Signia

Kör ja fast så är det ofta för att jag avvikit ut i väggrenen och kommit ner i diket. Har omärkt lämnat mitt-filen, glidit ifrån den idé jag började bygga upp. Blivit närsynt och tappat överblicken, helhetsbilden. Så ja behöver bara återta överblicken om var ja är och var ja är på väg vs vart jag var på väg; återkoppla, radera allt urspårat material, gå tillbaka några steg i utvecklingen. Det kräver förstås att man har gjort sig en ganska klar i bild i skallen redan från början, och det är väl inte alla som jobbar så. Det där du skrev - "Låten jag äntligen skulle slå igenom med /../ Det var dags att göra nåt seriöst av det" - låter som nåt som bara ställer till det för dig. Gör en låt för vad den är, och undvik att låta andra förhoppningar diktera.

Känner till företeelsen. Det finns i många DAWs och videoredigeringsprogram, och är en funktionalitet som ofta kallas "Ripple editing", att avståndet mellan enskilda klipp ska vara detsamma även efter flyttning. Kan inte Sonar, men I de flesta program kan man stänga av (eller ändra funktionaliteten för) Ripple editing. Och i de flesta program så är det en funktion som sitter lätt tillgänglig - alltså nån knapp eller högerklick, nåt sånt. För det är en funktion som redigerare konstant sätter på och av, beroende på vilken redigering dom ska göra för ögonblicket. Sök efter Ripple Editing, eller vilket namn den funktionaliteten har i just Sonar.

Första man bör veta då är att de flesta som är inne på elektronisk musik gillar inte titeln EDM 😛 Kolla dokumentärer på Youtube. Finns en del bra där, kolla efter "Pump up the volume" dokumentären t.ex. Se till att gå tillbaka till rötterna, mitten på 80 och början av House-eran - Importes butiken och The Warehouse i Chicago - och jobba dig framåt i tiden därifrån, följ musikens utveckling och alla förgreningar, t.ex. hur Derrik May inspirerades av House till att utveckla dess aggressiva kusin Techno, och så vidare därifrån m.m. Elektronisk dansmusik är idag så uppblandad att gränserna mellan tidigare stilar, skolor och genrer är i princip borta (det är därför samlingsnamnet Electronic Dance Music - EDM - börjat användas. Ofta därför "EDM" inte gillas med). Så om man kliver in på bara t.ex. techno, djungle, acid osv så fattar man inte var gränserna mellan 'denna' genre och andra genrer går, vad som utmärker genren; inte om man utgår ifrån dagsläget och 7-8 bakåt i tiden. Så, gå tillbaka till rötterna, börja från början. Då får man ihop det lättare. Då utmärkte sig stilarna relativt tydligt.

Vi i ända in i h-e har DU haft för lurar innan?! 😄 Recensiooooon! 🙂

Om det är frågan om att uppskatta pris, så kan man försöka få till en 'pris per låt' överenskommelse med ljudteknikern, istället för kronor per timme. Då blir priset förutsägbart.

En halv DAW? 🙂 Tufft. Känner igen mig lite, men själv blev man hjärndöd bara av enkla plugins. Tröttnade fort. Trodde man kunde skräddarsy allt för helt egna ändamål, men fastnade i dagar på enkla ringmodulatorer ☺️.Svårt att förstå hur dom stora namnen gör, men dom kan säkert ha team av utbildade yrkesmänniskor som jobbar på samma sak numera; och utgår från mallar dessutom. Svårt att se hur det skulle gå annars. Programmerarna behöver ju inte vara musikaliskt bevandrade alls, egentligen. Så länge dom får tydliga instruktioner så. Apropå det, vad t.ex. Waves och andra gör när dom klonar analog apparatur, som TS nämnde, skulle spontant gissa att det är nån intrikat kombination av matematisk konvolution och fasta moduler som modulerar varandra sinsemellan. Det där som PME nämnde ovan, med SPICE, det kände iaf inte jag till sen innan. Det kan ju ge en bild eller två om hur processerna under motorhuven kan utformas. Själv kan jag inte reparera bilen när det under motorhuven krånglar, men det hindrar en inte från att köra bil helt okej ändå 😎

Kan dra det grundläggande iaf (Om nån ser en miss, så korrigera gärna): Traditionellt gör man det i programmeringsspråket C++. Oftast behövs ett sk. SDK - Software Development Kit - ifrån det företag som skapat plugin-standarden du vill göra. Ska du göra plugin i VST-format, då knatar du till Steinberg och hämtar deras VST SDK. Kitet innehåller bl.a. färdigprogrammerade moduler och bibliotek (kod-stycken) som du själv skriver C++ kod i förhållande till, och SDK innehåller ofta hjälpfiler och annat matnyttigt m.m. Man måste programmera precist för att det ska funka, och SDK är viktig nyckel till att förstå hur du måste göra koden. Sist behöver du ett IDE, ett program som sammanställer din C++ kod till specifik fil eller program - typ Microsoft Visual Studio. Lite ingenjörs-tänk skadar inte heller. En analog equalizer fungerar ju genom att skapa en intern rundgång inom ett avgränsat frekvensområde. Då förstärks volymen för detta frekvensområde i förhållande till omkringliggande frekvensområden. Genom att fasvända den processen, så blir det en utsläckning av frekvensområdet, så den utvalda frekvensen försvagas i volym i förhållande till omkringliggande frekvensområden. Många gör på samma sätt för att skapa en plugin EQ: använder C++ till att skapa funktioner och rutter som orsakar intern rundgång för ett utvalt frekvensområde, välja fasriktning osv osv. Man skapar både rutiner, som ruttar signalen genom olika stadier, och sen även de funktioner och "miljöer" som varje stadium ska utöva på signalen osv. Man gör det när man knattrar kod i IDEn. Man inkluderar oftast klasser och moduler från SDK, och kan lägga till grafik för plugin-interfacet osv, och sen kompilera ut resultatet på datorn. I fallet VST så måste en VST-plugin på Windows vara en DLL-fil, så då är det en sån fil du kompilerar ihop din kod till. Genom att lägga DLL-filen i en mapp som DAW/Ljudprogrammet genomsöker efter VST-plugins, så laddas den in i programmet automatiskt och blir tillgänglig. Andra plugin-format funkar på liknande eller andra sätt. Ett virtuellt instrument som använder samplingar är typ samma sak: en plugin. Bara att man ofta hanterar ljud-datan som 'extern data'. Ljud-datan bakas ofta inte in i pluginen, utan sparas utanför pluggen och laddas/läses in av plugin-instrumentet efter behov. Även den funktionaliteten måste man själv skapa, kodmässigt. Ljud-datan är oftast PCM-format - som wav/aif - fast ofta i manipulerade fil-containrar - bl.a. för att skydda från direktkopiering. När man gjort sin plugin så finns det verktyg för att "Porta" pluginen till nästan alla andra plugin-format. Annars skulle man ju tvingas skriva typ 10 plugins bara för att göra samma plugin tillgänglig för olika plattformar och plugin-standards. Alltså: hämta SDK, förstå C++ programmering, fixa ett program att göra program i (IDE) och sen programmera och kompilera ut resultatet till avsett format. Det här är det traditionella, men det finns simplare sätt. T.ex. Synthedit, som använder färdigprogrammerade detaljer som man sätter ihop likt mekano och sen sparar ut som plugin. Andra halvt liknande exempel är Synthmaker, Pluggo Max/Msp, Sonicbirth, Usine, Maize m.fl. Tyvärr är det väldigt svårt att hitta grundläggande hjälp i hur man börjar. Men forumet på KVR Audio huserar en stor mängd folk som gör plugins själva, allt från nybörjare till de mest välkända namnen.

STIMs avtal med Youtube omges av sekretess, och det gäller även stora delar av hur det tekniskt går till. Överlag är det Youtube som rapporterar till STIM och STIM i sin tur jämför med sin egna databas av medlemmar och registrerade verk. Exakt hur det här går till, är hemligt. Verkar som att man själv måste se till att det man laddar upp på Youtube blir identifierat som- och sammankopplat med det verk som STIM har registrerat hos sig. Att se till att den wav/aif-fil man laddar upp har ISRC-koden inbäddad som metadata verkar vara ett bra sätt för att låten ska identifieras av Youtubes automatiska content-ID system; identifieras som ett verk som är upphovsrättsskyddat via endera STIM eller IFPI. ISRC-koden verkar dock inte vara samma som Youtubes Content-ID. ISRC-kod ska du ha fått från IFPI (man får det ibland via aggregator, distributör el dyl) vid tryckningen/publiceringen av ditt verk. Kom dock ihåg att att ISRC är identifierare för en specifik inspelning av ett verk, men inte för verket självt - inte din intellektuella/konstnärliga skapelse.

En tämligen säker klassiker är att ställa ett M/S par i "dirigent-position". Standard hos SVT och SR m.fl. Då får du inga fasproblem heller. Man kan fylla på genom att sätta 1-2 mickar längre bak, så du fångar upp lite närhet från de som sitter långt bak ned. Men inte omni, då riskerar du fasproblem mot M/S. Basen och gitarrerna kommer vilja höra varandra, spela ihop. Dom är som bas/trummor/rytmgitarr i ett pop/rockband, ankaret i ensemblen. Så sprid ut dragspelarna runt dessa 3. Fråga ifall övriga spelar i olika stämföring eller dylikt, för isf kan du gruppera dom efter det, så alla som spelar i samma stämgrupp sitter ihop och hör varandra bra. Vad som blir ljudstarkast beror lite på rummet, men ljudsvagast blir nog fiol och bas (förutsätter det är ståbas?). Det som i studio-inspelning kallas "läckage", kallas vid live-inspelning för "akustik". Spela in musikerna 'genom' rummet så att säga, för dom spelar utefter hur dom upplever sig själva i rummet. Ju mer "nära" signaler desto mer syntetiskt och vingligt kommer det kännas. Rummet är en naturlig kompressor, påverkar t.o.m. musikernas händer och anslag. Låt det låta lite som det faktiskt låter, o undvik sockra ljudet i efterhand. Är det publik på plats så sätt upp ett mickpar riktat bakåt med, alltså mot publiken/ut mot mitten av rummet så du får med stämningen och atmosfären. Brukar även ta upp en hel del behagligt rumsreverb. Har själv ingen stor vana vid live-inspelningar. Generella förslag bara. Lycka till!

Jag vägrar använda den! Absolut fulaste plugg jag sett i hela mitt liv. Jag kväljs när jag ser den. 🤪 Men jag har provat den. Den låter inte dumt. Vladg är seriös och har även gjort Limiter nr6 som är lite 'underground' mojo limiter och väldigt omtyckt av många. Jag nämnde väl att Molot är fuul!?

Röstningssystemet 2015 fungerade inte korrekt. Alla röster kanske inte kom in. Det bekräftar SVT idag, efter intern utredning. http://www.svt.se/me...-strulade-appen

Fint! 🙂 Blir mer och mer sugen att testa släppa saker enligt EBU R 128, men .. vågar fasen inte. Inte än. Känns som det finns för många tillämpningar av musiken där nivån inte autokorrigeras - än. Om folk har sin "må bra" playlist i Iphonen t.ex. och alla låtar i listan konverterats från annat medium eller nätköp, så kommer de flesta låtar ligga förhållandevis högt i volym. Mitt i listan kommer en låt man själv gjort och låter inte ens hälften så högt, så lyssnaren måste höja rejält, varenda gång ens låt kommer. Irritationsmoment nr 1 liksom. Sen kommer efterkommande låt och blir svinhög i volym (eftersom vederbörande glömt sänka volymen igen) så folk panikartat greppar efter volymratten på telefon, blir irriterade. Klar risk att man sorteras bort från listan bara därför. Ingen bra reklam. Men radio, Itunes, Youtube, Spotify och en del andra tjänster autokorrigerar nu. Det blir bättre.

Nu har STIMs avtal med Youtube tagit ännu ett steg framåt. STIM har börjat betala ut streamingintäkter från Youtube till sina medlemmar - fr.o.m. oktober 2013 och framåt. Det är dock stelt fortfarande. T.ex. det gäller bara streaming i Europa, och intäkter under 200kr kommer inte betalas ut utan blir innestående tills man når över tröskeln. Även andra fyrkantigheter finns, men kan förhoppningsvis rundas av inom en snar framtid. https://www.stim.se/...outube-pengarna Här finns STIMs 'långa' info gällande Youtube: https://stim.se/sv/o...-fragor/youtube

Det tycker jag iaf, plus att EZ har större utbud av expansioner/stilar. Men AD är inte långt efter. Tycker AD har lite bättre cymbaler m.m. Låter mer rumsriktiga, mindre färdigproducerade än EZ.

Började tidigt, då man inte hade pengar att köpa bra grejor själv. Föräldrarna trodde bara man ville ha 'dyra' högtalare/lurar för att showa för polarna, så det kunde man glömma 😛 Men skälet var ju att man hade liksom märkt att det som lät bra hemma på stereon lät sällan likadant i andra system. Och när man förstår att vad man hör - vid mixplatsen - inte är hur det låter 'på riktigt', och inte kan göra nåt åt det (jävla snål-föräldrar!), då liksom tvingade man sig att inte lita rakt av på vad man hörde o gjorde. Man visste att det man hörde inte var hur det lät 'på riktigt' liksom. Man blev tvungen att liksom hitta sätt att lyssna på det man hör, på ett sånt sätt att man gör så att slutresultatet - alltså som det låter 'på riktigt' - troligast blir så rätt som ... ja .. som det kan, som möjligt. Man "tolkar" det man hör, snarare än tar in det direkt och litar på det 100%. Lite som att mixa för stora PA-högtalare, genom att lyssna i sketna små hörsnäckor. Lite som att köra bil med fullständigt nersolkad vindruta. Som Bill Putnam en gång lär ha sagt: Listen through the equipment, not to the equipment. Då blir man också angelägen om att verkligen få ordning på det viktigaste i mixen, centrala stommen liksom. Dom små detaljerna blir sekundära, distraherar inte. Kanske låter radikalt men .. sen dess så litar nog aldrig på lyssningen, oavsett var jag än sitter och jobbar, oavsett högtalare eller akustikbehandling. Försöker nog alltid klura ut hur man ska tolka/tänka/lyssna, just där o då, för att förstå hur musiken egentligen låter, hur den låter utan högtalarna, där inne "bakom" högtalarna där den kommer ifrån liksom - om man förstår hur ja menar. Jag tror nog inte på att det kan finnas nån så bra lyssning att man kan släppa ner garden helt. Så jag tror på det där med att 'lära sig sina högtalare' och sånt. Kanske kan leda till nån ny tankegång iaf. 🙂 Jänkarna lär referenslyssna på sina mixar väldigt mycket i bilen. Man spenderar så mycket tid i bilen där, tydligen, så bilstereo-kulturen där är nog grymt mycket starkare än här.

Dramatiska rubriker genererar det i alla fall: http://www.aftonblad...icle20242133.ab http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article20455263.ab

🙁 fan va bittert de känns ...

Tyvärr ... Minns dock att jag inte gillade helgjutna sargar (die cast). Dom är så himla hårda, avger "knack" i ljudet och ökar ringandet något. Tri-flange sargar däremot (speciellt dom äldre tunnare) gjorde att virveln 'gav efter' lite när man drog på med hårda kantslag, och den sjöng inte fullt lika tydligt. Kändes som man fick mer ljud ur trumman, mindre knack, fick liksom ner slaget in i stommen liksom. Beror kanske lite på hur hårdslående man är överlag. Helgjutna höll förstås stämningen längre. Men, det här är väl perifera detaljer i sammanhanget ..

Det där soundet får mig att tänka i banor om .. typ djup aluminium-virvel eller stål, kanske nån enstaka i brons, som är något högt stämd, lätt dämpad och spelas med kantslag o kraft. Pearl freefloating, som du länkade till, har jag haft flera stycken av. Tyckte det var ballt att kunna byta stomme snabbt liksom. Dom tyckte jag var .. liksom ganska standard. Inget speciellt. Rätt ljudstarka var dom.

Ahaa, ja då var jag fett fel ute. Trodde du mest ville ha generella förslag på olika virvelsound. 🙂

Vafan .. är det? 😲 hm, den ser bra mörk ut för att va supraphonic, ser jag nu. Såg ut som dåligt ljus först eller nåt ...Hmpf ..aja i vilket fall så låter den där väldigt likt Supraphonic, tycker jag. Måste ju va stålvarianten det där .. Och jo Black Beautyn och Supraphonic är inte helt olika, men beautyn är väl lite mer klong-ig snarare än supraphonics klang-ig liksom. Beautyn tycker jag har mer lågt mellanregister, och inte lika briljant i diskanten. Men Rocker kanske var ute efter nåt helt annat? Här är ett annat klipp som kan ge lite idéer: https://www.youtube.com/watch?v=kwV1SytyEyo

Ludwig Supraphonic kanske kan va nåt? Klassiskt, karaktäristiskt, lite urtypen för metallvirvlar. Mellanregisterrik, lite "klang"-igt sound, stommen är inte så tjock. Grym respons i sejarmattan, framhäver svagaste lilla spökslag obönhörligt. Spelar man hårt o utan dämpning blir den genomträngande och trashig. Steve Gadd har kört på den i evigheter. Här lirar han på den med såndär dämpring pålagd (hatar dom): https://www.youtube.com/watch?v=27tI15nfh8k

Vore rätt intressant att se hur stor växelverkan är; alltså hur mycket kännedomen om oddsen påverkar folks röstning. Även media skriver ju i viss mån om oddsen, så siffrorna når kanske fram bättre än man först kan tro. Fan, har inget inplanerat tills imorgon kväll. Måste hitta på nåt, annars hamnar man ju här lik förbannat ...

Varit på drift från Cubase i snart 2 år, men .. av alla alternativen man försöker sig på - och man har experimenterat hårt med flera - så finns det liksom inget som kan mäta sig med produktiva effektiviteten i Cubase ... börjar fan längta lite tillbaka 🙁 Skulle vara skönt att slippa alla workarounds och B-lösningar. Hur är det med CPU-känsligheten nu i v8? Sist mindes man att CPU vart överkänslig, hoppade och for och började knastra och ha sig när CPU-belastningen var över 50%, typ 60 och uppåt ...

Rätt piano då: http://saltstudiopiano.blogspot.se ☺️