Henrik A Vogel

Hoppas kunna dyka upp nästa gång...

Bulldog, Kan du inte lägga upp någon ljudfil så att man får lyssna själv? Sedan tycker jag generellt att EQ är jättebra för mindre korrigeringar, men har man hyggliga instrument och hyggliga mikrofoner så behövs det inte speciellt mycket. Du MÅSTE inte använda EQ bara för att det finns med i Cubase. Om t.ex virveln blir burkig eller dov är den första fråga du bör ställa dig hur själva trumman låter. Du kanske behöver nytt skinn och en bättre sejarmatta? Att börja i den änden kommer att göra många gånger större skillnad jämfört med vilken EQ du använder (för att inte tala om huruvida du främst skär eller boostar). Den största otjänst som tillverkarna av ljudverktyg har gjort folk, är att tuta i dem att bara för att man har pluggen Y och mikpreampen X så kan man göra inspelningar av professionell kvalitet. Det är helt enkelt inte sant. Det som avgör inspelningarnas kvalitet är i tur och ordning: 1 Hur instrumenten låter 2 Hur duktiga musikerna är 3 Hur rummet låter 4 Mikrofonplaceringen Till detta kan man foga punkt 5: Vettig lyssning för att verkligen kunna avgöra hur det låter, och utifrån detta göra korrigeringar på någon av de fyra första punkterna. Gör man bra ifrån sig på ovanstående är man till minst 90% i hamn för att göra en inspelning av toppklass. Det gäller idag, det gällde för 50 år sedan. Med detta i bagaget kan vi titta vidare på övriga punkter: 6 Kvalitet/egenskaper hos mikrofoner 7 Kvalitet/egenskaper hos mikrofonförstärkare och inspelningsmediet (bandare, AD-omvandlare) 8 Kvalitet/egenskaper hos övrig ljudutrustning (EQ, kompressor, reverb etc etc). Varje punkt jag har listat är dubbelt så viktig som den som kommer efter. Förlåt om jag låter som en gammal gubbe, men så här är det. Allt gott, Gubb-Henrik

Den är säkert fin, men jag vågar gissa att du uppnår ungefär lika bra resultat med en gammal sovsäck hängd över några mikstativ...och så kan du ju lägga de tre lax du just sparade på något vettigt istället. Bara en tanke. Hälsningar /Henrik

Ja, ni ser. 🙂 No offense, Surikat... /H

Ser just att The Listening Sessions har lagt till inspelningar med Rupert Neves Portico 5012 och även med ADK's preamp som har enkelt utbytbara operationsförstärkare. Hälsningar /Henrik

Icon, Nu vet jag inte vad du har för setup sedan tidigare, men personligen tycker jag att även om preampar gör skillnad, så gör mikrofoner betydligt större skillnad. Med andra ord – lite beroende på din nuvarande setup är det möjligt att du får en mer mångkolorerad palett för pengarna genom att satsa på några fina mikar istället. Saknar du en bra, ren preamp kan du titta på LineAudios grejer – mycket, mycket bättre än prislappen låter förstå. Men ska det vara färgad preamp, så går min röst till GreatRivers NV-modeller. De är inte Neve-kloner, snarare Neve på steroider...fet tight botten med viss distorsion. Du kan höra dem på http://www.thelisteningsessions.com . Lite i samma kategori har vi Speck med preampen MicPre 5.0. Den har dock fördelen att du kan välja mellan trafobalanserad och trafolös utgång, vilket ger en del variation. Joemeeks nyare linje har en liknande feature, fast där kan man koppla in/ur trafon vid ingångssteget. Sedan har ju Rupert Neve själv äntrat scenen med sin nya Portico-linje. Jag har fått dem hett rekommenderade, men har inte hunnit testa dem själv. Så jag vågar inte säga något. Lista det du har, och berätta lite om hur och vad du brukar spela in, så är det lättare att ge en vettig rekommendation. Hälsningar /Henrik

Jag brukar nog panorera så som publiken hör trummorna, dvs hihat till höger, golvpuka till vänster (givet att man har en högerhänt trummis). Fast jag har spelat in trummisar som helt enkelt inte klarar av att lyssna på sig själva på det sättet. De små liven blir helt förvirrade när det inte låter som det brukar ur deras perspektiv...så då får man ju anpassa sig för husfridens skull.

Just vad gäller panorering känner jag inte att det finns några speciella regler förutom den standardmall som surikatmamma nämner. Det hela beror verkligen på instrumentering och instrumentens funktion i arret man jobbar med. Ibland spelar två instrument lite snyggt mot eller med varandra, då kan det vara ballt att panorera ut dem lite åt varsitt håll. Ibland bildar de en snygg väv tillsammans som man inte vill dra isär... Tja /Henrik

Visst, flytande golv ger bra dämpning mellan två rum. I min studio avvaktade jag med att bygga flytande golv i inspelningsrummet, eftersom jag ville testa med enbart de rätt stadiga väggar jag byggde innan jag gjorde den investering det ändå är om man ska flyta golv ordentligt. Jag tycker att den isolering jag uppnår är helt tillräcklig. Någon dag kanske jag flyter golvet ändå, men det står knappast högst på min prioritetslista. Det fina är ju att detta är ett beslut som man kan skjuta på, så jag skulle rekommendera dig att göra som jag – satsa på väggarna i förstone, och se sedan vad du behöver. Kom bara ihåg att höja dörrarna tillräckligt för att du senare ska kunna flyta golvet. Jag satte mina så att det blev 200 mm luft under. Hälsningar /Henrik

Helmholzresonatorns omfång breddas med större andel mineralull i lådan. Ju mer mineralull, desto bredare frekvensområde dämpar den – till priset av effektivitet. Har du plats kan du variera frekvensområdet som absorberas genom att bygga fler resonatorer som arbetar vid olika frekvenser. Ju tjockare frontskiva, ju mindre öppningar och ju djupare låda – desto lägre arbetar resonatorn i frekvens. Ovanstående är lite förenklat. Angående frontskivans tjocklek är det som verkligen är intressant hur långt ljudet färdas innan det når mineralullen. Man kan alltså sänka resonatorns frekvens genom att till exempel sätta fast rör som sticker ut från frontskivans yta. Vad gäller öppningarnas storlek är det intressanta egentligen hur stor andel av frontskivans yta som är öppen. Därför spelar det ingen roll om du i samma låda varierar hålens storlekar, det är snittet som räknas. Teoretiskt sett kan man bygga en resonator med bara ett enda stort hål istället för många små, men man förlorar i effektivitet. Många små hål är i praktiken effektivare än få stora. Teoretiskt sett kan man också få en Helmholzresonator att dämpa ned till några få Hz genom att bara ha mycket få och små öppningar, men i praktiken behöver man göra en resonator djup om man ska riktigt lågt i frekvenserna. Här finns en kalkylator för Helmholzresonatorer. Den är tänkt för sådana som byggs med plankor och en glipa emellan, men siffrorna kan användas för att räkna ut dämpningsfrekvensen även om man gör hela skivor som man borrar hål i. I mitt kontrollrum är hela bakväggen och bakre delen av taket Helmholzresonatorer. Bakväggen är en enda stor låda som jag har delat av genom att lägga horisontella lock av gips emellan. Det är tre resonatorer som alla arbetar på olika frekvenser. 500-700 mm djupa. På sidorna och i framänden har jag byggt Helmholz längs med golvet, 80 cm upp. Detta tar alltså ett fjärde frekvensområde. Alla jobbar med cirka 50-50 mineralull och luftspalt, och absorberar alltså tämligen bredbandigt. I mitt liverum har jag byggt Helmholzresonatorer över hela väggarna, och ska snart göra det i taket också. Där har jag gjort runda hål i gipsskivor. Dessa är bara 95 mm djupa, vilket passar fint eftersom det främst var lågt mellanregister jag ville komma åt. Tja /H

Mickade du verkligen MED själva 4-12:an???? 🙂 För några år sedan blev det värsta trenden i USA att göra baskaggemikar av gamla NS-10-element...så visst funkar att det att använda ett 4x12-kabinett till mikrofon. Ungefär på samma sätt som att man kan använda en hörlur som mikrofon också. Tja /Henrik

En plyfaskiva på träreglar med mineralull bakom (som ligger an mot skivans baksida). Det är allt. De borde vara ganska så snäva i sitt frekvensområde som du säger, därför bör man ha ett gäng i ett rum med lite olika utföranden. Frekvensen bestäms av skivans yta och tjocklek, så genom att variera detta kan man få till en bredare absorption i rummet. Jag har inte själv byggt panelabsorbenter, utan har bara Helmholz och mjuka absorbenter. Tja /Henrik

Spelar ingen roll. Ah, vissa tyger kan ju vara ganska styva, typ möbeltyg. Jag förmodar att de skulle kunna ge upphov till lite reflektioner. Men, nä, inget att svettas över. Fast de färdiga grejerna man köper är ofta rätt snygga i sig tycker jag.

Inget att känna sig dum för. Klart man är rädd att göra fel. Men i just fallet med inspelningsrum är åtminstone min personliga uppfattning att man gott kan gå på gehör. Kontrollrum är en helt annan sak, det bör man försöka göra så klangligt neutralt det bara går, och där är det linjal och miniräknare som gäller – helst i händerna på en duktig och erfaren akustiker. Lycka till, Henrik

Om garaget är fristående, behöver du då verkligen flyta golvet? Är det risk för störning in till grannar etc? Min kollega Stefan har byggt en studio just i ett garage, och det ljud som läcker ut är helt acceptabelt, och iallafall inte starkare än då grannen kör sin gräsklippare etc.

Vilken som är att föredra beror på i vilken typ av rum du ska ha den (inspelnings- eller kontrollrum), samt var någonstans i rummet absorbenten placeras. Mjuk absorbent är ju som effektivast i mellanregister och diskant, och behöver vara rätt rejält tjock om du ska ha den att dämpa riktigt lågt. Det finns speciellt utvecklade ljudskivor som dämpar lågt utan att vara tjocka, men då kostar de å andra sidan en del. Den akustiker jag anlitade vid mitt studiobygge rekommenderade utan att tveka SUND miljöskiva, som säljs av Akustikmiljö i Falkenberg. Så hela främre delen av mitt kontrollrum är klätt med SUND och 2-3 skivor 95 mm Gullfiber bakom dessa. Helmholzresonatorn har ju en hård och reflektiv yta och passar därför bra om du vill låta de högre frekvenserna klinga, men dämpa i lågmid eller bas. Dessutom kan man stämma en Helmholz ganska exakt, så om man vet att man har en viss problematisk frekvens kan man åtgärda den. Panelabsorbenter funkar bäst i rum med starka ljudtryck, eftersom de behöver lite kraft för att komma igång. De dämpar därför mindre vid svaga ljudtryck och blir av den anledningen inte linjära. Men i liverum är de billiga och enkla att bygga. Hälsningar /Henrik

Jo, det gör faktiskt skillnad. För att hålla Helmholzresonatorn effektiv ska dämpningen ske först då luften passerat öppningarna in i resonatorn. OK, är tyget någorlunda genomsläppligt dämpar det väl bara luftens fart minimalt, men själv skulle jag satsa på att göra fronten snygg med lite målarfärg. Hälsningar /Henrik

Hoppas ingen tar illa upp om jag leker lite Messerschmitt här. Men det finns tre huvudtyper av basabsorbenter och åtminstone två av dem blandas ihop rätt friskt här i tråden. En basabsorbent med hård frontyta som till viss del är perforerad kallas en Helmholzresonator. Frontytans öppningar bör INTE täppas till av någon skumabsorbent. Resonatorn måste kunna andas. En Helmholzresonator bör inte heller fyllas med mineralull bakom den hårda ytan. Det bör vara cirka 50-70% luftspalt, annars blir luftgenomströmningen för svag och resonatorn blir verkningslös. Återigen, den måste kunna andas. Se till att mineralullen ligger an emot frontskivans baksida, till exempel genom att spänna ståltråd mellan reglarna som frontskivan sedan fästs i. Det är vanligt att sätta (tunt och luftigt) tyg mellan mineralullen och frontskivan, för att hindra att fragment av mineralullen kommer ut genom frontens öppningar. Sedan har vi panelabsorbenter. De påminner om Helmholzresonatorer, men görs med en operforerad frontskiva. Frontskivan är oftast något tunnare än då man utnyttjar Helmholzprincipen, 4-12 mm plyfa borde fungera fint. Men liksom Helmholzresonatorn hålls mineralull fast mot frontens baksida. Här kan man dock fylla hela utrymmet bakom utan problem, vilket inte behöver bli dyrt eftersom en panelabsorbent inte behöver vara speciellt djup. En panelabsorbent fungerar genom att panelen svänger när den utsätts för "sin" frekvens, vilket stjäl en del av energin från ljudvågen som träffar den. Denna energi absorberas sedan av mineralullen. En mjuk absorbent är det som tråden åtminstone inledningsvis handlade om. Det enklaste är att helt enkelt klä in en mineralullsskiva med tyg och fästa upp. Mer effektivt blir det med tjockare mineralull och luftspalt. Det som på Acoustics-forumet kallas SuperChunks är ytterligare en variant: Man skär till mineralullsskivor till trianglar av samma storlek som det hörn man vill fylla. Dessa staplas på varandra i ett hörn tills man uppnår den höjd man vill. Hela utrymmet fylls alltså med mineralull, och uppenbarligen spelar det roll att ljudet träffar mineralullens kortsida. Det senare låter lite hokuspokus tycker jag spontant, utan att ha något mer vetenskapligt belägg vare sig för eller emot. För mjuka absorbenter spelar det ingen roll om luft kan tränga in bakom etc, eftersom luften går rakt igenom hela absorbenten ändå. Hälsningar /Henrik

😆 RedHousePainter, Visst spelar rummet roll, men ju närmare du mikar, desto mindre roll spelar rummet. Å andra sidan låter de flesta instrument bättre på lite håll. Avvägningen däremellan kan bara du själv göra med hjälp av öronen. Har aldrig förstått vad man ska med en spektrumanalysator till, utom vid rent akustiska mätningar då man t.ex ska avgöra vilka problemfrekvenser ett visst rum har. Ett verktyg som däremot är omöjligt att vara utan när man mixar är en bra lyssningsanläggning, dvs högtalare plus lyssningsrum. Om dina mixar fungerar dåligt på andra anläggningar råder jag dig att lyssna noga på referensmixar. Välj någon kommersiellt utgiven låt vars ljudbild du tycker om, och som påminner någorlunda om det du håller på att mixa. Lägg in låten som ett stereospår i datorn, och dra ned volymen på detta spår så att nivån är ungefär som din egen mix. Lyssna fram och tillbaka på din egen mix och den kommersiellt utgivna. Försök få din mix i närheten av referensen. Mycket lärorikt. Tja /Henrik

Bäst hittills.

😉 Personligen tycker jag att du ska testa att göra några inspelningar i lokalen innan du börjar akustikbearbeta. Placera ut lite mikar, så som du troligen kommer att göra senare i skarpt läge. Lyssna på inspelningarna. Vad tycker du om rummet? Bumligt? Smälligt? För kort utklingning? För lång? Fula smatterekon? Utgå från detta när du funderar vidare över vad som behövs. När det gäller kontrollrum tycker jag att man ska gå "vetenskapligt" till väga, men ett inspelningsrum är lite mer en fråga om tycke och smak. Att börja akustikbearbeta inspelningsrummet innan du lyssnat är som att krydda maten innan du smakat, det kan lika gärna bli sämre som bättre. Så där tycker jag att du ska låta öronen bestämma vad du ska lägga ned tid och pengar på. Jag tror inte alls att ett naket betongtak med nödvändighet är dåligt – det kommer att smälla rejält, men det kanske är skitballt och exakt det du letar efter. Det vet du först när du har lyssnat. Jag föreslår att du gör åtminstone tio låtar och testar runt med lite olika mikplaceringar, så att du kan bilda dig en vettig uppfattning. Jag lyssnade på en samlingsskiva från anrika Sun-studion i Memphis. Det var rätt kul, efter 4-5 låtar sådär lärde man känna inspelningsrummet och kände igen det genom hela plattan. Det tycker jag är ballt, ett rum med karaktär. Lycka till, Henrik

Tanto tycker ju undertecknad söderkis...OK, inte lika stort som Gärdet, men SÅ många blir det väl ändå inte som kommer? Plus att det finns ett och annat träd där som man kan softa under om det blir varmt och ta skydd under om det blir regn... Tjipp, Henrik

Jag har en ljuddörr för mycket stående i studion, Swedoor 35 dB. Kommer med karmar men jag undrar om inte tröskeln saknas. Väger uppskattningsvis 80 kg. Bud via mail: henrik@helterskelter.se Hälsningar /Henrik

Förstår jag det rätt att du främst vill dämpa från dina grannlokaler? Du är alltså mer bekymrad om att du själv ska bli störd än att du ska störa dina grannar? I så fall skulle jag tro att det bästa du kan göra är att försöka dämpa de stomburna vibrationerna (jag förmodar att detta är den flanktransmission som Lee talar om). När en basförstärkare eller ett trumset bultar på, får de själva byggnaden att vibrera. Denna vibration kan föras långt i en fastighet via väggar och golv. För att undvika den måste du vibrationsdämpa vid ljudkällan. Nu vet jag ju inte hur tjocka väggarna är mellan replokalerna och din studio, men jag skulle iallafall överväga att lägga främsta krutet på att bygga trumpodier på gummiklossar och sätta gummiklossar under gitarr- och basförstärkare i grannlokalerna. (Bäst är förstås att flyta hela golvet, men det verkar vara lite över ambitionsnivån i det här fallet). Det är inte helt lätt att välja rätt mängd och typ av gummi, för det beror på den vikt som ska stå på. Gummit har en optimal kompressionsgrad då det dämpar som bäst. Föreslår att du kontaktar någon firma som säljer gummi (i Stockholm finns t.ex Kuntze) och talar med någon klok person om vad det är du försöker göra. De kan troligen ge dig goda råd. Som sagt, utan att ha sett stället eller hört hur störljuden låter från grannarna är det svårt att ge riktigt bra råd. Men om ljuden du störs av framförallt är lågfrekventa är ovanstående något att överväga. Tja /Henrik

JoachimE tipsade mig just om detta. Hm, man kanske skulle dyka upp. Tja /Henrik