trombonisten

Det billigaste sättet är troligen att löda om kontakten i stärkaren. Det finns ju nåt där som gör att när du sätter i kabeln så kopplas den interna högtalaren ut. Det borde funka med en liten lödbrygga. Om du nu kan löda eller har en kompis som kan ordna det. // gunnar

En annan sak att fundera över är ju vilken roll man tagit på sig. I andra sammanhang brukar man prata om att befogenhet och ansvar bör gå tillsammans. Alltså, är du ljudtekniker, instrument-tekniker eller producent. Lite fundering på skillnaden. Som producent skulle jag träffa bandet några veckor i förväg och lyssna på dem. Dåliga trummor får ett band inte spela med, kanske är trummisen så dålig så det enda som funkar är att byta ut honom. Allt med en rejäl fundering kring vad som är syftet: är det amatörer som vill spela eller finns det nåt kommersiellt syfte. Är det "bara" dåligt stämda och justerade trummor så tar man dit nån som kan justera och stämma och göra det på plats när den stora konserten sker. Varför inte montera trum-mickar fast på trummorna så att det går fort att sätta upp på scen? Det finns massa annat man kan göra. Som ljudtekniker så är det inte så mycket man kan göra på 30 minuter. Du är där för att få ut ljudet från bandet från scenen. Låter det illa om bandet är så lär det låta illa ut från PA-t också. Kanske kan det vara en lärdom för dem som spelar att förbereda sig bättre. Du kanske kan hjälpa dem till nästa gång genom att göra en liten "utvärdering" av bandet från din synpunkt, kanske en krysslista: stämda trummor () katastrof () ok () perfekt. Kanske ge bandet en inspelning av konserten där de får höra själva hur illa de är synkade och hur illa gitarrerna stämmer. Men det går inte att polera fram det som inte finns, skräp kommer låta skräp. Nå, några tankar. // gunnar

Mina tips 1 - köp begagnat. Samma pris ger högre kvalitet. Om du ändrar dig så kan du sälja utan förlust. 2 - ta med nån som kan spela och som du litar på. Be honom testa, har du ingen aning så har du ingen aning. 3 - ta nån eller några lektioner direkt av en bra lärare ( vilket inte är samma sak som en som spelar bra ) . Du slipper lära fel och sen den mödosamma resan att lära rätt. // Gunnar

Det beror på. Vad skall du ha det till? Och varför är just ett av de två borden du nämnt rätt? Det finns mängder av alternativ. Vilka alternativ som är aktuella beror på vad du tänker göra. Det brukar finnas alldeles utmärkta och numera billiga mixerbord på blocket hela tiden. Lägg till ett ljudkort och du har motsvarande funktioner med minst lika bra kvalitet som zed-bordet men för mindre pengar. Jag köpte just en Studiolive 16-kanalare. Passar perfekt för mina behov. Tänker använda det enbart som live-bord, mixa ut i högtalare och samtidigt spela in i en laptop. Finessen för mig är att det finnas alla effekter jag behöver på plats i bordet. Inga externa effektburkar eller EQ eller sånt. Relativt lätt att bära med sig och enkelt att använda. Tillräckligt bra kvalitet för mina behov. Mixar gör jag i datorn, utan faders, funkar för mig. // Gunnar

Eftersom jag gjort det själv -- glöm inte att sett bakifrån där man löder så är pinnarna på nåt sätt "i olika ordning". Jag vet det och ändå lyckas jag då och löda kablar fel. Det säkra är att alltid mäta efteråt när kabeln är klar och då också kolla att det verkligen är pinne 1 som skärmen är kopplad till. Annars håller jag med, spelar ingen roll med färgen bara det blir "rakt" igenom. // Gunnar

Det finns låga frekvenser och det finns höga frekvenser. Ljud är låga frekvenser. Då är det intressant med kabelns likströmsmotstånd, även kallat resistans. För oss vanliga dödliga spelar det bara roll för högtalarkablar. Högtalarkablar skall vara tjocka för att inte bli varma och smälta isoleringen. Hur tjocka beror på hur mycket effekt du drar igenom, det är skillnad om du har en stärkare på 30W eller en på 5000W. För instrument- och mick-kablar spelar resistansen ingen större roll, det viktiga är i stället att kabeln håller över tiden och att skärmningen är bra gjord. Sen finns det höga frekvenser, en bra bit ovanför ljud. Här beter sig signalen inte som vi är vana vid från låga frekvenser. Vid riktigt höga frekvenser så använder man inte längre kablar utan vågledare, ihåliga rör som signalen går inuti. Men i Audio-sammanhang så stöter man mest på de digitala signalerna som Wordclock, SPDIF eller AES. För den här typen av frekvenser spelar det roll med kabelns impedans, det är den som kan vara till exempel 75 eller 110 Ohm. Orsaken att det spelar roll är att om man kopplar ihop två saker med olika impedans så studsar signalen tillbaka och skapar problem ( vid höga frekvenser beter sig signalerna inte som vi är vana vid ) . Det leder i de här sammanhangen till att det som borde vara "fyrkantiga" digitala signaler blir mer och mer rundade . Olika system är gjorda för olika impedans, något man valde när man bestämde hur systemet skall fungera. Men även här spelar det ingen större roll om kabeln är kort, under 2 meter cirka. AES kan ju vara upp till 300 meter. Förvirring kan uppstå eftersom man mäter de bägge begreppen i Ohm. Men resistans mäts med likström, impedans mäts med växelström. // Gunnar

Metallklumpen till höger är en "mono" kabel-hona, en sån där man kan koppla in en kabel och sen gå vidare till inspelningsgrejerna. Löda själv från botten är vanligen dyrare än att köpa billiga färdiga kablar. Det är oftast ingen skillnad i ljudkvalitet, men dyrare grejor håller längre. Skall du turnera jorden runt i ett år så är det bra om grejerna håller även för hårda tag. Skall du pyssla lite hemma så är du ju försiktig med grejerna och då räcker det med billigt. // Gunnar

Det finns olika sätt att göra de här kablarna på. Berätta först vad du har för något i andra änden så kan vi beskriva hur du enklast gör en kabel. Det skiljer sig lite åt om du har en balanserad ingång på burken eller om det är obalanserat. Mitt tips för att spara problem är att du köper lagom långa balanserade kablar ( balanserad = "stereo"-kontakt i bägge ändar, ungefär som en hörlur, inte som en gitarr-kabel ). Du behöver sen öppna kontakten som skall sitta i mixern och löda om kablarna lite där. Hur du enklast kan löda om kablarna beror på inspelningsgrejen du har i andra änden, det är olika om den har balanserade eller obalanserade ingångar. Därför min fråga. Under tiden titta lite på den här bilden (lånar från en annan tråd) : http://www.hosatech.com/media/document/DOC106.pdf Stick-kontakten till vänster är "stereo", det är en sån du skall löda om. Signalen dyker upp inut kontakten på lödpunkter. De tre lödpunkterna är från vänster: T, R , S. T - engelska för Tip, eller på svenska spetsen R - engelska för Ring, samma på svenska S - engelska för Sleeve, på svenska blir det väl hölje eller ärm eller nåt sånt. Har du aldrig lött förut, börja med att lära dig löda. Hitta lite kablar o kontakter, lödpenna och lödtenn ( från Clas Ohlson funkar utmärkt ) och tärna. Du kan nog hitta på nätet nån bra beskrivning om hur man skall göra. Till en början kommer du att göra dåliga så kallade kall-lödningar, bränna sönder isolering, bränna dig på fingrarna, göra brännmärken i bordet med mera. Man lär sig efter ett tag. RÅD: använd skyddsglasögon när du är nybörjare ( gärna sen också ) -- lödtenn som skvätter i ögonen är inte bra. // Gunnar

Tekniskt har CD mycket bättre kvalitet. Mindre störningar i form av brus och svajning, större frekvensomfång, mindre mätbar distortion. Men det finns de som tycker CD låter "goare". Det finns dock riktigt dåliga spelare, både för CD och LP. Och riktigt bra. Jämför man en riktigt dålig CD-spelare med en riktigt bra LP-spelare så lär LP-n låta bättre. // Gunnar

EQ är kort för Equalizer. Vanligen är det en helt vanlig tonkontroll, bas diskant och kanske några mittfrekvenser. Passiv betyder att det inte finns någon förstärkning i den. Så man kör in en linjesignal, bearbetar den i burken och tar ut en något svagare linjesignal som är "formad" med tonkontrollerna. Det finns mängder av olika sorters burkar med tonkontroller som man kan köpa. Alla låter de mer eller mindre olika. Förr var de viktigare, numera kan vi amatörer göra precis alltihop i datorn. Rent generellt kan man säga att det är lite sämre med en passiv tonkontroll än en med förstärkning, det ställer större krav på grejerna runt omkring. Sen finns det väl en och annan burk som anses låta bättre än andra, räkna med att vi pratar det riktigt höga pris-segmentet då, 30.000:- och uppåt för en stereoburk. // Gunnar

Kan rekommendera Nord Piano som jag själv valde. Låter riktigt bra och har riktigt bra pianoljud, fler finns att ladda ner. Kolla på deras hemsida. // Gunnar

Motif kanske är dynga, aldrig provat, kommer inte prova, inte min grej. Men mängder av andra instrument är topp-klass, kan säga många bra saker om min trombon och min fagott (bägge Yamaha). Önskar jag hade en Yamaha flygel, men det får nog vänta. Clavinova pianon är inte heller fy skam, även om jag sist köpte ett Nord Piano. Skulle inte säga nej om nån slängde en DM2000 mixer efter mig. Motorcyklarna är inte heller helt dåliga, snarare tvärtom. Snöskoter har jag inget behov av i Stockholms innerstad, men de gör såna också har jag sett. Och utombordare till båten. Slutsatsen är väl att de inte gett upp. // Gunnar

Största problemet är fukt. Kylan i sig är vanligen inget problem. Om det är minusgrader och det finns vatten så fryser det till is och kan spräcka saker. Ta in nåt kallt utifrån bilen i ett varmt rum och det kondenseras fukt på alla kalla ytor som har kontakt med cirkulerande luft under tiden grejen värms upp. Fukt kan ge kortslutningar i elektriska saker. Trä i instrument brukar tåla rejält med fukt utan nåt större problem, men tycker inte alltid om för snabba temperaturväxlingar. Det bästa är att låta sakerna värmas upp utan att cirkulerande luft kommer åt, i case eller så. Kondensatormickar helst i plastpåsar tills de blivit varma, SM58-or verkar inte bry sig om nåt nästan alls. // Gunanr

Håller med exakt. Spela efter noter är praktik. Spela utan noter är praktik. Att förstå vilken roll tonen E har i C-durackord är teori. Det krävs oftast både teori och praktik för att det skall bli nåt av musik. Ett litet problem dock är att när man just lärt sig massor av teori så är det svårt att göra nåt praktiskt vettigt av det. Det brukar krävas lite tid för att smälta sakerna och lära sig att bryta reglerna lagom mycket. // Gunnar

2 ljudkort samtidigt kopplade till samma inspelningsprogram? Nästan aldrig. Extremt sällan kan man få det att fungera. Jag har bara sett det hända med två kort från samma tillverkare som lovar att det funkar och berättar hur man skall göra. Det kommer behövas en "synkning" mellan korten, vanligen word-clock. Om du inte kör Apple förstås. Operativsystemet i Apple kan ofta resampla och trixa så att det fungerar. Inte perfekt men ibland tillräckligt bra. // Gunnar

Ett litet citat: Teori är när inget fungerar men man vet exakt varför. Praktik är det fungerar men man inte kan förklara varför. I mitt liv är teori och praktik kombinerat, inget fungerar och jag har ingen aning om varför. Skämt åt sido. Teori utan praktik är värdelöst om det skall bli nåt. Bara praktik inom musikens värld finns det gott om exempel på, punken var ett exempel. Inom vissa "grenar" av musiken handlar (handlade ? ) det nästan bara om teorin, en gren var det som ibland kallas för tolvton. Inom andra är teorin extremt begränsad, punk kan vara ett exempel men även mycket rock som går på en skala och tre ackord. // Gunnar

Det är skillnad mellan olika mickar, även på scen. Men vad som passar just din röst beror på, ... hmm ... , just din röst. Det finns bara ett sätt att ta reda på det och det är genom att prova. Själv har jag aldrig tyckt särskilt bra om Beta58, föredrar nästan alltid den vanliga SM58-an som på scen brukar låta bra på en del röster. På andra röster passar KMS105 riktigt bra, men inte på alla. På några röster och tillfällen har jag haft mycket bra resultat med helt oväntade mickar, bland annat en rundtagande dynamisk AKG mick. De stora tillverkna som Shure, Neumann, Sennheiser har kondingar avsedda för scenbruk. Ävenså Roede och en hel del andra. Alla är de lite mer känsliga för fukt och smuts och slag än den typiska SM58-an, använd dem med lite omtanke med andra ord. Men även med dynamiska mickar finns det en hel massa olika att välja på som låter rejält olika, det är inget som är "unikt" med just kondensatormickar på scen. Kuriosa är att i KMS105 sitter samma mikrofonkapsel som i Neumann KM185. Kanske kan du leka lite med en vanlig småmembrankonding för att få känsla för hur de låter. I slutänden återstår bara att låna / hyra eller liknande för att prova med din egen röst. // Gunnar

Det finns antagligen att köpa. Eller du kan göra själv. Men det går inte från din fråga förstå vad du vill ha för sladd. Berätta vad för saker du vill koppla ihop så kan vi kanske hitta en enkel lösning. Beskriv helt enkelt vilka saker du skall ansluta sladden till i bägge änden. Gärna både märke och modell för det kan skilja sig åt en hel del. // Gunnar

Det dyker upp begagnade Mixwizard ibland på blocket. Det är ett Allen & Heath bord i 19 tums bredd som finns i ett antal varianter. Bordet har varit med ett gäng år och finns i lite olika årgångar, de senare årgångarna kan ha inbyggda effekter ( reverb ). Borden har riktigt bra mickstärkare och är i övrigt riktigt bra ( jag har ett äldre 16:4:2 själv ). Det går att koppla inuti bordet på lite olika sätt för att få direct out före eller efter Eq mm. Standard är före EQ, före fader vilket är perfekt för inspelning. Annars behövs det kanske inte ett speciellt bord med direct out. Det är mycket vanligt på mixerbord med en Insert för effekter. Om man är lite händig är det lätt att löda en "slutande" TRS kontakt (ser ut som en hörlurskontakt stora modellen, man löder ihop T och R) så att man kan tappa ut signalen till inspelning (obalanserat via T + S). Visserligen är det då "bara" obalanserat men det brukar kunna fungera alldeles utmärkt. // Gunnar

Undrar vara du kan hitta 650MB skivor idag? I stort sett alla i vanlig handel är ju 800MB. Skillnaden är att det är fler "spår" på en 800MB skiva och att de därför sitter tätare. En vanlig effekt på äldre CD-spelare är att det funkar i början av skivan men inte mot slutet. // Gunnar

iPOD har D-steg. /G

Snabbt tips kan vara att titta på några färdga byggsatser. I Sverige finns det några firmor som säljer sånt. Exempel: http://www.electrokit.se/ http://www.bhiab.se/perl/index.cgi http://www.conrad.se/ De här "enklare" byggsatser ger inte alltid så himla bra ljud, men det kan vara ett bra sätt att komma igång med tänket att bygga. // gunnar

Hej Johan. Bygga själv är kul. Men man skall vara medveten om att de flesta som bygger gör det för att det är kul, de flesta som använder saker bygger inte. Det är lätt att fastna i själva byggandet istället för att använda. Nå, en budget på 500 kronor per förstärkare räcker som sagt inte till nån Neve. En viktig orsak är att du bara en ingångstransformator kostar kring 1000-lappen. Och Neven har trafo både på ingång och utgång. Nå, det går bra ändå. Det är relativt enkelt att få till en lösning med några transistorer på ingången och en IC för att ta bort common mode och förstärka till linjenivå. Det är några av komponenterna som kommer kosta lite mer, men det blir inte så särskilt mycket totalt. Låda och XLR in och ut kostar en hel del. Nätagg kostar också en hel del, men du kanske kan återanvända en del som du har hemma. Fundera igenom om du behöver 48V fantom-matning till kondensator-mickar. Utan blir lösningen enklare och illigare. Ska se om jag kan hitta några bra scheman att länka till, tar nog några dar dock. // Gunnar

Alla, utom åsnor, är numera överens om att man kan göra riktigt bra saker oavsett vilket program man väljer. Det som spelar roll är andra saker. Det kan vara hur många andra du känner som kan hjälpa till när det strular. Det kan vara om de inbyggda pluggarna är bra nog så du inte kommer köpa några andra. Det kan vara att dina fingrar trycker Ctrl-Y nästan automatiskt för att göra den där editeringen som du gör 1000 gånger i varje låt. Det kan vara att du har 10 PC, men ingen Mac, och programmet inte finns för PC. Eller att du bara tycker illa om färgerna. Eller att du aldrig provat nåt annat. Eller att du byter filer och projekt med nån annan och det blir lättare om ni har samma program. Eller för att du fick köpa en licens billigt som student. Eller för att du betalat så mycket för licensen så att det skulle suga ordentligt om du bytte. Eller alltihop. Eller nåt helt annat. Själv har jag sedan länge använt Samplitude och är nöjd och kommmer fortsätta med det tills jag byter. // Gunnar

Hörru. Kolla lite först. Burken har inte fantommatning. Då krävs minst ett externt aggregat för att ge 48V. Vanligen då en extern preamp. Såna finns, men är inte gratis. // Gunnar