tbruce Postat 26 juni 2010 Postat 26 juni 2010 Skulle det gĂ„ att anvĂ€nda sig av idĂ©erna bakom en symfoni - olika delar och teman som Ă„terkommer och varieras pĂ„ olika sĂ€tt - fast i en helt annan genre Ă€n orkestermusik? Jag har lyssnat mycket pĂ„ Kraftwerks Tour de France-soundtrack pĂ„ sistone och jag tycker de första lĂ„tarna dĂ€r har lite av det i sig. Det finns ett vĂ€ldigt enhetligt sound, Ă„terkommande element osv, men Ă€ndĂ„ variation. Ăht kĂ€nns det rĂ€tt sjĂ€lvklart att göra nĂ„t sĂ„nt med elektroniskt/klubbig musik. Jag menar nĂ€r man dj:ar sĂ„ sammanfogar man ju massa olika lĂ„tar till ett enda i princip oĂ€ndligt lĂ„ngt stycke... kan inte kompositören/producenten göra sĂ„ redan frĂ„n början dĂ„? Sen kĂ€nns det ocksĂ„ lockande att jobba med idĂ©n först - typ "jag behöver ett tema som ger det och det intrycket, ett tema som ger det och det intrycket, osv..." och sedan jobba pĂ„ att fĂ„ allt att bli en fungerande, sammanhĂ€ngande timmeslĂ„ng helhet. NĂ„n som har nĂ„t bra exempel pĂ„ artister som gjort nĂ„t sĂ„nt? Kanske försökt sjĂ€lv? Tips pĂ„ litteratur att lĂ€sa innan man ger sig pĂ„ att skriva nĂ„t sĂ„nt omfattande?
tbruce Postat 26 juni 2010 TrÄdstartare Postat 26 juni 2010 Symfonisk rock, Àr inte det mer rock med svulstiga arr och fanfar-liknande melodier? Jag tÀnker typ Bohemian Rhapsody, vilket ju Àr en ganska grÀslig lÄt, men det Àr kanske inte alls symfonisk rock...
joachime Postat 26 juni 2010 Postat 26 juni 2010 GenrebenÀmningar gÄr alltid att diskutera. Vad som Àr symfonirock för en Àr kanske glamrock för en annan. Jag tÀnker snarare pÄ band som Yes och King Crimson. Ett exempel Àr Thick as a brick med Jethro Tull Men symfoniska inslag finns ju i vÀldigt mycket olika musik. Det Àr ju vanligt inom film- och teatermusik med variationer pÄ samma tema.
DivineCo Postat 26 juni 2010 Postat 26 juni 2010 Thick as a brick och little Milton ska inte pÄstÄ att jag har lyssnat sÄ mycket pÄ den men jag vill minnas att det rÀtt mycket var ett konceptalbum. Som svar pÄ din frÄga tycker jag nog att allt Àr möjligt. Borde fungera Àven i din genre. Jag tycker överhuvudtaget att konceptiden Àr ganska fin. Som joachime sa finns det mycket bra inom symfonirockfÄran som anvÀnder den iden. Dessutom kan album som pÄ nÄgot sÀtt har fÄtt kultstatus framföras som hela konserter kan tÀnka mig att Kraftverk skulle kunna göra nÄgot sÄdant om dom ville. Andra som har gjort det Àr Orup, The Zombies och delar av Beach Boys. NÄvÀl ingen lyssnar pÄ album lÀngre och symfonisk musik innehÄller ofta ett begrÀnsat tematiskt material Àven om man utvecklar detta desto mer. Hur som helst tycker jag att du ska köra pÄ det.
Assar Postat 26 juni 2010 Postat 26 juni 2010 Jag gjorde ett försök att ÄteranvÀnda teman och variera dem, i "Small Concert For Synthesizer And Sampler". Finns att lyssna pÄ hÀr. Lite diskussion om den hÀr (lÄtlÀnken i trÄden funkar inte lÀngre). Tanken var att ta ett par melodier och varva dem, komma tillbaka till dem, och att variera takt, tonart, arr och instrument. Det blev piano, strÄkar, syntar och kör (well ... samplat, inte riktigt). Började med piano och orkesterformat, slutade med syntar och kör. Det skulle nog mycket vÀl gÄtt att blanda in t ex elgura ocksÄ. Varför inte testa? Ta en melodi och spela den i olika tempi, Àndra ackorden i kompet sÄ den fÄr en annan karaktÀr (testa lite udda saker), byt taktart (5/4? Hur lÄter den som vals? Som marsch?), Àndra tonart ... Lek!
DivineCo Postat 26 juni 2010 Postat 26 juni 2010 Tack Assar detta var verkligen nÄgot extra. TÀnk att fÄ höra detta med riktig orkester och kör. Dessutom hade jag ingen aning om att du var en sÄ duktig pianist. Tycker möjligen du hade kunnat utveckla slutet mer men detta gjorde min kvÀll. Dessutom fanns det ju mycket annat bra pÄ din sida. Allt gott!
Assar Postat 27 juni 2010 Postat 27 juni 2010 Tack för det. Visst hade det varit kul att höra det "live" ... nĂ„n som kĂ€nner en orkester med piano, syntar och kör som kĂ€nner för att ...? NĂ€r det gĂ€ller pianospel sĂ„ Ă€r det bara delvis spelat. Om man spelar in midi sĂ„ gĂ„r det ju alltid att redigera i efterhand. đ Ă ter till grundfrĂ„ga; Symfonisk/tematisk musik med annat Ă€n orkester? Jag tycker det vore kul att höra mer sĂ„nt. Tangerine Dream kör ju lite sĂ„, men kanske inte med Ă„terkommande teman. Tips, nĂ„gon?
Valfrid Postat 27 juni 2010 Postat 27 juni 2010 Ă ter till grundfrĂ„ga; Symfonisk/tematisk musik med annat Ă€n orkester? Jag tycker det lĂ„ter spĂ€nnande, och har inte hört sĂ„ mycket dĂ€r man verkligen kan sĂ€ga att ja, det Ă€r klart symfoniskt. FrĂ„gan Ă€r vĂ€l lite vad man lĂ€gger i begreppet â mĂ„nga tycker "symfoni" Ă€r synonymt med "bombastisk, episk". Just att man tĂ€nker mer pĂ„ motiv Ă€r ju spĂ€nnande. Symfonin bygger mycket pĂ„ dialektik ocksĂ„ â tema, sidotema och sedan bĂ„da tillsammans. Analogt med tes, antites, syntes...
Svencanz Postat 28 juni 2010 Postat 28 juni 2010 Symphonic Rock..... suck - det VAR battre forr.... Lyssna garna pa Camel's Snow Goose till exempel, ofta hjartsnorpande vackert. Men symphonic rock maste, enligt def, vara proggig. Salunda kan Uriah Heep's Salisbury knappast sees som symphonic rock - sama med Procul Harum, tyvarr - aven om det ocksa var bra. En imponerande koncert jag sett var med the Senegal Ballet - har talar vi om symfoniska trummor. Otroligt bra! Finns absolut inga stopp emot att uforska i denna riktning.... S
Demonproducenten Postat 28 juni 2010 Postat 28 juni 2010 Men symphonic rock maste, enligt def, vara proggig. förklara vad menar du med mÄste? enl vilken definition? definiera "proggig"
Valfrid Postat 28 juni 2010 Postat 28 juni 2010 Tips pÄ litteratur att lÀsa innan man ger sig pÄ att skriva nÄt sÄnt omfattande? FrÄn visa till symfoni av Ingmar Bengtsson tar pÄ ett folkbildande, pedagogisk vis upp symfonins grundpelare. Finns sÀkert pÄ biblioteket.
joachime Postat 28 juni 2010 Postat 28 juni 2010 förklaravad menar du med mÄste? enl vilken definition? definiera "proggig" Proggresiv rock Jag tror Svencanz menar att band som Procul Harum lÄnade frÄn den klassiska musiken, men att den fortfarande stannade inom tre/fyra-ackordsstrukturer och byggdes enligt etablerade popstrukturer.
Demonproducenten Postat 28 juni 2010 Postat 28 juni 2010 Proggresiv rockJag tror Svencanz menar att band som Procul Harum lĂ„nade frĂ„n den klassiska musiken, men att den fortfarande stannade inom tre/fyra-ackordsstrukturer och byggdes enligt etablerade popstrukturer. ja man ska nog skilja mellan symfonirock och progressiv rock - Ă€ven om det gĂ„r in i varandra ofta sĂ„ Ă€r det inte helt samma sak (och framför allt inte detsamma som svensk progg men det Ă€r en annan historia) dagens progressiva rock Ă€r ju inte heller sĂ„ "progressiv" lĂ€ngre om man sĂ€ger sĂ„ - i betydelsen utvecklande/framĂ„tskridande đ
ake Postat 28 juni 2010 Postat 28 juni 2010 Jag ser fram mot en technolÄt dÀr höjdpunkten Àr en kontrapunktisk sammanflÀtning av lÄtens olika teman. à ke
joachime Postat 28 juni 2010 Postat 28 juni 2010 dagens progressiva rock Ă€r ju inte heller sĂ„ "progressiv" lĂ€ngre om man sĂ€ger sĂ„ - i betydelsen utvecklande/framĂ„tskridandeđ HĂ„ller helt med. Begreppet har tappat sin egentliga betydelse och syftar numer till en etablerad stil/genre.
tbruce Postat 28 juni 2010 TrĂ„dstartare Postat 28 juni 2010 Jag tycker det lĂ„ter spĂ€nnande, och har inte hört sĂ„ mycket dĂ€r man verkligen kan sĂ€ga att ja, det Ă€r klart symfoniskt. FrĂ„gan Ă€r vĂ€l lite vad man lĂ€gger i begreppet â mĂ„nga tycker "symfoni" Ă€r synonymt med "bombastisk, episk". Just att man tĂ€nker mer pĂ„ motiv Ă€r ju spĂ€nnande. Symfonin bygger mycket pĂ„ dialektik ocksĂ„ â tema, sidotema och sedan bĂ„da tillsammans. Analogt med tes, antites, syntes... Ja det Ă€r precis det jag Ă€r ute efter, inte att det ska lĂ„ta bombastiskt eller som en orkester, utan att man jobbar med ett lĂ€ngre program bestĂ„ende av olika satser, motiv och teman som utvecklas, Ă€ndras och kombineras pĂ„ olika sĂ€tt. Gör man nĂ„t sĂ„nt inom electronica fĂ„r man naturligtvis anvĂ€nda sig av de bestĂ„ndsdelar som den genren har - sound och rytmer mer Ă€n melodier. Inom mycket populĂ€rmusik finns det nĂ€stan en oskriven regel att varje lĂ„t pĂ„ ett album ska presentera, avhandla och bli fĂ€rdig med en eller flera musikaliska idĂ©er som sedan inte Ă„terkommer igen. Men nĂ€r t ex Manu Chao Ă„teranvĂ€nder samma loopar pĂ„ massa olika lĂ„tar funkar det Ă€ndĂ„ superbra. Sen finns det naturligtvis genrer som bygger mycket pĂ„ att man Ă„tervĂ€nder en grundstomme, typ blues och reggae...
Svencanz Postat 28 juni 2010 Postat 28 juni 2010 Demonprod, Tog denna def fran Joachime's lank till Wikipedia, som sade att "proggigt" var ett krav. Tyckte detta var mycket intressant... Gav en ny vinkel att titta fran. Till exempel Nice, som var klart orginella och sedan ELP etc. Rennesaince also listade i Wikipedia artikeln... Kanns lite som att proggarna har dott ut - skulle sjalv garna byta 10 rappare mot en proggare... Tio Beyonce mot en National Teatern.... S
Demonproducenten Postat 29 juni 2010 Postat 29 juni 2010 Tio Beyonce mot en National Teatern.... S fast hÀr blandar du verkligen Àpplen Ä potatis nationalteatern tillhör den svenska "proggen" som var en vÀnsterinriktad politisk/samhÀllsengagerad strömning inom svensk kultur pÄ 70 talet förutom lite flummiga tendenser dÄ Ä dÄ har detta inget med progressiv rock att göra sÄ som den Àr definierad enl yes, genesis mfl http://sv.wikipedia.org/wiki/Progg jag skulle hellre ta 500 beyonce Àn en hoola bandoola
ake Postat 29 juni 2010 Postat 29 juni 2010 fast hÀr blandar du verkligen Àpplen Ä potatisnationalteatern tillhör den svenska "proggen" som var en vÀnsterinriktad politisk/samhÀllsengagerad strömning inom svensk kultur pÄ 70 talet förutom lite flummiga tendenser dÄ Ä dÄ har detta inget med progressiv rock att göra sÄ som den Àr definierad enl yes, genesis mfl http://sv.wikipedia.org/wiki/Progg jag skulle hellre ta 500 beyonce Àn en hoola bandoola Det fanns en variant av svenska proggen som var mer musikaliskt proggresiv med grupper som FlÀsket Brinner och Samla Mammas Manna. à ke
Micke H Postat 29 juni 2010 Postat 29 juni 2010 Ja det Àr precis det jag Àr ute efter, inte att det ska lÄta bombastiskt eller som en orkester, utan att man jobbar med ett lÀngre program bestÄende av olika satser, motiv och teman som utvecklas, Àndras och kombineras pÄ olika sÀtt. Gör man nÄt sÄnt inom electronica fÄr man naturligtvis anvÀnda sig av de bestÄndsdelar som den genren har - sound och rytmer mer Àn melodier. Inom mycket populÀrmusik finns det nÀstan en oskriven regel att varje lÄt pÄ ett album ska presentera, avhandla och bli fÀrdig med en eller flera musikaliska idéer som sedan inte Äterkommer igen. Men nÀr t ex Manu Chao ÄteranvÀnder samma loopar pÄ massa olika lÄtar funkar det ÀndÄ superbra. Sen finns det naturligtvis genrer som bygger mycket pÄ att man ÄtervÀnder en grundstomme, typ blues och reggae... Som redan pÄpekats, detta Àr vad vÀldigt mÄnga band som verkar inom genren progressiv rock/metal gör. On the top of my head, Transatlantic, Spock's Beard, Liquid Tension Experiment, Opeth (jaja, vissa kallar det inte progressivt, lÄt oss inte genreböga oss nu, jag vill bara visa band med Äterkommande teman och liknande), Dream Theater, osv...
Lassebasse Postat 29 juni 2010 Postat 29 juni 2010 Ăr det bara jag som tycker att Muse verkligen kör en snygg blandning av proggig rock, pop, symfonisk musik och hĂ„rdare grejer? Fantastisk musik.
Demonproducenten Postat 29 juni 2010 Postat 29 juni 2010 Det fanns en variant av svenska proggen som var mer musikaliskt proggresiv med grupper som FlÀsket Brinner och Samla Mammas Manna. à ke mer vilja Àn kunna skulle jag sÀga och mest pÄ grÀnsen
Svencanz Postat 29 juni 2010 Postat 29 juni 2010 Hittade just denna kille - av helt annan anledning.... synkronistiskt, alltsa. Skulle nog vara intressant att kolla upp honom mer. http://en.wikipedia.org/wiki/Karlheinz_Stockhausen S
Svencanz Postat 29 juni 2010 Postat 29 juni 2010 Hi, hi, Typ konsert for helikoptrar och strakar alltsa - lite langre ner i Wikipedia artikeln..... Stockhausen had dreams of flying throughout his life, and these dreams are reflected in the Helikopter-Streichquartett (the third scene of Mittwoch aus Licht), completed in 1993. In it, the four members of a string quartet perform in four helicopters flying independent flight paths over the countryside near the concert hall. The sounds they play are mixed together with the sounds of the helicopters and played through speakers to the audience in the hall. Videos of the performers are also transmitted back to the concert hall. The performers are synchronized with the aid of a click track, transmitted to them and heard over headphones (Stockhausen 1996c, 215). Var det nagot sadant OP var efter? S
tbruce Postat 30 juni 2010 TrÄdstartare Postat 30 juni 2010 Stockhausen i all Àra, men det (lilla) jag har hört av honom bör kanske snarare klassas som ljudkonst Àn musik. Men han verkar ju iofs ha gjort massa olika saker...
Zokra Postat 7 juli 2010 Postat 7 juli 2010 Ăr det bara jag som tycker att Muse verkligen kör en snygg blandning av proggig rock, pop, symfonisk musik och hĂ„rdare grejer? Fantastisk musik. HĂ„ller verkligen med dig. PĂ„ senaste plattan har de framför allt valt att ta mĂ„nga "symfoniska" vĂ€gar, dĂ€r de bl.a har med riktig symfoniorkester. En hel del influenser frĂ„n Queen, som tidigare nĂ€mnts, har de ocksĂ„.
dancedancedance Postat 11 augusti 2010 Postat 11 augusti 2010 För att ÄtergÄ till trÄdskaparens frÄga, Om jag förstÄr dig rÀtt sÄ Àr du inte ute efter att implementera instrumentation eller sound utan formlÀra frÄn symfonisk musik. I sÄ fall skulle jag rekommendera att du studerar sonatformen. MÄnga symfonisatser utgÄr frÄn sonatformen. UtmÀrkt att studera Àr Mozart och Beethoven som har tydliga skiften mellan tema och bitema. En snabb inblick i sonatformen: Sonatformen bygger oftast pÄ ett huvud- och ett sidotema. Sidotemat Àr ofta skrivet i dominanttonarten till huvudtemats tonart. Sonatformen innefattar exposition, genomföring och Ätertagning samt en eventuell coda. Expositionen inleds med en presentation av huvud- och sidtema. Vidare följer genomföringen dÀr de olika temana (?) varieras. HÀr gÄr det verkligen att variera och exprimentera med olika modulationer, serier och liknande. Sedan kommer Ätertagning vilken i stort sett Àr en ÄteranvÀndning av expostionen. Formen kan rundas av med en coda vilket Àr en avrundning eller ett avslut. Hoppas det Àr nÄgot du kan ha anvÀndning av.
Recommended Posts
Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera
Du behöver vara medlem för att delta i communityn
Bli medlem (kostnadsfritt)
Bli medlem kostnadsfritt i vÄr community genom att registrera dig. Det Àr enkelt och kostar inget!
Bli medlem nu (kostnadsfritt)Logga in
Har du redan en inloggning?
Logga in nuLogga in hÀr.