Jump to content
Annons

Världens värsta musikgenre


Valle

Recommended Posts

För ett tag sedan blev jag och min fru bjudna på en utekväll av min arbetskamrat och hans flickvän som båda var heltokiga i salsa — inte bara musiken utan även dansen. Så vilken typ av ställe vi skulle hamna på var inte så svårt att räkna ut; det blev hursomhelst något hippt salsahak i Malmö City, som jag dessvärre inte kommer ihåg namnet på (för er som känner till Malmö: någonstans vid Folkets Park i höjd med "Moriskan"). Jag hade aldrig varit på ett renodlat salsaställe förut, så lite spännande var det.

Fram till dess hade jag inte gillat salsa(musik) särskilt mycket.

Inledningsvis satt alla — hetro, homo, metro, trans, för det var en jävla salig röra ska ni veta — och sippade på sina kulörta softdrinkar (de flesta säkert alkoholfria) och småtjattrade till den diskreta latinorytmen som småsipprade ut genom PA-systemet. Färgsprakande utstyrslar glänste, överdimensionerade plastpärlesmycken rasslade, reflexer från "disco"-kulor for längs tak, väggar och golv. Och brudarna var snyggare och sexigare än någonsin. Mycket hud!

Själv satt jag med en Heineken i näven, bredbent och lite nonchalant bakåtlutad mot ryggstödet, och såg säkert ut som någon sorts misfit från sent 80-tal; svart T-shirt, ljusblå jeans, svarta HD-boots. Jag passar inte in där... som Noice en gång sa.

Sedan helt plötsligt; spottar tändes och det stora dansgolvet badade i ljus. Tonerna från ett typiskt salsapianointro exploderade ut genom högtalarna — och jag snackar inte någon jävla nördvolym här. På några sekunder tömdes alla bord på sina besökare och golvet smockades med glada dansare. Fast det var ett bord som inte tömdes lika smabbt — mitt. Jag och min fru satt kvar och såg lite snopet på varandra, tills en arm från den pulserande massan av människor plötsligt sträckte ut och ryckte upp henne på dansgolvet. Och vips, så var hon slukad av massan. Nu var hon en av "dem"...

Fort som fan tog jag min chans — innan någon fick för sig att dra upp även mig på salsagolvet, för tro mig, när jag dansar ser jag ut som om jag går med två benproteser — och smet i väg till min korkek och luktade på blommorna. Dvs, till baren i en avsides avdelning där jag beställde ännu en Heineken och en 6:a JD.

Minuterna gick... jag tittade på klockan; 5 minuter, 10 minuter... Efter 15 minuter hade musikhelvetet fortfarande inte gjort något avbrott, utan blåste bara på i ett. Det var då jag förstod att haket jag hamnat på inte var märkvärdigare än något annat pumpa-ut-samma-jävla-loopslinga-i-fyra-timmar-ställe. Det var bara det att salsamusiken gick mig riktigt hårt på nerverna! Jag höll på att bli tokig. Det var som om musiken letade sig in i mina känsligaste vrån och levde jäveln med mina sinnen.

Jag drog ännu en JD och några Heineken vad det led. På kortare tid än jag normalt är van vid, antar jag. För efter ytterligare en stund var jag inte bara tokig — jag var även riktigt najs packad!

Efter ungefär en timme(!) dök min fru och min arbetskamrat med flickvän upp i baren:

"Var har du varit?", sa min fru lite smått besvärad. Eller generad, jag vet inte.

"Fan, suttit här hela tiden...", kändes det som att jag sluddrade fram. "Musiken går mig på nerverna! Jag pallar inte med skiten, jag drar till Lilla Torg [annat uteställe] istället, och den som vill kan hänga med!"

Needless to say, jag blev inte särskilt populär efter det utspelet. Min fru och min arbetskamrat tyckte väl sisådär, men min arbetskamrats flickvän blev topp tunnor rasande och bestämde sig för att då kunde vi lika bra dra hem allihop. Och på något underligt vis blev det precis så — vi gick hem, varje par till sitt. Så något Lilla Torg blev det inte just den kvällen. Fast det gjorde kanske ingenting, jag var, ska vi säga, redan tillräckligt ur balans.

Efter den kvällen så formligen ryser jag av obehag varje gång jag lyssnar på salsa.

Salsa är en stressig, ettrig genre som äter upp mig inifrån och ut. Jag klarar med nöd och näppe lyssna på en och annan låt — för givetvis, min fru gillar skiten och hon smäller på en CD every now and then. Men jag kommer ALDRIG i helvete ta initiativet att besöka något salsaställe igen — inte en hellkväll i alla fall. Då går jag hellre ut och dövar mig i fyra timmar med loop-musik a la Elektroniskt/Dans. Och det säger inte lite!

Epilog:

Någon sa till mig någon gång att, Valle, du som är en så duktig musiker, du måste ju gilla all sorts musik, eller?

Ja, eller hur... Sucker!

Link to comment
Dela på andra sajter

Annons
"härlig" berättelse 😱

jag tror nog att vilken musikstil-som-helst

kan gå en på nerverna om det blir "för mycket" vid "fel tillfälle"

Absolut!

Vissa musikstilar är däremot alltid "för mycket", oavsett hur lite man tvingas genomlida - men då handlar det om personlig smak...

Det är förstås ännu mer irriterande om man har tyckt att en genre är småtrevlig att lyssna på och sedan utsätts för något liknande Valles skräckscenario och får rejäl avsmak för genren för all framtid, typ. Det blir då ungefär som när man tycker att en låt är ganska bra, men sedan lär sig uppriktigt hata den efter att alla radiokanaler har tjatat ihjäl låten genom att spela den femtielva gånger om dagen under en månad i sina playlists...Puke_AIH4AG.gif

Link to comment
Dela på andra sajter

Det blir då ungefär som när man tycker att en låt är ganska bra, men sedan lär sig uppriktigt hata den efter att alla radiokanaler har tjatat ihjäl låten

Jason Mraz - I'm Yours, någon? 😱

Link to comment
Dela på andra sajter

Salsa är en stressig, ettrig genre som äter upp mig inifrån och ut.

Obehaglig historia, faktum är att jag förstår dig och håller med dig, jag står inte ut med Latinomusik överhuvudtaget

det är knappt jag kan lyssna på Santana utan få lite obehagskänslor.

Detta är MIN personliga åsikt, jag respekterar alla som är av annan uppfattning.

Mvh

Björn

Link to comment
Dela på andra sajter

HAHA kul....Tror dock att om du släppte loss lite hade du haft kul med! 🙂

Eller så hade "släppa loss" slutat med vandalisering av musikanläggningen vilket i sin tur kanske hade lett till ett styck misshandlad Valle och skadeståndskrav. Att "släppa loss" behöver ju inte enbart handla om konstruktiva känslor... 😄

Link to comment
Dela på andra sajter

Riktig rolig läsning. Men salsa är ju underbar musik! Riktig rolig att spela iaf 😄 Men det är klart, när du säger salsa så beror det ju på vart ifrån den kommer om jag tycker om den. Jag gillar mycket den kubanska salsan.

En av mina favoriter 🙂

MVH

Anders

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja, hmm... jag har egentligen aldrig lyssnat på salsa, jag vet liksom i själ o hjärta att jag kommer att tycka lika mycket om det som jag gör att äta salsa. Inte alls. Men tydligen håller trenden i sig, i Skåneregionen. Runt 93/94 raggade vi spelningar rätt flitigt och ringde/skrev till alla tänkabara och otänkbara ställen. Så även i Skåne. Nu minns jag inte vad det heter men något ställe jag snackade med verkade intresserade av liveband så jag blåste på så gott jag kunde och allt var nästan klart för en spelning med hyfsad betalning också. Då kommer likom ridån farande väldigt snabbt när killen på skånska frågar "vi är mycket för salsa här, det är väl salsa ni spelar?". Skulle inte tro det, näe... klick. Men på lilla Torg har jag tagit en o annan Heineken du, Valle. 😄

Link to comment
Dela på andra sajter

Äsch! Släpp loss lite o dansa för bövelen. Du kommer nog gilla det ska du se. 😄

Det tror jag inte. Personligen avskyr jag att dansa och gör det bara när jag är så full att jag garanterat inte kommer ihåg det. När jag precis träffat min nuvarande fru tjatade hon jämt på mig att vi skulle dansa men jag vägrade hårdnackat tills en gång, när jag blivit precis så full som jag nyss skrev om, jag gick med på det. Det var sista gången som hon traggade om att jag skulle dansa med henne. Hon uttryckte ungefär som "jag vet inte vad du gjorde /på dansgolvet alltså/ men vad det än var så vill jag aldrig mer se det".

Link to comment
Dela på andra sajter

anarkisten1 (oregistrerad)

Ganska mycket av klassisk musik, opera, blues, jazz, fjortishitlisterock, all musik som bara låter bra men i sig är kass och när svenska körer försöker sig på gosspel, ja då stänger jag av helt enkelt. I övrigt så finns det ju bra låtar i alla gengre men även mycket skräp. Salsa och liknande dansmusik är ok för att inte tala om afrikansk pop som kan vara riktigt nice.

Link to comment
Dela på andra sajter

DieHard (oregistrerad)
För första gången är jag på din sida.

Värsta sortens kvinnor är kärringkåta flåsvulgon som gått salsa-kurs.

Och det vet du? Avundsjuk för att de går någon annanstans där inte du finns? Hem igen med fröken höger? 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

DieHard (oregistrerad)
Det tror jag inte. Personligen avskyr jag att dansa och gör det bara när jag är så full att jag garanterat inte kommer ihåg det. När jag precis träffat min nuvarande fru tjatade hon jämt på mig att vi skulle dansa men jag vägrade hårdnackat tills en gång, när jag blivit precis så full som jag nyss skrev om, jag gick med på det. Det var sista gången som hon traggade om att jag skulle dansa med henne. Hon uttryckte ungefär som "jag vet inte vad du gjorde /på dansgolvet alltså/ men vad det än var så vill jag aldrig mer se det".

He, he, jo det är väl så man ska göra för att slippa något mer tjat om det. Du visste vad du gjorde för att slippa det något mera i alla fall. 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

hm... man börjar känna sig lite utanför nu när alla musikstilar som rabblas upp som man inte klarar av är sådant en annan gillar att lyssna på eller spela 🙂 Som exempelvis, jazz, blues, salsa, improvisation, klassiskt, men samtidigt gillar jag ju rock, pop och även viss metal 🙂 En bra låt är en bra låt helt enkelt.

MVH

Anders

Redigerat av Gizmozis
Link to comment
Dela på andra sajter

Kul att så många gillade storyn. Och jag kan väl se tillbaka på det med ett kvasileende, men när det begav sig höll jag på att gå av på mitten.

Men vad är det för surkärring din arbetskamrat har till kvinna? stjarnsmall.gif

He he... egentligen är hon en käck och trevlig tjej!

Eller så hade "släppa loss" slutat med vandalisering av musikanläggningen vilket i sin tur kanske hade lett till ett styck misshandlad Valle och skadeståndskrav. Att "släppa loss" behöver ju inte enbart handla om konstruktiva känslor... 😛

Huga, jag skulle kunna dra en story om det med... 🙂

För första gången är jag på din sida.

Andra gången, faktiskt! 😉 När man har med så uberarroganta megalomanister som dig att göra, så lägger man sådant på minnet. 😉😄

"jag vet inte vad du gjorde /på dansgolvet alltså/ men vad det än var så vill jag aldrig mer se det".

🙂 Tack för dagens garv!

Hehe rolig historia mannen! Men du får allt ta och gå en danskurs så du inte bli alkis på köpet ^^

Haha! Nä, alkis är inget bra — men visst, hellre packad än att lyssna på salsa. Eller rättare sagt, helst packad när jag lyssnar på salsa. Tror jag.

Jag gillar mycket den kubanska salsan.

Salsa [skit] som skit!

Link to comment
Dela på andra sajter

DieHard (oregistrerad)

För att inte tala om alla dessa mediokra sångare som försöker slå i Idol med sin försvenskade hemsnickrade soul. 😆 Verkligen skrattretande uselt.

Link to comment
Dela på andra sajter

Den absolut värsta genren jag känner till är nog noise core/breakcore/doomcore.... alltså musik där det ENDAST är överdistade slingor.

För att förklara hur det låter;

1.Välj ut Ca 3 loopar, trummor.

2. Sätt BPM på 250+

3. Tag en kniv, ju större desto bättre

4. Stick in kniven i högtalaren och vrid, hugg, dra, vrid och gör om hela proceduren till looparna/låten är slut..

5. oh just ja, du ha ska minst 5 effekter per kanal (distorsion, scream om det är reason) och 15 på master kanalen.

Nu börjar det nog likna det jag menar..

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...