Valle

Bläh! Så fort man nämner "kärlek" i kommersiella sammanhang vill jag bara spy. Utsliten slogan! Typ "vi bakar bröd med kärlek", ändå är brödet fullskjutet med än det ena tillsatsämnet än det andra. En kommersiell produktion är aldrig gjord med kärlek utan att fåfängan eller prestigekåtheten har fått vara med på ett bestämmande hörn. Bedrag eder icke! Men annars, visst. Självklart.

Det gör inte tråden i fråga heller. Din kuklängd är totalt ointressant. Jag lovar.

Jomenvisst är det så att jag inte är purung, faktum är att jag är nästan lika gammal som du. Ett annat faktum är att jag inte försöker framstå som purung. Det vore patetiskt. Men visst kan jag väl tala om Di Gamle som en pekafingergrupp även om jag själv råkar ha åldern inne? Njae, det finns inget program som kan läsa av ljudbilden i Produktion A och applicera samma ljudbild på Produktion B. Själva frekvenskurvan (som förövrigt består av medelvärden) kan givetvis föras över från A till B, men för att det ska låta någorlunda likt måste varje enskild ljudkälla i respektive produktioner ha bearbetats på rimligen samma sätt. Det säger sig självt att man inte kan "ta" soundet från t.ex. Nightwish "Amaranth" och "lägga" ljudet på The Beatles "Penny Lane" och tro att man ska få samma resultat. (Jag vet att du förstår detta, I'm just saying...). Att du tycker det är "fuskverktyg" är rätt så intressant, för det är väl triggning av trummor också, eller? Att referera till just din teknik som "hantverk" och annat som "fusk" ger ju mina resonemang lite poäng. Å andra sidan, tänk på hur dina förebilder fick kämpa och slita hår i sina studios för att åstadkomma vad du rattar fram i ett svep med dina hippa bord... De skulle nog småle lite åt ditt "hantverk"... Fast den här diskussionen hade nog bättre lämpat sig i min tråd Att göra bäst musik bästare.

Must ... resist ... must ... fight ...

Jag hängde inte riktigt med här, sorry. Menar du att folk drar sig för att lyssna på gammal eller ny musik?

GUI:n, skulle jag tippa.

Å jo... Det som väderkvarnarna mastrarna bland annat roar sig med är ju ytterligare justeringar med EQ och allehanda dynamikleksaker som i allra högsta grad "mixas" in i materialet. Med andra ord hade mixteknikern kunnat slänga på de där mastringsleksakerna själv och roat sig med. Känns lite Jurassic Park att behöva ta in en väderkvarn självutnämnd expert med stora, fladdriga superöron för att göra något som varje, någorlunda påläst, mixtekniker idag kan fixa själv. Däremot har jag inget emot att låta mastrare sköta den praktiska överföringen till slutmedium. För det är ändå skittråkigt.

Business => Avtal => fritt att träffa. Kan spela roll. Videon (bilderna) kan innehålla/visa upphovsrättsskyddat material. Det förutsätter förstås att det skyddade materialet exponeras mer än vad som kan anses skäligt för videons syfte. Jag skulle inte tro att YouTube är så korkade att de ordagrant skulle specificera "genom att ladda upp dit material godkänner du att ett tredjeparts-företag får åberopa upphovsrättsanspråk på ditt material". Däremot är jag övertygad om att YouTube någonstans i sina Villkor låter reglera att du får finna dig i att ditt uppladdade material kommer att matchas mot en databas och att ditt material kan bli föremål för rättighetsanspråk från part som anser sig äga hela eller delar av rättigheterna till/i ditt material. IDC är rimligen en tjänst, produkt (eller whatever det vill kallas i avtalet) som tillhandahålls av YouTube och som kan användas fritt av vem som helst.

Jag anar en svag sidospårsvarning i tråden (inte för att det skulle frångå det normala när det gäller mina trådar, men ändå...). Eller så har jag bara uttryckt mig lite slarvigt (inte för att det skulle frångå det normala när det gäller mina trådar, men ändå...). Att hävda att allt minsann lät bättre förr är väl OK i sig, antar jag. Jag (som själv är född 1968) tycker dock inte att det nödvändigtvis lät bättre förr, tvärtom, det blir bara bättre och bättre hela tiden. Däremot fyller gamla Tretow-produktioner mig med en känsla av behag och en önskan om "tänk om det ändå fick lov att låta sådär även idag, utan att det ansågs som 'fel'..." Vidare, att post-60-talister tycker att det förr minsann lät skit om det mesta är också OK i sig, antar jag, och det ligger nog naturliga förklaringar i sådant. Men det som jag tycker verkar så absurt är att just de (inte du, nödvändigtvis) som på 70-talet satt och sa att "fan, vad bra mixat det där är!" använder samma produktion som referens för hur helt eller delvis dålig en mix kan vara idag. Ändå ska det användas den och den micken, för den har aaaalltid varit bäst; ändå ska man envisas med att micka upp de förbannade jävla tonblocken till gitarrförstärkare; ändå ska det mixas genom monster till fysiska mixerkonsoler (gärna något kantnött 80-talsbord med kopplingar till Peter Gabriel); ändå envisas man med att lägga på effekter som ska få det att låta som förr... Oh, well... Alltså, jag försöker inte lösa några problem. Jag reflekterar bara. För övrigt så tycker jag att mastring bör byta namn till slutmix.

OK, har läst lite mer bland fikonsnåren. Konceptet med IDC är ju faktiskt en bra sak i sig. Men att verktyget används i den omfattning som den gör, trots dess uppenbara brister, det känns en aning oseriöst. Det kan jag hålla med om. Vad man personligen tycker om verktyget/förfarandet är dock en sak. Och vi skulle lätt kunna gadda ihop oss och skrika oss hesa, gnälla och förkasta. Det är allas rättighet att få uttrycka åsikter och försöka påverka förändringar. Men så länge verktyget är som det är, så måste man ha i åtanke att allt motstånd kan slås undan av parten med så enkla tag som att slänga i ditt ansikte att du faktiskt godkände villkoren för uppladdning. YouTube är en business, ingen ideell förening. Och det är just så man måste se det. Förresten, företaget som gör anspråk på sina/dina rättigheter, avser anspråket videons ljud eller bild (eller både och)?

Ja.

JJ... Om jag inte är helt jävla fel ute, och du får hemskt gärna rätta mig, så är du en av de ettrigaste, jävla bångstyrare på det här forumet vad gäller anti-anti-pirat.. Am I right? Så, varför är det så hemskt att (dina) pengar går till en part som du har OK:at ska få en del av dina pengar i samband med att du laddar upp ditt "skit" på deras utrymme? 🙂

Nilsson, du fick mig lite där... för svaret är både och. Det finns så klart ingen "statistik". Men visst har väl "de bättre vetande" svängt sig i alla tider om att man minsann inte "mixar med ögonen". En gång i tiden var det sant, idag är det (uttrycket) mer skitnödigt. För alla (som har "släppt" det gamla) vet att en FA är guld värd i mix-sammanhang.

Jävlar, Burnie... Jag var tvungen att "gilla" ditt inlägg. Undrar var Helvetesgrisen säger nu ...

Alltså, jag bara läser ja jävlar mellan raderna hur sugen du är på att få konvertera till REAPER 😉 PS: Alltså, är det fler än jag som tycker att Signia skriver "skitsvårt" (om man beaktar novisens perspektiv)? Förmodligen ej.

Jag tänkte först skriva Di Gamle. Det är på något sätt ursäktat/försvarbart. Man gör bara något för att hedra (eller något annat fint ord) musikkonsten som den en gång har varit. Det är väl kärt?

WhooHoo! 🙂 Det där med "kallt och sterilt" är ju ganska störtskönt, egentligen. För det är ju trots allt "vi", som växte upp med 70-talsmusiken, som lobbade för den där äckliga "midimusiken" (typ WHAM!, [sorry, Claes 😉]). De första samtidsmusikerna som fick sig en skrapa på den tiden var ju trummisarna, för deras värsta fiende hade just trätt fram genom dimmorna, nämligen: kvantiseringen.

Tjenix fan! Jag har märkt lite på gamla människor inom musikranchen (typ, 60-talister) – särskilt bland dem med imponerande kunskaper inom ljud-design/produktion – att de har rätt så bestämda åsikter om hur saker och ting "ska" låta. Det får inte vara för basfattigt; det får inte vara för mycket energikoncentrat kring mid-frekvenserna; det ska vara breeed och fiiin stereobild (o javisst, samtidigt som det ska vara "monokompatibelt"); det får inte förekomma några missljud, spelfel (om än knappt hörbara) är tabu, och man föreslår triggning av "dåliga" trummor. Och så vidare. Och så vidare. I första vändningen ser jag poängen. Men vid närmare eftertanke... De gamla kommer ju från, det vill säga växte upp i, en tid då musiken i flesta fall lät just så som den antibeskrivs ovan. Det var den musiken som fick dem att tänka att "fan, jag vill också bli [rockstar/känd/musikproducent], sådär vill jag också [spela/känna/göra]". Det som förbryllar mig lite... Är det inte ganska fjantroligt att de gamla å ena sidan "värnar" med värja och heder om den fulländade produktionstekniken som den var på 70-talet, å andra sidan har bestämda åsikter om hur det "ska" låta idag med tekniker som aldrig var tänkbara på 70-talet? Typ: När jag växte upp var musiken fulländad. Men med den nya tekniken ska jag [den gamle] visa er hur man mixar ännu bättre... Bara en tanke jag har. Inget att hänga upp sig på.

I tidigare Studio Forum-"tävlingar" har man löst problemet genom att sonika kommentera sitt eget bidrag – för hur stolt och fjärtig man än är, så visst finns där detaljer i ens bidrag som man vet att man hade kunnat göra bättre. Konsten är förstås att man inte trycker ner det i skiten, så som jag brukar göra, för då blir det liksom knas.

Att som novis använda frekvensanalysator (FA) för hjälpmedel vid mixning förutsätter dels att du verkligen unnar dig en stund åt att lära dig att läsa en FA (det går nämligen inte att dra sådär rakt av i en tråd), dels att du har nerver av stål eftersom du kommer att få smaka på en hel del lustigheter från "experterna" som menar att man minsann inte "mixar med ögonen". Själv är jag är semiprofessionell, har nerver av stål och ÄLSKAR min Voxengo SPAN (eller FA:n i GlissEQ). I fucking love it! Jag mixar aldrig enbart med öronen, utan låter faktiskt i många fall min FA mixa åt mig, om man säger så. En FA hjälper mig att "se" vart ljudbilden är på väg. Jag kan jämföra med andra produktioners/ljudkällors frekvenskurvor, etc. Jag sparar tid genom att snabbt som fan nå ett visst sound mot en referenskälla (istället för att idissla på stoltheten och höööra mig fram i lååånga sveeep). Men som sagt; en FA kräver nog lite kunskap. Inte bara själva fenomenet i sig, utan även de många olika inställningarna som följer med en typisk mjukvaru-FA. Reaktionstider, kurvornas lutning, skalor, olika algoritmer, etc. När du väl har blivit polare med din FA, så är det bara att mixa tills ögonen blöder; till lustighetsropen från Di Gamle (de få som är kvar som "bara mixar med öronen"). Nyttiga länkar: Voxengo SPAN http://izotope.fileb..._With_Ozone.pdf http://www.nugenaudi...io_analysis.pdf Lycka till! 🙂

Edit: Nä, nu tänkte jag fel...

Aj aj, synd! The Monkees' musik har jag alltid gillat. Debuten "Last train to Clarksville" rockar än. TV-serien var dock en aning för fjollig för min smak.

Ah, som i att UV-ljus skulle vara teoretiskt synbart, antar jag.

OK, fast låt mig understryka att min förbryllan inte ligger i att programvaran verkligen skulle bete sig sådär, snarare att man (du) faktiskt "upplever" att den gör det.

Tänk bara på en sak när du gör testet: Låt oss säga att du skulle bounca ett spår två gånger efter varandra, där en plugg arbetar utifrån egen "random" och inte strikt efter ljudkällans struktur (t.ex. trumplugg med "humanizer", eller någon modulationsplugg med slumpmässiga frekvenssvepningar), då kommer filerna inte att kunna nollas mot varandra. Säger sig självt. För att göra testet rättvist måste exakt samma ljudkälla/bearbetningsrutin bouncas. Och då kommer du att se att det blir nollat utav bara helvete. Och det oavsett vilken programvara (av de mer namnkunniga) du än väljer att göra bouncningen i.