Lagom dynamik vid mastering?

[MrBluesman]

Hur mycket dynamik brukar ni behålla vid mastering?

Ca 8db mellan top och "botten"? Mer? Mindre?

Okomprimerat? Hela skiten smetad mot nollan?

[Kulturell Figur (oregistrerad)]

Jag brukar hålla mig vid ca -12 till -10 dBFS vid 0 VU

[Freddy]

För mig smetar det ofta mot nollan, eftersom jag oftast mixar rätt "hett" och högt, försöker ständigt jobba emot detta, men lyckas sällan.

[MrBluesman]

Jag brukar hålla mig vid ca -12 till -10 dBFS vid 0 VU

Där försöker jag ligga också, men får piska mig själv lite. När man börjar bli trött i öronen så åker allt närmre och närme nollan. Har suttit hela dan och masterat Secret Circus nya platta "LMNT" och bestämde mig för en stund sen för att backa tillbaka ganska mycket. Det började bli typ -6, och småpumpa lite (nånstans var det, ve och fasa, nästan -2). Gör om gör rätt. Den får nog ligga i snitt på -10 till -12, med passager med -16, men kanske smyga upp mot -4 i ett par cresendo-stick/solon.

Känner en stark inre konflikt mellan att å ena sidan mastera för bilstereon med tillhörande buller å andra sidan för favorithörlurarna i mysfotöljen. Idealt skulle man ju ge ut två utgåvor, men det är ju inte ekonomiskt hållbart. Svårt. Det är ju tråkigt om detaljerna försvinner i bakgrundsbuller, men huvudsaken är ju att det låter bra när man lyssnar, Så det lutar nog åt det senare.

Redigerat 26 februari 2012 av MrBluesman

[JamZam]

För mig finns det inga definitiva regler för hur man ska mastra en låt, allt beror ju på vad man är ute efter - ibland vill man maxa sönder en låt och lägga allt ganska nära noll-sträcket. Om det är känslan man är ute efter med en låt så ser jag inget hinder att göra så, även om det troligtvis går rakt emot alla tips man annars får höra.

Jag går helt på öronen och om jag tycker att en låt låter för svag kommer jag inte tveka att trycka upp kompressorn/limitern lite mer, men när man börjar räkna dB och måste ha exakt samma volymer på varenda produktion man gör, då tycker jag det börjar bli lite väl tekniskt och tråkigt.

Fast jag är ingen professionell mastrare och många av mina låtar har inte ens nån mastring alls, åtminstone inte mina lite äldre produktioner. Mina nyaste har jag lagt ner mer jobb på.

Redigerat 26 februari 2012 av JamZam

[Ekstasis]

Beror helt och hållet på vilken musik, klassisk musik ambient kan låta bäst vid -20db t.e.x

Jag själv föredrar när dynamiken går i vågor, så i vissa delar av musiken kan jag ligga ganska nära nollan men i med lugna passager så kan jag ligga -12 och -18 osv, jag föredrar att man vrider upp volymratten lite som man gjorde för i tiden då får man den bästa tänka bara dynamiska lyssningen...

Men som sagt man kan ej generalisera tycker jag... viss musik typ Meshuggah låter jävligt bra med hård kompression... och ska man komprimera ska man göra det på ett snyggt sätt utan typiska artefakter..

[Kulturell Figur (oregistrerad)]

Beror helt och hållet på vilken musik, klassisk musik ambient kan låta bäst vid -20db t.e.x

Jag själv föredrar när dynamiken går i vågor, så i vissa delar av musiken kan jag ligga ganska nära nollan men i med lugna passager så kan jag ligga -12 och -18 osv, jag föredrar att man vrider upp volymratten lite som man gjorde för i tiden då får man den bästa tänka bara dynamiska lyssningen...

Jag tror du blandar ihop peaknivåer och dynamik.

Redigerat 26 februari 2012 av Kulturell Figur

[Signia]

Beror på materialet. Bob Katz K-system är en bra fingervisare tycker jag. K-12 för broadcasting eller hårt hoptryckta presentationer, K-14 för pop/rock musik, och K-20 för akustisk och film. Ju högre snittvolym, desto mindre plats för varians inom materialet finns ju. Att sen en del populärmusik idag ligger på -4 och -5 rms innan radio-kompressionen kommer på .... ja ... vad ska man säga... vad ska vi med 24 bitar till? snart behöver vi bara 12, eller 8 ..

Men om nivån går upp och ner som en del i sången så är det bättre att köra volymautomation på dom partierna - höja upp det låga lite - än att köra kompression. Man får upp snittvolymen då, utan att saker mosas sönder när nivån går upp sen.

Det är sällan jag finner mig i sitsen att behöva skära mer än typ 2-3 db. Vilken nivå musiken ska få i slutändan bestämmer ju teknikern vid mixningen. Kan ju inte mixa runt 20 rms och sen komma till mastringen och säga "pressa ihop det här till -9 rms". Glöm det. Jag försöker mixa högst 3db under den avsedda slutnivån - högst. Oftast är det mindre.

Redigerat 26 februari 2012 av Signia

[Ekstasis]

Jag tror du blandar ihop peaknivåer och dynamik.

Jag vet inte, du kanske missförstod mig... eller så missförstår vi varandra..

Vad jag menar är jag vill ha flytande peaknivår/dynamik..inga fasta tröskelvärden..

För detta är SSL X-comp den bästa, jag kan inte tänka mig att använda någon annan..på hela mixen iallafall

[MrBluesman]

Beror på materialet. Bob Katz K-system är en bra fingervisare tycker jag. K-12 för broadcasting eller hårt hoptryckta presentationer, K-14 för pop/rock musik, och K-20 för akustisk och film. Ju högre snittvolym, desto mindre plats för varians inom materialet finns ju. Att sen en del populärmusik idag ligger på -4 och -5 rms innan radio-kompressionen kommer på .... ja ... vad ska man säga... vad ska vi med 24 bitar till? snart behöver vi bara 12, eller 8 ..

Men om nivån går upp och ner som en del i sången så är det bättre att köra volymautomation på dom partierna - höja upp det låga lite - än att köra kompression. Man får upp snittvolymen då, utan att saker mosas sönder när nivån går upp sen.

Det är sällan jag finner mig i sitsen att behöva skära mer än typ 2-3 db. Vilken nivå musiken ska få i slutändan bestämmer ju teknikern vid mixningen. Kan ju inte mixa runt 20 rms och sen komma till mastringen och säga "pressa ihop det här till -9 rms". Glöm det. Jag försöker mixa högst 3db under den avsedda slutnivån - högst. Oftast är det mindre.

NATURLIGTVIS ska man ju mixa det så nära slutresultatet man kan. Sålänge man kommer upp i den nivån utan kompressor/limiter på mastern, för då skär man ju likaom knäna av masteringstekninkern. Lite som att anlita en målare och spackla själv innan han kommer.

[Signia]

NATURLIGTVIS ska man ju mixa det så nära slutresultatet man kan. Sålänge man kommer upp i den nivån utan kompressor/limiter på mastern, för då skär man ju likaom knäna av masteringstekninkern. Lite som att anlita en målare och spackla själv innan han kommer.

Mm, med dagens nivåer man måste reglera varje enskild kanals dynamik med noggrann precision, för att alla kanaler ska samarbeta till att få upp nivån utan att det slår över.

Men det där med omfånget mellan lägsta och högsta volym, det brukar ge sig självt. Är snittnivån något för låg kan man testa höja dom svagare partierna lite, istället för att minska alla omfång proportionerligt. 🙂

Redigerat 26 februari 2012 av Signia