Ert första instrument?

[Måsart]

Minns ni vilket ert första egna instrument var?

Jag blev nostalgisk och googlade fram en liten, liten leksakskeyboard som jag fick när jag var typ 5 bast. Det var på den jag lärde mig att ta ut låtar på gehör, så den har betytt en jävla massa... 🥰

Här har ni den, Casio Rapman! Så jävla episk...;

Redigerat 21 november 2013 av Måsart

[slejnard]

Elgitarr Takeraru när jag var 14. 😎

Kastruller hos mormor före det. 😱

[everlastingrecords]

Ehm... Blockflöjt. Tufft värre.

[JohnRick]

Maracas. Två tomma konservburkar - hagel från öppnade hagelpatroner, jämnt fördelade i dessa, därefter igensvetsade.

[everlastingrecords]

Maracas. Två tomma konservburkar - hagel från öppnade hagelpatroner, jämnt fördelade i dessa, därefter igensvetsade.

Det var ju faktiskt tufft på riktigt" 🙂

[Erik dP]

Det var väl standard att alla skulle ha en blockflöjt när jag var liten. Så jag räknar inte den.

Vid ca 12-års ålder: En Bjärton nylonsträngad. Fick av föräldrarna då jag och pappa gick på gitarrlektioner (kvällskurs med en lärare och runt 20 spelande elever i varierande åldrar.)

I gymnasiet köpte jag min första elgitarr. En Aria 2 pro. Les Paul-modell. Sålde den några år senare.

(Idag är det huvudsakligen ett digitalpiano från Yamaha CP33, en flygel, och en Variax 500 jag använder.)

[Demonproducenten]

Maracas. Två tomma konservburkar - hagel från öppnade hagelpatroner, jämnt fördelade i dessa, därefter igensvetsade.

maracas för metal? 🙂

[everlastingrecords]

Det var väl standard att alla skulle ha en blockflöjt när jag var liten. Så jag räknar inte den.

Nähäpp.. Då var det väl en Ibanez roadstar II som var min första. Har den kvar också. Dock har den genomgått förvandling till metalgitarr nedstämd till C med en tunn bassträng som "e"-sträng. Sedan slutade jag med metal och ändrade den tillbaka till E-stämning.

[SadamJR]

Nylonsträngad gitarr som jag gick och bar till lektionerna. Skjuts fanns inte på den tiden.

[punkrockdude]

En tvåtusenkronors Rockster elgitarr med tillhörande hemsk förstärkare med en tretumshögtalare vars distortion var hemskt. Den är i klädkammaren och jag gillar dens single coils i hals-, och mittenläge för rent ljud om jag inte minns fel. Utöver det är det så använder jag aldrig den även om den faktiskt inte är allt för dålig.

[Peter Roos]

Tomma pepparkaksburkar som man använde som trummor hemma. Trumstockar var morsan stickor. :-)

Men, räknar man "riktiga" instrument så var det en nylonsträngad akustisk gitarr, som köptes av en äldre skolkompis, som hade målat den blå :-), och som jag satt i lekparken med och försökte lära mig några ackord på. Bytte senare till bas.

Redigerat 21 november 2013 av Sleap

[Anders F]

Mitt örsta egna instrument va en casio synth av okänd modell. Mitt första riktiga instrument som jag själv ägde va en roland e-15 som jag fick av mina föräldrar när de såg jag tog musiken på allvar. men som barn fanns det alltid instrument hemma så som akustisk piano, nylonsträngad gitarr och hos farmor och farfar en härlig farfisa 🙂 Första egna elgitarr va en overland (fender strata kopia)

MVH

Anders

[Signia]

Har inget sånt där första. Farsan är/var amatörmusiker, hade massa instrument o grejor hemma. Sjukt nog stod Malmsjö Piano samt hammond + leslie i vardagsrummet 😛

Så första minnena man har så är liksom allt redan på plats. Fick ingen direkt favvo heller. Jag minns bara att jag gillade inte det halv-akustiska, torra o nakna av 70-talet. Gillade mer slickt sound. Janis Joplins Pearl-platta lät kanon, minns jag. Den är rätt slick för att va tidigt 70-tal. Tycker den låter grymt än idag.

Men jag minns jag tyckte gitarr o bas var krångligt. Klaviatur var lättare tyckte man, bara trycka o så lät det bra. Gitarr o sånt var rejält svårare att få bra sound ur. Måste nypa åt massa konstiga grepp, och rätt hårt, för att få vettigt sound ur den.

Redigerat 21 november 2013 av Signia

[pme (oregistrerad)]

En fläkt orgel av mindre modell. Jag minns inte om den köptes till mig för ingen av mina föräldrar spelar något. Bra mycket intressantare än en blockflöjt i alla fall. Jag minns som liten att jag inte tyckte att det gick att spela på monofoniska instrument. Och jag undrar bara hur tusan jag kom fram till det. För jag viste inte vad ett ackord var.

[D Vibe]

Bra fråga.

Familjen hade ett piano.. annars skulle jag säga Amiga 500 med Soundtracker.

[Die Hard (oregistrerad)]

En skitgitarr, el, som de lurade och prackade på mig på Förstärkardoktorn när jag var 16.

[Guitar Nilsson]

Minns ni vilket ert första egna instrument var?

Jag blev nostalgisk och googlade fram en liten, liten leksakskeyboard som jag fick när jag var typ 5 bast. Det var på den jag lärde mig att ta ut låtar på gehör, så den har betytt en jävla massa... 🥰

Här har ni den, Casio Rapman! Så jävla episk...;

Vilka finesser. När jag fick mitt första instrument, en grön Hohner Melodica, var det nog fler än två årtionden kvar tills det uppfanns syntar. Det var så stenåldern då att den enda polarn som hade en liten plastgrammofon hade enbart några pratskivor med typ Martin Ljungs sketcher i Knäppupprevyn som de enda skivor han hade. Musik fanns inte. Det här var typ 1962.

När jag skulle fylla elva frågade mor om jag ville ha en gitarr i födelsedagspresent? "Nej", sa jag bestämt, jag var nog mest intresserad av knallpulverpistoler. Modern köpte mig en nylonare ändå, och sen har jag spelat flera timmar varje dag. Hur många år det blir misslyckades jag nyss att räkna ut.

När jag sen var ungefär 14 började jag spela kontrabas i orkester med fioler o piano o lite blås, vi spelade bla Vivaldis fyra årstider, Raindrops keep falling on my head. Sen fortsatte jag med elbas, o när jag skrev låtar tjyvlånade jag polarnas elgitarrer, gick sen mer o mer över till gitarr. Men jag älskar ännu att spela elbas.

Munspel har jag börjat med lite seriösare (?) på äldre dar, även om jag hade såna som liten också, tex chromatiska som jag tappade i sanden på badstranden så knappen fastnade.

😎

Redigerat 21 november 2013 av Guitar Nilsson

[Bloeas]

Det första instrumentet jag ägde själv var en vit elgitarr. Jag var typ tio, elva år, köpte den för 200 spänn och halsen såg ut som en banan.

Jag hade ingen strärkare, så jag använde min farsas peavey basstärkare och vred upp allt till Max för att få dist, det måste ha låtit förjävligt 🙂

[drloop (oregistrerad)]

Ett litet Piano (Piamino) som Stefan Ljungquist turnerat med med märken efter drinkglas och cigarrettbrännmärken. Målades i en grå lackfärg för att dölja dess historik.

Här är Stefan när han var med i lite spännande kriminalfilmer 🙂

[Ventures]

Förutom tramporgeln hemma fick jag ta över brorsans akustiska barngitarr när han tröttnat. Högt över greppbrädan hade den stålsträngar som effektivt skar in i mina små barnfingrar. Av någon anledning lyckades jag få hoppa över det då obligatoriska "instegsinstrumentet" blockflöjt när jag började traggla i Nils G. Åhslunds oranga gitarrbok. Notställ och fotpall fick man ha under lektionerna. Konstigt att man inte gav upp redan då, men suget efter en elgitarr var stort och ett par år senare hämtade jag ut min Clearsound, "elgitarr planka" från Hobbex, på busstationen och resten är historia (kunde ha varit) ;-).

[Måsart]

Kul att höra era historier!

Jag kommer ihåg att jag i tioårsåldern bytte ut nylonsträngarna på morsans svindyra nylongitarr till stålsträngar. Det var INTE så lyckat.

[Claes Holmerup]

Vi hade ett piano i huset, så det var det första jag klinkade på, men det var ju hela familjens,så det räknas knappast...

Första egna instrumentet var blockflöjt. Har för mig att det var i 3:an på lågstadiet. Efter ett tag blev det istället alt-blockflöjt och sedan klarinett. Man märker med andra ord en ständigt nedåtgående trend som till slut landade på elbasen... 😎

[ironman]

En 2009 års washburn flying v

[Måsart]

Vi hade ett piano i huset, så det var det första jag klinkade på, men det var ju hela familjens,så det räknas knappast...

Första egna instrumentet var blockflöjt. Har för mig att det var i 3:an på lågstadiet. Efter ett tag blev det istället alt-blockflöjt och sedan klarinett. Man märker med andra ord en ständigt nedåtgående trend som till slut landade på elbasen... 😎

Fan vad många som började med blockflöjt! Har blockflöjten helt dött ut numera? ☺️

[Mats Stålbröst]

Mitt första helt egna instrument var en trombon, en Bach Stradivarius, som jag faktiskt spelar på än i dag i vårt coverband och ett och annat storband. Den inköptes 1982 (!), så där kan man prata om en bra investering. Det lönar sig att köpa bra grejer redan från början.

/M

[laban1]

Fan vad många som började med blockflöjt! Har blockflöjten helt dött ut numera? ☺️

Japp! Musikanten är död. Nu är man producent från 7års ålder genom att klippa och klistra färdiga loopar.

[D Vibe]

Vad jag kan minnas så gjorde jag musik på vår Amiga innan jag hade blockflöjt och senare spelade musikskolan.

Farsan hade ju lite gamla instrument som jag plinkade på, så om Amigan inte räknas så är det väl de.. en melodica bl.a. 🙂

Redigerat 22 november 2013 av D Vibe

[Jocke Rönnqvist (oregistrerad)]

Fick ett litet dragspel från leksaksaffären som jag blåste in och ut med. Min brors trumpet krossa vi i dörren första dagen. Sen blev det så småning om en gammal Landolagitarr som jag har kvar än idag.

[SadamJR]

Fan vad många som började med blockflöjt! Har blockflöjten helt dött ut numera? ☺️

I skolan där jag jobbade fick alla lågstadieelever börja spela blockflöjt på musiklektionerna.

[®offe]

Jag fick ett litet plastdragspel (pianomedell) när jag var 5, som Peter från våningen under genast bröt av en tangent på. Jag blev fett ledsen och när jag skulle visa farsan hur det gick till så bröt även jag av en tangent.... Perkele!

Provade med farsgubbens stora spel, men det var så stort så näsan klämdes i dragbälgen....Perkele!

I lågstadiet (typ 1968) blev det den obligatoriska blockflöjten, och det roliga är att jag har kvar plastlådan med flöjt, den lilla röda plastburken med fett samt borstviskan. Hittade den för några veckor sedan och kunde spela blinka lilla stjärna. Annars var det väl "köp varm korv" som var mest populärt på lektionerna.

Helst ville jag dock ha något med pianotangenter, tyckte det verkade ap-lätt att lira på. Då fick jag en melodica i julklapp, som säkert bidrog till mina 5 liters lungvolym vid mönstringen ett antal år senare. Satan vad jag blåste i den där manicken, det krävdes typ vad en medelstor kompressor kan leverera för att få ton i fanstyget. Om du tryckte ner TVÅ tangenter krävdes motsvarande vad JAS Gripen levererar ur arslet vid 50 % gaspådrag, TRE tangenter fullt blås med EBK !....Perkele!

Sedan blev det den billigaste elgitarren, som var helt omöjlig att stämma. Att man inte gav upp?

Nu har jag alla instrument i hela världen, men spelar aldrig. Livet är allt bra underligt!

Trevlig helg!

/R