Valle

Men vad ända in i sjubomben är vitsen med en programvara som bearbetar data/information på ett annorlunda sätt än hur den bearbetar informationen under "mixdown"?

Hmm, jag hänger inte med här... Menar du att det man hör innan bounce (färdig mix) inte är detsamma som det man hör efter bounce (mixdown), i låt säga, 44kHz/24bit?

Jo, fast något sådant korkat skulle nog bara komma från någon som bångstyrigt hävdar att det finns en "hörbar skillnad"... Vi andra som antingen är för dumma i huvudet för att inte höra skillnad, eller de som helt enkelt förstår det orimliga i att hävda "hörbar skillnad", skulle aldrig dra paralleller mellan bra/dålig produktion kontra programvara. Eller så var det just det du menade.

En ärlig fråga då: Två programvaror, A och B, läser in en stereofil och låts bounca materialet med samma angivelser för bitdjup, upplösning etc. En tredje programvara läser sedan in de två bouncade filerna, fasvänder den ena, vilket resulterar i total utsläckning. Vilka slutsatser kan man dra av detta?

Jävla party pooper! Joachime var ju på väg med de högupplösta filerna!!! Du kan vinkla det hur du vill och spela hur prestigelös du bara orkar, men bara det att du inte stod ut med den förhållandevis ynka tid som är kvar tills de andra filerna blir tillgängliga säger faktiskt mer än du vill påskina.

You... you... 😄 Njae... REAPERs portabelversion har några detaljer kvar att slipa. Hur är det med ditt musikprograms portabelversion?

Min fråga var en fråga, inte en uppmaning. Jag har nämligen för mig att REAPER har ett problem med relativa/absoluta sökvägar jämte det faktum att olika OS inte alltid tilldelar samma enhetsbeteckning vid varje enskilt anslutningstillfälle. Så om du anger L:\minacoolapluggar som (absolut) sökväg, och OS:et har tilldelat din portabla enhet "M:\", då skiter det sig... En (en aning tveksam, kanske) workaround är att du lägger dina pluggar i REAPER-katalogen -> "/Plugins/FX/*.*". Då skannas pluggarna automatiskt varje gång REAPER startas.

Bra där, gubbar! Låt de yngre fatta att de inte begriper sig på musik ändå, att de är snorungar som bara hasar fötterna efter sig, att den fulländade musikproduktionen från 70- och 80-talet nu håller på att förstöras. ÄVEN om vi gubbar inte drar oss för att använda den "moderna" tekniken. Heja! 🙂

.... Claes

Äh, detta ständiga fisförnämsneglande på amerikanarna. Vi blir ändå aldrig nöjda... Amerikanarna var de första som vågade/lyckades införa den moderna demokratin som sedan alla tyckte var så ballt och ville ta efter. Vi älskar deras musik, bilar, mat, städer, patriotiska ådra och fan vet allt. Men fan "vad dumma di e, di jevvla amerikaborna". Hellre "dum" och självständig än naiv och superdubbelmoralist.

Jag älskar min Yamaha AX-497 (och min föregångare AX-500). Jag mixar som regel med funktionen "Pure Direct" aktiverad, vilket bypassar alla filter och funktioner (färgningar). Oslagbart när man vill få ett hum om hur andra producenter "tänkte" på sina respektive produktioner, och när man använder sig av referensmaterial.

Nej, det görs det antagligen inte alls. Och om du nu måste bittra dig över vad "dina" licenspengar ska och inte ska gå till, rikta din bitterhet mot dina politiker, inte SVT. Och i synnerhet inte mot artisterna.

Korrekt.

Ganska så "predictable" alltihop. Faktiskt.

Jag förstår inte riktigt vad du säger... Men angående mygel så finns det inget sådant i det här sammanhanget. Igen: När regler följs = inget fusk, inget mygel. När regler inte beaktas = fusk och/eller mygel. Vilka regler har inte beaktats, menar du? Ge dig själv en ärlig chans att svara den här gången.

Politik och underhållning hör inte ihop. Det är kanske därför som du smäller av så lätt när det gäller just den här TV-underhållningen.

Slår vad om att du skrev det där med någon sorts app som slumpar ut orden. Igen: När regler följs = inget fusk. När regler inte beaktas = fusk. Vilka regler har inte beaktats?

Det är "underhållning"... SVT sätter regler; reglerna följs = inget fusk.

Korrekt. Inte bara det, olika smak är olika bra.

There's business for ya! "Hjärta och inspiration" får du syssla med på fritiden, eller om du har råd. Borde ju du veta som kör egen business... Edit: Var tvungen att omsluta Hjärta och inspiration med citattecken. Vissa (inte nödvändigtvis du, Frekvensspektrumanalysator) har förmågan att ta allt jag skriver lite för bokstavligt.

Jag tjänar inte en spänn (längre) på min musik. Allt är ideellt idag, om man säger så. Jag är något för lat så här på äldre dagar, men ändå precis lika prestigekåt och tävlingsinriktad som jag alltid varit (mer eller mindre såsom de allra flesta här). Och hade jag fått chansen att kunna tjäna pengar på min musik (igen) och bli sådär snuskigt skitrik och populär – show me where to sign! Idag är jag en grå liten kontorsråtta med tveksam framtid på min nuvarande tjänst. När jag engagerar mig i musikprojekt (som t.ex. Hellvalla Burn eller diverse forumfestivaler) så spenderar jag stora delar av min lediga tid vid DAW:en, alla dagar i veckan, vilket i genomsnitt skulle kunna landa någonstans kring 4 timmar/dag. Mitt hemstudionördande är dock på gott och ont. Jag älskar det, men min fru får ta rätt så mycket ofrivillig ensamtid som hon är obekväm med. Men fan alltså, musiken har varit en del av mitt liv, och skulle hon få för sig dumheten att ställa ultimatum, musiken eller henne, ja...

OK, om det är så att hon "gör allt" själv, så blir summan just – OK. Hon har en mysig röst, dock. I övrigt är det inget märkvärdigare än något som skulle kunna komma från det Pet Shop Boyska huset. Fast... Där finns i och för sig lite inslag av den musik som kommer från det smått geniala musiksnillet Valensia (ej att förväxlas med "mitt" Valenzia 😉). Också en sådan där "tung" människa som ger (det oftast felaktiga) spontanintrycket att ha växt upp ledsen och ensam, och som genom ren vuxenhämnd meddelar omvärlden om sitt livsöde genom helt egenproducerade verk som i normala fall hade förutsatt tio musikaliska hjärnor. MEN JISSES, vilket ordbajseri!

"Vi i Hellvalla" ... Fan, det lät lite som en tidskrift 😄 Att ta mig på allvar är inte lätt. Alltid.

Idag har jag lärt mig att det inte är lätt att ha en referens från 1979 och en från 1995 och tro att man barasådärhurlättsomhelst kan få till en häftig 2012-mix. Grejen är att 1979:an alltid låter mysigare hur man än gör.

Jag sjunger illa nog som det är. Men skulle jag dessutom aldrig göra en omtagning, det vill säga behålla "slasken" – ja, då hade där inte varit många som tog mig på allvar.