Livserfarenhet köpes!

[Martin]

*redigerat*

Redigerat 1 januari 2014 av Martin

[Analogfreak (oregistrerad)]

Jag har alltid fått höra av min farsa att jag borde varit som "alla andra" så jag har nog alltid i mitt undermedvetna önskat att jag blev nån annan än den jag är för att uppfylla hans önskan. 😄

Men av olika anledningar har jag ingen kontakt med honom längre...

Redigerat 17 september 2009 av Analogfreak

[Martin]

Jag har alltid fått höra av min farsa att jag borde varit som "alla andra" så jag har nog alltid i mitt undermedvetna önskat att jag blev nån annan än den jag är för att uppfylla hans önskan. 😄

Men av olika anledningar har jag ingen kontakt med honom längre...

Jag känner igen mig...

Din pappa verkar vara en konform människa och kanske försöker han lasta över denna konformitet på dig? Jag brukar säga conformity has no authority. Du är du och ingen annan. Kan han inte acceptera detta så accepterar han inte sig själv heller.

[Analogfreak (oregistrerad)]

Visst är det så. Han har stora empatistörningar och pengar och saker har alltid varit det som betytt mest för honom.

Morsan har Borderline så hon var inte helt lätt att växa upp med. Föräldrarna skilde sig då jag var 5.

Jag hade aldrig någon vuxen som stöd och hade svårt att lita på människor.

Redigerat 17 september 2009 av Analogfreak

[jockmic]

Jag har växt upp utan vuxna förebilder och till er äldre vill jag ställa en fråga: Vad skulle ni viljat veta när ni var runt 20 som ni vet nu? Jag hoppas på bra svar med tanke på att musikmänniskor allt som oftast är väldigt vettiga eller iaf strävar efter att bli det i slutändan ändå.

Att ta hand om sig själv och att sprida kärlek är ganska givet...Men det kan vara svårt även för äldre..

Var inte för godtrogen, du blir bara besviken. Å andra sidan ska man inte vara obefogat misstänksam heller. Riktigt jobb o riktigt jobb? Följ ditt hjärta! Har man kul gör man bra ifrån sig men sätt upp mål! Vad ska det här leda till? Så du inte bygger upp falska förhoppningar! När du har ett realistiskt mål klart för dig är det inga problem med vare sig ambition eller motivation!

Själv har jag nog varit lite otydlig med målet men kul har jag haft! 😄 Eftersom det handlar om musik så ska man ha klart för sig hur sällsynt få det är som har musiken som jobb - (hur kul är det då?). Målet kanske kan vara att ha världens roligaste hobby?

/Jocke

[Claes Holmerup]

En sak som är enormt viktig, är att man måste utgå från sig själv. Att vara egoist är bara bra - för om man inte trivs med sig själv, så trivs man inte med någonting alls och kan inte heller ge av sig själv åt andra. Att hjälpa andra människor ger också en kick för självkänslan, så även att hjälpa andra människor är egentligen en egoistisk handling även om det inte uppfattas så. Steget därifrån till att bli egocentrisk, kan ligga nära till hands om det går för långt - och DET är definitivt inte bra.

Kärlek är egoism för två.

Var inte kaxig - för det är ingen som tycker om sådana människor, utan försök alltid vara ödmjuk även om du vet att du är mycket duktigare på något, än den du pratar med eller försöker lära ut något till. Det finns egentligen ingen som är bäst på någonting och man kan aldrig allt inom något område, utan det finns alltid mer att lära sig, så ta emot ny kunskap med öppna armar! Inte ens Pavarotti ansåg att han var fullärd - och han var den bäste tenoren genom tiderna (åtminstone enligt min mening).

Låt inte andra dra med dig på saker som du känner att du inte vill vara med på. Känner du inte för att gå ut och supa skallen av dig varje fredag och lördag, så gör inte det bara för att kompisarna vill ut.

Lär dig säga NEJ. Det svåraste ordet som finns, är just detta lilla ord. Man vill ju gärna vara tillmötesgående och bli uppfattad som hjälpsam - men om man inte har tid eller ork, så är det bättre att säga nej, än att göra något emot sin vilja eller ta på sig mer än man egentligen orkar. Dina vänner blir inte ovänner med dig bara för att du säger nej ibland - för då är de inga riktiga vänner ändå, så då kan du hellre dumpa dem. Arbetskamrater kommer att respektera dig mer om du säger nej ibland och inte bara accepterar allt, eftersom det visar att du vill göra ett bra jobb med det du håller på med, hellre än att försöka hinna med mer än du klarar - och då riskera att göra ett sämre jobb som du eller någon annan får göra om senare.

Man ska inte heller sätta upp några förväntningar på hur folk ska reagera eller vad de ska säga eller tycka - för då blir man garanterat besviken gång på gång. Utan förväntningar så blir man inte besviken, helt enkelt. Det innebär däremot inte att man ska undvika att sätta upp mål och försöka nå dem, men man har sett så många krossade drömmar hos andra som knäcker dem totalt, att det känns som om detta kan vara viktigt att påpeka...

Ljug inte. Man måste ha otroligt bra minne då för att komma ihåg vad man har sagt till vem - och det funkar ju inte i längden. 😄 Ingen tycker om mytomaner och lögnare - och till slut är det alltid någon som genomskådar det.

Ge beröm till folk när det är befogat. I Sverige är vi generellt uppvuxna med en stor portion avundsjuka och missunnsamhet i botten och har därför svårt att ge beröm. Bryt det mönstret och gör någon glad i stället för att alltid bara kritisera. Ett berömmande ord betyder väldigt mycket och kan i bästa fall vända en människas i övrigt totalt misslyckade dag till att bli en trevlig dag i stället. Lär dig också ta emot beröm - för det är inte heller lätt...

Alla andra är idioter i trafiken! Utgår man från det, så är det lättare att undvika att bli inblandad i trafikolyckor.

Det heter inte "skottkärra", utan "rullebör" - och "hink" finns det inget som heter, utan det heter "spann".

Sådär ja - några livssanningar som gör att du mår lite bättre... 🙂

[nattvaktaren]

Vad skulle ni viljat veta när ni var runt 20 som ni vet nu?

Jag antar att vi pratar musik? Med tanke på vilket forum du ställer frågan i?

Jag som 20-åring hade haft nytta av att få veta och förstå att jag hade kunnat nå dit där jag är nu redan för 10-15 år sedan om jag bara hade ansträngt mig. Då verkade musikdrömmen så långt borta och ouppnåelig, men så var det aldrig och så är det inte nu heller.

Jobba på för helvete, supa, knulla och röka gräs framför tvn hinner ni göra så det räcker i livet!

[DieHard (oregistrerad)]

Jag har växt upp utan vuxna förebilder och till er äldre vill jag ställa en fråga: Vad skulle ni viljat veta när ni var runt 20 som ni vet nu? Jag hoppas på bra svar med tanke på att musikmänniskor allt som oftast är väldigt vettiga eller iaf strävar efter att bli det i slutändan ändå.

Att ta hand om sig själv och att sprida kärlek är ganska givet...Men det kan vara svårt även för äldre..

Gå inte händelserna i förväg. Man lär sig så länge man lever. Lev i nuet. Det som är du idag är något annat i morgon. Eller åtminstone delvis. Allt sätts in i sitt sammanhang. Och så mycket beror på vad man går igenom, stort som smått. Men det är de stora som formar en och gör att man ändrar på sig. Så vad man vet nu, ja det beror ju som sagt var på sina livserfarenheter. Därför går det inte att veta i förväg. Det man inte har upplevt och gått igenom går det inte att föreställa sig förrän man har gjort det. Och även om två stycken går igenom samma sak kommer de att ha två olika syn på det och hur det formar de. Något man inte ska göra är att vara rädd för att göra fel och misstag. Vad är rätt egentligen? All livserfarenhet bidrar till något. Det går vända det dåliga till något bra. Och långt efteråt kan man inse att det som inte var bra då är något som man inte skulle velat vara utan eftersom det kom något bra ur det. Det är alltid lättare att få bättre perspektiv på saker i backspegeln än under tiden man går igenom något. Allt det kommer man omvärdera under livets gång. Och lyssna inte för mycket på vad andra säger. Allt för många vill hålla en inom konventionella ramar för att det passar dem bättre. De brukar förklä det med uttalande som att jag tänker på ditt bästa när det egentligen bara handlar om de själva för det allra mesta. Bara du vet vad som är bäst för dig själv( Ja för det mesta i alla fall). Men allt du gör får du ta konsekvenserna av. Bra som dåliga. Det sämsta man kan göra är att skylla på andra, ödet etc. Det som hänt dig tidigare har format dig till den du är idag och vad du vet nu. Det du gör du idag kommer att forma din framtid och vad du kommer att bygga din livserfarenhet på och veta då.

[Analogfreak (oregistrerad)]

En sak som är enormt viktig, är att jag måste utgå från mig själv. Att vara egoist är bara bra - för om jag inte trivs med mig själv, så trivs jag inte med någonting alls och kan inte heller ge av mig själv åt andra. Att hjälpa andra människor ger också en kick för självkänslan, så även att hjälpa andra människor är egentligen en egoistisk handling även om det inte uppfattas så. Steget därifrån till att bli egocentrisk, kan ligga nära till hands om det går för långt - och DET är definitivt inte bra.

Kärlek är egoism för två.

Var inte kaxig - för det är ingen som tycker om sådana människor, utan försök alltid vara ödmjuk även om du vet att du är mycket duktigare på något, än den du pratar med eller försöker lära ut något till. Det finns egentligen ingen som är bäst på någonting och man kan aldrig allt inom något område, utan det finns alltid mer att lära sig, så ta emot ny kunskap med öppna armar! Inte ens Pavarotti ansåg att han var fullärd - och han var den bäste tenoren genom tiderna (åtminstone enligt min mening).

Låt inte andra dra med dig på saker som du känner att du inte vill vara med på. Känner du inte för att gå ut och supa skallen av dig varje fredag och lördag, så gör inte det bara för att kompisarna vill ut.

Lär dig säga NEJ. Det svåraste ordet som finns, är just detta lilla ord. Jag vill ju gärna vara tillmötesgående och bli uppfattad som hjälpsam - men om jag inte har tid eller ork, så är det bättre att säga nej, än att göra något emot min vilja eller ta på mig mer än jag egentligen orkar. Dina vänner blir inte ovänner med dig bara för att du säger nej ibland - för då är de inga riktiga vänner ändå, så då kan du hellre dumpa dem. Arbetskamrater kommer att respektera dig mer om du säger nej ibland och inte bara accepterar allt, eftersom det visar att du vill göra ett bra jobb med det du håller på med, hellre än att försöka hinna med mer än du klarar - och då riskera att göra ett sämre jobb som du eller någon annan får göra om senare.

Jag ska inte heller sätta upp några förväntningar på hur folk ska reagera eller vad de ska säga eller tycka - för då blir jag garanterat besviken gång på gång. Utan förväntningar så blir jag inte besviken, helt enkelt. Det innebär däremot inte att jag ska undvika att sätta upp mål och försöka nå dem, men jag har sett så många krossade drömmar hos andra som knäcker dem totalt, att det känns som om detta kan vara viktigt att påpeka...

Ljug inte. Jag måste ha otroligt bra minne då för att komma ihåg vad jag har sagt till vem - och det funkar ju inte i längden. 😉 Ingen tycker om mytomaner och lögnare - och till slut är det alltid någon som genomskådar det.

Ge beröm till folk när det är befogat. I Sverige är vi generellt uppvuxna med en stor portion avundsjuka och missunnsamhet i botten och har därför svårt att ge beröm. Bryt det mönstret och gör någon glad i stället för att alltid bara kritisera. Ett berömmande ord betyder väldigt mycket och kan i bästa fall vända en människas i övrigt totalt misslyckade dag till att bli en trevlig dag i stället. Lär dig också ta emot beröm - för det är inte heller lätt...

Alla andra är idioter i trafiken! Utgår man från det, så är det lättare att undvika att bli inblandad i trafikolyckor.

Det heter inte "skottkärra", utan "rullebör" - och "hink" finns det inget som heter, utan det heter "spann".

Sådär ja - några livssanningar som gör att du mår lite bättre... 😉

Jag retar mig på folk som talar för en hel grupp och generaliserar sina egna åsikter. Därför bytte jag ut "man" mot "jag" för att ditt inlägg ska bli mer trovärdigt.

Redigerat 17 september 2009 av Analogfreak

[slejnard]

Väl talat av Claes.

[jockmic]

Gå inte händelserna i förväg. Man lär sig så länge man lever. Lev i nuet. Det som är du idag är något annat i morgon. Eller åtminstone delvis. Allt sätts in i sitt sammanhang. Och så mycket beror på vad man går igenom, stort som smått. Men det är de stora som formar en och gör att man ändrar på sig. Så vad man vet nu, ja det beror ju som sagt var på sina livserfarenheter. Därför går det inte att veta i förväg. Det man inte har upplevt och gått igenom går det inte att föreställa sig förrän man har gjort det. Och även om två stycken går igenom samma sak kommer de att ha två olika syn på det och hur det formar de. Något man inte ska göra är att vara rädd för att göra fel och misstag. Vad är rätt egentligen? All livserfarenhet bidrar till något. Det går vända det dåliga till något bra. Och långt efteråt kan man inse att det som inte var bra då är något som man inte skulle velat vara utan eftersom det kom något bra ur det. Det är alltid lättare att få bättre perspektiv på saker i backspegeln än under tiden man går igenom något. Allt det kommer man omvärdera under livets gång. Och lyssna inte för mycket på vad andra säger. Allt för många vill hålla en inom konventionella ramar för att det passar dem bättre. De brukar förklä det med uttalande som att jag tänker på ditt bästa när det egentligen bara handlar om de själva för det allra mesta. Bara du vet vad som är bäst för dig själv( Ja för det mesta i alla fall). Men allt du gör får du ta konsekvenserna av. Bra som dåliga. Det sämsta man kan göra är att skylla på andra, ödet etc. Det som hänt dig tidigare har format dig till den du är idag och vad du vet nu. Det du gör du idag kommer att forma din framtid och vad du kommer att bygga din livserfarenhet på och veta då.

Ett mål kan ju vara att aktivt skaffa sig de erfarenher och de kunskaper man anser sig ha användning för!

/Jocke

[SadamJR]

Du säger att du har vuxit upp utan vuxna förebilder. Betyder inte det att du har vuxit upp med

dåliga vuxna förebilder. Om det är så har du för modligen inte bara saknat den vägledning i

livet som alla behöver och som det är föräldrarnas sak att ge, utan också haft mängder av

upplevelser som har sänkt ditt självförtroende. Så här var det i alla fall för mig under min

uppväxt. När det var dags för mig att ge mig ut i livet som vuxen var jag en svag person, som

inte visste vem jag var eller vad jag ville. Dessutom var jag helt omedveten om min situation,

vilket ledde till en mängd dåliga val som jag sedan har fått leva med. Din fördel är att du verkar

vara medveten om din situation. Du kanske kunde skriva ytterligare några rader om vad, om något,

i det som skrivits här av mig och andra som stämmer in på dig

[Claes Holmerup]

Glömde ju en annan väldigt viktig sak...

Det är någorlunda smart om man lär sig av sina egna misstag, men om man dessutom kan lära sig av andras misstag när de delar med sig av sina egna eller andras erfarenheter, så kan man slippa göra om samma misstag själv.

[DieHard (oregistrerad)]

Ett mål kan ju vara att aktivt skaffa sig de erfarenher och de kunskaper man anser sig ha användning för!

/Jocke

Jo men jag har inte sagt något om att inte göra det.

[DieHard (oregistrerad)]

Glömde ju en annan väldigt viktig sak...

Det är någorlunda smart om man lär sig av sina egna misstag, men om man dessutom kan lära sig av andras misstag när de delar med sig av sina egna eller andras erfarenheter, så kan man slippa göra om samma misstag själv.

Nja det går inte lära sig av andras misstag för det allra mesta. Om det gäller något som att ta ett dumt lån med ockerränta är det lätt lära sig att inte göra samma misstag men när det handlar om känslor är det en helt annan femma. Om det var så enkelt att lära sig av andras misstag skulle knappast världen se ut som den gör eller hur? 😉

[DieHard (oregistrerad)]

Därför bytte jag ut "man" mot "jag" för att ditt inlägg ska bli mer trovärdigt.

Ska vi ta och testa det med dig och se om det låter mer trovärdigt?

Visst är det så. Jag har stora empatistörningar och pengar och saker har alltid varit det som betytt mest för mig.

Jag har Borderline så jag var inte helt lätt att växa upp med. Föräldrarna skilde sig då jag var 5.

Jag hade aldrig någon vuxen som stöd och hade svårt att lita på människor.

[Claes Holmerup]

Jag retar mig på folk som talar för en hel grupp och generaliserar sina egna åsikter. Därför bytte jag ut "man" mot "jag" för att ditt inlägg ska bli mer trovärdigt. 😉

...och jag retar mig på folk som vrider till citat för att få in en helt annan betydelse i det än det var menat från början. 😠

Har jag skrivit "man" så menar jag inte "jag". Punkt. Det är JÄVLIGT dålig stil att förändra citat! Läs forumregel 16.

Jag har redan lärt mig det jag skrev, så det är inget JAG behöver tänka på, utan det är råd som andra får ta till sig om de vill.

[Burnie]

En sak som är enormt viktig, är att man måste utgå från sig själv. Att vara egoist är bara bra - för om man inte trivs med sig själv, så trivs man inte med någonting alls och kan inte heller ge av sig själv åt andra. Att hjälpa andra människor ger också en kick för självkänslan, så även att hjälpa andra människor är egentligen en egoistisk handling även om det inte uppfattas så. Steget därifrån till att bli egocentrisk, kan ligga nära till hands om det går för långt - och DET är definitivt inte bra.

Kärlek är egoism för två.

Var inte kaxig - för det är ingen som tycker om sådana människor, utan försök alltid vara ödmjuk även om du vet att du är mycket duktigare på något, än den du pratar med eller försöker lära ut något till. Det finns egentligen ingen som är bäst på någonting och man kan aldrig allt inom något område, utan det finns alltid mer att lära sig, så ta emot ny kunskap med öppna armar! Inte ens Pavarotti ansåg att han var fullärd - och han var den bäste tenoren genom tiderna (åtminstone enligt min mening).

Låt inte andra dra med dig på saker som du känner att du inte vill vara med på. Känner du inte för att gå ut och supa skallen av dig varje fredag och lördag, så gör inte det bara för att kompisarna vill ut.

Lär dig säga NEJ. Det svåraste ordet som finns, är just detta lilla ord. Man vill ju gärna vara tillmötesgående och bli uppfattad som hjälpsam - men om man inte har tid eller ork, så är det bättre att säga nej, än att göra något emot sin vilja eller ta på sig mer än man egentligen orkar. Dina vänner blir inte ovänner med dig bara för att du säger nej ibland - för då är de inga riktiga vänner ändå, så då kan du hellre dumpa dem. Arbetskamrater kommer att respektera dig mer om du säger nej ibland och inte bara accepterar allt, eftersom det visar att du vill göra ett bra jobb med det du håller på med, hellre än att försöka hinna med mer än du klarar - och då riskera att göra ett sämre jobb som du eller någon annan får göra om senare.

Man ska inte heller sätta upp några förväntningar på hur folk ska reagera eller vad de ska säga eller tycka - för då blir man garanterat besviken gång på gång. Utan förväntningar så blir man inte besviken, helt enkelt. Det innebär däremot inte att man ska undvika att sätta upp mål och försöka nå dem, men man har sett så många krossade drömmar hos andra som knäcker dem totalt, att det känns som om detta kan vara viktigt att påpeka...

Ljug inte. Man måste ha otroligt bra minne då för att komma ihåg vad man har sagt till vem - och det funkar ju inte i längden. 😉 Ingen tycker om mytomaner och lögnare - och till slut är det alltid någon som genomskådar det.

Ge beröm till folk när det är befogat. I Sverige är vi generellt uppvuxna med en stor portion avundsjuka och missunnsamhet i botten och har därför svårt att ge beröm. Bryt det mönstret och gör någon glad i stället för att alltid bara kritisera. Ett berömmande ord betyder väldigt mycket och kan i bästa fall vända en människas i övrigt totalt misslyckade dag till att bli en trevlig dag i stället. Lär dig också ta emot beröm - för det är inte heller lätt...

Alla andra är idioter i trafiken! Utgår man från det, så är det lättare att undvika att bli inblandad i trafikolyckor.

Det heter inte "skottkärra", utan "rullebör" - och "hink" finns det inget som heter, utan det heter "spann".

Sådär ja - några livssanningar som gör att du mår lite bättre... 😠

Det var mycket kloka ord Claes...

Mvh

Björn

[Analogfreak (oregistrerad)]

...och jag retar mig på folk som vrider till citat för att få in en helt annan betydelse i det än det var menat från början. 😉

Har jag skrivit "man" så menar jag inte "jag". Punkt. Det är JÄVLIGT dålig stil att förändra citat! Läs forumregel 16.

Jag har redan lärt mig det jag skrev, så det är inget JAG behöver tänka på, utan det är råd som andra får ta till sig om de vill.

Det var som jag trodde... Du står inte för det du skrev eftersom det plötsligt blev för personligt för dig...

Redigerat 17 september 2009 av Analogfreak

[Analogfreak (oregistrerad)]

Har jag skrivit "man" så menar jag inte "jag". Punkt.

Nähä... vem menar du då... din granne?

[Claes Holmerup]

Det var som jag trodde... Du står inte för det du skrev...

Jag står alltid för det jag säger. Det borde du veta vid det här laget - men i dag har du tydligen något fel på läsförmågan, verkar det som. 😉 Jag har som sagt på olika sätt lärt mig bl a det jag har skrivit och delar med mig av dessa råd till den som vill ta emot dem.

Jag generaliserar eftersom jag tycker att det är goda råd som alla gärna kan följa. Du ska inte gå in och förvanska citat bara för att du är allergisk mot ordet "man" och tror att det är något oärligt så fort man skriver det.

Var lite kreativ i stället och skriv ihop ett gäng egna råd i stället för att försöka racka ner på andras ord och på ett dumt sätt försöka göra dig lustig på andras bekostnad.

[Analogfreak (oregistrerad)]

Jag står alltid för det jag säger. Det borde du veta vid det här laget - men i dag har du tydligen något fel på läsförmågan, verkar det som. 😉 Jag har som sagt på olika sätt lärt mig bl a det jag har skrivit och delar med mig av dessa råd till den som vill ta emot dem.

Jag generaliserar eftersom jag tycker att det är goda råd som alla gärna kan följa. Du ska inte gå in och förvanska citat bara för att du är allergisk mot ordet "man" och tror att det är något oärligt så fort man skriver det.

Var lite kreativ i stället och skriv ihop ett gäng egna råd i stället för att försöka racka ner på andras ord och på ett dumt sätt försöka göra dig lustig på andras bekostnad.

Om du inte relaterar dina råd utifrån dig själv så är det ju nåt du bara tagit ur luften...

[Steven Persson]

Det heter inte "skottkärra", utan "rullebör" - och "hink" finns det inget som heter, utan det heter "spann".

Er ikke de litt norsk da!? 😉

[Ludde46 (oregistrerad)]

Om jag vetat vad jag vet nu vid 46:år ålder, så tror jag att det första jag missade var att plugga i högstadiet årskurs 7-9...........

Jag iofs läst in allt, både högstadiet och gymmnasiumet...fast inte svenskan:) det märks kanske.......

men i alla fall, oftast så är det så med folk som lyckas i samhället.....att du är intresserad av ett ämne, du pluggar och studerar det

och skiter i vad alla andra tycker....Nu gör jag detta och skall lyckas..den attityden går igen i de flesta ämnena, musik, fysik, matte osv

[Claes Holmerup]

Nähä... vem menar du då... din granne?

Ordet "man" i sammanhanget (man måste ju alltid se ord i det aktuella sammanhanget för att inte tolka dem fel) har betydelsen "gemene man" - och innefattar inte bara min granne, utan hela befolkningen.

Den betydelsen är självklar för de flesta andra, men du har tydligen hängt upp dig på någonting som du inte tycker är ett bra råd. Då kan du ju bemöta det rådet i stället för att förvanska vad jag har skrivit. Det är lite mer konstruktivt. Vad du gör är bara destruktivt - och sådant är aldrig till någon hjälp.

[Claes Holmerup]

Om du inte relaterar dina råd utifrån dig själv så är det ju nåt du bara tagit ur luften...

Det behöver det inte alls vara. Det finns massor med råd som inte måste vara självupplevda för att vara vettiga.

Om jag säger att man inte bör sätta fingrarna i öppningen när man smäller igen bildörren, att man inte ska hälla vatten i syra eller att man inte ska ta på spetsen på en uppvärmd lödpenna, så behöver det inte vara självupplevt. Det är ändå ganska bra råd, eller hur...?

Redigerat 17 september 2009 av Claes

[Analogfreak (oregistrerad)]

Jag gillar dig Claes och jag tycker de råd du skrev var värdefulla allihop... men jag tycker inte om att du får det att låta som att ALLA ser det så.

Redigerat 17 september 2009 av Analogfreak

[SadamJR]

Var tog Martin vägen? Bortskrämd?

[Potatisburk]

Det heter inte "skottkärra", utan "rullebör" - och "hink" finns det inget som heter, utan det heter "spann".

Kanske livets mening. 😠

Jag retar mig på folk som talar för en hel grupp och generaliserar sina egna åsikter. Därför bytte jag ut "man" mot "jag" för att ditt inlägg ska bli mer trovärdigt. 😉

Väldigt off topic, onödigt och dessutom allmänt lol.

Själv har jag alltid haft mina kusiner som förebilder, Ronnie och Mattias. Två st extremt trevliga människor och grymma musiker som är upphovet till mina drömmar att bli rockstjärna (var kanske 10 år). Numera har de fått mig att inse att musik inte är något man behöver bli rik på för att lyckas. Deras gemensamma band; Bruise

Och så hade jag också min farbror som älskade visor (som fick stämma min gitarr varje gång jag skulle spela). Inte fan spelar jag visor, men vilken inspirationskälla.

Nördar som Claes får en att vilja lära sig allt, i alla fall inom ljudteknik (om du tar illa vid dig av "nörd" är jag ledsen. Jag menar det absolut inte som något negativt, tvärtom).

Verkar som den allmänna meningen är att musik ska man lira för att det är så jävla kul. Inte för att jag har någon längre erfarenhet, (ens av livet) men jag tycker att den allmänna meningen verkar ganska vettig.

Redigerat 17 september 2009 av Potatisburk

[MarkusLiden]

Hej, Mkt bra råd av både Claes och Potatisburk tkr jag 😮

En sak jag som jag börjat lära mig eller iaf blivit mkt bättre på är att välja mina duster!

En del människor kommer man aldrig förstå eller nå ut till, och troligtvis kommer vissa aldrig fatta sig på mig heller.

Då är det oftast otroligt onödigt att ens gå in i en diskution med denne.

Brukar dock vara ruggigt svårt att vara tyst men... man sparar en hel del tid 🙂