Jump to content
Annons

Den allmänna snacktråden 2022 (alias Längstah)


Dark Of Light

Recommended Posts

Annons
3 timmar sedan sa slejnard:

Thåström slår huvudet på spiken med denna dänga! Text Wiehe

 

 

Den konserten var jag på. Hellacopters, Mando Diao, Kent och varanteatern spelade också. Minns mest skrammel från gonggongar och skit från thåströmsspelningen, men det tycks vara nåt som min hjärna konstruerat i efterhand. Kanske var det i själva verket Mikael Wiehe.

  • Gilla 3
Link to comment
Dela på andra sajter

6 timmar sedan sa CHAE:

Mina kusiner på morsans sida är alla utom en utbildade snickare, målare, elektriker och rörmokare. Ganska schysst att få hjälp med dem om något fuckar ur på sommarstället

Och om någon fuckar ur så kommer även dina färdigheter till användning, om det vill sig illa.

Link to comment
Dela på andra sajter

3 timmar sedan sa slejnard:

Kul grej. Jag å Tilly syns på Google earth när vi går promenad fick jag veta idag

Fru slej: Janne, jag tror vi är vilse. Kan du kolla på kartan och se om du kan hitta var vi är?

Slej: DÄR ÄR JAG!

  • Haha 1
Link to comment
Dela på andra sajter

DoLs nyårskrönika.

 

Hur sammanfattar man det här året 2022 nu då?

Instabila tider har funnits genom världshistorien i mängder. Ända sedan människans entré på denna planet har vägen mot undergång varit tydlig. Tänk bara på åren mellan 1914-1918 eller 30-40 talets händelser. Eller under det som idag nästan anses som en spännande tid, som om det bara var en film, det kalla kriget. Och det där gäller ju bara det som hände i vårt närområde i en hyfsad nära tid. På andra kontinenter har det piskats på friskt mest hela tiden. Att föda och göda fram krig, elände och ond bråd död är vi människor extremt bra på. Vår lust till destruktion har alltid varit vårt paradnummer. Inget undantag behöver göras till året 2022 heller. Eländet känns bara så mycket mer nära och intimt nu.

Enligt mig är detta Annus Horriblis på så många sätt. Vi har de vanliga misstänkta på rad. Bombdåd, mord, skjutningar, miljökatastrofer en masse med hot om fler och…

… så kriget förstås.

Men vi minns även saker som:
Will Smiths örfilgate vid Oscarsgalan, att Coronaviruset inte längre klassades som en samhällsfarlig sjukdom i Sverige, Rasmus Paludan som orsakade upplopp på flera platser i Sverige, att 900 SAS piloter gick i strejk. Salman Rushdie knivhöggs. Mordet i Almedalen. USA:s högsta domstol upphävde den grundlagsskyddade aborträtten. Drottning Elizabeth den II:e avled och så givetvis den där jätte jacuzzin, den sprängda gasledningen. Protesterna i Iran mot moralpolisernas jakt efter kvinnor som inte ville efterleva hijab lagstiftningen längre, som i sin tur ledde till fler dödsfall. Ormen som rymde, schimpanser som sköts i någon slags ”djurparks Ådalen – 31”. El och bränslepriserna samt lågkonjunkturen som löper amok. Inte heller i år blev samurajsvärdet årets julklapp och…

… så kriget förstås.

Är allt detta nog för att förklara året 2022 som något särdeles hemskt att blicka tillbaka på och då ska ni veta att jag ändå hållit tillbaka med elände för att inte verka för negativ i års beskrivningen? Från mitt personliga perspektiv (ja, det är ju trots allt jag som skriver här) så gick en ganska viktig och närstående person till mig bort detta år. Bara den händelsen påverkade mig starkt. Men det är ju på det högst personliga planet som sagt.

Visst faen fanns det ljuspunkter också! Lite djävla balans får vi väl ändå ha här mitt i realismen, ett axplock:
Det viktigaste var att Slej kom tillbaka från framtiden. Bara en sån sak. Men jag minns också Duplantis höjdhopps uppvisningar, en biskop blev avkragad efter lite äktenskapliga snedsteg (ja, kanske inte avkragningen i sig utan mer faktumet att kyrkan kan ta lite ansvar och reagera de också för en gångs skull, läs och lär Påven). Vraket efter polarfartyget Endurance, som förliste 1915 återfanns. Boris Johnson avgick, Solkungen (Trump) fick motvilligt sina deklarationer offentliga. I Riket gjordes försök att få i gång stöveltrampet igen men operationen mot den mest radikala delen av gruppen som kallar sig Reichsbürger genomfördes med tretusen poliser och stävjades således.

Vilket namn förresten, Reichsbürger! Man blir ju hungrig! När öppnar hamburger jointen som säljer Riksburgare? Det närmaste vi har haft ett sådant var när statliga Clock fanns.
 

 

Men allt det där överskuggades av just kriget. Förstås. Ett krig vars like vi inte sett så här nära oss på ett tag och som fortsätter att påverka oss och våra liv. Om ett par månader har den pågått i ett år. Ske den få ett ände 2023 och i så fall på vilket sätt? Vilka blir efterdyningarna? Ett nytt spännande kallt krig? Känns lite också som om vår modernatur som ironiskt nog med hjälp av oss själva, gjort det solklart att underbart är kort. Vi har här i västvärlden har levt loppan under ett bra tag med vår industrialisering, bilar, flyg, nersmutsning och allmän dekadens utan att tänka på eventuella konsekvenser. Luft, hav, skogar och mark mår illa. En doft av egoism sprider sig över vårt sätt att vara och korruptionen sprider sig, inte minst nu senast hos polisen i takt med att pengar och makt lockar. Våra digitaliserade system är alltför sårbara för attacker utifrån. Alla mer mänskliga virus som härjar nu och klimatförändringarna har visat oss att vi är ganska så fragila och…
 

… så kriget förstås.

 

Vågar man våga tro eller hoppas på något bättre till nästa år? Jag har svårt att förlita mig på varken hopp eller tro. Det bidrar ofta till en slags sticka huvudet i sanden beteende. ”Det får någon annan (eller något annat) ta hand om… tror jag… hoppas jag.”

Men faktum är också, att en människa utan hopp blir farlig. Rädsla polariserar till slut och tar fram det värsta ur oss. Men att bara tro och hoppas på paradisiska bättre tider där tigrar och antiloper vandrar tillsammans hand i hand räcker inte. Det fodras handling på ett mer världsligt sätt. Det är det som är det svåra, speciellt gällande kriget. Där är vi verkligen i händerna på andra. En situation som är svår för gemene man att påverka.

Kan vi påverka våra egna beteenden? Ska vi lalla på som om vårt eget land och närområde samt demokrati inte fodrar någon uppmärksamhet eller bevakning? Ska vi lägga ner pengar på en digitalisering helt utan eftertanke? Lägga ut våra liv med detaljer på ett moln eller två helt utan konsekvens tänk?

Ska vi fortsätta att försöka köpa oss lyckliga? Jagar vi inte nu i våra bilar runt på mellandagsreorna för att byta ut julklappar vi inte ville ha, mot saker vi inte behöver?

Sitter vi inte redan och planerar nästa charterresa till varmare länder?
Eller ett bilinköp?
En ny mobil..?

Ja, ja. Visst låter jag nu som en miljöpartist, vilket jag är väääldigt långt ifrån. Men… Det handlar bara om att stanna till och tänka lite. Visst fan kan vi påverka lite vi med?
Om vi bara tänker efter lite före.

 

Gott nytt år önskar jag Er alla jag nu!

Tror och hoppas jag…

 

… utan krig förstås.

Redigerat av Dark Of Light
  • Gilla 3
Link to comment
Dela på andra sajter

...och på det temat, med det faktum att jag är i princip fullständigt avskild från all annan "social media" förutom detta forum, saknar å det mest grymma både Ricardo och Sebbe - Happy 2023 till de båda.

 

Roger just got toooooo real... herrå! 😄 

Redigerat av Pico
Link to comment
Dela på andra sajter

3 minuter sedan sa Pico:

...och på det temat, med det faktum att jag är i princip fullständigt avskild från all annan "social media" förutom detta forum, saknar å det mesta - grymt mycket både Ricardo och Sebbe - Happy 2023 till de båda.

 

Roger just got toooooo real... herrå! 😄 

Nu, tror det blev rätt.... fuck it! Lev och må är det enda viktiga! 😄

 

Redigerat av Pico
Link to comment
Dela på andra sajter

Gäst
Detta ämne är nu stängt för fler svar.

×
×
  • Skapa ny...