Signia

Det finns bevisbara skillnader i hur olika DAWs låter. Det är troligt att en del, som lyssnar på det sättet, kan förnimma sådana skillnader långt borta - särskilt om dom jobbar i en DAW med hög distortion och bouncar samma spår flera gånger med offline processning å sånt. MEn i 99,9% av fallen så märker man det inte, såvida man inte bouncar samma spår 20 ggr. Varför är det så? Det finns det ingen som vet. Ingen vet varför olika sorterad källkod orsakar olika klang i mjukvaror. Teorier kan finnas, men ingen vet säkert. Det är samma med digitala masterklockor och digitala kablar med. Digitala kablar skickar bara ljuskoder, men ändå låter olika märken olika - diskret olika, men dock. Och som sagts, skillnaden är i princip försumbar. Man bör inte välja en DAW baserat på inlästa intryck av ljudkvalitet. Att vissa säger "Oh, shit, jag skulle AAAldrig köra med Sonar/Nuendo/Fruity ... den låter ju skiiit", det säger man oftast för att skapa ett intryck av högre status än alla andra, att man skulle veta något som ingen av de som läser vet. Så det är alltid en obalanserad sak att säga som man kan borsta av som mjäll på axeln.

http://jumbofiles.com/ Jag som var otålig redan på dagen, blev inte ikväll heller

🙂 Holy shit, vilka beröm. I'm honored. 🙂Måste varit att det var så sent, bara då man är zombiefierad nog för att få ur sig nåt läsvärt.

Näää, sprenda över filen till nån som laddar upp den då, vill inte vänta till ikväll .. 😏 fick ju upp lusten när du frestade sådär .. *mutter*

A, dé é ju lysande, sickan. 😎 Även om man mest är nyfiken på bidragen så låter nog hela två veckors röstningstid länge för många. Det är nog inte tillräckligt många som är inne på studioforum bara en gång varannan vecka, för att det ska göra någon avgörande skillnad från en veckas röstningstid - kan man tycka. Men spännande. 37? Shit, vikken ... mixosaurus-fil. Hoppas dropbox servrar är utvilade .. Fast jag gick irån det sättet. För mig vart det en osäkerhetsfaktor. Om man jobbade väldigt systematiskt så eliminerade man i alla fall att det kan låta skit - även om det kanske inte låter super jämt. Slumpen kunde lika gärna göra att det lät kanon, eller kalkon. Det är just den där kalkon-risken jag är rädd för. Men som du säger, det verkar bli dåligt om man tar det för långt ut åt endera hållet. Alla ska ju göra på det sätt dom känner får ut det bästa ur dom. Galna vetenskapsmän har ju mer att förlora, dom har ingen ursäkt om det inte funkar 😛

Du jämför med mestadels kommersiella releaser? Då är det nog en större täthet i mixen som du är ute efter. Det behöver du inte öka den interna volymen för att göra, utan du behöver bara åstadkomma en betydligt tätare mix, en jämnare mix. Det kan du göra genom att komprimera de enskilda spåren aningen mer, även skära bort lite av de mest framträdande frekvenserna i varje spår, använda mängder med volym-automation och på många spår lite lätt limiting. Att öka tätheten är detsamma som att sabotera de enskilda instrumenten för täthetens bästa. Så för att ändå bibehålla så bra ljud som möjligt, medan man plattar sönder saker, är det viktigt att man skär bort det perifera, det minst nödvändiga först. Det kräver lite planering och medvetenhet.

Typ samma som att fråga varför alla skåningar talar med liknande tonfall. Människor härmar sin omgivning, för allt som är omkring oss tolkar vi som det enda möjliga när vi är små. Är man 'annorlunda', dvs om man bryter mot den lokala uppfattningen om hur man ska vara/göra/låta/se ut - oavsett man detta är mer pragmatiskt bättre eller inte - då blir man utstött, så folk har inte så mycket val ens, och det känner små barn av snabbt som fan i livet. Skillnaden mellan Gary och BB här, är att Gary sjunger tonerna/fraserna utefter hur han känner för ögonblicket. Men hur han känner för ögonblicket, och historien han berättar genom låten, går inte nödvändigtvis hand i hand. Han tänker hela tiden trioler och ligger alltid platt på slaget, det hörs hela tiden. BB däremot, har ägnat lite tanke åt situationen som låten berättar om, och han liksom 'kliver in i' en av rollfigurerna som låten cirklar runt, agerar skådespelare liksom musikant på en och samma gång. Kolla hållningen, släpper ner händerna på ett förnärmat sätt, som den person han ska föreställa som klagar/skäller, och han nästan talar mer än sjunger fraserna. Han går in i rollen, själv, och härsknar till lite. På ett seminarium jag var på, sa en afro-amerikansk föreläsare till unga trummisen: "Man, stop banging on the beat for me. I know perfectly well where the beat is, so you don't need to dictate it to me. Even if you stop playing it, the beat will still keep going, and we will both know where it is. Instead, tell me something, play me something, something I didn't know, something I haven't heard before, say what you need to say. Just please, stop saying 'here is the beat, here is the beat, here is the beat, here is the beat!" 😄 Skillnaden i rytmik, i det här fallet, är att BB tänker inte trioler som Gary, och han ligger inte platt på beatet som Gary. BB dikterar inte beatet för oss. Vi vet ändå alla var det är, kan man nästan höra honom mena. Takten liksom lunkar på, tyst, i bakhuvet, utan att man behöver tänka på det. Så BB kan dra vilka räkor han vill utan att han förlorar beatet, såväl melodiskt som textmässigt, frasera över taktlinjerna t.o.m. Men han - och vi - känner liksom var beatet är ändå. Man känner det i kroppen, om man "lyssnar".

Frågan hur Maestro kommer fram till att det låter 'för svagt'? Det är ju bara höja på Volume på förstärkaren annars 🙂

Kanske. Rent praktiskt skulle det ta <1 minut i Wavelab med batchprocessorn.Äh, det är bara vi som är otåliga ändåså .. Kan medföra att några enstaka bidrag låter aningens mindre hårt/luddigt i vissa register 16 bitar än 24. Det är väl inte direkt den mest avgörande detaljen, om man säger så.

Köra ner alla bidrag till samma snittvolym och konvertera till 16 bitar (inkl dithering) .. det var väl det som skulle göras?

haha ...

Har aldrig deltagit i nån s.k. studiofestival .. men det måste väl vara samma problem med röstning där? Hur löser man det där? Det får gärna röstas och ha sig så alla känner att dom kan acceptera sättet det sker på ... även om det vore synd att låta poäng-system ta överhanden. Tror de flesta är mest nyfiken på hur andra har tolkat olika detaljer och vilja möjligheter andra har lyckas mjölkat ur råmaterialet. Kan ge en hel del aha-upplevelser, och introducera nya sätt att tänka på.

Tror fan jag ska börja experimentera med en ny vana. För, när allt städjobbet i mixen är klart och alla instrument är neutrala och bra, så slår man ner reglarna och börja ställa nivåer, bredd och rymd (reverb) från noll. Men den tempmix man liksom formar fram på vägen dit, den lyckas man alltid göra bättre än vad man får ut av att startar om från noll. Den låter .... mer relevant, mer kärnfull, har en känsla, personlighet, vilket man (jag) aldrig får till efter man börjat om från noll igen. Man tror man har sån kontroll ... men.... nä. Det är lite som den där tråden om när man ska sjunga sin demolåt i en "riktig" studio, då låter det hur grått som helst jämfört med slaskinspelningen hemma. Ska fasen börja testa det .. köra ut en "framväxt" mix först, och sen slå ner reglarna och köra "metodiskt" ... se vilken av dom två metoderna som kontinuerligt ger bättre resultat.

Ska Joachime ta bort dom röster som röstar på sitt egna, då blir det en del personer vars röster bara stryks .. röster som inte kommer med överhuvudtaget. Lite knäppt ...

Hittills idag, har jag bara lärt mig att alla väckarklockor ska döööö ... 😠

Naturligtvis skulle jävla Sprend fucka upp och börja jävlas kl 23:56 .. 😠 Men nu är skiten inne. Det var längesen man lämnade ifrån sig en så slarvig mix. Upphovsmannen kommer mörda en. Och allt är Cruchers fel .. med sitt inlägg förut! 😑 Ska i alla fall bli kul att höra ...

va glad Fredde ska bli, av all 'konstruktiv kritik' 😛

Har hört dom en gång. Jag gillade dom inte, men det var mest för deras karaktär, inte att dom skulle låta mindre detaljerat eller så. I min bok tillhör dom samma personlighetstyp som de flesta KrK högtalare har, även många Genelec och flera andra märken. Jag upplever dom som oförlåtande, vassa och hårda i ljudet, och ljudet kommer inte "ut" ur högtalar-kabinetten och öppnar upp sig i rummet, utan kommer liksom där inifrån kabinetten hela tiden. Men många kör på det soundet. Genelec 1029 t.ex. är en klassiker, som är väldigt detaljerade, men låter hårt, kallt och instängt enligt min åsikt. Flera på forumet verkar gilla KrK med. Fostex PM är mer åt det hållet än åt motsatta hållet, som jag ser det.

🤪 å jag tyckte JAG höll reda på nördigt mycket detaljer

Blir en kl23:50 leverans för mig tror jag ...

Eller Komplott, fan vet, växlar snabbt

Lika festligt varje år med melodifestivaltrådarna. Varje år hörs föraktande fnysningar från sina håll. Men de flesta tunga melodifestival-föraktarna på studioforum hänger gärna och mycket i dom här trådarna, deltar och följer med i vad som händer. Och dom kör inte ens hatkampanjer. Så är det väl typ varje år? Människan är komplex 🙂

Mm, med dagens nivåer man måste reglera varje enskild kanals dynamik med noggrann precision, för att alla kanaler ska samarbeta till att få upp nivån utan att det slår över. Men det där med omfånget mellan lägsta och högsta volym, det brukar ge sig självt. Är snittnivån något för låg kan man testa höja dom svagare partierna lite, istället för att minska alla omfång proportionerligt. 🙂

Beror på materialet. Bob Katz K-system är en bra fingervisare tycker jag. K-12 för broadcasting eller hårt hoptryckta presentationer, K-14 för pop/rock musik, och K-20 för akustisk och film. Ju högre snittvolym, desto mindre plats för varians inom materialet finns ju. Att sen en del populärmusik idag ligger på -4 och -5 rms innan radio-kompressionen kommer på .... ja ... vad ska man säga... vad ska vi med 24 bitar till? snart behöver vi bara 12, eller 8 .. Men om nivån går upp och ner som en del i sången så är det bättre att köra volymautomation på dom partierna - höja upp det låga lite - än att köra kompression. Man får upp snittvolymen då, utan att saker mosas sönder när nivån går upp sen. Det är sällan jag finner mig i sitsen att behöva skära mer än typ 2-3 db. Vilken nivå musiken ska få i slutändan bestämmer ju teknikern vid mixningen. Kan ju inte mixa runt 20 rms och sen komma till mastringen och säga "pressa ihop det här till -9 rms". Glöm det. Jag försöker mixa högst 3db under den avsedda slutnivån - högst. Oftast är det mindre.

Att experimentera - även att misslyckas - är ju att lära 🙂 Med ett lätt reverb, eller kanske om du rentav sätter upp ett par stereomickar och fångar upp rummet med och sen lägger dom spåren väldigt svagt i bakgrunden, så kommer breddfrågan inte att vara ett problem. Det, eller på sin höjd ett mycket diskret chorus/flanger på gitarren. Så föreslår jag. Det finns liksom ingen risk för att det kommer att låta skit om du kör båda i mitten med lite diskret "atmosfär" runtom.