mixopenta

Mitt bästa mixtips blir nog att kontrollyssna i så många system som möjligt och A-B'a, och inte sitta för länge åt gången...å försöka låta bli att hamna i "pattern mode"... /Ulf

Hej, Är det någon som har ett bra tips på hur man snabbt och enkelt programmerar pitchbends i Cubase? Håller på med ett lite dubstep liknande projekt, där i princip varenda ton på ett flertal tracks har pitchbend. Som jag f.n. gör kommer jag att bli färdig 2112. Att klicka i en punkt och dra tar alldeles för lång tid, när man får hålla på och dra musen fram och tillbaka för att hitta rätt pitch. Någon snap verkar inte finnas i det fönstret annat än i tidsled (controller fönstret nedanför pianorollen). Pitchen är heller inte ens angiven i cent, utan nån form av "nano" promillevärde, där ca ett halvt tonsteg anges i 1000(?) nånting. Att spela tracket och spela in bends med hjulet lär ta ungefär samma tid, eftersom alla bends kan vara allt från ett tonsteg till två oktaver upp och/eller ned vilket innebär att man ändå får gå in och editera varje ton iallfall. Det måste finnas nåt mer "snappigt" sätt att kontrollera pitchbend både horisontellt och vertikalt.. /Ulf

Spelar det ens någon roll idag? Det ska ju skråla, fräsa och dista om allting nuförti'n... Från Gitarren/Keyboarden (you name it, harpa/clarinet kanske) ska de in i en distpedal innan den skickas vidare till förstårkaren, som vi också gejnar max, sedan mikar vi upp de me en mik som tål lite dist å SPL och skickar in de i RÖR preampen som vi också mättar me lite dist (bara för å få den därna värmen), sen går de vidare in i daw'en som vi krämar så nära nollan det går (dom där digitaldistspikarna gör inget) När vi har trackat de, slänger vi på en tape saturator som döljer den värsta digitaldisten, på me kompressor me 48dB GR, sen skickar vi de till en buss utrustad me en distplugg/ytterligare kompressor/ampplugg å rörsimulator för å få de där 'trycket'. Ut kommer en fräsande och sprakande matta som vi mättar lite till i masteringen... Tusan så gött de e me lite dist 🙂 /Ulf

Är det bara jag som tycker att ljudet saknar punch och botten? Förvisso har ju alla samma förutsättningar, men många låtar förlorar på att de e sånt satans kasst ljud... /Ulf

Utan att lägga någon värdering i idén med två subbar rakt framifrån, tycker jag fenomenet du beskriver mer låter som problem med rummet snarare än typ och placering av subbaslådan. Att ljud blir svagare resp starkare på vissa punkter i rummet (bordskive fenomenet undantaget), tyder på att rummet inte är tillräckligt akustiskt behandlat. Jag gissar att om du skulle spela upp en 1kHz ton och flytta dig omkring i rummet kommer du att hitta ställen där tonen blir starkare och ställen där tonen blir svagare, eller t om blir helt tyst. Jag skulle rekommendera att kolla upp rummets respons först, och stämma av med basfällor, diffusorer och/eller reflektorer. Sedan efter det, som den lajv-snubbe du är, skulle kanske en mer PA-liknande uppsättning monitorer få dig att känna dig mer bekväm 🙂 Risken är annars att du köper på dig dyra subbaslådor, men upplever samma typ av utsläckning/förtätning av vissa frekvenser /Ulf

Jag tror det råder delade meningar om detta. Ordet "Early reflections" t ex. betyder ju bara ett par spridda ekon som händer före reverbet. Men enligt bl. a. Lexicon, finns inte definitionen "early reflections" - "All reflektion i ett rum ska innefattas i begreppet reverb". Av den anledningen hittar man inte någon specifik parameter i Lexicons produkter som heter "Early Reflections", som man kan hitta i andra somliga fabrikat. Men om man t ex slänger på ett mycket kort delay (typ 5-40ms) på en signal, och ställer in feedbacken så att det uppstår ca tre slag, Signalen kommer att uppfattas som att den har ett visst "rum". Men ska man då kalla detta delay för Reverb? 😳 /U

Jag vet inte om det fungerar.En del böcker om inspelning brukar ha nån sektion om hur örat uppfattar ljud, och då brukar bl.a. detta fenomen beskrivas på det sättet. Men det kanske finns någon som känner sig manad att testa att endast använda sig av eq, volym och panorering för att skapa djup, och sedan presentera här på forumet? ☺️ /U

Det med EQ, Volym, och Panorering bygger på idén om hur örat uppfattar och bedömer avstånd och placering av en ljudkälla. Ett ljud som har mer mellanregister (eller avsaknad av bas och diskant) kommer att upplevas som längre bort i relation till ett ljud som har mindre mellanregister (eller mer bas och diskant). Men om det ska fungera bör nog alla parametrar skruvas till med naturliga proportioner, eftersom det rör sig om en artificiell konstruktion. T.ex ett middigt ljud bör samtidigt vara svagare i relation till ett mer basigt och diskantigt ljud för att konceptet ska fungera. Lägger man det basiga/diskantiga ljudet torrt, och det middiga med bara litet uns rum, kommer det definitvt att skapa djup 🙂 /Ulf

Jag har lite samma problem, fast omvänt. Jag har fått spelat in demos där jag har arrat upp precis allt som alla ska spela. Det tycker jag är skittrist. Jag vill ha input från andra i bandet, annars är det inget band, då är det en artist med ett kompband (som ngn redan sagt). Jag tror det kanske handlar om respekt; Jag menar, tycker du inte att trummisen eller basisten, eller vem det nu månde vara, inte kommer med kreativa idéer, kanske det mer handlar om att du inte tycker dom är tillräckligt bra för att peta i ditt material. Det låter lite så. Det verkar som att du har uppnått perfektion, och det är väl bra, men håller sällan i ett demokratiskt band i längden. Mitt tips är att presentera idéerna för bandet lite mer halvfärdiga, som just idéer. Vem vet, när hela bandet fått laborera tillsammans, kanske ni till slut kommer fram till något ännu mer perfekt. /Ulf

Ja, det hade ju varit en förlust.... ☺️ /U

Och min mening var att om jag hade fått en krona varje gång jag hört det skulle TPB vara överflödig... 😎 /U

Det växer ut trollpäls och hörntänder på mig varje gång jag hör; "Men.... Jag har ju inte råd, hur ska jag annars skaffa mig det jag vill ha"? Tänk vad lämpligt allting skulle vara om det fanns ett PB för allt man inte hade råd med här i livet /Ulf

Som många har varit inne på tror jag inte man kategoriskt kan utesluta det ena tillvägagångssättet som bättre eller sämre än det andra. Det där beror i högsta grad på vad man har för preferenser och/eller behov. Pratar vi hifi, eller pratar vi karaktär? Ett kliniskt hifi ljud kan jag personligen vara utan om det sker på bekostnad av karaktär. Jag själv älskar att omge mig med en massa OOTB junk, som man kan smutsa ned det annars så kliniska, lite själ-lösa "DAW-ljudet". Jag menar, det är så löjligt enkelt att spela in en felfri signal idag att allt man egentligen behöver veta är att röd LED betyder att man ska vrida en ratt ett par snäpp motsols... /Ulf

Det ska väl inte bli Finsk stämning här nu väl? 😳😲 /U

Jag håller med om att resultaten inte höll toppklass, men för mig var det mer förvånande att de olika bidragen inte nämnvärt skiljde sig från varann. I ett annat, Amerikanskt forum jag är med i kan skillnaderna vara astronomiska. Nu har det väl inte förekommit ett evenemang likt detta, men om man lyssnar på låtkritik/feedback avdelningen, kan vissa hålla ren Billboard klass, medan andra låter som man släppt lös en apa på en gammal Casio synt. Jag tror nivån beror på att ingen riktigt hade tagit på sig "proffs-hatten". Ingen visste vad som väntade, än mindre vad som förväntades, och ambitionsnivån kanske i viss mån rent generellt färgades av vissa inlägg innan, som deklarerade att de skulle mixa hellre än bra. Jag tror att nästa tävling, kommer att ta resultaten till nya höjder, och vi kommer att få se (höra) mycket skarpare bidrag. /Ulf

Var det inte Lexicon eller AMS som först introducerade gejtat reverb i en och samma patch - kallad "Non-lin"? Innan hade väl nån kommit på att man kunde göra en effekt av att gejta ett vanligt reverb, (undrar om det var Hugh Padgham som trixade med SSL's talkback mic?) genom att lägga en noisegate efter rummet/reverbet...? Icke linjär lär väl åsyfta svansens icke linjära utklingning... Det var ju ohyggligt populärt på 80-talet, och användes på varannan produktion, om inte mer... /Ulf

Överlag tycker jag den här tävlingen var otroligt rolig och engagerande. Det jag tyckte sämst om är egentligen bara det att jag stundtals blev så förtvivlat orolig över att den skulle urarta i att vi inte skulle kunna hålla oss från att avslöja vems bidrag som var vems, och att den här tiden formligen släpade sig fram 😛 Jag håller med de som vurmar för sluten omröstning, hur man löser det här med löpande reaktioner vet jag inte. Delomgångar, tja varför inte... Lite drygt var det nog att lyssna på låten ett hudratal gånger under mix, sedan ytterligare hundratal vid bedömning och röstning. En sak är säker; Om låten hade genererat Fredde en krona för varje gång den lyssnats på, hade han nog rentav varit miljonär nu.. 😆 En annan sak jag tänker på beträffande material till nästa omgång är att den bör hållas kort. Anledningen till att det faktiskt funkade med 37 bidrag var att låten höll sig under 3 min. Tänk om den hade varit 5 min... 😳 /Ulf

Ok så här löd mina tankegångar (Lessen för romanen): Jag mixar i Cubase och har använt bara de pluggar som följer med, förutom Ampeg SVX och två gratispluggar; Taldub och Poorplate. Den enda ”outboard” jag har använt är ett Lexicon PCM80 för lite ambiens. Jag var lite tveksam till att egentligen delta i tävlingen när jag p g a rummet jag för tillfället har som studio tvingas till att mixa i lurar. Jag har ett par Auratones, i vilka jag stundom brukar kontrollera balanser (när jag är ensam hemma och inte stör övriga familjen), Annars ser arbetsgången ut som så att jag sitter nån timme på kvällen och justerar, drar ned en mp3 på stick och tar med till jobbet, lyssnar och skriver anteckningar till ytterligare justeringar kvällen efter. Att det blev halvtempo var mest en slump, och lite av en sista utväg. När jag började tanka hem filerna blev ju såklart zipfil#1 klar först, och eftersom jag inte kunde vänta tills zipfil#2 var klar laddade jag in spåren från den första, medan den andra tankades hem. Vill minnas att första zipfilen innehöll de flesta gitarrer, backvox samt bas. Det sägs att man bara har 5 sekunder på sig att skapa ett intryck, och intrycket jag fick av låten dessa första sekunder var åt Americana hållet. Lite Country kanske. Faktiskt (jag fattar det inte nu),dessutom lite mörk i karaktären (!?). Jag fick en bild framför mig av ett gäng sittandes runt en brasa på stranden med akustiska gitarrer och sång. Min första intension var att försöka förmedla det där på något sätt. Sedan matade jag in spåren från zipfil#2, med trummor, leadsång, och orgel och då blev det: ”Neeeej! - Vad standard det blev” (leadsången undantagen naturligtvis). Det tog bara någon minut att fatta beslutet att åtminstone trummorna och orgeln skulle väck. Inget av dessa tyckte jag tillförde låten någonting. De var hyfsat väl framförda, men lite - tråkiga. Min tanke då var att göra en akustisk version, men som självfallet inte funkade eftersom alla gitarrerna hade spelats efter ett trumkomp. Trummor: Så sista utvägen blev trots allt att ladda in RMX pluggen och leta komp. Om jag hade bestämt mig för att programmera hade jag sutttit kvar än. Jag hittade ganska omedelbart ett komp som passade in på refrängerna, Och då vände hela konceptet till att försöka styra låten mot något som en av mina favoritgrupper ”Little Feat” skulle ha kunnat gjort. Så fortsättningsvis görs alla avstämningar mot låtar som t ex ”Fat man in the Bathtub”. (fast utan piano och slide då fösstås). Efter att ha tagit del av kritiken skulle jag nog ha vågat laborera lite mer med själva ljuden i den där trumpatchen (Bubbles, nånting tror jag den hette), Det finns ju någon edit funktion, som jag inte begriper mig på, så jag låter oftast patcharna vara som dom är, Jag har alltid varit rädd för att labba för mycket med ljuden i Stylus eftersom jag (fram tills nu) alltid tyckt att den ljudmässigt har hållit måttet och mina försök till tweaks bara har försämrat. De flesta upplevde virveln som lite för ”plonkig” och vass, och så här med facit i hand kunde jag nog ha lagt ned mer tid på att mickla med ljuden. Tamburin och shaker pannades ut höpassade i varsin kanal. Gitarr: Jag kämpade ganska hårt med problemet att mixen hade en tendens att bli lite överrepresenterad i övre mellanregistret, och jag trodde det berodde på gitarrerna som jag upplevde överlag som lite ”plonkiga”. Det är lågpass filter med skärning runt 5k på samtliga gitarrer, plus en liten dipp på 6-8dB mellan 1k5 och 2k. Ändå fick helheten en lätt ”spikig” karaktär. Jag inser nu att trummorna sannolikt var det som ställde till detta fenomen. Först hade jag både dobron och den akustiska påsläppt för ”grundgroove”, men det var nåt med den akustiska som inte riktigt lirade med det övriga, så den förpassades till runda arkivet tillsammans med lite annat. Någon av gitarrerna var inspelad med tre olika mikar, och här valde jag den som var inspelad med bandmikrofon eftersom jag tyckte den lät både fylligast och mjukast. Dobron fick jag redigera och flytta lite för att den skulle passa med de lite mer bakåtlutande trummorna. En av gitarrerna, jag tror det var leadgit, lade jag ampsimulator på bara för att få den lite mer intressant och särskilja sig lite mer från de andra. Jag automatiserade lite panoreringar för att bibehålla vänster/höger balans allteftersom olika gitarrinsatser kom och gick. Bas: På basen slängde jag på Ampeg pluggen med samma patch jag alltid använder ”Deep and sustained”. Efter att jag kört Cubase egna spektrumanalysator på baskaggen gröpte jag ur basspåret där kiken peakade. Efter ampeg pluggen slängde jag på en limiter. Av någon anledning tycker jag limiter alltid verkar fungera bättre på bas än kompressor. Jag har ingen akademisk förankring i påståendet, det är bara en känsla jag har, eller så är det för att jag suger på att skruva kompression. Jag gjorde ett försök att redigera basen så den följde baskaggen mer, men det resulterade bara i att den blev fyrkantig och att svänget försvann. Så jag behöll den som den var spelad, dock förskjuten någon millisekund för svängets skull. Kör: Det fanns tre kör spår som alla fick en släng av Lexicons ADT (Chorus! Därmed basta 😛 ). Och ytterst svagt inmixad. Sedan fick dom sig en släng av samma effekt jag lade på lead sången, En hyfsat kort plate från gratispluggen ”Poorplate” samt ett svagt delay från gratispluggen ”Taldub” (En fullständigt brilljant ekoplugg) Det är på grund av den som min Eventide H3000D står i garaget och samlar damm. De är starkt högpassade nånstans runt 200-250Hz om jag minns rätt, och ganska hårt komprimerade. Leadsång: Här lade jag på kompressor, utgångspunkt tror jag var ”soft jazz vocal”, samt ovan nämnda effekter väldigt, väldigt svagt. Jag tycker nu att det blev lite för mycket av det ändå i slutändan, - jag är ett fan av ganska torr sång. Till en början störde mig ”essen” inte nämnvärt, men eftersom jag dagligen följde tankar och kommentarer på forumet, fick det mig till slut att lägga in Cubase egna de-esser före kompressorn (jag är osäker på om den där de-essern verkligen fungerar – antingen händer inget alls, eller så får nästa snäpp den att döda allt över 1k...) Tydligen så räckte det iallafall inte eftersom en del av kritiken handlade om essig sång. Slutligen så var ju sången lite ”på” eftersom den hade sjungits till dubbelt tempo, så jag fördröjde hela spåret en 64del bakåt i tid. Jag gjorde samma sak med körerna för att få en lite mer avslappnad feeling. Jag kommer inte ihåg om jag hade någon annan eq än högpass på leaden Man skulle kunna tro med tanke på alla gitarrer som fanns, att det skulle finnas gott om utrymme att laborera med dynamiken, men de flesta av mina försök att skapa dynamik genom att låta insatser avlösa varann förblev fruktlösa, eftersom dom liknade varann lite för mycket. Den kanske största kritiken på min mix var att den var ganska händelsefattig och odynamisk och att den liksom segade sig fram. Även om jag till stor del kan hålla med på den punkten, är det nog också lätt att bli lite färgad av att höra 36 versioner av samma låt i 155BPM, och i mitt i allt detta lyssna på en version i 77BPM... Men visst, det är lätt att man i sin ensamhet låter sina egna preferenser styra fokus, och glömma bort andra viktiga aspekter. I de mixsituationer jag befunnit mig i så har det alltid funnits ett band, en producent, eller en annan person med som man använt som bollplank under själva processen, så då får man ju lite olika input just där och då. Slutligen ett stort tack till alla, som gjorde sig besväret att ge feedback! /Ulf

Just det ja! Grattis Limpan till väl förtjänt 1:a plats. Kul och informativt också att läsa om tillvägagångssättet. 😎 Kommer snart med mitt tänk. /Ulf

Tack, alla! Men detta blev faktiskt en överraskning. Efter att jag tagit del av kritiken trodde jag inte skulle få några röster alls. 😊 För den som vill veta hur mitt tänk var, gör jag ett inlägg i den för ämnet avsedda tråden (tyckte mig se att det var någon skapad för det). Stort tack till Joachime för initiativet! Hela den här resan har varit både skojig och lärorik. Tack också till Fredde som bidrog med en välskriven och välinspelad låt. /Ulf

Om det skulle hända kan du ju skylla på lyssningströtthet... 😄

Jag har ingen aning om hur många timmar jag lade ner på det - åtskilliga. Men det är ju för att jag tycker det är så himla roligt. 🥰 Jag hade bestämt mig för vilken mix jag tyckte var bäst redan efter första Soundcloud lyssningen. Men för att ge alla bidrag en chans utförde jag mina egna "del tävlingar", där jag eliminerade efter hand, och fick slutligen fram fyra bidrag som gick till "final". Den som vann den "finalen" var ändå en av två jag hade sållat ut från Soundcloud genomgången. För mig tror jag en bra mix definieras av dess förmåga att ge låten rättvisa i vilket system eller format den än spelas upp i. Själv har jag lyssnat i ett par gamla slitna panasonic in-ear lurar, som totalt saknar basrespons, men eftersom jag lyssnat på musik med dessa lurar ca 8 timmar om dagen i sex års tid har jag en ganska god uppfattning om hur de låter. Hemma har jag lyssnat genom ett par tjugo år gamla AKG K270 lurar + tidvis kortare kontroller genom ett par Auratone 5c. För övrigt exakt samma med vilka jag mixade mitt bidrag. Beträffande frågan om öppen/sluten omröstning tror jag att jag skulle 'rösta' på en sluten omröstning. Som röstare behöver jag inte veta hur alla andra röstar. Däremot ser jag tre möjliga "risker" med öppen omröstning, och det är dels att man kanske eller kanske inte färgas av hur andra röstar, - dels att man kanske hemfaller åt frestelsen att rösta strategiskt. Den tredje risken är när röstningen börjar närma sig sitt slut, och de som inte har bestämt sig kanske - bara för att snabbt få iväg sin röst, röstar på den de har fått känslan av har störst stöd... Men, jag har haft fel förr... 🙂 /Ulf

GAAH!!! Nu är det ingen återvändo...Grymt svårt, men: Bästa Mix: 13 Bästa prod 25 Motivationen lyder: Nr 13 kunde jag helt enkelt inte hitta nåt att klaga på. Den lät jämn och fin, välbalanserad och"punchig" Bästa prod är enkom för den briljanta lösningen av bryggan. Detta tilltag gjorde att låten fick ett lyft efter bryggan - därmed löste en hel del av dynamikproblemet. Minus för disten på leadsången bara, kan vara smaksak, men jag vet inte med tanke på stilen. 😲 /Ulf

Dito, +1 (förutom vinet, dessvärre) /U

Ett fantastiskt forum! Detta har varit ohyggligt lärorikt och perspektiv ingivande, eller upplysande. Nu har jag samlat ihop mina anteckningar, och presenterar dom här nedan. Jag kopierar desvaengers "disclaimer" i fråga om kritiken, i vissa fall hittar man mer att skriva om.i andra känner man sig mer ambivalent. Det mesta som hittills har sagts om mitt bidrag tycker jag är fullständigt befogat, och jag har för avsikt att göra komplement till min mix enligt kritiken, trots att jag har hört låten så där en miljard gånger, och att mixen inte fyller någon som helst funktion annat än för min egen utveckling ☺️ Jag upplever att det generellt är rätt hög kvalitet på samtliga mixar. Jag hade väntat mig större spann mellan den "sämsta" och den "bästa"... Jag har inte bestämt vilken jag ska rösta på än, men det är några dagar kvar...jag för köra min egen MF (mixfestival) med deltävlingar och utröstning tror jag... 😛 1 Bra balans, men just ingen stereoseparation. Den är lite tråkigt mixad, men därigenom har den väl sammanhållna transienter. 2 Bra balans mellan kör och sång. Mixen har dock ingen bredd. Trummorna låter lite knepiga. 3 Bra trumljud. Det är bett i det, utan att dom känns för komprimerade. Det blir behagligt, speciellt i overheaden. Falsettstämman kanske en aning stark. Hyfsad balans annars, även om jag personligen skulle ha vilja haft mer luft i hela mixen. 4 Lite för övertungt trumljud. Det får låten att bli stötig istället för behagligt ”rullande” Bra köttigt gitarrljud. Leadsången är mixad med lite nutidstypisk telefonkaraktär, men jag vet inte om det passar i den här stilen direkt. 6. Bra balans i mixen som helhet. Smakfullt med halvtempo i bryggan. Jag är inte så förtjust i handklappen dock. Det gör att låten får en lite glättig karaktär (jag får en bild av Freddie and the Dreamers och ’You belong to me’ framför mig), och det känns som att Fredde (haha – tänkte inte på namnkopplingen där faktiskt), egentligen inte menar det han sjunger; Ungefär ”Please tell me now”...eller njäe, säg de när/om du har lust...jag bara skojar” 7. Undrar om den där dobron i introt är monokompatibel.?..låter som fasfel i mina öron. Bra ljudbild i grunden, men lite för blöt. 8. När jag hörde ”ambient” introt första gången tänkte jag; ”näää, de passar väl inte!” Men efter att jag lyssnade andra gången tänkte jag att idén inte var så pjåkig ändå. Det som är synd är att den är lite feg. Man skulle ha överdrivit kulturkrocken ännu mer. Lagt ner lite mer jobb på att få de där quirky syntarna och gitarrerna att jobba ihop. Kanske skulle ett mer mekaniskt trumkomp med TR909 samplingar ha förstärkt känslan av Johnny Cash som animerad 3D gubbe. Intressant kulturkrock. 9 Bra bredd i ljudbilden. Placerad i ett hyfsat rum. Emellertid känns trummorna lite överkomprimerade. Bra smäck där nackdelen är att de blir lite för tillplattade. Bra balans. Bra tryck i introgitarren. 10 Bra balans. Bra definition överlag. Sången kanske en aning för stark. Men det som mixen faller på är det lite plastiga orgelljudet. 11. Bra stereoseparation mellan gitarrerna. Bra balans överlag. Mixen känns en aning middig. Lite starka ’s’ i leaden. 12. Bra balans mellan lead och kör. Däremot lider mixen av för mycket delay, medan den i övrigt känns lite torftig. 13. Bra balans och varm och mjuk ljudbild. Lagomt smäck i trummorna. Finns egentligen inget att klaga på direkt. Kanske en aning mer ”köttiga” gitarrer. 14. Bra balans på sången. Lite övertung i overheaden månne. 15. Hyfsad ljudbild. Det som sänker den är en gitarr som är lite för stark, samt lite överutnyttjad choruseffekt. 16 Märkligt nervös effekt på dobron i introt. Bra grundbalans och bra sångljud. Trummorna gör lite väl hysteriska fills från tid till annan. Lite för mycket vass styggdist på en pålagd gitarr för den här stilen kanske. Annars duktigt lirad. 17. Stereo! Grymt bra gitarrljud. Det är säkert bra balans också, men tyvärr går det inte fram så bra i mina lurar, som är det enda jag kan lyssna med. 18. Mixen är ganska klar och ren. Känns en aning ”nasal”. Skulle må bra av trumljud med lite mer kropp. Kanske lite trist och klent ljud i gitarrerna. 19. Tillbakalutad behaglig ljudbild. Det som sänker mixen är den akustiska fillgitarren som har lite för mycket rum och är oproportionellt framträdande. Falsett stämman sticker ut lite väl mycket. 20. Bra balans och behaglig ljudbild. Virveln något pappig och aningens för stark. 21. Stereoseparationen lämnar övrigt att önska. Mixen är lite bumlig. Musitg och fin kompression på gitarrerna, kanske en aning för mycket av det goda bara. 22. Den här mixen har bra separation i djupled. Tyvärr inte på bredden och balanserna är lite ur led. 23. Smakfullt delay på leadsången. Bra lim mellan leadsång och kör. Tyvärr dras mixen med alldeles för mycket chorus som smetar och kletar. 24. Lätt monofierad mix. Skapliga balanser, förutom falsettstämman som är en aning för stark. Saknar definition i botten. 25. Disten på sången gör den redan lite essiga sången ännu värre. Hyfsad stereoseparation. Arret på andra hälften på bryggan var faktiskt lysande. Det blev en mycket mer markerad intensifiering efter bryggans slut tack vare detta. Tyvärr föll det ihop lite på grund av disten på sången. 26. Bra balanserad. Lite väl häftigt trumljud. Sången lite för middig. Dålig stereoseparation. Överlag ger mixen lite väl överkomprimerat intryck. 27. Hyfsad ljudbild med undantag för dobron/akken i första versen. Bra ljud i leadsången. Telefontricket i sticket föll dock inte mig på läppen. 28. Ytterst märklig ljudbild. Skulle funka bra som ”Source music” i en film, eftersom det låter som om ljudet är upptaget med en mik framför TV eller transistorradion. I allt detta låter det ändå som att balansen är rätt hyfsad. 29. Bra definition i basregistret. Cymbalerna är dock lite väl överväldigande. Troligen p g a lite för mycket kompression. Annars är det en mycket tilltalande ljudbild, bra stereoseparation. Intensiteten i breaket direkt efter sticket sjunker kanske lite väl mycket. 30. Känns som det är bra driv. Lite konstiga nivåer här och där. Dålig stereoseparation. Orgeln på bryggan överröstar allt annat. Efter bryggan ligger det en gitarr lite för dominant 31. Hyfsad definition i botten. Trumljuden kanske lite för häftiga för typen av låt. Kören lite svag. Personligen gillar jag inte chorusslöjan. 32. Bra balanserad. Kanske att sången är en aning stark, eller hård. Bra att ta upp stämman i bryggan. 33. Bra balans mellan kör och lead. Dock känns mixen lite instängd. Sångljudet i sig är annars ganska mjukt och bra. 34. Här har man lyckats skapa ett ganska öppet ljud. Kanske skulle man ha backat en aning på rummet. Lite bumlig botten kanske. 35. Det är hyfsat köttigt ljud i gitarrerna (förutom gitarren som kommer in på andra versen som har chorus på sig). På bryggan blir chorusslöjan ännu mer påtaglig. Autotune på sången? Överlag hyfsad balans, men ibland dyker det in någon gitarr som gör att balansen faller. 36 En rätt väl sammanhållen mix, men jag tycker gitarrerna är lite för svaga. Falsettstämman tränger igenom lite väl mycket. 37. Akustiska gitarren är lite stark och stjälper ljudbilden lite. Behagligt sångljud. Orgeln låter kanske lite väl fet i förhållande till gitarrerna. /Ulf