allansson

😆 :lol: 😆 KRAFT PLANTA is teh shaiit Please, let it be a joke... Oh god let it be a joke. 😆

Vilken förlust var värd flest tårar? glöggen eller tangentbordet? Eftersom glöggen var rätt stark och jag redan druckit en del, så var väl glöggen den största förlusten för stunden. Dagen efter var det tangentbordet. Någon vecka senare verkade inte någon av förlusterna så stora. 🙁

Spillde ett glas med hemmagjord glögg över tangentbordet. Blev tvungen att köpa ett nytt, eftersom knapparna klibbade fast. 😛

Låter som du valt fel output på midi-spåret. Markera midi-spåret, och till vänster borde du se en meny. I denna meny borde du se en In- och en Out-lista. I out listan ska du välja det instrument du vill använda, dvs använder du Steinbergs Grand Piano så ska du välja Grand Piano. EDIT: Hatar mitt tangentbord. Vem f*n kan skriva på ett så sladdrigt och dåligt designat tangentbord. 😆

Du får stänga av mattan och sen välja Mallets i Tool Settings -> Drumsticks

Köpte en bas därifrån för ett halvår sen. Inte en skråma på gitarren, även om kartongen var lite tillbucklad. Jag brukar alltid fotografera paketet med mobilen om jag ser att det är lite tillbucklat. Detta sker förstås direkt vid uthämtningsstället.

Tycker det där paketet ser bra ut för en nybörjare.

Köpte fiolen för några år sedan, bara för att jag tyckte att det skulle vara kul att lära sig spela. Men en sträng gick av nästan direkt och jag har inte orkat köpa en ny, så den ligger och samlar dam under sängen just nu. Men en vacker dag...

Gör precis samma sak, förutom att jag ställer skivan i cd-samlingen ovanför min säng. För mig är det en känsla i att äga skivan i hårdformat. Har diskuterat det med både skivsamlande kompisar och folk på andra forum, och av någon anledning så låter skivan bättre när man äger den. 😛 Beror antagligen på att man gjort rätt för sig och förtjänat att lyssna på skivan. De människor som köper de t-shirtarna är nog fans av banden och äger nog oftast skivorna. De har nog även köpt den senaste releasen för fullpris.

Välkommen hit. Är själv en Örebro-son. Eller det är iallafall vad jag säger till alla som inte vet vart Ramsberg ligger. 🙂

Jag gillar idén, trots att jag inte har något band eller någon vilja att just nu gå över demo- eller indiemusik-nivån. En sak jag dock gärna skulle vilja veta om är omständigheterna som fick dig att tänka på denna idé. 🙂 EDIT: En sak jag upptäckte nu, är att Firefox ställer om fönster-storleken på fönstret så fort man försöker lägga till kommentar eller ändra en post. Dessutom börjar alltmer människor vänja sig vid Ajax-gränssnitt på internet (à la Facebook) så det kanske kan vara en grej att kolla upp för att få upp användarvänligheten ytterligare. En länk att kolla upp kan vara denna: http://www.xul.fr/en-xml-ajax.html. Ajax skulle tillåta användarna att ändra på vissa delar av sidan utan att behöva ladda om en hel sida (det bästa exemplet jag kan komma på är som tidigare Facebook, där man kan skriva in sitt personliga meddelande genom att trycka på den personliga texten, och vips så kommer det upp en textruta där man kan skriva vad man vill att texten ska vara).

Men är inte det bara som slave?

Själv har jag klurat på detta om och om igen. Aldrig lyckats att få till det dock. Det jag speciellt gillar är pianots sound. Om någon kommer med några bra tips kommer även jag uppskatta det.

Håller med föregående talare.

Har en Clavinet liggandes på rummet. Vet inte riktigt vilken modell, men jag tror att det är en D6. Måste renoveras, eftersom hammarhuvudena har "smält" och klibbar fast på strängarna. Någon dag då så ska jag nog fixa den dock.

På rak arm kan jag komma på två Springsteen som i vissa stunder av mitt liv, kanske inte fått mig att gråta, men väl fått mina ögon att vattnas. Dessa två låtar är Backstreets och Darkness on the Edge of Town. Dessa slår särskilt hårt när jag tänker på någon kärlek, gammal eller olycklig. Backstreets bär på en stor känsla av svek, med rader såsom: "Blame it on the lies that killed on us or the truth that ran us down You can blame it all on me, Terry It don't matter to me now When the breakdown hit at midnight there was nothing left to say but I hated him and I hated you when you went away" Darkness on the Edge of Town handlar, för mig, lite mer om att upptäcka att ens liv inte alls blivit som man förväntat sig (om det någonsin blir det) och försöka greppa efter halmstrån för att få en andra chans.

sorry...känner att jag måste bumpa (tror inte tråden syns så mkt när den är nitad) glad midsommar förresten Det är fortfarande samma switch, eftersom ett 32-bits system inte klarar av mer än 3 - 3,5 GB ändå. Eller du kanske kör 64-bits XP? För då tror jag inte ens att man ska behöva någon switch. Kan ha fel dock.

Jag är inte så haj på ditt ljudkort, men det kan vara så att du måste gå in i några inställningar i ljudkortets mixer-mjukvara. Se dessutom att den runda knappen på spåret är röd, annars så spelas inget in.

Har just fått hem min nya dator, och du kan ju ana min förvåning när jag ser att vi har nästan identiska burkar. 😉 Jag gick dock på Q6700-processorn, då den har fått väldigt bra kritik, inte minst tack vare att den är lätt att överklocka.

Riktigt bra dokumentär, om ett riktigt bra band (eller som iaf brukade vara det). Den bjuder också på en del skratt. Själv får jag väl slänga till med dessa: The Last Waltz Egentligen en konsertfilm, men med en del intervjuer med medlemmarna i The Band. Den spelades in under deras sista spelning och har gästartister såsom Neil Young och Bob Dylan. Regisserad av ingen mindre än Martin Scorsese. Bob Dylan: No Direction Home Åter igen är det Martin Scorsese som står bakom regin, och återigen gör han det lysande. För alla Bob Dylan-fantaster är denna film fylld med godbitar.

Det är ju möjligt att du faktiskt redan har en strip för SPDIF-ingången. Har du försökt scrolla bland stripparna i PatchMixern?

Om ram-minnet skulle varit fullt så borde du väl ha upplevt lite konstigheter med dina samplade instrument (om du nu har några sådana). En del grjer brukar då skrivas in i välxlingsfilen och om du då har t.ex. ett samplat piano så innebär det att om du skulle slå på en ton med ett visst anslag som hamnat i växlingsfilen så kommer programmet börja hacka ganska mycket, då instrumentet måste läsa tonen från den mycket segare hårddisken. Tyvärr så har jag inget annat än egen erfarenhet att gå på, och jag sitter på 512 Mb i ram (än så länge iaf... kommer få ny dator idag eller imorgon 😉) och det är iaf så jag har upptäckt att CSX3 reagerar när det inte finns ram-minne kvar iaf.

Man kan, om man vill, ha ett midispår i Cubase som skickar sin out-signal till någon Reason-enhet, för att på så sätt spela på Reasons synthar i Cubase. Detta kräver fortfarande att man har Reason som rewire-slave. Detta innebär att man kan exportera sin komponering i Reason som midi och lägga in dem i Cubase för att få alla olika ljud/melodispår på samma ställe. Vet inte om det var det du var ute efter men det som inte hjälper en hjälper en annan.... eller nåt....

Själv så programmerar jag mina trummor med musen, och jag hör alltid att det är programmerat. När jag har spelat vissa låtar för andra har de dock frågat vem som spelade trummor (de jag brukar spela min musik för vet att jag inte har några trummor). Så det kan vara lite som så att det är mycket svårare att höra om det låter naturligt själv, då man själv vet att det inte är naturligt. En sak som jag aldrig lyckats uppnå dock är att få den där eftersläpande och jagande känslan på trummorna. Kanske inte den bästa beskrivningen (vem kan egentligen i ord beskriva ljud, utan att vara onomatopoetisk vilket inte är riktigt tillämpligt i detta sammanhang) men om ni vill förstå vad jag menar så kan ni lyssna på låtar som 'Blow Him Back Into My Arms' av Moneybrother eller valfir låt med trummor från Springsteens album 'Greetings from Asbury Park'. I mina öron låter dessa trummor som om trummisen låg lite, lite bakom och jagade efter musiken.

Ber om ursäkt för det.