Ego, moral och teamwork

[Valle]

Följande är INTE hämtat ur verkligheten, utan bara en tankelek.

Du leder inspelningsarbetet för ett/ditt bands fullängdsproduktion, en typisk pop/rock-konstellation — trummor, bas, gitarr, sång, keyboard etc. Alla medlemmar har lirat tillsammans i flera år och personkemin är fin sinsemellan. Din bedömning är hursomhelst att trummisen av någon anledning inte håller måttet på hälften av låtarna. Budgeten/deadline tillåter inte att pausa projektet någon längre tid utan att samtidigt riskera att projektet äventyras. Du tar det säkra före det osäkra och fattar beslutet att låta en utomstående person lägga trummorna — alternativt en trummaskin/sampler. Övriga bandmedlemmar accepterar, men trummisen blir fruktansvärt sårad och börjar hota med avhopp. Särskilt hårdast verkar han ta att en trummaskin eventuellt skulle ersätta honom på delar av produktionen.

Hur fungerar vi i en sådan situation?

Är "du" ett svin?

Är trummisen tramsig?

Är övriga bandmedlemmar förrädare?

Något annat?

Är jag ett svin?

[DivineCo]

Trenden verkar vara att man vill byta ut sina trummisar idag. Dom är besvärliga och slår för hårt och får alldig lika bra ljud i en "standardstudio" som tex. Toontrack superior 2. Dessutom tar dom upp många kanaler och trumljudet tar tid och tickar pengar.

Vad ska man med en trummis till överhuvudtaget? Stämmningen kan bli intrigant och jobbig. Följden är ofta att trummisen blir petad.

Ofta glömmer man hur viktig han är för bandet som helhet inte minst live.

Är det ett icke profsband brukar ofta hela bandet litte senare ge upp efter ett trummisbyte för att det inte är lika roligt längre.

Har man profsambitioner ska man kanske utan tvekan byta ut trummisen men i övrigt ska man nog gå betydligt varligare fram om man inte vill sabba något som kan vara ganska fint.

[nattvaktaren]

Om ni är ett kompisgäng som hyrt in er i ABFs studio ska "jag" ha en smäll på käften. Vadå håller måttet?

Om det är ett (semi)proffsigt sammanhang har man rätt att ersätta vem som helst om resultatet blir bättre. Den som inte accepterar det är oproffsig och förtjänar inte en plats i bandet.

[Opus99]

Om jag tycker att en av musikerna inte bidrar vad som behövs, även om jag vet att han presterar sitt allra bästa, så är det något man skapar en lösning av innan man gör någonting - alls. Om båten inte tål speciellt mycket sjögång, om man vet om det, och ändå ger sig ut på långtur i den .. och sen börjar man klaga när den tar in vatten och motorn skär ... *rycker på axlarna*

Det är för sent då, det finns inga bra och speciellt fredliga lösningar på sånt. Det är klart, man kan inte alltid förutse alla problem-områden på förhand. Men det får man ta med i beräkningen. Varje bra kapten vet att resan går aldrig utan förändringar i schemat, i prioriteterna, i person-kemin. I de fall man märker av att något inte fungerar, så är det en fråga om vem som ska ta det slutgiltiga beslutet .. om hur det ska lösas. Så hierarkin och prioriteringen måste finnas till på förhand.

Att trummisen blir sårad av att hans insats ska raderas och underkännas, det blir han bara om det inte ens fanns på kartan innan. Att någons insats kan behöva justeras, det är inte sårande om man är med på den möjligheten från början. Det är inte vad som görs, utan ofta hur det sköts, som gör det sårande.

Redigerat 13 mars 2009 av Opus99

[Demonproducenten]

Du tar det säkra före det osäkra och fattar beslutet att låta en utomstående person lägga trummorna — alternativt en trummaskin/sampler.

nah

det lär ju inte funka

man måste övertyga trummisen först isf

vägrar han återster v-drums

han får spela men kan redigeras om/när det behövs

nöff-nöff

och scenariot förutsätter på riktigt-nivå - inte kattvaktens abf-exempel

men där tror jag inte tanken uppstår

scenariot förutsätter också att jag agerar som producent - inte som medlem i bandet som grisen nedanför

Redigerat 13 mars 2009 av Demonproducenten

[Hellpig]

Jag har redan varit i exakt den situationen, fast det gällde en gitarrist. Han hade varit med oss ett tag och vi hade bara repat = ganska skramligt och han höll lite låg profil, vilket det fanns en anledning till. När han gjort sina pålägg och pipit iväg till något brådskande så påpekade studiosnubben att det var något som lät konstigt efter hans pålägg och när vi sololyssnade vad han presterat så... well. Det var inte i par med resten av musiken kan vi väl säga för att vara snälla. Vi hade ingen tid för nya pålägg så vi dubbade min gura och tidsförsköt den lite - en nödlösning men det var vad som fick hamna på slutproduktionen. Den otighte fick ett ultimatum av mig (i samstämighet med resten av bandet kan tilläggas); öva upp dig annars får vi leta upp en annan gitarrist. Det slutade med det senare men visade sig vara en tagg i tassen hos andra bandmedlemmar när bandet lite senare kraschade totalt.

Det finns ju mycket man kan säga om såna här situationer men det handlar, för mig, till stor del om vad det är man vill uppnå. Alltså är man ett kompisgäng som lirar för att det är kul och inte sätter någon ambitionsribba så är det väl OK. Om man vill att det skall låta bra, riktigt bra, så får man lov att sätta lite krav - både sig själv och sina medmusiker. Kan man inte ta kritik så får man sitta hemma på kammaren och lira för dammtussarna. Jag ser inte ens en kulting i närheten förutom mig själv då.

[Demonproducenten]

Är trummisen tramsig?

glömde svara på den...

trummisen är oansvarig som inte övat tillräckligt

oink

[Valle]

trummisen är oansvarig som inte övat tillräckligt

Maybe... Fast din bedömning i egenskap av (anlitad) producent har kanske satts efter högre ribba. Bandet har kanske, hur fantastiskt det nu än kan låta, inte reflekterat eller brytt sig om att reflektera över saken. Trummisen har väl lirat helt OK, helt enkelt. Det är kanske "du" som kräver mer eftersom ditt namn ska stå på bookleten/konvolutet.

[Valle]

det lär ju inte funka

Jodå — det har funkat förr, i verkliga livet.

[drloop (oregistrerad)]

Spela mot klick. Låt trummisen lira en timme. Tacka honom. Klipp ihop nåt som funkar och låtsas sedan som ingenting.

(Worst case scenario)

Gör likadant med resten av orkestern för håller inte trummisen så håller nog inte resten av gänget...

Redigerat 13 mars 2009 av drloop

[Valle]

Trenden verkar vara att man vill byta ut sina trummisar idag.

Det är bara för att de skriver så jävla dåliga låtar. Det vet alla. Utom de själva.

[barkley]

1. Börja med att deklarera att du tänker säga vad du tycker. Det är ditt jobb.

2. Såga lite på andra medlemmar t ex sång, gitarr "för galleriet".

3. Sen kan du gå på trummisen...

[Hellpig]

Spela mot klick. Låt trummisen lira en timme. Klipp till honom. Tacka för nåt som funkar och låtsas sedan som ingenting.

(Worst case scenario)

Gör likadant med resten av orkestern för håller inte trummisen så håller nog inte resten av gänget...

Editerat för mer korrekt struktur på tillvägagångsättet. Sorry, jag kunde inte låta bli... 😛

[Opus99]

Samtidigt kan det vara på sin plats att fråga sig vilka förhoppningar man har på trummisen. Jag vet inte hur många gånger folk har tyckt man är ett hopplöst fall, för att man inte kan slå mellanslag med rullande 16-delstrioler och slå löpande åttondelar på hi-haten samtidigt. Eller att man spelat så tajt mot klicket, att klicket inte hörs, och sen när folk tar bort klicket så klagar dom på att man ökar eller är ostadig ... "det hörs ju tydligt ju" säger dom med bestörta ögon.

Finns ett skräck-exempel där Yamahas tekniker skulle spela in trummor för deras Motif serie, och anlitade en av världens mest kapabla och mångbegåvande monster-trummisar, Vinnie Colaiuta. De tyckte hans trummor lät skit, och körde med han till tusen, byta skinn, stämma om, micka om, ställa om bastrumpedalen, anslagsvinkel, spela barfota .. till slut strippade han bort alla trummor så bara bastrumman var kvar, och enligt Yamahas tekniker lät det som allra bäst när han stod lutad fram över bastrumman så pass att han fick stödja sig genom att hålla upp sig mot bastrummans framkant. Det gjorde att bara tån var kvar på bastrumpedalen, och hälen var uppspänd i luften av en helt utsträckt vadmuskel och sen skulle han slå an bastrumman så hårt han någonsin kunde, trampa nedåt med kraften av en spark nästan, för då fick de fram bäst ljud. Det slutade med att han bröt ankelbenet i vristen och fick kuta omkring med gips i en månad. Han sa det själv efteråt, att han borde ha sagt till de där kaxiga producenterna, att han vet mycket väl vad som får bra ljud ur trummor, att dom inte var kloka i huvet.

Bara för att ett behov finns, innebär det inte att det är rimligt att begära det av honom. Att begära av någon att han villkorslöst ska kunna prestera vad än man tycker han ska, då ska man nog se till att kunna göra villkorslösa prestationer själv med - inom sin gren. Och det finns det ingen som kan - oavsett område. Så, att använda rätt verktyg för rätt uppgift, är en bra början. Man kan lika gärna säga att det är förhoppningen/behovet som är fel, som att säga att trummisen är fel.

Redigerat 13 mars 2009 av Opus99

[sixties]

kommer ihåg nått polaren berättade nät de varait i waxholm och spelat in en låt till en samlings skiva med curt -åke stefan, trummisen var väldigt kass (vilket alla visste) men det slutade med att han fick lägga cymbalslagen i efterhand för att det skulle bli ok trummor, inga virvlar eller undgångar.

det var nån slags punk så de gjorde väl inte så mycket.

[Valle]

Editerat för mer korrekt struktur på tillvägagångsättet. Sorry, jag kunde inte låta bli... 😎

🙂

Undra om man törs jobba med dig, egentligen ... 😉

[DivineCo]

Valle du var hypotetisk men om du vill dumpa trummisen gör det. Kanske är det dock så att du inte får med resten av gänget nästa gång.

[Valle]

Valle du var hypotetisk men om du vill dumpa trummisen gör det. Kanske är det dock så att du inte får med resten av gänget nästa gång.

// edit //

Men, for the record... det var bara en "tankelek".

Edit: tog bort en onödigt taskig kommentar som inte hörde hemma här.

Redigerat 14 mars 2009 av Valle

[slejnard]

Tankelek eller inte men Valle har en stor poäng:

Vi icketrummisar ä'r vana att spela till klick men vem spelar trummisen till? 🙂 Det går fan att få en maskin att låta bra/bättre live än om han/hon som trummis är oövad! Menar att det är lättare at fejka trummor än tex sång å gitarr!( som f.ö är de viktigaste instrumenten! 😉 )

Ska sova snart5....så skäll vore kul i natten...

[sixties]

gitarrister finns det ju massor men trummisar är svårare att hitta så det kanske lönar sig bättre för bandet att gilla läget med den trummis de har än att inte ha nån trummis alls.

[Demonproducenten]

Maybe... Fast din bedömning i egenskap av (anlitad) producent har kanske satts efter högre ribba. Bandet har kanske, hur fantastiskt det nu än kan låta, inte reflekterat eller brytt sig om att reflektera över saken. Trummisen har väl lirat helt OK, helt enkelt. Det är kanske "du" som kräver mer eftersom ditt namn ska stå på bookleten/konvolutet.

ribban sätter jag i förhållande till resten av bandet

jag utgick från att trummisen i ditt scenario inte når upp till samma nivå som resten

[Demonproducenten]

Jodå — det har funkat förr, i verkliga livet.

nej - inte om alla ska vara glada å nöjda

[drloop (oregistrerad)]

håller inte trummisen så håller nog inte resten av gänget...

Spela med kass trummis gör man bara om man själv inte är så slipad.

Man får helt enkelt sätta förväntningarna rätt.

"Ni är inte dom mest slipade musikerna, spela enkelt och repa hårt innan ni spelar in.

Börja med en låt och gör den riktigt bra efter era egna förmågor."

Redigerat 16 mars 2009 av drloop

[Valle]

nej - inte om alla ska vara glada å nöjda

DET är sant däremot, my dear Demon!

Men så beror det också på, från fall till fall givetvis, hur man prioriterar — alla ska vara glada versus produktionen ska låta bra... 😉

[Demonproducenten]

Spela med kass trummis gör man bara om man själv inte är så slipad.

du menar att man per aútomatik i ett band är lika bra?

tvärtom tycker jag det ofta finns nån som inte riktigt är på samma nivå som resten - inte så ofta trummisen dock

[aROCKER]

Tankelek eller inte men Valle har en stor poäng:

Vi icketrummisar ä'r vana att spela till klick men vem spelar trummisen till? 😉 Det går fan att få en maskin att låta bra/bättre live än om han/hon som trummis är oövad! Menar att det är lättare at fejka trummor än tex sång å gitarr!( som f.ö är de viktigaste instrumenten! 😛 )

Ska sova snart5....så skäll vore kul i natten...

Vet inte när du skrev detta men du är tamejfan i mig död!! 🙁

Mailar dig ikväll!

/aROCKER

[drloop (oregistrerad)]

du menar att man per aútomatik i ett band är lika bra?

tvärtom tycker jag det ofta finns nån som inte riktigt är på samma nivå som resten - inte så ofta trummisen dock

Nej, det finns alltid variationer.

Jag har alltid varit den som varit sämst spelmässigt i alla band jag varit med i.

Jag hade andra egenskaper som var värdefulla för banden.

Svåra grejer gjorde jag i sequenser eller lät någon annan spela dessa.

[aROCKER]

Visst är det jobbigt grabbar när trummisen tar era tjejer!? 😉

Ska in och recensera erat projekt efter jobbet...snabblyssnat, lät för jävla bra! (KISSvibbar!)

/aROCKER

[Krikelin (oregistrerad)]

Är trummis och tillika en besvärlig fan 😉 Nej ärligt talat så har jag inga egatankar, om en tekniker eller producent vill byta ut vissa bitar eller helt ersätta trumspår så skulle det vara helt ok för mig, så länge det passar musiken och att kompen är inom spannet för vad jag kan spela. Detsamma gäller alla andra instrument, så länge det passar musiken tycker jag. En kass trummis, som i min värld kännetecknas av: oförmåga att hålla takt och omusikalitet utan självkritik, gör så otroligt mycket mer skada än en kass gitarrist, upplever jag det som i alla fall de gånger jag varit i studiosammanhang.

Själv är jag väldigt oteknisk i mitt spelande och sätter därför oftast mina inspelningar på andra eller tredje försöket, använder aldrig klick då det stör mig, men jag har en bassist som är otroligt taktkänslig som sitter vid spakarna, känner av taktförändringar som ingen annan jag träffat, en stor hjälp vid inspelning. Bort med alla metallicafasoner och ego, hjälps åt och jobba tillsammans det ger ofta bättre resultat. På en låt visade det sig att producenten själv var bäst lämpad att spela tamburin, klart killen för göra jobbet 😛

[Opus99]

Det här är ju en av anledningarna till varför man ska skilja mellan ljudtekniker och producent. Producenten gör styra val, sätta prioriteringarna och ställa de frågor som de övriga inte har ställt sig än. Han kan bana vägen för att resultatet ska bli som upphovspersonerna avser, och kan sätta in prioriteringar och inställningar redan från första början. En ljudtekniker har inte den möjligheten. Kommer bandet in i studion, och ljudteknikern tycker att trummisens sätt att spela för ljudteknikern att framstå som dålig .. då kan väl lika gärna trummisen säga samma sak tillbaka, att ljudteknikerna sätt att spela in och krana ljud får trummisen att framstå som dålig. Man kan lika gärna fråga om det är trummisens spel det är fel på, eller teknikerns inspelning/mixning. Och då låser sig läget, och osämjan kommer som ett brev på posten.

Hela tiden återkommer frågan om vem som ska ha tolkningsföreträdet, ifall någon känner sig missnöjd. Om inget är bestämt, så är det ofta en person i den sociala hierarkin i sällskapet som tar sig tolkningsföreträdet - dvs den person som är mest ledartyp, mest bestämd, otålig eller har högst social status. Resulatet av det, brukar så gott som alltid bli skit - musikaliskt, ibland ljudmässigt med, och inte minst skapa sån osämja och sårade människor att sällskapet har inte kan, eller har svårt att umgås som förut efter det.

Det är därför jag kräver att vem som ska ha tolkningsföreträdet och vilka som ska ses som uppdragsgivare och vilka som ska ses som utförare måste bestämmas på förhand. En ljudtekniker är en ljudtekniker för mig. Jag kan förstå andra synsätt på saken, men själv har jag svårt att gå med i projektet om inte ljudteknikern är ljudtekniker och inget annat.

En ljudtekniker, enligt min definition, ska fånga, lagra och klargöra ljudet på det sätt som kompositionen förmedlar, och om ljudteknikern är osäker på sin tolkning av saker så ska han tala med, och fråga de vars låt och spel det rör sig om. Musikerna har ansvaret för att de ger ifrån sig det ljud de själva känner sig nöjda med. Om teknikern fångar upp det ljudet väl, och musikerna tycket det låter skit, då ska musikerna inte skylla på teknikern. Därför är det viktigt att teknikern fångar upp det rena ljudet, eller tar exakta direktiv ifrån musikerna. Då kan inte musiker med kassa instrument eller ljud skylla ifrån sig. Men om ljudteknikern tar ett beslut att trigga trummorna, med ljud han säger är bra, då har musikerna rätt att klaga på honom - för det är ju hans val och inte deras. Likaså kan unga musiker inte komma in i studion med en förhoppning och total tillit till teknikern, för det finns ingen tekniker som kan göra ett sånt jobb utan att sabba vänskapen mellan de inblandade. Musikerna måste ha sin grej som de utövar, som ljudteknikern måste fånga upp. Det ska vara ett samarbete, en symbios. Men på samma sätt kan en tekniker inte sitta och begära att saker ska låta på det sätt som han behöver för att få ett ljud som han är nöjd med. Tänk er en tandläkare som klagar på en patient för att hans tänder inte är i det skick som krävs för att tandläkaren själv ska känna sig nöjd liksom. En sjöman ber inte om gynnsamma vindar, han lär sig segla. Det gäller såväl musiker som tekniker.

Som musikutövare, så vet vi alla hur fruktansvärt kränkande, sårande och desillusionerande det är ifall man gjort sin bästa låt, som man är så super-nöjd och glad över, och så kommer någon in och bufflar sig fram och har sönder allt den kunde ha blivit. Det är förkrossande ibland, som nån satt på ens flickvän. Och sen tvingas man höra den låten gå runt stan på skivor och folk lyssna till det och tro att detta är mitt sanna uttryck, precis som jag vill ha det, och folk t.o.m. berömmer en för något man känner mest skam för. Jag vägrar vara med om sånt, och om det ändå händer så sitter jag absolut inte still och ser på medan det händer. No way.

Redigerat 16 mars 2009 av Opus99