Alltså... Jag tillförde min kropp konstant nikotin under mina vaka timmar på dygnet, och de sista tio åren fram till 2006 så kom det från både cigaretter och snus — och inte allt för sällan samtidigt. Den 1 maj 2006 la jag av tvärt med nikotin. Och det var tufft som fan, men jag kan ändå inte minnas att jag "led" sådär mycket. Men å andra sidan, du lägger av för att du i princip är tvungen; jag la av för att jag helt enkelt bestämde mig för det (fast inledningsvis handlade det om ett vad). Jag antar att det ligger någon avgörande skillnad i det.
Lite "råd" efter snus-stoppet: Varje gång jag drabbades av ångestblandat "paniksug" efter nikotin (flera gånger dagligen) så varade det intensiva suget i ca 10 minuter, men sedan avtog det ganska snabbt. Vad det led gick det allt längre mellan "paniksug-attackerna", för att till slut plötsligt upphöra — nästan som om de "gav upp". Och idag saknar jag inte nikotinet.
På något sätt, skulle man kunna säga, byggde varje attack upp ett starkare försvar inför nästa attack. Och det "kostade" bara tio minuter per tillfälle.
Så vad du ska "lära" dig är att stå ut med dessa futtiga 10 minuter.