Jump to content
Annons

Känner ni att ni får till proffsiga mixar?


andreashc

Recommended Posts

Hur länge har ni sysslat med inspelning och mixning?

Jag är lite nyfiken på hur lång tid (ungefär) det kan ta att komma upp i en "proffsig" nivå i mixandet och inspelningen.

Prinsipen kan man lära sig relativt snabbt, men att få ett bra resultat av det också...

Hur lång tid tog det för er innan ni kände första gången att "det här är fan proffsigt!" "Nu låter det RIKTIGT JÄVLA BRA"!

Kommer ni ihåg hur det var?

Vad har varit det svårast mest kämpigaste att ta sig igenom under eran "kamp"?

Berätta..

mvh

Andreas

Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Alla har ju olika krav på sig själv, men för mig tog det 3-4 år innan jag kände att jag gjort en bra mix. Eller snarare, det var då mixarna började bli bra hyfsat regelbundet. Nu har jag hållt på i 5-6 år, och lyssnar jag på de gamla mixarna idag tycker jag dock det låter rätt så B på vissa punkter.

Det viktigaste är att man har en egen filosofi om hur man mixar, och löser problem. En ide att utgå ifrån. Då känns det ungefär såhär: Aha, en sån här mix, men då gör jag såhär och såhär. Senare -> Det blev ju bra. Detta hade ju passat perfekt ihop med det och det! Senare -> Fasen vad gött, det blev som jag tänkt. Osv..

Det jobbigaste var, och är fortfarande, att jag snöar in mig på detaljer för mycket och fastnar i mixandet pga det. Sen har hela min mixnings-period bestått av inlärnings-platåer. I början hoppade man upp för en massa trappsteg hela tiden, men senare kunde jag vara på samma trappsteg i ett halvår innan det lossnade och nästa "revolution" inom mixandet kom. Ju högre trappsteg, desto mer har pusselbitarna ramlat på plats också som tur är, så det är inte som att utvecklingen har stannat av, utan stegen är längre bara.

Redigerat av desvaenger
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag känner igen tänket...

Men kände du som jag gör, att det är som att man är precis under vattenytan. Och när man väl kommit över ytan så ser man land där borta, då är det bara att simma dit, och nu vet man åt vilken riktning man ska simma. Sen finns det hur många sätt som helst att simma på, vissa är sämre och vissa är bättre..men så länge man är över ytan så är det ändå ok.

Jag ser ytan, den är kanske 50 meter över mig.

Det som jag tror hindrar mig är att jag inte lyckas få någon "ton" i gitarrerna och det gör mixen platt och pösig.

Kul att höra din version!

Link to comment
Dela på andra sajter

Hur länge har ni sysslat med inspelning och mixning?

Jag är lite nyfiken på hur lång tid (ungefär) det kan ta att komma upp i en "proffsig" nivå i mixandet och inspelningen.

Prinsipen kan man lära sig relativt snabbt, men att få ett bra resultat av det också...

Hur lång tid tog det för er innan ni kände första gången att "det här är fan proffsigt!" "Nu låter det RIKTIGT JÄVLA BRA"!

Kommer ni ihåg hur det var?

Vad har varit det svårast mest kämpigaste att ta sig igenom under eran "kamp"?

Berätta..

mvh

Andreas

Jag tycker fortfarande det är svårt att mixa basljud och bastrumma tillsammans. Jag släppte min första egenproducerade skiva 1989.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag känner igen tänket...

Men kände du som jag gör, att det är som att man är precis under vattenytan. Och när man väl kommit över ytan så ser man land där borta, då är det bara att simma dit, och nu vet man åt vilken riktning man ska simma. Sen finns det hur många sätt som helst att simma på, vissa är sämre och vissa är bättre..men så länge man är över ytan så är det ändå ok.

Jag ser ytan, den är kanske 50 meter över mig.

Det som jag tror hindrar mig är att jag inte lyckas få någon "ton" i gitarrerna och det gör mixen platt och pösig.

Kul att höra din version!

Jag gillar analogier som dessa! Menar du att du ser vattenytan och land är när mixen är klar? För mig är det mer att jag känner att jag nått land när mixen börjar falla på plats, men låten inte är klar än utan kanske 1-2 minuter lång. När jag väl är på land inser jag att det inte var roligare på land än i vattnet och börjar på en ny låt. Men några gånger har jag stannat på land och byggt mig ett hus, dvs. gjort klart låten. Då har det känts bra. Problemet för mig är dock att jag inte har inspiration nog att bygga klart huset då jag oftast börjar känna att huset ändå inte blir bra, vilket gör att jag inte orkar fortsätta på låten. Jag tycker helt enkelt mina musikaliska ideer är tråkiga, men att jag mixar bra.

Man måste ju skilja på låtskapande och mix, även om de flätas in i varandra. Låtskapandet är väldigt svårt. Jag skapar oftast väldigt konstiga koncept som inte har någon anknytning till befintliga genrer, eller har någon speciellt tanke bakom heller för den delen.

Redigerat av desvaenger
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag började spela in låtar 2005, och det är väl det senaste året som jag har börjat känna att jag klarar av lite vad som helst och att det låter bra. Sen är det som nattvaktaren påpekar så att vissa saker är svårt ändå, jag har också svårt med basljud.

Link to comment
Dela på andra sajter

Den dagen jag får ihop en mix som jag själv tycker är "RIKTIGT JÄVLA BRA" kommer säkert att bli en bekymmersam dag, för då finns det ju inte så mycket mer jag kan tillföra mina egna alster. Jag kommer att bli ensam, eländig och dö utskrattad, vidare känd som "han som stannade i utvecklingen"... [fade här]

Det var ungefär tio år sedan jag började mixa mina och andras produktioner på en mer "seriös" nivå. Innan dess överlät jag i princip alltid på annan att sköta den biten. Men efter den mest löjligaste dispyt som tänkas kan mig och en producent emellan tänkte jag: Fuck you all, I'll do it myself! Better!

I nio av tio fall har jag varit nöjd och stolt över mina produktioner — och särskilt den senaste (se sign.). Det känns som att jag blir bättre och bättre på det jag gör, men jag har, som tur är, ännu inte riktigt nått "RIKTIGT JÄVLA BRA".

Det svåraste, tycker jag, är att tillfredställa allas önskemål — t.ex. när Nisse säger att gitarren är fet och grym medan Olle kontrar med att man borde skära lite i botten på guran för att lämna mer plats åt basen. Då gäller det verkligen att hitta en medelpunkt som tilltalar påde Nisse och Olle.

Man ska alltid lyssna på vad de mer insatta har att lära ut (och det finns en handfull riktig vassa jävlar här på forumet), och man ska alltid ta till sig vad som efterfrågas. Men det mest grundläggande är nog ändå: Det är det du själv tycker är "bra" som är "bra" — inte vad andra talar om för dig.

Get it?

Link to comment
Dela på andra sajter

Som nån nämnde kan det vara kul att lyssna på gammalt grejs. När jag började med inspelning var listan med effekter som ett paradis av osmakade frukter. Tyckte varje grej jag la på var coolare än den förra. Nu vet jag att det var reverb, dist, chorus, delay, ringmodulator, tremolo, pitchshifter osv men då var allt det ett främmande språk. Kan sakna den tiden - slänga på en grej, lyssna på vad som händer med ljudet för ja, det var det enda alternativt.. det blev spännande låtar och väldigt ..okonventionellt. Kunde ju liksom inte en enda ratt, slumpen styrde ljuden. Ibland tycker jag själv det uppfanns något häftigt, oftast kattskit - men det stanande man ju inte vid utan rattade sig vidare ifrån.

Men att mixa proffsigt.. ja, det gjorde jag väl redan då, för det är nog så man ska jobba i den genren jag befinner mig i. Inga bitar har varit kämpiga, mixning är för mig en sån oändligt liten knuff som låten får i någon riktning. Kanske några procent där resten är låtskriveri, produktion och ljudkaraktärer som gör låten. Och den biten är så enkel att fixa* så det spelar ingen roll.

Har också jobbat med proffs och välutbildade och har aldrig tyckt det tillfört särskilt mycket mer än ett väldigt trevligt umgänge.

* Vintagewarmer, reverb A

Link to comment
Dela på andra sajter

Det finns forskning som visar att det tar ca 10000 timmar att bli riktigt j-a duktig - vad det är gäller.

Med tanke på hur länge jag har hållit på med musik, så känns det som om det ligger ganska mycket i det påståendet...

Mycket handlar ju om att träna, träna och åter träna. Med tiden skaffar man sig allt mer erfarenhet av både musikskapande och mixning och man lär sig lyssna på andras produktioner så att man lättare kan lära sig hur andra har gjort för att lyckas. Man lyssnar också på ett annat sätt på sina egna alster och lär sig ta bort sådant som är överflödigt, men som man tycker är så "häftigt" i början, att man inte vågar röra det då...

Sedan skaffar man sig bättre prylar med tiden också, något som definitivt underlättar och kan göra det roligare - men den största hemligheten är utan tvekan erfarenheten som man skaffar under resans gång.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag började spela in låtar 2005, och det är väl det senaste året som jag har börjat känna att jag klarar av lite vad som helst och att det låter bra. Sen är det som nattvaktaren påpekar så att vissa saker är svårt ändå, jag har också svårt med basljud.

Många har nog svårt med basen eftersom de inte har något bra rum med vettig lyssning.

Link to comment
Dela på andra sajter

rankey (oregistrerad)

Jag hållit på med produktion ett drygt decennium nu själv och lever på det nu.

Det var först under de senare 3 åren jag kände att jag kan ställa mina grejer mot andra proffsinspelningar och vara nöjd fortfarande med resultatet nu några år senare.

Under tiden har jag även fått följa vänner som gått från nybörjare till att leva på sina produktioner. Och generellt tycker jag se en tendens att det tar ca. 5 år tills grejer låter mkt bra, för dem som håller på med detta seriöst nästan absolut hela sin fritid.

Nån timme då och då någon dag i veckan räcker inte.

T.ex. en polare har proddat dansmusik i över 10 år, nån timme då och då i veckan. Han har säkert gjort över 100 färdiga låtar under de åren. Men hans mixar låter riktigt illa för han inte tar tiden att lära sig lyssna analytiskt, inte heller investera i bra ljud etc. Han har aldrig fått några släpp pga det, iofs inte heller haft några seriösa mål med musiken och börjar hellre på nytt material för att han tycker det är kul att bara leka med melodier. Inget fel i det. Men det måste finnas en drivkraft och vilja att få grejer låta bra. Är den inte tillräckligt stor så sker det aldrig.

Det är säkert individuellt och går komma till brytpunkten något snabbare för vissa. Numera finns det jävligt bra tutorials att läsa och videos och allt möjligt att ladda ner som kan hjälpa en på vägen. Massa mätare och grafer som i Ozone, T-racks osv. Samplingarna och syntharna låter också fetare och mer "redo" out of the box. Men örat måste vänja sig vid olika ljud, och hjärnan måste lära sig förstå vad som låter bra på riktigt och vad som gör att olika saker låter bra - trial och error, vad som funkar var, när och hur.

(En enorm kombination av allt som humör, trötthetsnivå och självaste enskilda ljudens egenskaper, totala ljudbilden, stereobilden av alla element, och faktorer som påverkar dess återgivning som ljudsystem etc).

Och detta tar tid, måste nötas in dag efter dag, i många år. Öva öva, och lyssna analytiskt på sjuuuuukt mkt av all sorts musik, varje dag. Finns ingen genväg till att lära sig lyssna rätt.

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är skitkul att höra allas vägar till dit dom är nu!

själv har jag hållit på seriöst med detta i ca 2 1/2 år. kanske tre..

Så jag inser att jag är en riktig färsking.

men vad jag vet är att jag är så galet hungrig så varje gång jag tänker på detta så nästan svider det i magen!

Jag blir så sjukt avis på er som kan syssla med detta nu och känna att ni ändå blir nöjda med det ni gör.

Även om ni inser att det går att utväcklas ännu mer, men det är ju som ni säger, skulle man inte känna så så blir ju allting helt plötsligt helt livlöst och poänglöst.

Jag kommer ihåg när man började skriva låtar. Innan man fått koll på det så kändes det nästan meningslöst att skriva en vers, hur bra den än var. För att även om jag skulle skriva en riktigt snygg vers så skulle jag ändå inte kunna baka in den i en låt tillsammans med en refreng och ett mellanspel. Riktigt frustrerande. Men jag gav aldrig upp!

Idag känner jag mig helt trygg i låtskriveriet. Jag vet att jag kan få en låt att få ett helt ok arrangemang som jag själv kommer kunna gå runt och tänka "fan vad snyggt arrangerat detta är egentligen", samtidigt som jag vet att det säkert går att göra tusen gånger bättre om man satsade ännu mer.

Man skulle kunna göra en låt i C-Dur och sedan få i uppdrag att skriva ett stick som ska gå i F#-dur, vilket inte är det lättaste, men ändå lyckas på något vänster med hjälp av lite paralelackord och dominant/subdominant ackord osv...

Idag är man där igen fast i en annan värld.

Det känns hopplöst att skriva en låt om jag ändå inte får den att låta bra på skiva.

Men då vet jag ju, att om man bara inte ger upp så kommer man även dit någon dag.

Tack för era inlägg! Det är kul att läsa!

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag har hållit på ca 2 år och nu börjar jag tycka att det låter ganska bra om mina produktioner. Jag har dock svårigheter med röst och liveinstrument, eftersom jag så sällan använder dem och inte tränarantar jag.

Det viktigaste jag har lärt mig är att man skall försöka att välja ljud som inte krockar så mycket från början, occh tänka på att saker och ting skall få plats.

I början så ville jag att musiken skulle vara ett evigt crescendo, ett nytt ljud skulle fram och göra allting fetare hela tiden, och ett till och ett till. Nu försöker jag tänka: Ok nu har jag 2 basljud, om båda skall få plats så måste jag skära ganska mycket i det ena, sen har jag en synth som har ganska mycket botten den måste ockå få plats. Att kompromissa med ljuden hela tiden så att jag får en bättre balans.

Link to comment
Dela på andra sajter

Många har nog svårt med basen eftersom de inte har något bra rum med vettig lyssning.

Det är svårt även om man har bra lyssning. Mycket som ska samsas om lite plats helt enkelt. Botten på gitarrer, syntar, elbas, baskagge, i vissa fall botten på virvel... Just elbas och baskagge är ju en klassiker. Smala frekvensområden som gärna vill konkurrera med varandra.

Själv har jag hållt på lite mer seriöst (fortfarande på hobbynivå dock) i ca 7 år. Dessförinnan kanske 3 år monkeyande och ren lek. Börjar äntligen känna att jag har koll på vad jag gör. Nuförtiden så vet jag ofta innan jag rattar vad som antagligen behövs (fast lite experimenterande och frekvenssvep blir det ändå 😆 ); dvs jag har tränat på att identifiera frekvenser etc och jag har tränat upp "zoomförmågan" (förmåga att kunna zooma in på saker i en mix, identifiera och tänka bort resten etc). Det har alltså tagit typ 7 år. Det hade nog gått mycket fortare dock med mer tid bakom spakarna, rätt prylar från början, mer ordnat tränande och/eller utbildning. Men å andra sidan fastnar nog kunskaperna bättre för mig när de kommer genom uteslutningsmetoden. Jag förstår då inte bara vad jag ska göra, utan också varför (eller rättare sagt, varför jag inte ska göra på det 'andra sättet').

Man lär sig mycket på att lyssna på andras produktioner och identifiera vad de gjort. Detta kräver dock att du tränat upp ovan nämda "zoomförmåga" och kan identifiera olika instrument, karaktärer, effekter och frekvenser etc.

Kolla gärna in tex "Lie to me" och "Nothing", två låtar jag och min brorsa spelade in i våras och som jag mixade. Jag hade på båda dessa en väldigt klar bild innan vi började spela in dem hur jag ville att de skulle låta. Vi fick till känslan och soundet vi tänkt oss ganska precis. Är inspelat med "man tager vad man haver"-inställning och väldigt modesta grejer, men jag tycker det blev riktigt bra! Att de är inspelade så gör ju snarare det hela mer imponerande ur mixsynpunkt... 😛 Tex så hade vi inga riktiga trummikar, utom 1st SM57 på vireln. Resten är div stormembranare (tex Studio Projects B3 på kaggen, för det var vad vi hade) och Line Audio CM3 som överhäng. Så trummorna är faktiskt mest överhäng. Helt klart något av en utmaning att mixa... Lade dock en hel del tid på att stämma trummorna så att de lät mumma (trummorna är förövrigt ett hopplock av diverse eBay-fynd) och på att akustikbehandla rummet (med enkla medel) innan vi började rec:a. Trots att det är mest överhäng och ett fåtal stormembranare så tycker jag vi fick till en väldig närhet och värme i trummljudet på "Lie to me". Är riktigt nöjd med HiHat-ljudet! -HiHaten är (trot' eller ej) närmikad med en kass halvtrasig ADK A51-Kinakopia. Membranet på den är lagom utslitet/nerkladdat/uttjänt, så att den precis rundade av de tråkiga jobbiga frekvenserna och transienterna men tog fram väset i den billiga replokals-HiHaten... 1+1=1000000 🤪 -Låter tillsammans med överhänget precis som jag tycker en HiHat ska låta! Nu har jag köpt en baskaggemik, så nästa gång blir det nog lite lättare att mixa kaggen (B3:an i all ära; funkade utmärkt på "Lie to me", men var svår att få till på "Nothing" där lite mer rock-punch a la klassisk dynamisk baskaggemik efterfrågades).

Även "Some Day", "Amsterdam" och "If not for love" är inspelade då under samma förutsättningar. Det är jag och tvillingbrorsan som spelat alla instrument och sjunger på alla låtarna.

Lyssna på: http://www.reverbnation.com/secretcircusband

eller: http://www.myspace.com/secretcircusband (myspace-ljudkvalitetet är ju dock som den är...)

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är svårt även om man har bra lyssning. Mycket som ska samsas om lite plats helt enkelt. Botten på gitarrer, syntar, elbas, baskagge, i vissa fall botten på virvel... Just elbas och baskagge är ju en klassiker. Smala frekvensområden som gärna vill konkurrera med varandra.

Jo, givetvis. Men det underlättar inte att de flesta sitter i rum med stora problem. Då är det svårt att lyckas. Rum med lång efterklangstid i basen maskerar ju effektivt det mesta under 100-150 hz och gör det omöjligt att precisionsmixa i den regionen. Det är lättare i lurar, men där har man inte samma fysiska upplevelse av basen så det blir ändå lite svårt att bedöma nivåerna.

Men faktum är att jag tycker det är näst intill lika svårt att få till ett bra högbas/mellanregister med både klös och luft samtidigt. Det är verkligen något som inte gick bra i början av min mixkarriär. Det är mest på senare tid, senaste året eller så som det börjat lossna ordentligt där.

Link to comment
Dela på andra sajter

Det finns forskning som visar att det tar ca 10000 timmar att bli riktigt j-a duktig - vad det är gäller.
Åh Claes.. det finns så mycket som jag tycker är så vidrigt i ditt inlägg! Ja, faktiskt är det nog en sammanfattning av ungefär allt jag absolut inte tycker ska finnas i närheten av musik.

Inget mot dig, såklart. Märkligt att man kan vara så olika och ändå säga att man sysslar med ungefär samma grej: musik.

Jag konstaterar ju bara att det tar lång tid och mycket träning innan man blir riktigt duktig på något. Det är något jag har erfarenhet av själv också, efter många års basspelande och lika lång tids fipplande bakom rattarna (dock inte som jobb, utan på fritiden - och då tar det sin tid att lära sig bli riktigt bra). Numera finns det dessutom forskning som pekar på att det verkligen är så. Vad är det som är så "vidrigt" med det?

Visst kan man pilla ihop bra låtar utan att ha spelat särskilt länge - men att sedan lära sig göra riktigt bra mixar behöver man längre tid på sig för att lära sig.

Link to comment
Dela på andra sajter

EDIT

Försökte slänga in en musikspelare för folk som inte orkade klicka på länken ovan, men det funkade inte. Tips till der site-führer kanske? Vore ju kul med stöd för flash-objekt (eller vad som krävs, vad vet jag) så man kan posta tex en länkad musikspelare eller youtube-klipp etc direkt i tråden.

Redigerat av MrBluesman
Link to comment
Dela på andra sajter

Analogfreak (oregistrerad)
Jag konstaterar ju bara att det tar lång tid och mycket träning innan man blir riktigt duktig på något. Det är något jag har erfarenhet av själv också, efter många års basspelande och lika lång tids fipplande bakom rattarna (dock inte som jobb, utan på fritiden - och då tar det sin tid att lära sig bli riktigt bra). Numera finns det dessutom forskning som pekar på att det verkligen är så. Vad är det som är så "vidrigt" med det?

Visst kan man pilla ihop bra låtar utan att ha spelat särskilt länge - men att sedan lära sig göra riktigt bra mixar behöver man längre tid på sig för att lära sig.

Efter att ha läst samtliga inlägg kan jag bara hålla med dig Claes. Allt handlar om rutin och vältränade öron där man utifrån lång erfarenhet vet vad man ska lyssna efter.

Det tar år att bli en bra ljudtekniker som håller någorlunda klass.

Link to comment
Dela på andra sajter

Det beror på hur man menar med ett proffsigt sound.

Med blackmetalbandet vill jag ge musiken ett snyggt och unikt sound

Med indie metal-pop-elektro projektet vill jag ge musiken ett snyggt och unikt sound

Och ja det låter snyggt och proffsigt tycker jag!

(eftersom att denna musik inte är komversiell så ska det inte låta tråkigt radioljud)

Redigerat av hwasser
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag tycker att oavsett genre så finns det alltid något som gör en mix "proffsig". Och det handlar om medvetenhet tror jag.

Jag sysslar en del med punk och hardcore, och det ska ju låta på ett visst sätt, och det är inte komversiellt.

Vad som gör en mix proffsig är nog när man hör att allt är ett medvetet val och inte en schansning i okunskap.

Det är inte hur ljuden låter eller hur karaktärerna är, eller hur rent allt låter. Utan hur kontrolerat det är.

Jag har massa skivor hemma som egentligen låter riktigt illa, (beror på vad man jämnför med), men jag anser ändå att skivorna är proffsigt mixade/inspelade.

Och där det som gör att det låter illa kanske är brist på pengar, dålig utrustning, brist på tid, dålig lokal...

Sen har jag även en del skivor som låter lika illa (ljudmässigt) men som känns oproffsigt mixade/inspelade.

Då tycker jag att det låter som att dom inte har någon som helst aning vad dom gör i stället...

Dom kanske hade mycket pengar och tillgång till en bra lokal och mycket tid, men ingen kunskap.

Det är vad jag tycker skiljer en "proffsig" inspelning mot en oproffsig..

Sen tycker jag inte att man måste vara fullärd för att få en "proffsig" mix, men lite mer kunskap än vad som krävs för att trycka på rec.

Link to comment
Dela på andra sajter

Vad som gör en mix proffsig är nog när man hör att allt är ett medvetet val och inte en schansning i okunskap.

Jag håller med till stor del, men ibland är man ju faktiskt idealet, det man är ute efter, att det ska låta skräpigt som om man bara ställde en bandare i ett rum och kopplade in förstärkarna. I de fallen tycker jag ändå att det låter bäst när man inte vet vad man gör, än att vara proffs och försöka efterhärma nånting amatörmässigt.

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 2 veckor senare...

Har väl hållit på att mixa musik i 5-6 år nu och börjar nu känna att mina mixar är bra, gjorde en härom veckan som jag vart riktigt nöjd med 😮

Börjar också få en egen touch på mina mixar vilket är lite kul, jag känner att jag kan märka på soundet att det är jag som mixat det.

Är ju alltid svårast att mixa när man precis börjat med det, innan man kommit på hur man ska lösa alla problem som uppstår, men övar man så blir man bättre.

För varje mix man gör låter det (förhoppningsvis) bättre och rätt var det är så står man där och har gjort en mix man kan vara stolt.

Link to comment
Dela på andra sajter

Första gången jag kom i kontakt med musik (som jag minns så starkt) var jag 7-8 och lyssna på radion och spela in på band och "mixa" det jag gilla och spela in sen hade jag min egen låt i 2 till 10 sec snuttar 😄.

Sen 2004 såg jag fl studio på en kompis dator och plinka lite fick bara 1 patterna att låta, så störande!

sen 2008 börja jag själv med fl studio som en bessat!!!!! varje dag sover inte ibland läser/kollar om hur man gör+YouTube

men är en riktig färsking som nyligen gick från samplade saker till att göra själv.

har JÄTTE mkt att lära. har 0 takt kännsla eller en tanke det bara blir lixom.

Redigerat av Derileec
Link to comment
Dela på andra sajter

Första gången jag kom i kontakt med musik (som jag minns så starkt) var jag 7-8 och lyssna på radion och spela in på band och "mixa" det jag gilla och spela in sen hade jag min egen låt i 2 till 10 sec snuttar 😄.

Sen 2004 såg jag fl studio på en kompis dator och plinka lite fick bara 1 patterna att låta, så störande!

sen 2008 börja jag själv med fl studio som en bessat!!!!! varje dag sover inte ibland läser/kollar om hur man gör+YouTube

men är en riktig färsking som nyligen gick från samplade saker till att göra själv.

har JÄTTE mkt att lära. har 0 takt kännsla eller en tanke det bara blir lixom.

Jag har hållt på i ett år och tycker det låter grymt..

..nått som inte stämmer?

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...