JohnRick

LA Scoring Strings någon?

Tycker definitivt du ska uppgradera. Om inte annat så för: * Det slicka interfacet/ytan/designen * Screensets'en som gör att du kan förinställa ett tiotal vyer. * Track inspector som har sjukt bra EQ/comp * Får mkt mindre ont i huvudet av att sitta med X1, än med det dulla 8.5. Sedan gillar jag percussion strip/vocal strip etc också, men det hade väl 8.5 också va?

Åter - glöm inte brittiska GAK (www.gak.co.uk). Kommer f.ö inte in på deras sida på sistone av någon anledning. Gör ni det? De är i alla fall bra mkt billigare än de flesta. I synnerhet lönar det sig när man beställer fler och dyrare grejer (givetvis). Dolphin music (och dv24/7) har jag fått ett uselt intryck av. Min tjej ville beställa en Musicman Bongo i Egyptian Smoke finish, men de tomtarna orkar inte ens replikera, trots att de säger att de ska göra det. Överlag undermålig serviceanda.

Bra val med Truepianos måste jag inflika. Har det själv, vid sidan om NI's samplade. Föredrar dock Diamond-delen i det. Amber är inte mkt att hurra för.

Ja - Thomann är inte bara rosendans och festarus. Har även jag erfarit, om än inte riktigt lika allvarligt.

Självklart! Bodde granne med honom i Bjärnum för 15 år sedan faktiskt. Verkar som att AMS-debatten kring honom har blåst över, men antar att han fortfarande kör samma solo.

Haha! - min gamla hemstad... Känner du Roger T månne?

Ett av Gretsch budget-set funkar också. Catalina är välrenommerat. Dock är bifogad länk bara shellpack som synes. Du kanske kan köpa hårdvara beggat... http://www.thomann.de/se/gretsch_catalina_club_jazz_walnut.htm

13/8!

Folk vill ha "spelade" trummor ja. Men det pratas sällan om att spela samplingarna. Om jag skulle tillhandahålla ett akustiskt alternativ går det bra, men om jag därefter delger att jag använt (förvisso dyra) samplingar tänker fok genast att: "det där kan jag lika bra göra själv". Kan de då det undrar jag? Några alternativ då den avvisande producenten rynkar på näsan åt tjänsten är då att: 1) De helt sonika lägger på midifiler från valfri trumsampler i sin produktion. För det första låter även alla medföljande dylika filer omänskliga (i negativ bemärkelse), och dessutom går det i princip aldrig att skräddarsy dessa. Men de som försöker hamnar då på: 2) Kanske insydda midifiler, eller total MIDI-editering från scratch. Skulle producenten kuna få detta att låta som spelade trummor? Då måste alla velocityvärden tas om hand, alla små nyanser som, faktiskt, triggas, alla markeringar, med viss offset givetvis, och sedan ska det också låta musikaliskt och "spelat". Hörde iofs om något trumprogrammerarmonster som skulle battla Marco Minneman, men det är också den enda jag känner till. Annars återstår: 3) De köper ett bra digitalset och triggar samplingarna själva genom att spela dem. Då krävs det förstås också att de är förhållandevis bra trummisar och det är där jag kommer in. Missförstå mig inte - jag förstår varför man vill ha akustiska trummor om man köper en sådan tjänst men om slutresultatet ändå är oklanderligt, vilken roll spelar det annat än att man själv vet om att det är triggade trummor? Förutsatt att det är så pass bra gjort att det inte går att höra skillnad annat än om man är Bob Katz.

Jag ser din poäng, och har givetvis stött och blött samma punkter. Det jag "egentligen" tar betalt för är främst mitt sväng och musikerskap. Kunder är alla som är villiga att betala för det - och det tar jag då som rätt seriösa producenter. Oavsett om det är hemmapulare eller annat. Har lyssnat på andra siters uppladdade exempel (som är i samma bransch) och känner att jag bör kunna hålla minst samma standard. Jag har i princip allt utom lokal. Av den aledningen funderade jag på möjligheterna till just samplingssvängen till att börja med. Även om det finns risk för det du säger - "JohnRick-ljudet", så kan ju samplingarna också moddas i det oändliga. Och mitt sound ligger mer i de små nyanser som finns i själva spelsättet. Alla kan såklart fixa superior e.d och editera MIDI (eller lägga till midifiler till ngn standardpoplåt), men inte nödvändigtvis lägga tracks via ett digitalset och få till alla 64ths-ghostnotes i en 10-minuters fusionlåt med alla markeringar och få det att låta trovärdigt. Vill jag tro i alla fall.

Det är det här jag menar: Säg att jag gör ett sjukt bra jobb på en funkdänga. Alla är nöjda. Därefter får kund veta att det är samplingar som använts. Tar det då genast emot för vederbörande så fort det faktumet blir känt? Nu kommer jag ju givetvis att vara öppen vad jag använder till vad från början i så fall, men är det just det att man "har använt akustiska trummor" som gör biffen? Om både framförandet och ljudet är grymt, och du absolut inte lyckas höra någon skillnad - vari ligger det negativa? Som att köpa en piratkopia av en Gucciväska gissar jag.

Tack för input. Jag hyser givetvis inga illusioner om att detta skulle bli ett heltidsjobb, men extrapengar som sagt - förutsatt att man hittar kunder. On another note - vad innebär "kvalitet" för dig? Kanske besvarar sig själv, med rätt sound och rätt framförande som svänger oavsett genre. Men är det viktigt att det är akustiska trummor, levererade på minst tio separata wav-filer i 24/96 med turnaround inom 48h t.ex? Om man hade gjort detta med högkvalitativa samplingar i stället (superior/ocean way etc) som självklart hade spelats fram - hade du tänkt annorlunda, även om slutresultatet hade låtit minst lika bra? Har iofs tillgång till båda sätten, men alltid kul att höra.

Detta skriver jag under på, efter att själv ha legat fem år i Lund. Förvisso inom helt andra ämnen, men dock. I övrigt har Mittuniversitet bra distansutbildningar inom m-produktion/ljudteknik har jag förstått?

Kanske under allmänt ändå? Funderat "länge" på att tillhandahålla onlinetjänst för inspelning/pålägg av trummor till allsköns produktioner där folk saknar en gedigen slagverksinsats. Mig veterligen finns det en hel del utländska siter, och även några svenska (drumrec t.ex) som erbjuder tjänsten. Även pluginsiter som voxengo m.fl. Tänkte bara höra lite löst vad ni tror om tillgång och efterfrågan? Jag är inte helt oäven batterist och har x antal exempel från olika stilar att skylta med. Frågan är om det finns pengar i det?

The "Art of mixing" av Dave Gibson är bra för att få bättre pejl på positionering av instrument i en mix. http://www.amazon.co.uk/Art-Mixing-Recording-Engineering-Production/dp/1931140456/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1303820788&sr=8-1 Å andra sidan är "Mixing Audio" ännu bättre, men mer specifik: http://www.amazon.co.uk/Mixing-Audio-Concepts-Practices-Tools/dp/0240520688/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1303821148&sr=1-1

RME kör över allt. Sedan om du behöver det för dina ändamål är ju en helt annan femma. Focusrite är ju också bra. Men RME är tyskst, bäst och vackrast, med stabilaste drivrutinerna dessutom.

Rekommenderar även Winaso och Auslogics för registerrensning.

http://www.kvraudio.com/get.php?mode=results&st=d&c=878

Då hade jag tänkt Roland TD-9 för 17 papp. Har skrivit tidigare i tråden ser jag. Vad gäller ljuden kommer aldrig modulljuden att komma i närheten av de ljud som finns i samplingsbanker nuförtiden (Superior Drummer, BFD, Steven Slate, Ocean Way drums, AD osv), så det är ingen relevant point. Mesh Heads är generellt ansett som "bäst", även om Yamaha nu har TCS-huvv'en på sin nya bebis vilket sägs vara ännu bättre. I alla fall. Själv har jag ett Yamaha DTX-press som jag spelar in med (via samplingar) och det låter då svinbra givetvis. Enda anledning till att jag skulle ta steget "upp" till ett Roland 12KV för 35 papp+ är egentligen bara fyra grejer: * Den akustiska tystnaden: Gummipads låter mer än Mesh heads rent fysiskt. Det stör grannarna, vare sig man tror det eller ej. Believe me. * "Känslan": Men det kommer i så fall bara an på mesh heads som jag i sin tur heller inte är direkt att jämställa med spelkänslan på riktiga trummor då mesh heads har än mer studs. Här har Yamahas TCS-utveckling blivit prisad f.ö. * Antalet zoner/utbyggnadsmöjligheter: Kan ju vara relevant om man vill lägga till extra pukor, chinas, splashbälten osv. Själv har jag både splash och cowbell utöver "standarduppsättning" och det går utmärkt. * Triggningen: Detta är det enda jag tycker spelar roll, och det starkaste argumentet för att välja ett set framför ett annat. I synnerhet om man ska trigga trumbibliotek via datorn. Roland framhäver ju sin "positional sensing" som ska trigga olika beroende på var på skinnet man slår. Förväxla INTE detta med olika "zoner". Men i slutänden gäller att de slag man slår snappas upp, och de svinbilliga seten är då inte att rekommendera. Om du ändå ska lägga ut strax under 20 papp tror jag inte du kommer att misslyckas. Däremot är cymbaler alltid gummi (eller av gummiliknande material) så den känslan är som den är. Har säkert glömt ngt... Just det: köp inte pearl e-drums. Håll dig till Roland eller Yamaha. Drumit 5 kan jag inte uttala mig om, men det har blivit varmt omtalat har jag förstått. Även om det ser för jävligt ut.

* Koppla ditt Roland till din dator medelst ett midi-interface eller en ren midikabel till ljudkortet (midi-in). * Öppna upp din DAW och addera AD som instrument. Välj rätt input i kanalen så att Roland triggar AD (typ Edirol FA-101 - midi in - omni) * Välj befintlig keymap i AD, ELLER - justera MIDI-nummer i din trummodul så att de stämmer överens med rätt instrument i AD, ELLER (ännu bättre), välj "learn"-funktionen för respektive instrument i AD och slå på motsvarande pad på ditt Roland så att den förknippar rätt instrument med rätt pad. Ändring får alltså göras antingen på modulen eller i programmet - därefter sparas.

Dave Gibson säger att klaviatur "alltid" ska mixas från pianistens perspektiv (även om det som bekant inte finns några regler). Vad trummornas läge beträffar finns ju båda skolorna. Själv lägger jag det alltid ur trummisens (mitt) perspektiv. Fördelen där är ju också att den högpitchade hi-haten hamnar till vänster medan klaviaturens höga register ligger till höger. Å andra sidan ska ändå allt funka i mono i slutändan så wtf.

Har också börjat skicka separata kanaler av rubbet när det gäller AD (vilket jag inte gjorde tidigare). Viktigast att komma ihåg är ju då att skicka de "oprocessade" ljuden från AD så att alla effekter är väck (as if).

Jag har drumdial. Tycker den är gjuten. Dock är mina akustiska helt nya och, faktiskt, ospelade (ska invigas strax). Den funkar ju i teorin och rätt bra i praktiken. Stämmer jag en puka i lgh enligt de riktlinjer som medföljer och lite lyssnande går det förvånansvärt snabbt att få till ett rätt bra sound. Sedan är det ändå så att trummorna kan stämma om sig en smula efter ett tag beroende på var de står, hyr nya trummorna/skinnen är och hur väl skinnen har "satt" sig osv. Man bör ändå ha kunskap i hur man vanligtvis stämmer trummor och hur spänningsförhållandena ska/bör vara för att få fram en viss ton/resonans. Drumdial & alla andra dylika hjälpmedel ska ses som just det.

Du kan alltid läsa denna guide: http://www.onlinedrummer.com/forum/index.php?action=printpage;topic=24198.0 Eller denna: http://www.thomann.de/gb/onlineexpert_148.html Själv så föredrar jag minst emperor (two-ply) på toppen. Pinstripe är ananrs tjockare och kan med rätt stämning ge det där feta, "våta ljudet". Sedan är det ju mer hållbart dessutom. Något att ha i åtanke. Har och ett något mindre tjockt i botten. Många kör remo diplomat där. Jag har dock valt ett vanligt ambassador som underskinn på pukorna. Men soundet beror på så mycket. Träet, rummet, stämningen, spelaren och givetvis skinnen. Men en förbisedd grej är the "bearing edges" och hur de är skurna, som t ex den här killen snackar om: http://recordinghacks.com/2009/08/22/how-to-test-drum-bearing-edges/ Kanten på respektive trumma alltså och hur väl skinnet sedan blir "seated".