Valle

Well, faktum är att han innan han blev musiker redan hade startat sin första business, i comics-branschen (den han drev tillsammans med Steve Coronel). Så visst var han businessman innan han gled in på musiken... Jo, det är sant; det är individuellt. Men ta inte mina ord för det, Gene själv har medgett att det nästan alltid är Paul som kommer "with the goodies", och nästan alltid i sista sekund, dessutom.

Även om jag håller med i det mesta du skrev, så tror jag nog ändå inte att Gene var SÅ beräknande i sitt val av instrument som du vill påskina. Basen "valde" han redan som yngre tonåring, mest på grund av att han såg Paul McCartney som sin absoluta förebild. Ungefär som många av oss gitarrister valde gitarr "bara" för Ace... Dessutom; på sin soloplatta [KISS/Gene 1978] spelar han inte en enda not på basen. Han lirar istället komgitarrerna. Men, som sagt, Gene är bättre businessman än han är musiker. Helt klart. Särskilt med tanke på att de flesta av hans låtar rent kvalitativt inte kommer i närheten av Pauls och Aces.

Något du själv tycker smakar jävligt äckligt.

Jag gör ett nytt försök med en bild nedan. Jag kollade dina bilder/länkar nedan och alla "talar" om bussar som sänder och tar emot. Så, med risk för att upprepa mig: Och den här är till Signia som har lite svårt för att tro på att det jag säger kan vara riktigt:

Å andra sidan: Om fansen "bryr sig" så konsekvent som i (stackars) Britney-fallet, hur kommer det sig att de kan medverka till att fylla arenor för att lyssna på musiker som spelar rentutsagt skitdåligt, sett till framförandet av sång och instrument? KISS är ju, eller i alla fall var, ett sådant band. Rolling Stones är ett annat. Eller så vill experterna mena att fansen inte "hör" själva, utan måste få hjälp av lagstiftningar och äcklig artisthatpropaganda för att reagera på vad som är "icke-äkta" musik. Om Genes syn på "känsla" känner jag inte till så mycket om. Men äkthet är något han snarare har börjat anamma på andra sidan 50-årsstrecket. Gene har tidigare varit ganska noga med att poängtera att det aldrig ska spela någon roll vem som gör vad på t.ex. en skiva, att det är helheten som räknas. När KISS återföreningsplatta Psycho Circus [1998] lanserades som den efterlängtade KISS-plattan med de fyra originalmedlemmarna, så trodde många med mig att det verkligen var med de fyra originalmedlemmarna. Det stämde på endast en eller två låtar... KISS har alltid haft en enorm impact på mig som artist och musiker, i huvudsak när jag var i tonåren. Men jag har aldrig sett KISS som mina exklusiva favoritmusiker; för där får de sina rumpor varma av storheter som t.ex. ABBA, ELO och Queen. Men visst... Ace Frehley har alltid varit en sorts förebild. Jag är osäker på varför, men så är det. Håller med där. Är det något band som har fått ta hård kritik, så är det just KISS. Men det hade/har säkert sina skäl. Som visuellt band får nog KISS anses som Kungar. Men musikaliskt får de nog finna sig i vara endast medelmåttor. Jag tror att de flesta liveplattorna är postbehandlade, mer eller mindre. Men det är väl OK. "Fult" blir det först när man själv postredigerar och samtidigt pekar nedvärderande finger åt andra som också gör det.

Apropå KISS+Mötley Crüe-turnen. Gene "försäkrar" KISS äkthet på scen och ger en liten mediepoängskänga i förbifarten där han förklarar henne som fejk. Han är dessutom så jävla insnöad i sin "äkthet" att han i ett svep råkar dissa KISS turné-hälfter Mötley Crüe: "such an insult to people who paid hard earned money to come see a show live (bla bla bla) ... Get those dancing girls off the stage! ..." (Ungefär @ 0:29-0:56) Till och med Paul (som vet att Mötley Crüe har "dancing girsl" på scen) inser traverklampet och försöker skoja bort det. Men förgäves. Skratt och munpladder dånar, och Gene försöker slutföra sin mening. Lika förgäves. Gene har tydligen bestämt sig att konsumentbedrägeri sker först vid singback. Att han själv står bakom en av rockhistoriens största bluff-live-plattor (Alive!), där det mesta av både hans och Pauls prestationer fick spelas in på nytt i studio, som de sedan höll tyst om under flera år, det är inget att tjafsa om. Så klart.

Verkar som att tråden kryllar av hycklare som jag. Jag har till exempel skitsvårt för att äta lamm (eller rättare sagt, jag vägrar äta det), för att de är så jävla "söta". Men jag kan mumsa i mig nöt, fläsk, fisk och fågel... bara för att sedan klaga på hur illa dessa djur behandlas. Ingen sådan bullshit går hem hos någon som är konsekvent vegetarian/vegan.

Hej, Softie! Det var kanske inte helt uppenbart, men det jag skrev var snarare en åsikt, inget påstående. Man kan ju se det ur ett annat perspektiv: Steinberg har med åren blivit mer lyhörda gentemot sina användare, vilket kanske beror på att det har visat sig vara en bra idé.

Hmm, jag tror jag har tappat dig nu... Du är inte ute efter send/receive, inte efter "folder"- eller group tracks heller, men du vill adressera utgång till en annan kanal... Du får gärna ge ett exempel på vad/hur du menar (fån en annan DAW), så tror jag att det blir lättare. Jag är helt säker på att "din" lösning finns i REAPER. Tänk på att min klicka-dra-släppa-metod bara var en snabb genväg. För mer kontroll, klicka på den aktuella trackens "I/O"-knapp. Och för värsta nördläget, öppna "Routing Matrix" (i View-menyn.) För övrigt är "Track Manager" din bästa vän när du vill ha kontroll över vad som ska och inte ska synas samt mycket mer... (Också i View-menyn.) Har hört om fenomenet förr. Som jag förstår det så ska REAPER+SF fungera hur fint som helst. De gånger det har kärvat sig så har lösningen funnits i inställningar för dels DX (för det är väl SF:s arkitektur, eller?), dels ASIO. Felet är förmodligen Microsofts 😉 Tack! 🙂

He he... Jag såg det där inlägget, men förstod såklart att nonchalerade det kategoriskt. "Plocka hundskit..." etc... Men jag misstänker att en av anledningarna till bortplockningen var för att inte låta mig hinna "hugga" och starta en urartning i tråden... 😄 Det, eller så fick den bussiga inläggsförfattaren dåligt samvete och bad om att inlägget skulle avlägsnas. Om det var upp till mig: Jag gillade inlägget; en "snackis" behöver såväl mot- som medhugg för att leva.

Njao... Is fanns. Det fick bara inte plats, som så mycket annat. Men allt fanns inom räckhåll på ett bord bakom mig som vi hade rullat in från köket, med det absolut nödvändigaste... 😄 Flaskan längst till höger på rullbordet var någon sorts 45%-ig JD "special", sketansjävla god. (Det är min håriga blattearm ni ser där i bild.) Det var en grym fest, helt klart. 99% musiksnack. 0,8% jobbsnack. 0,2% programvara. En hel dags partaj ända in på morgontimmarna. Sedan var det frukost vi tio-såret. Det kändes märkligt tomt efter att gubbarna åkt hem. Is är det förresten bara kärringar som har i sina drinkar.

😄

"Rusty" är najs när man vill ha lite mer kolhydrater i sig (när man nu behöver det)... Egentligen smakar den Drambuie rätt upp och ner, fast liksom lite tunnare... Men, ja, det är en förrädisk liten fucker 😉 Det hade varit en kul grej, absolut. Men i ärlighetens namn, REAPER är ett rätt så okomplicerat program i det avseendet att det inte skiljer sig från dess konkurrenter redigeringstekniskt sett. Styrkan i REAPER ligger i att du kan anpassa allt från gränssnitt till minsta mus-instruktion, från flerstegs-macro till minsta "händelse", allt för att optimera ditt arbete. Och det är ju så individuellt, om du förstår vad jag menar. Men visst, en crashcourse i "anpassning", kanske. For the right price! 😉 Den värmde! 🙂 Fabian kör med fet ironi. Det gör jag också. Och det tänker jag inte be om ursäkt för 🙂

Tack, Larsson, Studio Forums King Of 70s Rock! 😄 Well, ska man gräva djupt i Hellvalla Burns rötter och forndom, så ser man ju faktiskt att ditt namn också figurerar där bland skuggorna... Sparar vi till när bandbiografin Hellvalla Burn, the beast within släpps 2018 någon gång... Se till och få iväg det! 😄 Tidningen skrev ju en finfin recension om II:an... Fan, om SR märker att utomstående börjar trycka på, ja då har de ju inget val. He he... Nåja, önska får man ju. Jag skulle bli utom mig av upphetsning av att få stå på scen och rocka med gubbarna! Ska bara först låta Vallhagen genomgå hypnos, annars kommer han att lobba för spandex på scen... kan se lite avigt ut när man är 40+. Där finns bilder. OM det finns bilder. Jag säger bara: kött, blod och JD...

He he... Njae, det fanns en tid då man var lite busig och något sådant definitivt hade kunnat stå på menyn. Idag är det i huvudsak gubbolja – Jack Daniels – som gäller på rock and roll-fester. Att Burnie hade ont i huvudet berodde nog på att han inte tål sydluft. Här är förresten en bild på välkomstdrinken: Vad vi ser: Jack Daniels, öl, rödvin, Drambuie, kaffe, kolsyrat vatten och så lite Sremska (korv)... Sedan kom huvudrätten. Detta är alltså en bild från mötet. Kanske tar och visar fler en dag.

FJOLLA! 😉 Nä, då inte alls. Att du hör och känner den värmen i våra låtar tar jag som en oerhört fin komplimang samt ett tecken på att vi har gjort ett bra jobb (även om du är ett större fan av II:an 😉). Mötet var magiskt. Definitivt.

😆 En äkta Rock-saga! Glöm inte att peta in någonstans, att det ska göras en skräckfilm där vi innehar huvudrollerna. Jag tänker mig plotten: Nöjesfält, tivoli... en galen vetenskapsman, robotar som liknar oss... ... 😱

He he... 😄 Well, i händelse av en IV:a, så hade jag gärna sett att den blev en hybrid av de tidigare tre; det "rock-and-rolliga" från I:an, låtarnas intensitet från II:an, soundet från III:an. Jag tror definitivt att vi hade kunnat få till en riktigt kanon-produktion där... Jag försökte spela Allan under intervjun. Men Olle är ett "pro" och visste direkt när det var läge att dra mig i öronen och be mig chilla av lite grann 😉

WhooHoo! Alltså, jag har fan nästan gått av på mitten för att inte avslöja att detta skulle ske. Detta är så oerhört kul. Och som jag sa till mina bandkollegor så sent som igår: Det spelar ingen roll hur erfaren eller gammal man blir för sådana här händelser; man är lika förväntansfull som ett barn på julafton. Sitter på jobb, återkommer med mer reflexioner senare. Men vill passa på att tacka, Olle, Mats och Björn för att ha gett Hellvalla Burn den här fina uppmärksamheten.

Bensinpriset skulle varit en fjärdedel av vad det är idag om man ser till hur KPI har utvecklats de senaste 25 åren. Ungefär som att betala 1 200 SEK för en JD.

Sorry, menade inget illa eller att vara oförskämd. Bidrag finns ju i alla dess former; barnbidrag, till exempel.

Fan vad jag hatar <p>:na och <br>:na i den här versionen av forumet.

Skolan och vården är då också statliga, antar jag. Ja. Snacka inte skit. Möjligen behöver du ett konto för att dina klienter ska kunna föra över dina arvodesanspråk samt för eventuella statliga bidrag. Men du kan faktiskt ta ut dem omedelbums och förvara dem i en plåtburk. Men så har vi ju en ljus sida med ränta... Jag som sparare får betalt för att låta banken låna ut mina pengar till andra. Oj, sedär...

Intressant. Vilken vinst då? Varifrån skulle den vinsten komma? Nej, det har du inte.

Bensinen har verkligen haft en avvikande utveckling i förhållande till index och andra varor/tjänster. Jag antar att det har med sossarna att göra och deras extraordinära skattepolitik. Om mitt barnaminne inte missminner mig så passerade bensinen 1 SEK 1978 någon gång, vilket idag skulle motsvara ungefär 4 SEK. Men idag kostar bensinen nästan 16 SEK...