trombonisten

Det underlättar om du detaljerar vad du menar: spela in symfoniorkestrar eller designa CD-omslag, bägge faller under rubriken produktion av musik. Annars är det det vanliga att tänka på för en lokal. Ljus, ljud, luft, el, vatten o avlopp, säkerhet, brandskydd och evakuering. Ljus -- lämpligt mycket, lämpligt riktat och lämplig färg ( med mera ) Ljud -- störas av andra, störa andra, utrustning som stör, balanserad efterklang i rummet. Luft -- tillräckligt luftväxling med uppvärmd / kyld / avfuktad / fuktad, inga drag eller kallras El -- störningsfritt och tillräckligt mycket Vatten o avlopp -- kanske inte aktuellt Säkerhet -- tjyvar finns det Brandskydd o evakuering -- vad kan brinna, hur släckar man det, om det inte går att släcka hur komma bort Jag antar att du funderar mest på ljud just nu. Det är då viktigt att skilja mellan två helt olika problemområden som kräver helt olika lösningar. 1) Störas av andra / störa andra Här handlar det om att "täta" lokalen så att ljud inte kan komma in eller komma ut. Det underlättar om man tänker på det som att lokalen skall vara "vattentät" så att inget kan slinka in eller ut. Den minsta lilla "läcka" eller hål och där slinker ljudet ut. Ljud kan gå rakt igenom väggar, golv o tak så det krävas mer än bara en vanlig vägg. Som alltid är det den sämsta delen i kedjan som bestämmer, så det räcker inte att nån enstaka grej är superbra om de andra är dåliga. -- notera att om lokalen är helt vattentät så blir det ju ingen luftväxling, alltså måste även ventilationen hanteras som en del av frågan 2) Balanserad efterklang i rummet Du vill inte det skall vara kakel på väggarna som i ett badrum, men det skall inte heller vara helt dämpat utan lagom. Det räcker inte att dämpa bara vissa frekvenser, alla frekvenser måste hanteras ungefär lika bra. Klassiskt fel är att klä rummet med matta -- mattan dämpar höga frekvenser men påverkar inte alls låga, resultatet är ett rum som låter "burk". Extra spännande blir det i basen där det kan krävas tjocka lager dämpning, en meter eller mer, för att riktigt få effekt, då blir det inte mycket yta kvar. Kraven är också olika om det skall vara för mixning / mastring eller för inspelning också. -- enkelt test på inspelning: ta en kondensatormick, håll den på armslängsavstånd och gå runt hemma och spela in medans du pratar. Det låter helt olika i badrummet eller trappuppgången jämfört med under ett täcke i sängen. Vilket av dessa ljud passar bäst för din inspelning? Sammantaget blir alltihop en kompromiss: hur bra mot vad det får kosta. Det är enkelt att slösa bort pengar på fel saker som inte ger effekt. Att "balansera" allt för maximal effekt inom en budget av kostnad, tid och yta är en konst. // Gunnar

Claes -- för allas vår skull, sluta mata katten. Då tröttnar han till slut. Det går inte att "vinna" såna debatter och all vi andra har tröttnat för länge, länge sen. Katter och troll finns men bästa sättet att hantera dem är att inte mata dem. Till slut tröttnar dem. Tråden är för övrigt död för länge sen och borde stängas. // Gunnar

Jag har ingen aning. Personligen tycker jag det är en ointressant fråga. Huvudorsaken är att de låga frekvenserna ändå inte går att höra i ett vanligt rum. Det krävs mycket akustikbehandling för att få nåt vettigt från 100 Hz och neråt. En annan orsak är att det inte finns så särskilt mycket att höra över 15000 Hertz. Och nästan alla högtalare kan tillverka ljud mellan 100 och 15000 Hertz. Men det är väldigt få datablad som beskriver vilken distortion högtalaren skapar eller hur mycket extra "ringningar" som kommer ut. Det är alltså enligt min mening helt andra frågor som styr om ett par monitorer passar för det du gör i ditt rum. Nu kan man vara ganska lugn att i stort sett alla högtalare tillverkar ljud och man kan vänja sig vid dem och mixa utmärkt bra på dem. Det finns två orsaker. Den ena är att de som skriver reklammaterial tycker att det är bra. Det verkar finnas människor som läser sånt och tror på det och som köper burkarna som har "mest" prestanda. Och visst, det går ju att mäta, så varför inte skriva om det. Den andra orsaken är att det finns en liten grupp människor som hävdar att det påverkar det man hör. Jag tror inte ett dugg på det, så fråga inte mig hur det skulle påverka. // Gunnar

Det beror på om du skall mixa eller mastra. Jag utgår från att du i första hand skall skapa musik och mixa, inte göra det som kallas mastring ( i det här sammanhanget = slutpolering och koll att hela frekvensregistret är bra ) . Jag föreslår då 1). Detta av flera orsaker. - de flesta som lyssnar hör bara mellanregistret ändå i sina högtalare - det är i mellanregistret det viktigaste ligger - har du en sub krävs det att du akustikbehandlar rummet ordentligt, annars blir det bara kajko ändå Kolla begagnat på blocket.se eller vend.se . Det brukar finnas en hel del där. Fördel med begagnat är att du senare kan sälja dem vidare utan större förluts -- så fort du packat upp grejerna är halva värdet borta annars. // Gunnar

Jag tror tyvärr svaret du fick av Ponderosa var mer förvirrat än hjälpte till. Om elementen är på 8 Ohm så är det kopplat så här o-+-8-+--+-8-+-o ! ! ! ! +-8-+ +-8-+ Med andra ord, första kopplar man två och två parallellt ( = bredvid varandra ). Det motsvara fyra ohm. Sen kopplar du dess 4-ohm i serie ( efter varandra) och då blir det 8 ohm. Det går inte att koppla 4 stycket 8 ohms element så det blir 16 ohm. Vad du kan göra är att använda bara 2 element. Koppla dem i serie så blir det 16 ohm. Två element används då inte, men det behöver inte vara någon nackdel. Ni kan möjligen prova att koppla alla elementen i serie och få 32 ohm. Stärkaren lär inte gå sönder, men det är inte självklart att det låter som bäst. // Gunnar

Shit happens som man brukar säga. Nästan alltid hör man bara om problemen. Själv har jag bara positiva erfarenheter, har nog handlat 15 gånger där. Så maila och beskriv problemet. Min känsla är att de företag man efter hand kommer tycka bäst om är de som löser alla problem smärtfritt. // Gunnar

Ja den duger. Nej den duger inte. Du måste välja själv. Ja eftersom den skickar ut ljudet som du skickar in. Det går att höra ljudet. Det går att mixa. Ja om den kommer fungera för dig. Nej eftersom den inte är en perfekt återgivning. Nej eftersom du måste fixa akustiken i rummet. Nej om den inte kommer fungera för dig. Det är ingen skillnad på det här och andra monitorer i motsvarande klass. Vill du komma åt säkerhet måste du tyvärr gå upp rejält mycket i pris. Det är tyvärr en allvarlig sjukdom som vi drabbas av efter hand -- önskan att ha det bästa och dyraste och svårigheten att förstå att nåt annat ens kan användas. Men det behöver inte betyda att det blir bättre låtar, bättre mixar eller bättre mastrat. Mitt förslag är att du tittar på blocket och handlar en lite dyrare ( och förhoppningsvis bättre ) monitor för samma peng. Optimistiskt borde du betala ungefär halva nypriset för begagnat. // Gunnar

Billebro är inte helt pålitliga och säljer en hel del skräp. Fostexen är väl ungefär vad man kan vänta sig i prisklassen, varken bättre eller sämre. Deras "röda specialpris" är ungefär normalpris på andra ställen, deras "svarta normalpris" är högre än vad man borde betala. // Gunna

Det behöver inte vara skärmat. Det är okänsligt för störningar -- någon volt + låg impedans i luren så det går inte in störningar. Men det är ett säkert kort att köra vanlig mick-kabel, då kan du ju ändra användningen efter hand om det skulle visa sig vara aktuellt. Allmänt sett har jag lärt mig att det lönar sig att dra lite extra anslutningar när man ändå är på plats och drar kabel. // Gunnar

Hejsan. Ville bara säga lycka till. Det är alltid spännande att börja på nåt nytt och mycket att lära sig. Du glömmer berätta om vad du vill spela in och vad du vill göra med inspelningarna. Det gör att det blir närmast omöjligt att ge några svar. Bara några exempel: - ska du spela in ett trumset så räcker det inte med två mickar - ska du "klippa" i materialet så rekommenderar jag inte band, man får då skära med rakblad och sen klistra ihop. Sånt är mycket lättare i en dator - du kan inte räkna med att det kommer låta bättre bara för att du hänger in en bandspelare, det blir inte nåt "vintage ljud" av sig själv utan det kräver en hel del kunskap också och det är tyvärr så att de billigare bandspelarna inte låter särskilt bra. - glöm inte att största delen av det bra "vintage"-ljudet är saker musikern som spelar och hans instrument, kunskap hos teknikern, rummet man spelar in i, mikrofonteknik och mikrofoner. Det är mycket lite som kommer från mixer o bandare i jämförelse. // Gunnar

Det finns hur många sätt som helst att spela in och mixa på. Alla hittar efter hand något som funkar för dem, och det skiljer sig åt. Det enda som egentligen räknas är slutresultatet, hur du kommer dit är helt upp till dig. Här är några tankar om hur man kan göra. 1) Inspelning av akustiska ljud, till exempel sång. Ordna bra akustisk miljö först. Låter det skit i rummet så blir det inte bättre på inspelningen. Dra sen ner förstärkningen så att det blir ett rejält utrymme kvar till nollan. Har du bra förförstärkare och bra 24 bitars AD-omvandlare kan du mycket väl ha -20 dB i topparna utan att det brusar så det stör. Men så fort du går upp till nollan så distar det och låter skit. Exakt var du väljer att lägga dig är helt och hållet en vanesak. Det går alltid att höja eller minska volymen senare i programmet, men det går inte på nåt bra sätt att ta bort klipp. Det finns de som väljer att använda en kompressor redan vid inspelningen, andra väljer att inte ha det. Du väljer. 2) Mixning Även här finns det olika sätt, men jag har hittat ett sätt som funkar för mig. Det bygger på att jag drar upp förstärkningen på lyssningen kraftigt. Mycket över vad jag har när jag lyssnar på musik. Sen mixar jag så att det låter bra på en bekvöm ljudvolym. Det underlättar tycker jag att ha en markering på volymknappen så att den alltid står på samma ställe. Dessutom har jag en enkel ljudnivåmätare ( Clas Ohlson tror jag ) för att få en någorlunda kalibrering av öronen. Lyssna, mät, prova och lär är tipset, men det skall alltid vara öronen som bestämmer vad som är bra. Med så hög förstärkning på lyssningen så hamnar mixen nästan av sig själv på -10dB eller neråt -20dB i topparna och betydligt lägre i RMS nivå. Finessen är att jag mixar med öronen så det låter bra, inte mot vad nån mätare visar. Det finns en stor finess med att mixa utan nån som helst kompressor / limiter på mastern. Kan man få det att låta riktigt bra utan kompression så kommer det låta ännu bättre efter mastring ( återigen, beror på vilken musikstil man talar om ) . Det bästa brukar vara att sen köra ut mixen i floatformat (32 bitars). 3) Mastring Nu ställer jag förstärkningen på lyssning lägre för nu kommer volymen på mixen bli mycket högre. Även här har jag ett märke på volymknappen som stämmer mot en viss ljudnivå vid 0dB. I mastringen kommer jag sen att höja volymen kraftigt jämfört med mixen, upp till toppar nära 0dB. Kompressor, limiter med mera kan vara inblandade för att höja nivån ännu mer utan att det går över 0. Jag brukar limitera till cirka -2dB för att ha lite säkerhetsutrymme. Även här finns det olika sätt och här pågår ju också något som kallas för "loudness war" där olika skivor försöker bröta så mycket som möjligt. Nå, låt oss säga att du väljer själv. Det finns ju faktiskt volymknapp vid uppspelning också. / Gunnar

Den som har ritat bilden har varit lat och bara dragit linjer till de vita tangenterna. De svarta heter sedan antingen höjd # eller sänkt B. Exempelvis heter den svarta tangenten mellan G och A antingen Giss som skrivs G# eller Ass som skrivs Ab. Vilken skrivning man skall välja beror på vilken roll tonen skall ha i ackordet och det beror i sin tur ofta på vilken tonart som gäller just kring ett ackord. Vanligen går väl en låt större delen i samma tonart, till exempel med E som grundtonart, och då E är grundtonart väljer man i stort sett hela tiden att notera med #-tecken. Överkurs: I mer komplicerad musik än tre-ackord rock är det inte alldeles ovanligt att jag som musiker kan få se samma ton stavad på två olika sätt precis efter varandra, kanske först som G# och sen som Ab. Till mig är det då en signal att tonen har bytt roll i ackordet och att jag måste intonera lite annorlunda på de två tonerna. Den ena skall vara lite högre och den andra lite lägre, vilket som gäller kan kräva lite tankeverksamhet och lyssnande för att helt få grepp om. ( Jag spelar antingen trombon eller fagott och på bägge instrumenten kan man höja eller sänka tonen lite grann, ungefär som man kan höja en ton på gitarren genom att dra lite i strängen med fingret på vänster hand ). Gunnar

Varning -- överkurs. Några tankar om Cb. På ett vanligt modernt piano finns ingen knapp för Cb. Det beror på att vi använder en särskild stämning av tonerna som låter lika bra i alla tonarter. Halvtonssteget mellan två toner är exakt lika stort oavsett vilka man väljer. Matematiskt är skillnaden i frekvens alltid lika stor som "tolfte roten ur 2". Problemet är bara att det låter lika falskt oavsett vilken tonart man spelar i. Men det är onekligen en uppfinning. Innan den stämningen uppfanns fanns det andra och det finns också kvar instrument med extra knappar som tillåter att man spelar rena terser. Prova själv om du har ett piano. Spela C och G och sjung sedan durtersen E så vacker du kan. Tryck sen ner E och hör att pianot är annorlunda stämt. Prova sen samma sak med molltersen Eb. Även den är falsk på pianot. ( Kvinten är nästen exakt ren ) . Klassiskt skolade musiker, på instrument eller för den delen körer, är medvetna om det här och spelar / sjunger rena treklanger när det är tänkt så när man inte störs av tangentinstrument. Eller grymma tanke, instrument som är ostämda i alla tonarter som gitarrer. ;-) Om Örgryte kyrkas barockorgel: "Orglarna var vid denna tid stämda i medeltonsstämning, en underbar stämning som lät treklangerna klinga med rena stora terser, och gjorde klingande verklighet av föreställningen om att treklangen respresenterade den fullständiga harmonin och därmed symboliserade treenigheten. Denna stämning ville man inte undvara! Men den medförde begränsningar eftersom den endast medgav spel i sju tonarter. Den nya musiken krävde fler tonarter, varför man löste problemet genom att bygga in fler toner och motsvarande, fler tangenter i oktaven. Så spelade t.ex. Matthias Weckmann på Jacobiorgeln i vokal- och instrumentalmusiken, med hjälp av subsemitonerna rena treklanger t.o.m. i Fiss-dur, och musikerna i sin tur intonerade rent, harmoniskt och färgrikt i den nya musikens modulationer." // Gunnar

Fukt låter som en rimlig förklaring. Se till att micken hänger luftigt, och avvakta några dagar. Det löser sig då troligen. Fukt kan lägga sig på membranet eller på elekroniken eller komma in mellan membran och bakplatta. Det torkar men kan ta lite tid. Spott och snus o sånt ökar känsligheten för fukt men behöver inte vara nåt problem i övrigt. Försök inte göra rent membran själv, sannolikheten att det blir bra är mycket liten. // Gunnar

Kort svar. Du behöver koppla upp ett virtuellt instrument i Cubase (VSTi) som tar emot Midi signalen och gör om den till ljud. // Gunnar

Mina gissningar, byggt delvis på fördomar, delvis på erfarenhet. Vanligen mycket mindre än en dator. En dator drar från 75 till 300 watt. De flesta monitorer du köper idag har förstärkare som drar mycket lite ström innan musiken kommer till. Kanske kring 15 Watt. När du sen kör musiken tillkommer det effekt, men lägg till 10W så blir det rejält med ljud. Det är vanligen klass D slutsteg och då går kanske 90% av effekten över till högtalaren, bara 10% blir värme i stärkardelen. Det finns undantag, jag har ett par ATC där förstärkarna går delvis i klass A och därför bränner massa energi även när det inte skapas nåt ljud. (Förstärkarklass har inget med "kvalitet" att göra, bara olika sätt att göra saker på. Och som varje ingenjör vet så är det alltid en fråga om kompromisser, välj nåt här så påverkar det nåt annat där... : klass A -- transistorerna drar ström hela tiden. Används vanligen bara i ingångsstegen på mikrofonförstärkare även om det finns undantag. klass AB -- transistorerna drar ström bara halva cykeln, med ett litet överlapp i mitten. Vanligt på äldre effektförstärkare. klass D -- switchande förstärkning. Finessen är väldigt hög effektivitet, dvs väldigt lite värme. Nästan undantagslöst det som används i både enklare och dyrare monitorer numera. Brukade förr i tiden (sådär 20 år sen) låta illa men det är sedan länge löst. ) // Gunnar

Steg 1) Mikrofon Från mikrofonen till mixern skall det gå en XLR-XLR kabel (XLR brukar vi kalla kablarna med tre små piggar). Det här är en standard kabel som du borde ha fått med när du köpte mixern eller mikrofonen. Mikrofonen skall gå in en mikrofoningång och det skall vara fantommatning på. -- min gissning är att detta är rätt. Steg 2) Från mixern till datorns ljudkort -- ingången Från mixern till datorns ljudkort måste du ha en specialkabel. Det är en "liten" kontakt in i datorn, jag gissar att den är mono + matning till mikrofon. Du behöver då en lämplig kabel från mixerns utgång till datorn. Sen behöver du "koppla" rätt i mixern. Signalerna skall flöda från mikrofonförstärkaren till utgången som datorn är kopplad till. -- min gissning är att det är kabeln som är fel ... det kommer nog fler steg, men börja där. // Gunnar

Spela in pianot på två olika spår? Ett för långa toner och ett för korta? // Gunnar

Ett tips, byggt på egen erfarenhet. Tejpa alla kablar. Massa Gaffa-tejp. Och köp Gaffa, inte Silver-tejp. Skillnaden är att silvertejpen lämnar kletigt, kladdigt klister på kablar och golv. // Gunnar

Spontant skulle jag säga att det inte blir perfekt med två mickar. Det är alltför olika krav på de olika delarna. Min erfarenhet är också att man inte skall göra för mycket affär av inspelningen, det är när det händer och de personer som är på plats som är det viktigaste. Stör inte genom att springa runt och fixa en massa teknik utan låt det ske på plats. Jag skulle angripa det genom att sätta upp ett mickstativ med min stereouppsättning i ORTF. Du kan använda 012-orna i njure för det. Det är inte så himla blodigt vilken uppsättning du använder eftersom akustiken är så blöt men kolla lite på nätet. Och prova att sätta upp allting hemma först. Några meter ner i mittgången brukar vara vettigt. Vill du ha en perfekt inspelning, typ det man hör på radio P1 i söndagsgundstjänsten så går det åt betydligt fler mickar. Och antingen en mixer eller flerkanals inspelning. Prästens tal och brudparet svar kräver varsin kanal. Orgeln och församlingens sång minst två andra mickar. Bandet som spelar i PA kräver nog sådär 10 mickar för att bli bra. Och då har du tagit över alltihop och förstört vigseln -- gör inte det. // Gunnar

Köp ingen ny. Köp en begagnad. 103-an är ganska vanlig på blocket / vend / tradera. // gunnar

Härligt. Det ser ju ut som nåt från en splatter-rysare! Är det kakel på väggarna? Det blir till att jobba på en hel del. Härlig utmaning. Det gäller nog att tänka först, rita upp grejerna och sen räkna så att kostnaderna inte drar iväg alldeles. Ett särskilt problem är ventilation -- rummen måste ha sån. Och ljudet letar sig gärna igenom ventilationstrummor. Åt bägge hållen. Så ljuddämpare i både till- och frånluften. Inte alldeles enkelt. Hur funderar du kring nödutgång är också en fråga. Längst in i en källare utan nödutgång när det brinner är ingen höjdare. Skall du undvika att bli störd och undvika att störa så är det rum-i-rummet som gäller. Flytande golv och sen en låda ovanpå det med både väggar o tak. Dubbelt gips, isolering, gips igen. Antagligen dubbla, ljudklassade dörrar. Tätt som en ubåt + glöm inte ventilationen. Fundera på hur många dB det skall dämpa innan du börjar. Det blir inte gratis så det lönar sig nog att lägga en slant på att ta hjälp av proffs med konstruktionen. Räcker det med att fixa till det värsta av akustiken så är det mycket enklare. Men då kommer grannarna störa plus att du stör dem. Kan vara ett stort eller litet problem men det vet du mer om. // Gunnar

Tätt skall det inte vara. Eftersom ni inte kör med vetenskapligt räknande så använd lite varierande luftspalt, det kan inte skada. Tips är att sätta skivor tvärs hörn (vägg-vägg, vägg-tak), då blir det en triangelformad luftspalt bakom av sig själv. // Gunnar

Att få ett perfekt ljud är svårt. Men ni kan komma en bra bit på vägen rätt så billigt och enkelt. Räcker det så är ni nöjda, räcker det inte så får ni väl gå vidare sen. Ekot i lokalen beror på att det är råa betongytor. Ljud som träffar väggar / tak / golv studsar tillbaka och gör det många gångar. Vad ni vill göra är att dämpa ekot. Ett vanligt fel är att tro att det räcker med tunna textilier som mattor eller draperier för att dämpa ekot. Problemet är att det bara fungerar för höga frekvenser. Mellanregister och bas kommer ha precis lika mycket eko. Har man massa tunna textilier överallt blir ljudet i rummet mörkt och luddigt. Vad ni behöver göra är att hitta sätt att dämpa även de lite lägre frekvenserna. Rent allmänt för mellanregistret behövs det tjockare dämpmaterial än textilier. Det är vanligt att använda isolerskivor typ glasfiber eller mineralull för att dämpa mellanregistret. Kanske kan ni hitta något billigt överskott eller på ett byggvaruhus. Bäst effekt får man ofta genom att montera skivan av dämpmaterial med en luftspalt på 5 till 15 centimeter från väggen. Då kan det gå åt lite virke. Men eftersom ni ändå inte tänker angripa det vetenskapligt så är det väl bara att se vad det blir. En en annan sak är att både glasfiber och mineralull kliar när man får det på huden. Det är rätt lätt att "damm" rivs upp ur skivorna i luften så det är trevligt att slå in dem i lite tyg för att minska den risken. Sist körde jag med billigaste bomullslakanen från Ikea. Hur mycket som är lagom är svårt att säga. Men räkna med att täcka minst en femtedel av väggarna med sån här dämpning för att få bra effekt. Lämna övriga delar av väggen som ren betong, textilier dämpar bara diskanten och det är balansen vi är ute efter. I taket hänger man gärna dämpning också. Kanske kan ni hitta begagnade takplattor, såna där med små hål i och hänga upp. Annars går det med isolerskivor även här. Fantasi och letande på skroten sparar pengar, om det inte blir helt perfekt så blir det i alla fall bättre. Andra bra saker för dämpningen är soffor eller sängar med rejält mycket stoppning. Ett sätt att tänka är att behålla en vägg helt odämpad och sedan dämpa alla de andra väggarna. Det brukar göra att rummet känns mer levande att spela i, helt dämpat blir inget roligt. Nå, slutligen den låga basen. Här krävs det tyvärr helt andra åtgärder i form av basfällor. Om de inte skall bli enormt stora så är de "avstämda" till en viss frekvens och skall ni veta vilken frekvens som skall dämpas så måste man mäta även om det går att komma en bit genom att räkna. Mitt förslag är att ni helt enkelt struntar i det just nu. Rejält med mellanregisterdämpning kommer minska basen en del bara det. // Gunnar

Du kan prova här: http://www.ckrecording.com/ http://www.ltu.se/mme/d24789/d24793/d6321/1.2913 //gunnar