Jump to content
Annons

Blir så jävla trött


mickestrang

Recommended Posts

Musiken omkring som vi förväntas gilla får mig att må fysiskt illa!

Ända sen man var yngre har jag stött på samma fenomen....

10-års-åldern. Kompisar tyckte jag skulle lyssna på antingen LL cool Jj eller Modern Talking....(tjejerna tyckte om Orup, han ÄR ju så söt)

Sen fortsätter det:.....Samantha Fox, Dr Bombay, Östen me Resten, Vikingarna, Basshunter, E-type, Stiftelsen, Takida, Hellström, Winnerbäck, EMD, Zia, Saade, Panetoz, Swingfly, Miss Li m.m.....m.m

Varför I helvete vill någon lyssna på falsksjungande marionetter....Skivbolagens marionetter. Jag blir så jävla trött på detta skit man tvingas till att höra....

Tvingas?

ja för fan....radion, tv:n....dom är ju över allt. Lika högt betalda som falskjungande jävla kråkor. "You" med Robin Stjernberg tar ju priset....den där jävla retarden till pojke (kärring) tar ju fanimej priset. Falsksång rakt igenom....svenska folket tycker det är ett passande bidrag till Eurovision.....hur gick det nu igen? Loreen i Eurovision sjöng däremot inte en ton fel....inte en ton!....hur gick det?

nä fy fan ....var är musikaliteten?

("gör bättre själv då") brukar vara en klassisk motfras....NEJ, Jag visar mig inte på en nationell scen.....för jag VET att jag inte håller måttet. Jag kan inte sjunga klockrent, jag kan inte skriva hits á la Eagles, jag kan inte spela som Clapton.....

Jag VET det här......varför vet inte dessa andra så kallade musiker detta.....och varför i helvete lyssnar folk på skiten??

Redigerat av mickestrang
  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Det finns ju skit, men det finns ju mycket bättre artister och band än de du räknade upp. Eagles och clapton är inte inne, därför spelas det inte i populärkultur medier. Jag struntar i att räkna upp artister och band iom att det är subjektivt vad som är bra, men tycker det finns mycket bra musik om man kan vara öppen för nya sound

Men om man är inne i bluesrock och gitarrsolon och det är det som du menar med musikalitet och inte tar dig till något annat är det väl rätt kört..

Mvh

Redigerat av Casperfren
  • Gilla 2
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag har försökt lyssna in mej på housemusik och är så innihelvete trött på det. Nästan varenda låt är uppbyggd på samma sätt med enminutersintro och drop osv. Tycker att nivån på populärmusiken ligger ungefär på samma nivå som i början på 50-talet när man fick hits med "how much is that doggie in the window" och liknande. Rätt kass alltså, även om det säkert finns bra saker oxå. SHM hyllas som genier. Vilket skämt.

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Till Casperfren: Jag vet att mina exempel är out of date. Jag gillar många aktuella artister och band, inget snack om saken. Det finns hopp:)

men när vuxna människor tycker att Popoular svänger fint och att Saade är söt så spyr jag...

Link to comment
Dela på andra sajter

Till Casperfren: Jag vet att mina exempel är out of date. Jag gillar många aktuella artister och band, inget snack om saken. Det finns hopp:)

men när vuxna människor tycker att Popoular svänger fint och att Saade är söt så spyr jag...

Fast sist jag kollade så lockar väll Saade 9åringar? och vad spelar det dig för roll att de tycker han är söt?

Tips är att koncentrera dig på ditt och ta världen med storm, typ nya Nirvana! 🙂

Redigerat av Soundprocessingstudio
  • Gilla 2
Link to comment
Dela på andra sajter

Musiken omkring som vi förväntas gilla får mig att må fysiskt illa!

Ända sen man var yngre har jag stött på samma fenomen....

10-års-åldern. Kompisar tyckte jag skulle lyssna på antingen LL cool Jj eller Modern Talking....(tjejerna tyckte om Orup, han ÄR ju så söt)

Sen fortsätter det:.....Samantha Fox, Dr Bombay, Östen me Resten, Vikingarna, Basshunter, E-type, Stiftelsen, Takida, Hellström, Winnerbäck, EMD, Zia, Saade, Panetoz, Swingfly, Miss Li m.m.....m.m

Varför I helvete vill någon lyssna på falsksjungande marionetter....Skivbolagens marionetter. Jag blir så jävla trött på detta skit man tvingas till att höra....

Tvingas?

ja för fan....radion, tv:n....dom är ju över allt. Lika högt betalda som falskjungande jävla kråkor. "You" med Robin Stjernberg tar ju priset....den där jävla retarden till pojke (kärring) tar ju fanimej priset. Falsksång rakt igenom....svenska folket tycker det är ett passande bidrag till Eurovision.....hur gick det nu igen? Loreen i Eurovision sjöng däremot inte en ton fel....inte en ton!....hur gick det?

nä fy fan ....var är musikaliteten?

("gör bättre själv då") brukar vara en klassisk motfras....NEJ, Jag visar mig inte på en nationell scen.....för jag VET att jag inte håller måttet. Jag kan inte sjunga klockrent, jag kan inte skriva hits á la Eagles, jag kan inte spela som Clapton.....

Jag VET det här......varför vet inte dessa andra så kallade musiker detta.....och varför i helvete lyssnar folk på skiten??

Du har inte funderat på att börja skriva dagbok istället?

  • Gilla 3
Link to comment
Dela på andra sajter

Die Hard (oregistrerad)

Musiken omkring som vi förväntas gilla får mig att må fysiskt illa!

Vem förväntas gilla? Inbillar du dig att den är riktade till precis alla?

10-års-åldern. Kompisar tyckte jag skulle lyssna på antingen LL cool Jj eller Modern Talking....(tjejerna tyckte om Orup, han ÄR ju så söt)

Sen fortsätter det:.....Samantha Fox, Dr Bombay, Östen me Resten, Vikingarna, Basshunter, E-type, Stiftelsen, Takida, Hellström, Winnerbäck, EMD, Zia, Saade, Panetoz, Swingfly, Miss Li m.m.....m.m

Ja det var plågsamma år och när man var på fest var musiken nästan alltid pest. Samma sak om går ut på de flesta uteställen och krogar.

Varför I helvete vill någon lyssna på falsksjungande marionetter....Skivbolagens marionetter.

Uppenbarligen många. De flesta dör hellre än tänker själva så inte konstigt att de gillar sån dynga. Samma orsak att Läckberg kan sälja massor av böcker.

Jag blir så jävla trött på detta skit man tvingas till att höra....

Tvingas?

ja för fan....radion, tv:n....dom är ju över allt.

Vem tvingar dig att lyssna på radion eller tv:n? Knappast någon som håller en pistol mot dit huvud. Det finns något som heter off eller byta kanal. Svårare än så är det inte. Varför reta upp sig på något som man inte kan förändra? Slösar bara onödig energi som inte förändrar ett dyft.

Link to comment
Dela på andra sajter

Vem tvingar dig att lyssna på radion eller tv:n? Knappast någon som håller en pistol mot dit huvud. Det finns något som heter off eller byta kanal. Svårare än så är det inte. Varför reta upp sig på något som man inte kan förändra? Slösar bara onödig energi som inte förändrar ett dyft.

Jag jobbar på radio, så jo, jag måste lyssna på skiten

Link to comment
Dela på andra sajter

Måste tillägga en sak för tråden som helhet: den är ytterst subjektiv, mitt personliga tyckande. Är det någon som tycker Manboy och Boten Anna är fantastiska kreativa verk så är det så🙂

Jag känner bara att jag måste få spy lite galla över denna förbannade situation där Sean Banan är kung och Simspons-tecknat anses vara konst.

Link to comment
Dela på andra sajter

Fantastiskt att du tar upp gamla låtar som exempel! Har du missat dom nya, micke?

😛

De nya dåliga eller bra?

Link to comment
Dela på andra sajter

Fast sist jag kollade så lockar väll Saade 9åringar? och vad spelar det dig för roll att de tycker han är söt?

Tips är att koncentrera dig på ditt och ta världen med storm, typ nya Nirvana! 🙂

sist jag kollade så röstade en jävla massa 30-plusssare på honom i melodifestivalen.....

Link to comment
Dela på andra sajter

Måste tillägga en sak för tråden som helhet: den är ytterst subjektiv, mitt personliga tyckande. Är det någon som tycker Manboy och Boten Anna är fantastiska kreativa verk så är det så🙂

Jag känner bara att jag måste få spy lite galla över denna förbannade situation där Sean Banan är kung och Simspons-tecknat anses vara konst.

Min son på fyra gillar Sean Banan. Borde jag tvinga honom att lyssna på något mer med musikaliska kvaliteter?

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Die Hard (oregistrerad)

Min son på fyra gillar Sean Banan. Borde jag tvinga honom att lyssna på något mer med musikaliska kvaliteter?

Jäpp innan det är försent. Antingen programmerar du honom eller så gör alla andra det åt honom. Bara välja vilket.

Link to comment
Dela på andra sajter

Känns som att populärmusiken är mer slitochsläng än den var när jag växte upp, vilket var på 70-talet, kanske bl a för att den i stort sett är gratis. Det fanns naturligtvis hits på den tiden oxå som var glömda på några veckor, men oxå mängder av låtar som lever kvar på ett sätt som jag tvivlar på att dagens housetrams kommer att göra.

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är väl snarare så, att 30-plussare kanske röstar en gång på sin favoritlåt i melodifestivalen (om de röstar alls...), medan fjortisarna (och yngre) röstar massor av gånger och ger föräldrarna gråa hår när mobilräkningen kommer. Det finns nog en orsak till att de för första gången hade begränsat antal röstningar till 20 per låt från samma telefonnummer i år...

Link to comment
Dela på andra sajter

Såg igår en glimt av Sebastian Ingrosso på en megascen på Kngl Tennisarenan, vifta med händerna till en publik på runt 20k. Det vilade något patetiskt över bilden av att så många människor står och tittar på en person som spelar sina egna låtar från en USB stick och viftar med händerna i luften.

Jag får en känsla av att SM i luftgitarr är mer krävande av den som står på scenen på något vis. "eller e de bara jag"?

Inget ont om att SHM kan konsten att producera hits, men något slags DJ'ande kan man väl ändå kräva av en DJ om nu inget annat av artistiskt värde utförs på scenen...

/Ulf

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Johan Johansson skrev i senaste STIM tidningen en krönika om att "sakna att längta efter ohörd musik". Den slog lite huvudet på spiken i ämnet, och om att man nästan måste flytta till Nordpolen om man vill slippa höra t ex Håkan Hellströms senaste...

Han tyckte synd om dagens ungdom som aldrig får uppleva känslan av att med spänning och förväntan invänta det nya eftertraktade albumet. När dagen äntligen kommer då skivan släpps, att få hålla den i händerna, känna doften av skivomslaget, höra musiken man bara har läst om i veckor eller månader i förväg.

Visst är det bra att musiken finns tillgänglig endast ett musklick bort, och att det finns mängder av musik att ta till sig. Men musiken blir nog mer speciell om den inte är så lättillgånglig - mer värd kanske.

/Ulf

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Det vilade något patetiskt över bilden av att så många människor står och tittar på en person som spelar sina egna låtar från en USB stick och viftar med händerna i luften.

Man kan fråga sig om folk tänker på det? eller ens känner till det? och även om dom känner till det, vill dom då tänka på det? eller slår dom bort tanken liksom ..

Vart en autotuning diskussion för massa år sen, när Brisbane i Australien införde en ny reglering. Liksom det står "Tobak kan leda till en långsam o smärtsam död" på tobaksprodukter här, så röstade dom fram att allmänheten skulle informeras om scenframsträndandens detaljer typ. Så några tusen som köpte biljett till en Britney-konsert i Brisbane, kunde läsa på biljetten nåt i stil med "Denna konsert kan innehålla för-inspelad musik och sång samt röstkorrigerande teknik". Vart tydligen ett internationellt ramaskri bland folk, och nånstans läste jag att nästan 65% returnerade sin biljett. Vart storsnackis på Gearslutz bl.a.

Får lite samma känsla, fast mer blasé av SHM och annat. Det är lite "skit samma, det är ju känslan som räknas, bara man har kul och det är storslaget" typ.

Redigerat av Signia
Link to comment
Dela på andra sajter

Var det i allmänhet mer musikaliskt "förr"?

Jag har inte sagt något om gammalt eller nytt.....har ingen åsikt kring det. I mitt tycke finns det skitmusik både förr och nu.

Min son på fyra gillar Sean Banan. Borde jag tvinga honom att lyssna på något mer med musikaliska kvaliteter?

som jag sagt några gånger, alla får lyssna på vad fan de vill

Hur har du fått den insynen?

jag är 38 så min umgängeskrets säger väl rätt mycket

Link to comment
Dela på andra sajter

Känns som att populärmusiken är mer slitochsläng än den var när jag växte upp, vilket var på 70-talet, kanske bl a för att den i stort sett är gratis. Det fanns naturligtvis hits på den tiden oxå som var glömda på några veckor, men oxå mängder av låtar som lever kvar på ett sätt som jag tvivlar på att dagens housetrams kommer att göra.

Hm...jag var på väg att skriva exakt samma ord. Har vi telepatikontakt?

För mig slutar musiken med 80-talets inträdde. Visst har det kommit en o annan kanonlåt sedan dess men på långt när i samma omfattning som under 70-talet.

Link to comment
Dela på andra sajter

Johan Johansson skrev i senaste STIM tidningen en krönika om att "sakna att längta efter ohörd musik". Den slog lite huvudet på spiken i ämnet, och om att man nästan måste flytta till Nordpolen om man vill slippa höra t ex Håkan Hellströms senaste...

Han tyckte synd om dagens ungdom som aldrig får uppleva känslan av att med spänning och förväntan invänta det nya eftertraktade albumet. När dagen äntligen kommer då skivan släpps, att få hålla den i händerna, känna doften av skivomslaget, höra musiken man bara har läst om i veckor eller månader i förväg.

Visst är det bra att musiken finns tillgänglig endast ett musklick bort, och att det finns mängder av musik att ta till sig. Men musiken blir nog mer speciell om den inte är så lättillgånglig - mer värd kanske.

/Ulf

Precis så var det på 70-talet. Det var inte frågan OM man skulle köpa LP:n utan bara NÄR den kom? Man blev sällan besviken... 8 av 10 låtar brukade vara kanon. Till skillnad från dagens som i bästa fall innehållen ngn enstaka bra låt....
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag har försökt lyssna in mej på housemusik och är så innihelvete trött på det. Nästan varenda låt är uppbyggd på samma sätt med enminutersintro och drop osv. Tycker att nivån på populärmusiken ligger ungefär på samma nivå som i början på 50-talet när man fick hits med "how much is that doggie in the window" och liknande. Rätt kass alltså, även om det säkert finns bra saker oxå. SHM hyllas som genier. Vilket skämt.

Testa annan typ av house då. Det du lyssnat på är pophouse, EDM, kanske progressive. Inom Deep House har du inte alls samma struktur.

Nu försvarar jag inte direkt musiken du kräkts över i första inlägget, men jag tar vilken dag som helst en något svajig sång till förmån för känsla. Jag hatar när man tar någon person som har teknik, sätter den i ett rum med några så kallade låtskrivare och klottrar ner några infantila rader om kärlek, tar in så kallade proffsmusiker och världens bästa ljudtekniker. Det blir bara en jävla Hollywoodrulle av det. Fy fan.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hm...jag var på väg att skriva exakt samma ord. Har vi telepatikontakt?

För mig slutar musiken med 80-talets inträdde. Visst har det kommit en o annan kanonlåt sedan dess men på långt när i samma omfattning som under 70-talet.

Det är väl så för alla, att man tar till sig den musik som är aktuell när man är i en viss ålder och lätt kan bli påverkad av musiken och känslorna som man förknippar med den - och sedan tycker man att det som kommer senare, är mest skräp. Det var ju alltid bättre förr, som bekant... 😉 Ofta ger man sedan det nyare inte en chans eftersom man ju redan har hittat "hem" i musiken som man gillar.

Jag tycker mer att 70-talet var ok, medan 80-talet var när det blev riktigt bra, för att sedan i många fall bli rätt trist eller mest oväsen. Det hänger nog mycket på vilka genre man gillar också.

Känner igen det där med att de flesta låtar på en skiva var kanonbra på den "gamla goda tiden", medan nyare plattor ofta består av en eller två låtar som är bra, medan resten mest är meningslös utfyllnad. Förmodligen tycker dagens ungdomar precis likadant (utom i de fall när föräldrarna har tvingat på dem sin egen musiksmak genom att ständigt tjata om hur hemskt allting efter Beatles är, typ...) - och om 20 år tycker de förmodligen också att den aktuella musiken då bara har enstaka bra låtar på varje album, medan deras gamla favoritalbum nästan bara innehöll bra låtar.

Jag har hatat rap ända sedan det började dyka upp på allvar någon gång på 80-talet eller något, men har efter hand upptäckt att det faktiskt finns en del som ändå är riktigt bra. Jag tror det är likadant med de flesta genre, att man kan hitta sådant som är bra även om man inte gillar genren generellt. Det är bara att spränga sina gränser och tillåta sig att upptäcka det och ge sig tid att hitta något som är bra (fast när det gäller vissa genre så är det j-t svårt... 😉).

Redigerat av Claes
Link to comment
Dela på andra sajter

Gäst
Detta ämne är nu stängt för fler svar.

×
×
  • Skapa ny...