompet på 4e taktslaget för att ge litet swing feeling och för att få litet mer smooth övergång till nästkommande takt. Det blir ett speciellt ljudlandskap jag tror är användbart i funk och i fusion. Låter spännande tycker jag. Solot börjar direkt efter head utan några takter emellan för att solot liksom skall smyga in och låta som om det tillhör funken. Solodelen i mitten spelas med bopskalor, dur bebop, den japanska skalan Thaishikicho över 2 repriser. Solodelen har ett tema om två fraser som återkommer. Kromatiska mål som låter linjär och modern jazz. Spelar samma fras om igen under sista reprisen för solot att då på så sätt framhäva rythmgitarren och kompet. Det bryter fint mot kompets variationer och dynamik. Spännande polyrytmik. Leadgitarren jobbar delvisi ´son-clave 2-3 här. Funken avslutas med två repriser av funkens head. Vad tycker ni om sidesteppin/playin outside (the house) och om mina arpeggios ??? Bygger de låtens head bra ??? Rythmgitarrens stora ackord ??? Basgången ??? Är ideerna användbar och hur tycker du att det låter ??? Sitter mixen ??? Lyckas jag få funken att låta modern jazz ??? Vill att den skall vara lättlyssnad samtidigt som man blir tvungen att lyssna. Litet nerv. Lyckas jag få allt sitta samman och föra fram de olika delarna som en hel låt ??? Jag tycker det är viktigt att förstå musiken även om det inte behövs för att digga den. Så tycker jag det är viktigt att bli förstådd. Det ger bekräftelse och jag vill så gärna dela med mig av denna coola jazz. Monsterfunk. Med vänlig hälsning
  10. Jag och en vän började med projektet idag. 🙂 Bra initiativ, detta kan bli spännande och kul med denna festival.
  11. Spelade nyss in den här 12 takters bluesen i E. Jag gillar gitarren och bluesen är okey va ??? 🙂 mvh
  12. Här får ni höra min mix. Det är egentligen en master. Jag har gjort bluesen och instrumentspåren, utom trummorna som är REX-loopar, som jag klippt ihop.. Plinka har skrivit texten och sjungit in den och ett spår med stämma. Hon är jätteduktig och det här blev en riktigt bra jazzblues. Plinka skrev text och sjöng in två spår till min "Blues 2017", som vi nu bytt namn på till "Lady 2017". 🙂 I follow a lady that walks by her own. Her log and her pics tell she wanna be alone. Her dresses and makeups are always updated. Admiring likers and comments, as waited. She seems like the strongest and happiest girl. It seems like whatever she does, it works! At least she inspires me in some ways, But also I feel like a looser some days. I follow this lady that travels alone. Wherever she's landed she seems to be home. The most imortant thing she carries in her bag is appearantly that lipstick that always is red. She looks like the strongest, and glamorous girl. Her status tells whatever she does, it works! At least she inspires me in some ways But also I feel so boring some days. Jag tycker den låter modernt 1972 retro och är mycket nöjd med den. Jag älskade musiken från barnprogrammen i det tidiga 70-talet. En skön jazzblues med bluessjälen kvar. 🙂 Plinka sjunger suveränt här. Spåret med stämsång låter suveränt och det finns massor med spännande att upptäcka i musiken om man lyssnar noga. 🙂 Mycket gitarr. 🙂 Spelar båda spåren på min Hagstöms Ultra Swede genom Cubases kabinett. ( Cubase är en utmärkt mjukvarustudio att spela in i när man vill höra sina gitarrideer.) För rythmgitarren; Mycket reharmonisering av skelettet som är en vanlig blues 12a i Am, Tritonussub, sekundära dominanter, inversioner m.m. Många olika stora ackord. För leadgitarren; Spelar också i många spännande skalor, Bebop, Thaichikicho, dim, heltons och den utökade bluesskalan. Samt några kromatiska lösningar. Vad tycker och tänker ni om denna jazzblues ?? mvh
  13. nja, ett modus kan innehålla svarta tangenter också, det beror på från vilken ton man börjar skalan på. Tonarten kan ju vara i Bb eller i Eb t ex och du kan fortfarande tilllämpa vilken som helst av kyrkotonarterna... Det är mellanrummen mellan tangenterna som räknas. Men det är helt rätt och enklast att börja i C...... 🙂 mvh
  14. Hej Pozzon !!! 🙂 Det är enkla grunder och det finns en formel !!! Börja med att lära dig den Joniska skalan/durskalans toner... Ta och räkna 1;a tonen,3,5 och 7;e (det kallas för tersstapling) i med utgångspunkt från varja ton i den skalan och du får tonerna till ackordet ackordet som passar till den skalan....Det kallas för att harmonisera (ackord utifrån skalor)..... 🙂 Gör du så från varje ton i skalan får du en sk ackordstege, de diatoniska (dia=tillhörande) ackorden för den skalan. Det blir då 7 st. ackord som passar. De kan du spela till skalan ifråga du gjort melodin / succesionen ifrån så du har litet ackord att välja på.... Detta fungerar på alla skalorna i det Modala Systemet, se http://sv.wikipedia....iki/Kyrkotonart Du behöver litet harmonilära, typ; sD (subdominant), D (Dominant) och T (Tonika) för att placera ackorden korrekt till succesionen / melodin (vars toner kommer från skalan som är aktuell, den som du harmoniserat ackorden utifrån.) När du kommit så långt så har du bra information om de olika kadenserna / progressionerna / harmonierna (=ackordsföljder) här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kadens (En fullständig helkadens i moll är harmoniserad utifrån Harmonisk mollskala, men lär dig inte den ännu utan använd den kadensen i dur till att börja med. Om du ändå vill spela i moll så välj den fullständiga helskadensen i den Aeoliska skalans, molls paralelltonart (vars grundton du finner en mollters/4semitoner upp / med början på mollskalans 3:e ton, vilket är durskalan) istället för att krångla till det. Se; http://sv.wikipedia....Parallelltonart) Föreslår att du börjar med detta och lär dig mer sedan, allt eftersom...Du kommer väldigt långt i ditt musicerande och ditt komponerande med detta... 🙂 Några tips på vägen: Ett tips är att du utelämnar grundtonen/1:an i ackorden när du spelar gitarr eller piano och låter basisten ta hand om de tonerna istället. Då blir det inte så grötigt utan mer luftigt. Utifrån det kan man bygga på, om man vill, och utveckla basgången. Det går t ex att använda kromatik (alla 12 tonerna inom en oktav) för att få en litet smooth rörelse i musiken. Kromatik kan vara en risk så se då till att the outside notes (någon av de tonerna som INTE hör till skalan) alltid hamnar på upbeat och inte gör en clash med tonerna i melodin du gjort / skalan du spelar i. Annars kommer det att låta som om basen spelar falskt.....Den kromatiska regeln gäller även för melodi / succesion / solo om du nu skulle vilja spela kromatiskt Ett annat kreativt sätt är att låta basen spela i samma skala som du harmoniserat ackorden ifrån. Som ett slags Jazzkontrapunkt (enkelt förklarat; två skilda melodier som spelas samtidigt men som ändå är i harmoni med varandra)... 🙂 Detta även om du utelämnat grundtonen/bastonen/1;an i de diatoniska ackorden. Bry dig inte om de två klassiska sorternas kontrapunkt ännu. De följer striktare regler. Att enbart spela och lyssna fungerar, åtminstone till en viss gräns och det är nyttigt men att lära sig detta samtidigt gör att du förstår vad du gör när du spelar / komponerar och du lär dig fortare.....Åtminstone tror jag det. Det gör det även enklare att diskutera musiken med sina medmusikanter om man använder vedertagna begrepp /ord för vad man håller på med.. 🙂 Musikteori är kul och intressant och det går att vara hur skapande som helst, no limits !!!! Och för att bryta medvetet mot reglerna så att det hörs att man gör det (inte bara att det råkar bli så..) och ger önskad effekt kräver att man kan dem.....Gör det sparsamt så att det väcker intresse när och om du nu gör det..... Hoppas att detta är till någon hjälp. Jag själv är inte berömd eller någon duktig virtuos 🙂 , det jag skrivit här är musikteori jag lärt mig från bl a Mikaels Lindkvist suveräna bok "Grundteori för Gitarr", Jason Klobnaks bok "Targetting" samt min gitarrguru ( som dock hellre vill bli omnämnd som Gitarrhjälte 😄 ) vilken studerat på Musicans Institute i L.A. Musikteorin och harmoniläran är mycket användbar och den går att lira i praktiken. Jag personligen är mycket intresserad av att studera den och harmonilära...Googla på de ord du inte förstår och ställ gärna mer frågor om något är oklart.. mvh
  15. Det är därför man reharmoniserar, så att det INTE skall låta likadant hela tiden, fast det bbygger på samma skelett..mvh
  16. Åh, det är såååå späannande !!!! håller på och spånar och samlar besättning till ett, för mig, litet större projekt !!!!! Är riktigt entusiastisk !!!! mvh
  17. Nu är det dags för den utökade bluesskalan, den som oftast används inom progressiv blues... E|-----------------------------------------------------------------5--7--8--9--10--12-- B|-----------------------------------------------------4--5--7--8---------------------- G|--------------------------------------5--6--7--8--4---------------------------------- D|--------------------------4--5--7--8------------------------------------------------- A|-----------4--5--6--7--8------------------------------------------------------------- E|--5--7--8---------------------------------------------------------------------------- Vill man ha ytterligare möjligheter som låter blues tycker jag att Melodisk molls 3:e modus, den Dominant Lydiska skalan, även känd som Övertonsskalan fungerar utmärkt. Här är den; E|-----------------------------------------------------10--11-- B|-----------------------------------------10--12--13---------- G|---------------------------------10--12---------------------- D|------------------9--10--12--13------------------------------ A|----------10--12--------------------------------------------- E|--11--13-----------------------------------------------------
  18. Hur låter då blues i praktiken spelad på det i denna blogg beskrivna vis ???? Detta är ett bluesalbum jag spelade in förra året. Johan Paxom`s Guitar – Heart´s Blues mvh
  19. Gillar det och vill gärna puscha för det.... Coolt Blues stuff från mitt vardagsrum; Johan Paxom`s Guitar – Heart´s Blues 🙂 Hoppas ni lyssnar så jag får råd med en liter fil och ett paket havregryn i år... 😆 ...och att ni gillar det !!!!! mvh
  20. Grupp D är en spännande konstellation musiker.. Jag har många projekt på G och det blir bara rörigt om jag skall vara värd för en facebookgrupp och en dropboxmapp. Vem i grupp D vill ta det på sitt bord ???? //mvh Edit; så sparkar vi igång projektet !!!!! Det blir kul !!!! 🙂
  21. Vi skall nu komponera en jazzblues i Cdur, som involverar bl a en teknik som kallas för "Back cykling". Den är mycket berömd i jazz. Speciellt inom Bebop blues men också annars. Inom Bebop musiken använder man ofta ett bluesskelett man sedan reharmoniserar till nästan oigenkännelighet för den oinvigde. Vi använder oss som vanligt av bluessevenths för våran blues.. I takt nr 2,3 och 4 använder vi oss av tekniken "back cykling". Det innebär att vi spelar följande; B7 -E7 i takt nr.2 (vilket är en ii-V-I progression till Am.) Am7 - D7 i takt nr.3 (vilket är en ii-V-i progression till Gm.) Gm7 - C7 i takt nr.4 (vilket är en ii-V-I progression till F.) vilket leder till F7 i takt nr.5 "Back Cykling"processen börjar på C7. Observera att B7 i takt nr.2 också är ett tritonussub till F och att det är F vi landar på när the "Back cykling" är klar. Vi kvalitetsändrar B7 till ett Bm7b5. Att Am7 i takt.nr.3 är mediant, paralell till Cmaj7 Förenklat ; C - G - C - F Därefter kvalitetsändrar vi vår I7 tritonussub i takt nr.6 till ett m7b5 ackord. Detta för en mer "smooth" ackordsföljd och baslinje. Sedani bygger vi in en ii-V i takt nr .8 som integrerar med ackordet i takt 9. Takt nr.9 börjar med ii ackordet för att göra en ii-V-I progression med upplösningen i första delen i takt nr.11 I de två sista takterna, nr11 och nr,12, spelar vi I-IV-ii-V vilket blir C7 - F7 - Dm7 -G7. Dm7 därför att det är sekundär dominant till G7 samt även ii ackordet i en ii-V-I. Denna progression var populär i början av -70-talet, framförd av bl a Larry Carlton. Vår blues 12:a kommer då att vara fylld med dynamik och se ut på följande vis; C7 - Bm75,E7 - Am7, Dm7 - G7, C7 F7 - #F - C7 - Em7b5,A/7 Dm7 - G7 - C7,F7 - Dm7,G7 Som ni ser så har jag försökt få denna blues så diatonisk som möjligt. Kommer dock inte ifrån att den modulerar i takt nr 8. Dynamiken passar bra till ett högt tempo. Jag skulle ha valt G Mixolydisk skala till den här bluesen och bytt till F Bebop dur skala, noga med att ha den skalans passingtone, #C , placerad på upbeats, över takt nr,8 och ev nr.9. Jag tycker också att Bebop skalor gör sig bäst när det är ett högt tempo i låten. Därefter tillbaka till G Mixolydisk skala. Man får se upp litet just över E7 ackordet vilka toner man väljer då den kvaliten inte är diatonisk. Gillar man inte dissonansen men i alla fall vill ha en viss spänning kvar, det är ju ändå blues, så spelar man C Bluesskala över C7 och F7 ackorden. Den får gå i 140 bmp för att man skall hinna med skalbytena vid en improvisation/solo. Bluesen får heta "Forum Blues". Bifogar ett exempel, 4 repriser melodi följt av 4 repriser solo. Den avslutas med 4 repriser melodi. I solodelen använder jag förutom nämnda skalor E Frygisk på några takter, A Spansk Flamenco, C Thaichikicho och (för ovanlighetens skull) vanlig C dur/C Jonisk. // mvh Forum Blues master(3).mp3-
  22. Bra sätt att variera ii-V-I progressionen är värdefulla. Vi har redan gått igenom John coltrane´s "The Backdoor progression". Denna gång tar vi ett exempel i dur. Presenterar jazzpianisten Tadd Dameron´s variant. Här följer hur man erhåller "Tadd Damerons turnaround" i fyra steg. ii-V-I i Cmaj7; Steg 1; Dm7 - G7 - Am7 Am är paralelltonart, mediant, till Cmaj7. Steg 2; D7 - G7 - A7 Kvalitetsändring av ackorden. Steg 3; bA7 - bD7 - bE7 Tritonussubtitut för alla ackorden. Steg 4; bAmaj7 - bDmaj7 - bEmaj7 Kvalitetsändring av ackorden från dominanta 7 ackord till maj7. // mvh
  23. Som "the Monster" (am. jazzslang för "the Superior player") i ett jazzband som spelar en blues gäller det att finna rätt skalor för ackorden inför solot/improvisationen. Och med rätt känsla för just den fas bluesen eller solot är inne i just för tillfället. Det kan också vara bra, någon gång ibland, att spela något oväntat för att fånga lyssnarnas intresse. Att kunna ornamentera och variera sina licks och motif. Tycker att det är dumt att utesluta skalor och möjligheter men det finns ändå de uppenbara alternativen. Här följer några förslag på olika skalor för olika situationer som vanligen uppkommer i blues. De är till för att ge Monstret en palett att fritt använda sig av för sina uttryck i ett bluessolo. Att ha med sig i sin "Jacky´s Bag of Tricks". Var påhittig och skapande i ditt användande av skalor. Det finns ett antal olika skalor att använda till "Bluesseventh´s" Valet av skala är beroende av vilken effekt man önskar. Pröva dessa alternativ var för sig och lyssna på soundet och ge akt på intrycket var och en av dessa skalor ger spelad till ett ackord eller över en progression. Kom ihåg att, som påpekats i bloggens första inlägg, en blues består av en statisk del och en dynamisk del, turnarounden. Altererade skalor ger spänning och används vanligen över V7 ackord som ju är dynamiska då de strävar mot att lösas. Övertonsskalan, den dominant-Lydiska används oftast för statiska ackord och över tritonussubstutitioner. Kom ihåg att en ii-V-I i moll är "inlånad" genom Modal Interchange (MI) från den Harmoniska mollskalans harmonier (diatoniska ackord). I dur spelas den efter den Joniska skalans harmonier. Detta gäller alltid (!!) , oavsett vilken annan ackordsskala den övriga progressionen bygger på. Lyssna på färgningarna, ett m6 eller m13 indikerar dorisk skala då tonen 6 är karaktärston för just den skalan. Ett m7b5#9 flaggar för Blues skalan medan t ex ett G7b9 föreslår den Super-Lokriska skalan då det är en alterering. Nu till skalorna; Hur man använder dur eller mollpentan kräver ingen presentation. I Blues är såklart det vanligaste att använda Blues skalan eller durBluesskalan (Bluesskalans 2;a modus) beroendes på. Det går givetvis också att använda sig av något av bluesskalans 3 övriga modus. Bluesskalan går utmärkt att spela över en vanlig blues 12;a. Vill man ha ett mer Fusionbetonat sound använder man den Mixolydiska skalan.Men då blir man tvingad att byta inför varje växling av ackorden. Eftersom vi diskuterar jazzblues måste Bebop skalorna nämnas och förstås. Bebop(1940) och Hardbop(1950) revulotionerade med snabbare takter och ackordsbyten. Det var nu slut på swing eran. Och från och med Bebop eran ansågs sus ackord inte behöva någon upplösning i tonika och de modifierade nya skalorna klarade av spelas över mer avancerade progressioner. Denna musik utgör grunden för den senare Rock Jazz Fusion genren. Bebop progressioner är ofta byggd, reharmoniserade, från en vanlig blues 12:a. Även om de är nästintill oigenkänneligt om man inte vet om det. Bebop dominant skala är den Mixolydiska skalan med en kromatisk passingtone mellan 7:an och roten. Används över dominanta 7 ackord samt över utökda dominanter. Fungerar över ii-V-I progressioner i dur tonart. Bebop dorisk skala är den doriska skalan med en passingtone mellan 3:an och p4. Det är 5 modus av Bebop dominant och fungerar över samma ackord och progressioner, samt m6 ackord då 6:an är en karaktärston för Dorisk skala. Bebop dur är den Joniska skalan med en passingtone mellan 5:an och 6:an.Fungerar över maj6 och maj7 ackord samt över ii-V-I progressionen i både dur och moll. Är alternativt skalval över m7b5 ackord (med början två semitoner nedanför m7b5 ackordets rot.)samt för V7 ackord en kvart upp eller en kvint ned. Bebop Melodisk moll är jazz skalan (Melodisk moll i uppåtgående rörelse) och har sin kromatiska passintone mellan den 5:e och 6:e tonen. Fungerar till m6 ackord. Bebop Harmonisk moll är såklart den Harmoniska mollskalan med en passingtone tilllagd, en b7:a, mellan dess 6:e och 7:e ton. Fungerar över ii-V-I progressionen i moll. Därmed är den också ett alternativ för skal val över m7b5 ackord och spelas i sådan situation två semitoner nedanför det aktuella m7b5 ackordets rot.Så också till V7 samt V7b9 en kvart up eller en kvint ned. Bebop Harmonisk moll är ett modus av Bebop dur och listas av Levine som Bebop naturlig moll. En del talar om Bebop dim och den finns listad på en av mina favorit sajter men jag personligen väljer att anse att det som ett misstag och en egen konstruktion. Vad jag vet spelar ingen av de stora så och inte heller finner jag den omnämnd i referenslitteratur. Hur som helst så ger dessa skalor alternativ till skallösningar för m7b5 ackord som är fullt tillräckliga. Karaktäristiskt är dock the passingtone placerad i Bebop skalorna så att börjar man spela 8 delar till 4/4 så hamnar R, 3, 5, 7, 9, 11, 13 precis på taktslagen, downbeats, och de andra tonerna som ligger på upbeat uppfattas som passingtones. Skalan skall liksom "Boppa" fram. Detta går inte att applicera på en dim-skala som ni förstår då den skalan redan innhåller 8 toner. Jag vet att vissa sajter och musiker presenterar Bebop dim skala men jag vidhåller. Tonerna som ligger på taktslagen, downbeats, kan även uppfattas som ett fullständigt arpeggio, jag har stött på det tveksamma utrycket modalt arpeggio också. För ett mer altererat, jazzigare sound kan man t ex använda den Super-Lokriska (Mel.moll 7:e modus) skalan över de partier där ackorden är menad att vara dynamiska. I den statiska (första delen av blues12:an) delen kan den Lydisk- Dominanta skalan (Mel.moll;4:e modus) vara ett alternativ i om bluesen går i dur. För moll är ju då Melodisk moll ett alternativ. Vanligast är dock att använda Dorisk skala för mollblues. För ii-V progressionen sist i JazzBlues 12:an tycker jag att Spansk Flamenco skala (Harm.moll 5:e modus) är snygg och ger effekt. Harmonisk moll fungerar ju självklart också. Gary Moore använde Harmonisk moll skala i "I Still Got the Blues" Är V7 ackordet altererat är ju Super-Lokrisk skala det naturliga valet till just det ackordet (V7alt.). Fungerar även till vanliga bluesseventh´s som är menad att vara dynamiska, t ex sista V7 ackordet i turnarounden. Det går utmärkt att använda både dim och heltonsskalan över "bluessevenths". Det vanligaste av de alternativen är dimskalan. Heltonsskalan över "bluesseventh´s" ger ett sound som brukar beskrivas som "ett farofyllt soundt". Den Lokriska skalan fungerar också den, över dominanta 7 ackord/bluesseventh´s. Tekniken "sidesteppin", "sideslippin" eller "playin outside (the house) innebär att man spelar de toner som ligger utanför ackordets skala. När man spelar "bluesseventh´s" är det enklaste att helt enkelt spela mollpentan med början en semiton lägre än ackordets grundton. Ett måste att känna till inom jazzmusiken. Det går att spela den Joniska skalan över "Bluessevenths" också. Många berömda musiker blandar, med framgång, den Joniska, Mixolydiska eller den Doriska skalan med Bluesskalan. Den "utvidgade bluesskalan" lyder; C, D, bE, E, F ,#F, G, A, bB och C Skalan ger både stor och liten ters, vilket kan verkar litet konstigt men den fungerar fint och låter bra över "bluesseventh´s" Exotiska skalor är populärt. Prometheus skala, av kompositören och pianisten Alexander Scriabin (+1915) är en skala som blivit en slags legendarisk skala bland bluesmusiker. Dess toner som täcks dock upp av den Dominant-Lydiska skalan, vilken dessutom är mer lättanvänd över statiska bluessevenths. Ungersk Zigenar moll skala fungerar över en trad bluestovla. I tex en Cdurblues, byt till paralelltonarten Am och spela Ungersk Zigenarmoll istället för mollskalan. A, B, C, #D, E, F och G. Eller använd den i en Am blues t ex. Två alternativ, förekommande inom blues kommer från Östern. Om vi fortsätter med Am blues exemplet så är Kumoi (i 5:e modus), A,C, D, bE,G och Ritusen A, B, D, E #F populära japanska skalor som också fungerar över hela blues 12;an. Vanliga Kumoi A, B,C,E och #F används också men just den här skalan passar inte till som i exemplet en A blues. Som ni ser passar den dock utmärkt att tilllämpa i en B blues. Min favorit bland exotiska skalor heter Thaichikicho och är en trad. japansk skala med 9 toner. Den använder jag ibland istället för den Joniska skalan då jag vill ha ett sound som ger ett "smooth jazz" intryck. Formeln för skalan lyder C, D, E, F, #F, G, A, #A och B. Som ni ser bjuder de två skalorna utvidgad Blues skala och Thaichikicho på litet kromatik. Att spela en dag, "a day", jazzslang för den kromatiska skalan, kan gå om man är uppmärksam på vilka toner man landar på. Man bör landa på någon av ackordets toner, ha dem som måltoner. Vilket för oss in på arpeggion; Arpeggion är användbara, man använder då helst 4,5 och 6. Men även övre arpeggion d v s 7,9, 11 och 13 låter bra över "bluessevenths´. m7b5 arpeggiot är populärt inom jazz och man använder det två hela tonsteg ovanför "bluesseventh" ackordet i fråga. Använd 4,5 och 6 eller det övre arpeggiot. Då basen sköter grundtonerna och grundtonen är bortplockad från ackompangemangets ackord, vilket ger en luftigare ljudbild, ger dessa arpeggion effekt. De "krockar" inte heller med vare sig basens eller ackordets toner alltför mycket, samtidigt som de på ett mycket "smooth" vis fungerar i samklang med ackordet. Jag tycker att de låter bättre och ger ett starkare intryck av musikerns skills och knowhow än att använda de uppenbara tonerna 1,3 och 5 i sina arpeggion. //mvh
×
×
  • Create New...