Valle

Jag blev lite inspirerad av tråden Mixa/Producera i MONO?. Men jag vill hellre fokusera på mono-kompabilitet snarare än mono-produktion — och därför hoppas jag att den här tråden överlever sammanslagningsdöden. Jag är just i färd med att påbörja mixningsarbetet i ett trevligt litet musikprojekt som jag driver tillsammans med ett gäng vassa musiker. Jag går nu alltså in i projektets mest spännande fas, med en hel drös källor som ska finna sin rätta plats i ljudbilden. Och just det här med att "placera ut" ljudkällorna är ett av de roligare momenten under mixningsarbetet — medan sådant som t.ex. skruva till "rätt" gitarrsound är värsta jävla tråk-måst-görat. Pan-regeln är nog min favorit här ("djupet" tar jag sedan); jag älskar att bredda på rätt så rejält. Ni vet, Gitarr A hela vägen ut till vänster, Gitarr B hela vägen ut till höger, bas och baskagge "dead-center" i vanlig ordning; och alla ca 30 körspåren fördelat på "klockan" 7, 8, 9, 10, 11, 11.30, 1.30, 2, 3, 4 ,5... Well, nästan i alla fall. Eftersom jag gärna, men inte uteslutande, mixar i lurar så är det här med nörd-bred ljudbild extra trevligt. Många anser att åtminstone en nackdel med mixning i lurar är den att man ibland leds till att smalna av ljudbilden, man upplever en panorering tydligare (eller starkare, beroende på vem som tycker) i lurar och därför pushar ljudkällan mer mot mitten. Men för mig är det lite av en kick — jag tycker det är asläckert med en ljudkällor som sveper från vänster till höger, eller som ping-pongar vänster-höger-vänster-höger... För många är sådant lite uttjatat och för ytterligare några rent utav skitstörigt. But I fucking love it! Givetvis håller jag mig måttligt med sådana effekter. Däremot är det inte så ofta som jag klumpar ihop t.ex. körer till ett tjockt mono-paket och bombar in skiten i mitten. Det händer om jag t.ex. har mycket kör/sång på ett och samma ställe, körer som svarar fram och tillbaka etc, men annars är jag snål med sådant. Dessutom tycker jag det är svårt att få det rätt, och några gånger har det lett till vemodiga "kill-your-darlings"-moment. Fast mitt arbetssätt leder ju ibland också, kanske inte helt oväntat, till dålig... Ladies and Gentlemen, all the way from the ancient 50s, the one aaaaand only: MONOKOMPABILIFUCKINGTET! Han lyssnar och njuter av ljudbilden som han med svett och möda lyckats trolla fram — alltmedan han sakta, sakta för sitt darrande pekfinger mot stereo/mono-switchen. Strax vilar hans finger på switchen i avvaktan på hjärnans impulskommando att trycka till. Längs tinningen rullar en distraherande svettdroppe som han dock hastigt torkar bort med den andra handens baksida. Och så trycker han in switchen... Klick! KA-BOOM!!! Ut från monitorerna strömmar i sound-väg världens sämsta dynga! Gitarrerna har tappat styrka, vissa ljudkällor har försvunnit helt och det som dominerar är en vilsen sångröst uppbackad av en aggressiv trio bestående av bas, baskagge och virvel. Mina "monomixar" låter alltid sådär, faktiskt. Tror jag i alla fall. Men jag fattar ändå inte varför jag bryr mig. Förmodligen för att jag, trots att jag egentligen inte vill, lyssnar till De Vise när de menar på att ja, men ooo ja, du måste se till att det låter bra i mono också, tänk på ett det finns de som endast lyssnar/sänder i mono... Are you fucking kidding me? De som endast... Snap the fuck out of it! Fast den mest långsökta anledningen jag hört till varför monokompabilitet bör beaktas är den att vi (slutlyssnaren) sällan befinner oss i en position där vi har oss själva och respektive högtalare i en s.k. triangelposition, och därför uppfattas ljudbilden "fel". HA! Jag skulle vilja närvara på det partyt där partyslängaren säger: "Seså... nu buntar vi ihop oss i en klump och sätter oss i mitten där, så sätter jag på lite musik... Alla har sprit och knark?" Men lyckligtvis låter nästan alla mina referenskällor (andras produktioner som jag jämför mitt blivande sound mot) också lika taskigt i monoläge. Så egentligen; om inte de stora producenterna bryr sig, varför ska en miserable liten skit i Oxie göra det. En idé vore kanske att De Vise en gång för alla tog sin monokompabilitet och stoppade den långt upp där solen aldrig lyser. Jag vet inte. Vad tycker ni — är det så jävla viktigt med monokompabilitet? Oj, nu ringer min mobil också. Fan, här händer det grejer. Häng kvar...

Kanske. Kanske inte. Nästan alla överlåtelse-/upplåtelseavtal som har passerat mina händer har haft villkor i stil med: "base10 garanterar att han har rättslig, oinskränkt förfoganderätt över produktionen i dess helhet, inklusive, men ej begränsat till, inhämtat tillstånd för nyttjande av enskilda samplingar. Nattvaktaren Records har inget ansvar för eventuella brister. Om anspråk riktas mot Nattvaktaren Records skall Nattvaktaren Records hållas skadeslöst genom base10:s försorg" Barasådäriförbifarten...

Nej, vad han [Nattvaktaren] menar är att det räcker med tillstånd från ägaren till inspelningen eftersom denne med största sannolikhet även köpt loss utövarnas (artisternas) "rätt att förfoga över sitt framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk". Detta regleras på sedvanligt sätt i t.ex. skivkontrakt där ersättning till artisterna sker i form av royalty; artisterna får % på varje såld enhet mot att bolaget förfogar fritt över inspelningarna. Simple as that. Så hade jag menat i alla fall.

Det finns faktiskt vissa delar av upphovsrätten som man inte kan "ge tillstånd" eller avsäga sig rätten för, wiseass. "Upphovsrätten borde tillåta remixar", säger trådtiteln. Tillåter inte URL remix:er (eller hur fan man nu böjer det)?

Du är för jävla rolig... varför jämför du använda med stjäla? Tack annars för svaret ovan.

När du lirar live (offentligt) har arrangören (restaurangen, pizzerian, fritidsgården, sporthallen etc) redan kirrat saken med STIM. Du vet, den där avgiften som alla pizzerior och restauranger hatar lite smått. För att själv få ersättning (för egna låtar) när man lirat live måste man ju som bekant lämna en musikrapport till STIM.

Förresten: Jag kan nästan inget om "clearing" av samplingar osv — men är det verkligen så där knepigt med att få tillstånd? Måste man vända sig direkt till den enskilde rättighetsinnehavaren, eller kan man på något sätt gå via t.ex. IFPI?

Upphovsrätten säger i stora drag att det är OK att använda sig av andras verk så länge tillstånd finns. Det är min poäng i den här tråden. Trådskaparen är givetvis inne på linjen att URL:s s.k. närstående rättigheter ska skrotas. Lycka till, säger jag!

Jag kan i och för sig vara helt fel på det... Men inte kan man väl spela in och offentliggjöra en cover utan att först be om lov (licensavgift), inte ens om man väljer att släppa skiten på en bästsäljande skiva. Att producera en remix är väl inga problem så länge man pröjsar berörda rättighetsinnehavare? Eller är jag fel på det där med?

Javisst! Precis lika OK som för mig att spela in en ABBA- respektive Beatles-cover.

Det gör den också.

Oooo, här var det fyrverkeri! Det är väl bra att det presenteras en mer sanningsenlig prisbild. Vilka företag köper dina tjänster?

Hahaha.

Jag skulle inte rekommendera det. Ser amatör ut.

Men då blir det inte lika kristallklart. You lose!

Och? Det där är ju bara rekommendationer. Huruvida "man" skriver Bästa Särskrivning 2009! eller Bästa särskrivning 2009! är absolut en smaksak. Budskapet är kristallklart.

Menar du att det skulle medföra färre osanningar om varje informationskälla hade en unik ägare?

Hmm... nämn någon typograf och/eller korrekturläsare som inte skulle acceptera att man skriver "Bästa Särskrivning 2009!".

Den där kommentaren bet sig själv i svansen lite grann. Tycker jag nog.

Äh, vad fan... lägg av nu. Importerar inavel till Sverige...

Att du tycker min teknik är ohederlig får stå för dig. Men att du är trött på mig ... Ja vad fan, avregistrera dig från forumet och gråt ut en skvätt om du inte pallar trycket. För jag tänker hänga kvar ett tag till.

Ja, OK. Det är jag som är "skiljer mig åt"... Fast det är inte riktigt så att jag inte accepterar undersökningen, bara att jag inte skulle låta mina argument vila på den. Dessutom är inte opinionsundersökningar särskilt vetenskapliga, anser jag. Det räcker ju med att man formulerar en fråga "fel" (eller att frågan är för känslig för att de tillfrågade ska våga svara så sanningsenligt som möjligt) för att den ska "gå emot all vetenskap på området". Men som sagt — carry on!

OK, där ser man. Då skiljer vi oss åt som så att för mig opinionsundersökningar statistik och "stickprov", inget annat; resultat som skulle få annat utslag redan timmen efter om man genomförde ny undersökning. Inget jag skulle låta bära huvuddelen av mina argument — särskilt i en fråga som denna. Sedan kan man ju undra hur mycket lättare det är att säga att man inte litar på en "moderatjävel", än att säga att man inte vill ha fler "blattejävlar" i kommunen. Men för all del, ni två — carry on.

Hmmm... En "enkät" där 500 personer av 32800, dvs ca 1,5%, har svarat — kan det verkligen säga något om något egentligen?