Jump to content

Opus99

Medlem
  • Content Count

    1,216
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

4 Neutralt

2 Followers

About Opus99

  • Rank
    Veteran

Profilinformation

  • Kön
    Man
  • Stad/plats
    Mumindalen

Personlig information

  • Hemsida
    http://
  • ICQ
    0
  1. Tycker ibland det är intressant att skumma igenom lite experimentella grejor. Oftare än man tror så är det såna "off the map"-upptäckter som senare formas till att bli- eller förändra vår tekniska beskrivning/förståelse av olika företeelser. Inte för att man vill så split, men .. det går liksom inte att komma ifrån känslan att i det här fallet ruvar en rejäl diskussionsmässig kollision i kulisserna. (som inte jag tänker delta i dock). Det går bara inge bra att kombinera okonventionella publikationer + vaga belägg, med inställningen att man skiter i vad andra tycker. Finns tydlig högmodighet i det tonfallet.
  2. Roland dimension D LA-2A Fairchild 1176 Spl transient designer Precision Enhancer kHz Precision De-Esser Precision Maximizer Plate 140
  3. Det första jag märker i MP3, förutom frekvensen, är dynamiken. En riktigt skarp virvel - typ Kafff - blir ofta lite ihop-smetad med hi-hat och får dessutom ett "spöke" för anslaget - lite som ett baklängesreverb före anslaget. Det låter mer schwafff än Kafff. 320 kbps har ju bandbredd nog att nå upp till Nyquist, så där är det inte så lätt att höra på frekvenserna. 160 kbps når upp till 22050 hz or 320 kbps det dubbla. Men jämför man sida vid sida med original wav-filen så hör man ofta lite skillnad, främst i dynamikens fräsch-het. Lyssnar man dessutom på sidorna i M/S konfig, så hörs det direkt att det är MP3. Men i vanlig användning, så tror jag inte man störs av att det är lägre upplösning alls. Edit: jag pratar om CBR nu, förstås.
  4. http://www.kellyindustries.com/stereo_tools.html
  5. Opus99

    Ny upptäckt!

    Jag ser två pattar
  6. Alla ljudformat är egentligen komprimerade, dvs de har skurit bort en avsedd mängd data. Men de två ljudformaten som nästan alla anser vara oklanderliga och standard, är Windows PCM och Apples Audio Interchange. De är väldigt råa och rena. I vardagsspråk kallas Windows PCM för Wave-fil eller Wav-fil. Apples kallas för AIF eller AIFF. Håller man sig till dom får man sällan klagomål. Sen finns en mängd andra format och många av dom är speciellt skapade för att få ner fil-storleken, men på bekostnad av ljudkvalitet. De skär bort ljud-data enligt en speciell mall. MP3 är nog det mest kända av dom formaten, och en MP3 fil är ungefär en tiodel så stor som samma ljud i Wav format. MP4 är en vidareutveckling, en nyare variant, som sakta men säkert börjar vinna mark. Wma (Windows Media Audio) är en annan vanlig variant och har en liknande ljudkomprimering som MP3. Jag skulle gissa att MP3, WMA, WAV och AIF är de format som cirkulerar mest av alla, så håller man sig till dom så är man nog så trygg man kan bli. Wav och AIF är nästan fotografiska i ljudkvalitet, medan ljudkomprimeringen i WMA och MP3/4 filer ofta är hörbar. Generellt sett kallar man inte komprimerade filer för dugliga i musikskapar-sammanhang, utan MP3/WMA brukar man använda när man vill kasta iväg ett utkast som låter tillräckligt bra för att lyssna på, men inte för att användas vidare.
  7. Jag tycker nog det är musikerns ansvar ändå ja, att han ser till att ha trummorna och skinn, strängar osv i den kondition som ger ifrån sig det ljud han är nöjd med eller alstrar det ljud som han avser. Är han inte nöjd med hur det låter, natura, så kan han ju inte sätta igång och klanka på teknikern. Samtidigt gör många tekniker kopplingen, att inspelade trumskinn, som inte är nästan splirrans nya, så är det en ansvarslös och orutinerad trummis man har att göra med, ibland är det är att dra lite för snabba slutsatser. Det kan t.o.m. vara en ekonomisk fråga, att musikerna pungat ut med 1000 kr per skalle för att hyra en studio ett par dagar och efter den tusenlappen så har trummisen inte råd att köpa nya skinn (kostar ofta flertalet tusenlappar för trumsetet). Det är ju också lite en fråga om att göra det bästa av vad man får med, precis som musikerna gör. Sen är det klart att det finns de väldigt unga och orutinerade garage-banden som helt planlöst hyr en studio och kommer dit med förhoppningen som .. när man går till super-frisören, att nu ska man bli snygg, typ, att se Def Leppard sounded framför sig .. att teknikern ska få dem att låta bra. Det är ju helt orimligt att begära det av en tekniker. Märker man att såna förhoppningar finns, då tycker jag teknikern borde sätta sig och beskriva för dem det han förstår att de inte känner till; att om man vill få fram ett ljud som är radikalt annorlunda än hur de själva faktiskt låter när de spelar tillsammans, så kräver det andra förutsättningar, arbetssätt och även annat förhållningssätt när man spelar instrumenten ... och kanske ge dem tips och råd om hur var de kan söka inspiration och hjälp för att nå dit. Klart dom kan bli lite besvikna, men en ljudtekniker kan ju inte vara dagis-mamma på heltid. Musiker får ta lite av sitt ansvar med. Är man planlös, och kör på, och inte heller vet om att man är planlös, då kommer det en betongvägg förr eller senare, och det överlever man nog Blandar man ihop producent och tekniker-rollen, om det är en och samma person .. ja, då kan prioriteterna bli snåriga värre. Då gäller det att den personen kan skilja på sin egen åsikt och andras åsikt. Men helt klart är nog, att det är en hel del såna här idealistiska krockar som försigår i vårt avlänga land, och både tekniker och musiker blir less på varandra och känner sig kränkta.
  8. En till som gillade det här. Tumme upp Men .. åtta månader?
  9. Yeah .. ljudets klang är otroligt överskattat som musikalisk förmedlare
  10. Det här är ju en av anledningarna till varför man ska skilja mellan ljudtekniker och producent. Producenten gör styra val, sätta prioriteringarna och ställa de frågor som de övriga inte har ställt sig än. Han kan bana vägen för att resultatet ska bli som upphovspersonerna avser, och kan sätta in prioriteringar och inställningar redan från första början. En ljudtekniker har inte den möjligheten. Kommer bandet in i studion, och ljudteknikern tycker att trummisens sätt att spela för ljudteknikern att framstå som dålig .. då kan väl lika gärna trummisen säga samma sak tillbaka, att ljudteknikerna sätt att spela in och krana ljud får trummisen att framstå som dålig. Man kan lika gärna fråga om det är trummisens spel det är fel på, eller teknikerns inspelning/mixning. Och då låser sig läget, och osämjan kommer som ett brev på posten. Hela tiden återkommer frågan om vem som ska ha tolkningsföreträdet, ifall någon känner sig missnöjd. Om inget är bestämt, så är det ofta en person i den sociala hierarkin i sällskapet som tar sig tolkningsföreträdet - dvs den person som är mest ledartyp, mest bestämd, otålig eller har högst social status. Resulatet av det, brukar så gott som alltid bli skit - musikaliskt, ibland ljudmässigt med, och inte minst skapa sån osämja och sårade människor att sällskapet har inte kan, eller har svårt att umgås som förut efter det. Det är därför jag kräver att vem som ska ha tolkningsföreträdet och vilka som ska ses som uppdragsgivare och vilka som ska ses som utförare måste bestämmas på förhand. En ljudtekniker är en ljudtekniker för mig. Jag kan förstå andra synsätt på saken, men själv har jag svårt att gå med i projektet om inte ljudteknikern är ljudtekniker och inget annat. En ljudtekniker, enligt min definition, ska fånga, lagra och klargöra ljudet på det sätt som kompositionen förmedlar, och om ljudteknikern är osäker på sin tolkning av saker så ska han tala med, och fråga de vars låt och spel det rör sig om. Musikerna har ansvaret för att de ger ifrån sig det ljud de själva känner sig nöjda med. Om teknikern fångar upp det ljudet väl, och musikerna tycket det låter skit, då ska musikerna inte skylla på teknikern. Därför är det viktigt att teknikern fångar upp det rena ljudet, eller tar exakta direktiv ifrån musikerna. Då kan inte musiker med kassa instrument eller ljud skylla ifrån sig. Men om ljudteknikern tar ett beslut att trigga trummorna, med ljud han säger är bra, då har musikerna rätt att klaga på honom - för det är ju hans val och inte deras. Likaså kan unga musiker inte komma in i studion med en förhoppning och total tillit till teknikern, för det finns ingen tekniker som kan göra ett sånt jobb utan att sabba vänskapen mellan de inblandade. Musikerna måste ha sin grej som de utövar, som ljudteknikern måste fånga upp. Det ska vara ett samarbete, en symbios. Men på samma sätt kan en tekniker inte sitta och begära att saker ska låta på det sätt som han behöver för att få ett ljud som han är nöjd med. Tänk er en tandläkare som klagar på en patient för att hans tänder inte är i det skick som krävs för att tandläkaren själv ska känna sig nöjd liksom. En sjöman ber inte om gynnsamma vindar, han lär sig segla. Det gäller såväl musiker som tekniker. Som musikutövare, så vet vi alla hur fruktansvärt kränkande, sårande och desillusionerande det är ifall man gjort sin bästa låt, som man är så super-nöjd och glad över, och så kommer någon in och bufflar sig fram och har sönder allt den kunde ha blivit. Det är förkrossande ibland, som nån satt på ens flickvän. Och sen tvingas man höra den låten gå runt stan på skivor och folk lyssna till det och tro att detta är mitt sanna uttryck, precis som jag vill ha det, och folk t.o.m. berömmer en för något man känner mest skam för. Jag vägrar vara med om sånt, och om det ändå händer så sitter jag absolut inte still och ser på medan det händer. No way.
  11. Bilden funkar. Men whåt da fåkk? sådär har jag aldrig sett forumet - ever.
  12. Jag gjorde den till en wav-fil 44,1/24 bit som jag körde genom T-racks, och sen sparade som en MP3, för att krångla till det Nämen MP3 (och Mpeg-1 för video) är de mest stödda formaten, så det tycker jag man kan köra på. MP4, som Nilssons I-Tunes gjorde (med filändelsen M4a), det är nog en inställning i I-tunes som man kan ändra. Kolla efter "Preferenser" eller "Inställningar" eller något dylikt (har inte I-Tunes själv). Datorerna ska vara lätta att använda, så när man hämtar en MP3 från en hemsida så öppnas den i mediaspelaren automatiskt och beroende på vilken mediaspelare man använder så kan man inte alltid spara filen på det sättet. Så, använder man vissa mediaspelare, så måste man använda ett dedikerat nedladdningsprogram fför att spara den. I Nilssons fall verkar det som att när han sätter in en CD så öppnar programmet I-Tunes automatiskt för att spela upp musiken. Och ska man sen kopiera musiken till datorn så frågar inte I-Tunes hur eller var man vill spara utan den bara går på automation. Så i längden blir det här "lätt att använda" bara rena mardrömmen. Sen frågar man någon om råd, och då är det nån som säger att datorn gör ingenting, utom det den blir tillsagd att göra Så den här svårigheten med att kopiera från skiva, eller översätta mellan olika format, det är inte en teknikfråga utan snarare en fråga om att känna till principerna och hur det går till. Förstår man det, så handlar det bara om att hitta ett program som gör de jobben åt en sen. Men det är mycket att lära sig, massor faktiskt. Och det som gör det 3-dubbelt så svårt, är att förstå att det som datorn gör inte är standard, utan den blandar standard utförande med "lätt att använda" genvägar - genvägar som installerats (och ibland t.o.m. återställs) automatiskt dessutom. Allt skulle ju bli så mycket lättare med datorer
  13. Människan är ju lite så. Vi anpassar oss och vänjer oss vid, och lär oss själva att uppskatta det som omger oss mest. Vare sig det är satanism eller gudfruktighet, besprutad eller obesprutad mat, mp3 eller 24/96. Det är inte så att vi uppfattar något som är av större kvantitet eller mest konsekvent som bra, eller att något är bra rakt av oavsett vi tycker det eller inte. Karameller kan upplevas som gott eller vidrigt, helt beroende på vad vi är van att tycka sen innan. Vi åtrår, och man lär sig åtrå det man ser, känner och upplever varje dag. Det är ju därför folks åsikter och uppfattningar är så dramatiskt olika, överallt i världen
  14. Trevligt Dealen var att herr Nilsson ville höra vad T-Racks tillför - i runda slängar. Det är alltså ingen mastring, utan MP3-filen är bara körd rakt genom T-Racks med default på alla reglage. For the record.
  15. Vad som helst kan ju uttrycka konst. Det är ju inte materialet i sig, utan andemeningen och det materiella syftet som gör något till konst - eller inte. Annars kan ju du stämma någon annan för plagiering för att han använt ett A-moll ackord i sin låt, samma som du gjort. Jag tror rättens riktlinje är huruvida det är upphovsrättsmannens levebröd eller inte. Där tror jag frågan vilar. Det är en anmälan som ska utredas, och om rätten fastslår att anmälan mot Piratbay inte har laga grund, så gäller detta bara anmälan mot Piratbay. Men det är inte lagstiftande eller vägledande överlag. Så förstår jag det.
×
×
  • Create New...