Jump to content
Annons

Den allmänna snacktråden, 2014 (alias Längstah)


CHAE

Recommended Posts

Annons
k9 (oregistrerad)

Tor inte att jag kommer skriva så mycket mer här på forumet nu. Eftersom jag inte kan syssla med musik nu när jag tvingats ta medicinerna igen, så känns det inte kul att läsa eller skriva om musik. Orkar inte ens lyssna på musik. För många biverkningar gör det omöjligt att koncentrera mig på vad jag spelar. Får dessutom problem med finmotoriken. Känner mig drogad och likgiltig med. Får kanske damma av kameran istället.

Men det är ändå bättre än att vakna med en sömnparalys där man upplever att någon har öppnat buken och bröstkorgen, slitit ut alla organen bara för att ersätta dem med en massa konstigheter. Typ en stor skalbagge istället för att hjärta, en ål och en ödla som lungor osv. Eller vakna och det kommer en massa ansiktslösa, skuggvarelser som vill det ena eller det andra. Går inte att försvara sig varken med ord eller genom att röra sig, då kroppen är helt bortdomnad, till och med hjärta, tunga och lungor är man medveten om att de inte fungerar längre. Ovanligt att de är så extrema, men det händer. Det vanligast e är att jag vaknar och är helt säker på att jag dött i sömnen, den typen av paralys är ganska behaglig.

Tack och hej.

Link to comment
Dela på andra sajter

Tor inte att jag kommer skriva så mycket mer här på forumet nu. Eftersom jag inte kan syssla med musik nu när jag tvingats ta medicinerna igen, så känns det inte kul att läsa eller skriva om musik. Orkar inte ens lyssna på musik. För många biverkningar gör det omöjligt att koncentrera mig på vad jag spelar. Får dessutom problem med finmotoriken. Känner mig drogad och likgiltig med. Får kanske damma av kameran istället.

Men det är ändå bättre än att vakna med en sömnparalys där man upplever att någon har öppnat buken och bröstkorgen, slitit ut alla organen bara för att ersätta dem med en massa konstigheter. Typ en stor skalbagge istället för att hjärta, en ål och en ödla som lungor osv. Eller vakna och det kommer en massa ansiktslösa, skuggvarelser som vill det ena eller det andra. Går inte att försvara sig varken med ord eller genom att röra sig, då kroppen är helt bortdomnad, till och med hjärta, tunga och lungor är man medveten om att de inte fungerar längre. Ovanligt att de är så extrema, men det händer. Det vanligast e är att jag vaknar och är helt säker på att jag dött i sömnen, den typen av paralys är ganska behaglig.

Tack och hej.

usch fy fan. det var trevligt att lära känna dig, om än bara för en kort tid.

Link to comment
Dela på andra sajter

Gäst
Detta ämne är nu stängt för fler svar.

×
×
  • Skapa ny...