Jump to content
Annons

Hur svarar DU på frågan "Vad gör du för musik?"


ThomasJ

Recommended Posts

Jag gör snusig boogie woogie, sa jag en gång till min lärare då han frågade vad för musik jag egentligen gjorde. Han svar till det var "Men du Christian, det finns väl ingen bättre musik än självaste tystnaden". Till viss del håller jag med honom. ^^ Och den andra delen inte. Men alltså, hur ska man svara egentligen? Jag spelar allt från Metal, klassisk rock, blues, jazz, akustisk, rockabilly, punkrock och ja. Lite mer. Jag har ingen speciell stil, försöker väl dock skapa en med de influenserna.

Link to comment
Dela på andra sajter

Annons
  • Svar 62
  • Created
  • Senaste svar

Postat mest i detta ämne

Kan man alltså kalla Basshunters sound för fjortis-pop. Och vad är fjortispop?

Hey Monica med den ytterst kompetenta musikern "NICK" är den mest komersiella och bästa låten på mången år....riktigt bra!

Envy and money is the shit... 😄

alltså.. rak kick, offbeat bas, commercial trance lead synth, basshunter som sjunger om dota, och voila, du har fjortistrance

Link to comment
Dela på andra sajter

VÅGA SÄTTA LABELS PÅ SAKER!!!!!

Håller med dig till hundra procent. Bara för att den musik man gör (eller lyssnar på) går att klassificera som "pop" eller "punk" eller "electro" så betyder inte det att den inte kan vara originell. Jag själv gör pop. Det är väl det jag skulle svara om nån frågade och inte verkade bry sig mer än så. Vill de ha ett mer detaljerat svar säger jag kanske "lite experimentell pop med influenser av de här och de här banden". (Vet de inte vilka band det är kan de gå och lägga sig.)

Men att påstå att ens musik inte går att sätta namn på är ju bara töntigt. Allting låter ju mer eller mindre som nånting annat. "Allt möjligt" kan man väl också säga, men det stämmer i 99% av fallen inte. Möjligen "allt möjligt inom genre X, subgenre Y".

Redigerat av Dingbats
Link to comment
Dela på andra sajter

Min musik rör sig främst i genrena pop, soul och ibland lite musical. Konstigare än så behöver det inte vara att svara på vad man gör för musik. Jag gör inte alla sorters musik, eftersom det man gillar bäst att spela, gör man också bäst när man ska göra egna låtar.

Förstår - i likhet med Carle och Dingbats - inte heller varför folk ska hitta på så många konstiga beteckningar och tvångsmässigt försöka undvika att nämna genre som alla känner till. Folk som frågar har oftast ingen aning om några subgenre, så det är inte lönt att försöka låta "fin i kanten" genom att specificera någon sub-subgenre som är totalt okänd utom för en liten klick invigda...

Link to comment
Dela på andra sajter

´Ågår fick jag frågan igen, av en måttligt spydig kille som satt o åt. "Jag har hört att du hållerpå med musik, vad för musik" Jag svarade "Det är svårt att förklara, jag gör musik" han ville veta exakt vilken musik jag pyssla med o han rabbla genrer som en papegojja.

Jag tröttna totalt och fråga vad han äter för mat. Fisk var svaret.

Äter du det varje dag fråga jag`, näää såklart jag inte gör svara han.

Just så är det min musik svara jag.

Hab blidde sur som fan, ja nästan förbannad o hävda attd et inte går att jämnföra.

Jovissst svara jag. Du äter olika mat olika dagar, jag gör olika musik olika dagar.

Han fick nästan panik o sågut att vilja börja slåss med nävar.

Link to comment
Dela på andra sajter

´Ågår fick jag frågan igen, av en måttligt spydig kille som satt o åt. "Jag har hört att du hållerpå med musik, vad för musik" Jag svarade "Det är svårt att förklara, jag gör musik" han ville veta exakt vilken musik jag pyssla med o han rabbla genrer som en papegojja.

Jag tröttna totalt och fråga vad han äter för mat. Fisk var svaret.

Äter du det varje dag fråga jag`, näää såklart jag inte gör svara han.

Just så är det min musik svara jag.

Hab blidde sur som fan, ja nästan förbannad o hävda attd et inte går att jämnföra.

Jovissst svara jag. Du äter olika mat olika dagar, jag gör olika musik olika dagar.

Han fick nästan panik o sågut att vilja börja slåss med nävar.

Någon som ställer en sån dum fråga, är ju inte direkt en person som är nå viktig att göra intryck på, så det är ju sak samma 😛
Redigerat av Opus99
Link to comment
Dela på andra sajter

´Ågår fick jag frågan igen, av en måttligt spydig kille som satt o åt. "Jag har hört att du hållerpå med musik, vad för musik" Jag svarade "Det är svårt att förklara, jag gör musik" han ville veta exakt vilken musik jag pyssla med o han rabbla genrer som en papegojja.

Jag tröttna totalt och fråga vad han äter för mat. Fisk var svaret.

Äter du det varje dag fråga jag`, näää såklart jag inte gör svara han.

Just så är det min musik svara jag.

Hab blidde sur som fan, ja nästan förbannad o hävda attd et inte går att jämnföra.

Jovissst svara jag. Du äter olika mat olika dagar, jag gör olika musik olika dagar.

Han fick nästan panik o sågut att vilja börja slåss med nävar.

Gör du lika mycket doom metal som solskenspop, minimalistisk techno, tradjazz, folkrock och psykedelisk punk?

Link to comment
Dela på andra sajter

Det här är ju ungefär som att fråga: Vilken dialekt talar du med?

Och man drar sig ofta för att svara, för man vet att frågan ställs ofta som ett "mätvärde" liksom, som man sen kommer att få höra en lite snyggt förpackade ifrågasättanden eller nedvärderingar om.

- Tja, jag talar med lite skånsk dialekt. Hurså?

- Jahapp ...

..... ....... .... *pinsam tystnad*

Redigerat av Opus99
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag förstår faktiskt inte varför frågan upplevs dum eller spydig. Är det så farligt?

- ska du med på konsert?

- visst, vad är det för läge?

- skit i det, det är musik.

Jahaja. Jag tycker nog svaret är sämre än frågan.

Eller promotar man sitt band på samma sätt?

Potentiell konsertarrangör:

- Vad lirar ni för musik?

Bandet:

- olika

- jaha?

- *tystnad. sen: -fan vilken dum fråga.

Grattis till giget 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag förstår faktiskt inte varför frågan upplevs dum eller spydig. Är det så farligt?

Mm .. man hör hur du menar. Det är nog lite olika beroende på om man förstår *varför* frågan ställs. Om en krogägare frågar en bandledare så är det ju ofta för att avgöra om han kan ta in dom för spelningar där, och då vet man ju varför han frågar. Man vet svaret på frågan liksom.

Men om jag får veta att någon gillar att köra motorcykel, och sitter och fikar i allmänhet med den snubben vid bordet, så skulle jag ju aldrig ställa frågan "Hur kör du då?". Ställer man den frågan ... ja menar, vad det jag försöker få svar på då? vad är det för undran i mitt huvud om jag frågar så? vad är det för tankegång som leder fram till att jag skulle behöva ställa en sån fråga? så vad ÄR frågan, liksom? vad är svaret? "hur kör du?" kör du åt vänster?, åt höger? kanske lite av båda? kör du fort? långsamt? kör du uppförs backe? harley? japanare? .. vad är det som efterfrågas, egentligen?

Det finns liksom inget konkret som efterfrågas. Det är bara något som nån slänger ur sig. Skitsamma liksom, bara säg nåt .. och så får man se vad man får tillbaka. Men det är inget man direkt undrar över, och man inser inte heller att man just ställt en fråga som är skapligt obesvarbar - kanske på grund av att det är inget som efterfrågas. Det var det jag menade när jag sa att frågan är så dumt ställd. Om man verkligen vill veta, av någon faktisk anledning, så ställer ju inte en person med en halvt fungerande hjärna frågan på det sättet, för man förstår ju mycket väl att man får inget användbart svar tillbaka. Så ställer någon en fråga så, så säger ju det att det är inte direkt någon person man behöver göra intryck på heller. Man behöver inte alls ta frågan på ett dugg allvar liksom.

Musik är ju det man är. Det är ungefär som att fråga "Vem fan är du?". Vad ska man svara?? "tja, jag är jag", eller vadå? 😄 För mig är musik liksom ... vem jag är. Det är uttrycket för vem jag är och vad jag tycker och gör ... så att fråga "vilken musik jag gör" är att fråga lite granna "vem jag är". Och om man svarar att "jag gör sånt" så låter det som jag "bara" gör det, står till 100% för det och inget annat - ofta rentav inte gillar något annat eller förstår mig på något annat. Ofta tolkas det så, men det 'känns' alltid som man säger så. Det är kanske lite så att många vill bli sedd (förstådd) och hörd med sin musik och det man är och gör, och om man går med på att bli fackplacerad så känner man sig negligerad, placerad i 'allmän utövare' facket, förbigången och osynliggjord. Jag vet inte riktigt ..

Redigerat av Opus99
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag får ofta frågan vad för musik jag gör när jag berättar för någon att jag håller på med musik.

Jadu... Musik helt enkelt.

Hur är det för er med den saken?

Slick.

Brukar räcka för att få musikaliska människor intresserade, och alla andra sådär musikjournalistiskt-politiskt-korrekt defensiva. 😄

Link to comment
Dela på andra sajter

Fast jag tycker "Vem är du då?" inte heller är en helt vansinnig fråga. Eller "vad gör du?". Frågan "berätta lite om dig själv" har man ju fått. Och det är klart man kan diskutera en hojåkares hastighetstänk. Och definitivt huruvida han/hon kör HD eller japan; "vad har du för hoj?".

Det är väl goa samtalsämnen över en öl eller fika?

Sen ligger det ju förstås hos den som frågar - och sammanhanget - om hon är intresserad av svaret eller inte. Om frågan ställs arrogant så är det ju skitsamma vilken fråga som ställs, det är arrogant ändå.

tjing

Link to comment
Dela på andra sajter

Endel som ställer frågan ställer den med bättre ord. Tex:Jaha, du gör musik, spelar du nått instrument, eller spelar du i ett band.. Ja jag spelar gitarr i ett band. Jaha, okej, är det rock eller? Nej, vi gör typ dansband.

Då fins det iallafall ett intresse hos frågeställaren att han/hon vill förstå vad för musik jag skapar.

Men som jag jämnförde med mat några inlägg upp så tycker jag ändå att frågan är dum, som sagt "vad äter du" ?

Link to comment
Dela på andra sajter

En del som ställer frågan ställer den med bättre ord. Tex:Jaha, du gör musik, spelar du nått instrument, eller spelar du i ett band.. Ja jag spelar gitarr i ett band. Jaha, okej, är det rock eller? Nej, vi gör typ dansband.

Håller med.

Jag brukade jävlas med folk i min krets med såna där uttryck, ordfällor liksom. Trots att någon såg ut helt som vanligt, så kunde man fråga helt ur tomma luften "Jaha, å hur fan ser Du ut egentligen?". Varenda en såg ut som en fågelholk i nian, för fastän dom ville kontra så visste dom inte vad dom skulle kontra mot liksom. Vart värsta stockningen i halsen.

Som jävulskap och lite kul kan det funka nån gång, men om nån frågar så på fullt allvar, och inte förstår varför det ska vara så svårt för, då blir man lite mörkrädd 🙂

Redigerat av Opus99
Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...