Valle

Jo, jag vet... men något som inte tycks vilja registrera sig i min reptilhjärna är varför det finns tillfällen då release faktiskt (verkar) kickar in trots att det sker ovanför threshold. Varför tänker jag "fel"? I ett sista, patetiskt försök har jag gjort ännu en bild. Kanske kan någon förklara så att jag äntligen kan få lugn och ro. Jävla skittråd! Tack för ert tålamod.

Jo, på sätt och vis... "feed-back"-kompressor. 1176:an som exempel.

Skitbra analys där, Cruncher! Men det här med releasen... Måste verkligen releasen vänta, innan den kickar in, på att signalen hamnar under threshold? När kompressorn fortfarande är i "kompressionsläge" (transient 1) och det kommer en ny transient (transient 2), visst sker väl någon form av release mellan transient 1 och transient 2 – trots att signalen befinner sig ovanför threshold? (Problemet är att det är så här jag har lärt mig releasen, men jag kan fan i mig inte hitta något underlag som på ett bra sätt sammanfattar hur jag tänker. Men jag ska försöka eftersom detta börjar bli ett jävla bry för mig...)

Tyvärr... jag kan inte utveckla mitt svar mer just nu. Jag är helt enkelt för osäker.

Njae... Jag uttryckte det korkat. Så här då: Vad händer med den gula kurvan om threshold (röd linje) sänks till att hamna under ingångssignalen (jag vet inte vad vi ska kalla den, "0"?)

Bra bild... Hmmm... Vad händer med den gula kurvan om threshold (röd linje) är där den är men att hela (ingångs)signalen börjar vid samma värde som 1?

Tyvärr får jag ge dig ett halvtaskigt svar... för jag är inte riktigt säker. Om vi utgår från din beskrivning, som jag förstod den, att vi har 10 st 40 ms långa sinustoner (transienter) under en total signallängd på 400 ms så tänker jag mig så här: @ Release = 0: Eftersom release saknas råder "normalläge" hela tiden; varje transient bearbetas på samma sätt (även om det så att säga sker under attack-tiden). @ Release > 0: Jävligt knepigt.... I det här läget vill jag få det till att varje transient (när/om kompressorn jobbar på en föregående transient) komprimeras enligt angiven ratio i förhållande till transientens aktuella nivå (som bestäms av den "pågående" signalkomprimeringen). Men jag är som sagt inte säker. (Å andra sidan, vill du snacka dessa detaljnivåer så är nördar som joachime/ThomasE/Demonproducenten bättre snubbar att vända sig till... 😉)

Kretsschema... Nu börjar det verkligen bli översittarfasoner över det hela. På vilket sätt tyckte du att ditt inlägg var relevant för min sammanställning? Var det för att underlätta eller var det för att skylta lite med hur duktig du är? Jag väntar fortfarande på din "illustration" som bättre än de jag har postat kan visa hur attack/release påverkar en signal.

Hade du varit mindre kaxig om jag uttryckte det: Fråga: Vad bestämmer kompressorns attack-parameter? Svar: Hur snabbt signalkomprimeringen ska öka. ? I övrigt: Vi har alla våra egna "sannaste svar". Det som skiljer ditt från mitt är att mitt är "sannare". Sedan att du är fiffigare med ord och formuleringar än vad jag är hör annat till.

Beror lite på releasen, vad vill du ha den till?

Hej, Allan! Du får gärna komma med en "bra illustration" som bättre kan visa hur attack/release påverkar en signal.

Först: Du om någon ska verkligen inte känna dig helkorkad. (Om du inte hänger med på vad jag skriver så beror det på hur illa jag uttrycker mig, inget annat.) Sedan har jag frågan till ära gjort ännu en illustration: Översta spåret: En sinuston som startar på -12dB, ökar till -3dB och sedan till 0dB (och faller enligt respektive). Nedersta spåret: Samma sinuston genom kompressorn. Gul linje är threshold @ -12dB. Som vi ser så jobbar release även när de befinner sig ovanför threshold. Jag menar inte att detta är en sensationell upptäckt jag har gjort 😉 utan bara vad jag syftar på när jag säger att release kan arbeta även över threshold. Jag ber om ursäkt om jag är otydlig. .

Jag håller med om att det inte handlar så mycket om "kunskapen om antalet ms". Det jag talar om är kunskapen om den påverkan på signalen som attack-parametern bestämmer. Jag vet att du tycker att den kunskapen är oviktig. Jag tycker den är intressant.

OK, nu ska jag alltså behöva definiera "reagera"... Jisses! (Jag hade inte svarat på det här inlägget om det inte hade varit för att någon faktiskt "gillade" ditt svar...) Du kan ju hjälpa till här, i egenskap av en av De Lärde: När tycker du att kompressorn reagerar (börjar utföra sitt arbete, som jag redan har skrivit ovan) om attacken bestäms till 300 ms – så fort den "känner av" transienten eller först efter att 300 ms har förflutit? Jag är så säker på ditt svar att jag nog vågar gå med på att ta ditt svar som "definition".

Jaha! Där ser man. Jag vet faktiskt inte vad du försökte säga där.

Svar 1 C: Den tid det tar kompressorn att "reagera" = 15 svar (54%) Det här svaret är allt annat än konsekvent. Ändå är majoriteten överens om att det är detta attack-parametern bestämmer. Kompressorer "reagerar" olika, det är vi alla överens om, men de har en sak gemensamt allihop: de reagerar direkt! Vissa med lite "punch", vilket gör att komprimeringshastigheten (kurvan) är långsam de första ms:na för att sedan öka drastiskt; andra kompressorer kör pang på... Oavsett: 1000 ms attack betyder inte att kompressorn "avvaktar" en sekund innan den börjar utföra sitt arbete; den reagerar i stort sett direkt, vilket vi tydligt ser i bilden ovan (rött fält).

1. När jag lärde mig förstå att attacken INTE väntade X ms innan den överhuvudtaget "reagerade" (så som du vill beskriva attacken) så klarnade det också för mig varför resultatet aldrig hade blivit som jag förväntat det. 2. Inte om man beaktar mitt svar på 1.

Nej, jag gjorde det för att jag, som jag sa i inledningen, är oerhört fåfäng och älskar att briljera. Å andra sidan trodde jag inte heller att jag skulle kunna göra något tydligare än vad tusentals publikationer redan har gjort. Men det verkar som att jag i alla fall lyckades "förenkla" det för några på forumet. Inget jag kräver medalj för, dock. Det är bara kul att kunna förena raljeri med nytta 😉 Du har rätt i att det är förvirrande. Men det beror inte lika mycket på min "djupdykning" som det beror på din inkonsekventa "förklaring", t.ex. i fallet med attack, vilken ger intrycket av att kompressorn väntar med att överhuvudtaget göra något innan X ms har förflutit. Min djupdykning leder till insikt... Vill jag påstå.

Du menar WIKI inte uppfinner "kvarnhjulet"? 😉 He he... Du väljer att referera till den engelska WIKI-versionen. Och jag förstår varför; den svenska suger granit. Men WIKI i all ära; som jag nämnde inledningsvis så är vi alla inte lika insatta i terminologin, och då kan beskrivningar på annat språk än det vi behärskar öka på förvirringen snarare än att lindra den. Jag håller dock inte med om "din" engelska förklaring att "The 'release phase' is the period when the compressor is increasing gain to the level determined by the ratio, or, to zero dB, once the level has fallen below the threshold." Enligt min uppfattning kan attack/release påverka signalkomprimeringen även när signalen varierar ovanför threshold (se mitt svar till Cruncher ovan).

Tack! Jo, makterna ska veta att jag är en mystisk son of a bitch.

Bra! Undrade (om) när någon skulle upptäcka den lilla fuckern 😉 Jag håller dock konsekvent fast vid mitt påstående, men du måste beakta inte nödvändigtvis. I pedagogikens namn är det så release jobbar, dvs endast under threshold. Men faktum är att såväl attack som release kan påverka signalkomprimeringen även när signalen varierar ovanför threshold. Tänk dig en (sinus)ton som är i färd att bearbetas av kompressorn 5dB ovanför threshold; plötsligt ökar (in)signalen med 5dB och håller sig på den nivån i en sekund för att sedan falla tillbaka (5dB) igen. Attacken kommer att ta hand om "överskjutningen" precis som releasen kommer att ta hand om "fallet" – och detta sker över threshold. Så som jag ser det. PS: Och jag tycker absolut det går bra att diskutera vidare i den här tråden; särskilt om man hittar brister och fel i mitt resultat.

Super! Jag har den här frågan (se fetstilt nedan) som du fortfarande inte har svarat på (trots två påminnelser). Tack för ditt personliga försäkrande, Criss! 🙂 Framgår samma försäkran klart och tydligt av det skriftliga standardavtal som ni tecknar med era upphovsmän?

Sammanställning av undersökningsresultatet i den här tråden: Undersökning :: Kompressorn OBS! Till admin/moderator, i händelse av att ni vill "sammanfoga" tråden: Snälla gör det inte! Jag har konsekvent startat en separat tråd för den här sammanställningen för att underlätta och tydligaregöra resultatet. Jag hänvisar till att detta är ett helt vanligt förfarande när vi t.ex. redovisar röstningarna under Studio Forum-Festivalerna. Då så. Lite bakgrund Undersökningen gick ut på att låta alla (som ville) svara på två frågor om kompressorns attack- respektive releaseparameter. För varje fråga hade man fyra svarsalternativ att välja mellan, svar som vi ofta hör/läser och förknippar med respektive parameter. Bortsett från ett svarsalternativ i respektive fråga, så är inget svar 100% fel, däremot varierar konsekventgraden bland de olika svaren. Det var som någon var inne på och som jag också håller med om; att attack/release är för komplexa för att sammanfatta i en enda kort mening. Jag är väldig glad över att så pass många ville svara och resonera; med tanke på att jag ju inte bär så hög seriositetsfaktor på forumet. Ett särskilt tack riktar jag till de som mer eller mindre jobbar på professionell nivå inom branschen. På sätt och vis krävs det ju lite mod i att gå ut och bekräfta att vissa frågor helt enkelt är obesvarbara, trots att man berörs av frågan dagligen, men jag antar att det just är det som gör en professionell professionell. Poängen med undersökningen Poängen var att stilla min egen nyfikenhet. Inte din. Inte någon annans. Men om någon finner resultatet intressant och lärorikt, då ska jag ge mig själv en klapp på axeln. Och så är jag oerhört fåfäng och älskar att briljera. Hursomhelst; kompressorn var ett av de verktyg jag som gröngöling hade svårast att lära mig – således det verktyg jag lärde mig förstå sist. Terminologin i artiklar/manualer var åt helvete för svår, så jag gjorde vad jag kunde för att "ratta mig fram" till kunskap i stället. Att vända sig till De Lärde var meningslöst eftersom de aldrig kunde enas om de olika parametrarnas funktioner. Om jag frågade Olle* fick jag en förklaring. När jag frågade Nisse* hade denne en helt annan förklaring men som inte rimligen kunde relateras till Olles svar. Men vem var jag att ifrågasätta (då)? Än idag, många år senare, får kidsen dras med kvasifakta om just kompressorn. Och jag tycker det är väldigt synd; vi talar om för dem hur viktigt det är att lära sig förstå ett verktyg, hur nödvändigt det oftast är med kompressor, och så vidare... Men när de (kidsen) frågar, ja då haglar definitionerna... Vilket inte minst min lilla undersökning någorlunda bekräftade. (* Olle och Nisse heter egentligen något annat.) Resultatsammanställning Antal svar att fördela på Fråga 1: 28 Antal svar att fördela på Fråga 2: 28 För er som inte pallar läsa det detaljerade: Studera den här bilden. Överst en sinuston, 1kHz, som ökar med några dB och som faller tillbaka igen. Nedanför samma sinuston när den passerar en kompressor. Låt oss kolla "konsekvensen" på varje svar. Fråga 1: Vad bestämmer kompressorns attack-parameter? Svar 1 A: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen ökar = 3 svar (10%) Detta är enligt min mening det "sannaste" svaret. För det är ju precis det vi ställer in med attacken: den hastighet i ms vi vill att signalkomprimeringen ska öka. Ibland vill vi blanda ihop detta med "hur många dB" som komprimeras under X ms, men eftersom releasetiden påverkar komprimeringsgraden, så blir detta inte riktigt rätt. Problemet är att detta svar är meningslöst att använda sig av i praktiken. "Med vilken hastighet vill jag nu att kompressorn ska komprimera signalen?" är knappast frågan vi ställer oss när vi rattar in attacken. Svar 1 B: Den tid det tar kompressorn att fullborda komprimeringen = 10 svar (36%) Om A för min del är "det sannaste" så är detta det svar som jag själv använder om jag hamnar i en situation där jag måste ge mig på en definition. Den kan dock vilseleda om vi inte är på det klara när komprimeringen anses vara fullbordad. Se bilden ovan: är komprimeringen fullbordad i slutet av det röda fältet, eller i slutet av det blå? För min del är det röd, utan tvekan... tror jag. Men man måste ha i åtanke att komprimeringen ju faktiskt är aktiv hela "blå" ut, och även hela "gul" ut... Svar 1 C: Den tid det tar kompressorn att "reagera" = 15 svar (54%) Det här svaret är allt annat än konsekvent. Ändå är majoriteten överens om att det är detta attack-parametern bestämmer. Kompressorer "reagerar" olika, det är vi alla överens om, men de har en sak gemensamt allihop: de reagerar direkt! Vissa med lite "punch", vilket gör att komprimeringshastigheten (kurvan) är långsam de första ms:na för att sedan öka drastiskt; andra kompressorer kör pang på... Oavsett: 1000 ms attack betyder inte att kompressorn "avvaktar" en sekund innan den börjar utföra sitt arbete; den reagerar i stort sett direkt, vilket vi tydligt ser i bilden ovan (rött fält). Svar 1 D: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen minskar = 0 svar Kugg. Som tur var var det ingen som gick på den. Applåd! *** Fråga 2: Vad bestämmer kompressorns release-parameter? Svar 2 A: Den tid det tar kompressorn att återgå till "normal-läge" = 20 svar (72%) De flesta av oss vill ha det till att det är så, även jag. Bara vi är medvetna om att korta attacker med långa releaser, som tar sig an en transientrik signal, kan innebära att kompressorn aldrig återgår till "normal-läge". Men det är en annan story... Svar 2 B: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen ökar = 0 svar Igen, kugg. Svar 2 C: Hastigheten med vilken signalkomprimeringen minskar = 4 svar (14%) Återigen, enligt min mening, det "sannaste" svaret, men knappast användbart i praktiken. Precis som i fallet 1A, men omvänt: med releasen bestämmer vi den hastighet i ms vi vill att signalkomprimeringen ska minska. Svar 2 D: Den tid det tar innan kompressorn påbörjar "återställning" = 4 svar (14%) Nope! Precis så som attacken tar sig an transienten omedelbart så påbörjar releasen genast sitt arbete efter att signalnivån faller under en viss nivå* – som i bilden, där blå fält slutar och gul tar vid. De som säger att kompressorn "väntar" X ms innan den påbörjar sin "återställning" syftar på (den numer allt ovanligare) parametern HOLD, vilken gör precis det – "håller" kvar signalen på sin aktuella nivå i X ms innan releasen tar över. (* Ett vanligt missförstånd är också att release endast kickar in när/om signalen hamnar/befinner sig under threshold; så är det inte nödvändigtvis.) Slutord En handfull av er som svarade valde att till mina svarsalternativ lägga egna definitioner som mer stämde med er egen uppfattning. Någon lämnade endast definition. Ytterligare någon fjantade sig med att leka med bokstavskombinationer (räknades inte med i resultatet), samt några som fullständigt sket i undersökningen och listade sina favoritkompressorer istället. Egna definitioner är viktiga, givetvis, och några av dem är värda att belysa i ett ämne som det här: - Attack är väl ändå generellt en tid. Dvs den tid det skall ta från att signalen passerat över tröskelvärdet tills dess att signalen är komprimerad med den ratio som satts. (cborg) - Attack- och release-reglagen sätter (grovt förenklat) begränsningar för hur snabbt förstärkningen kan minska (attack), eller öka (release). (ThomasE) - Attack, låter dig bestämma hur kompressorn ska hantera transienter i ljudet. (Cruncher) - Release låter dig bestämma om kompressorn ska ignorera transienter i ljudet. (Cruncher) - Attack och release är för komplicerat att förklara enbart med språkliga medel. (DivineCo) Men är det inte fantastiskt att en jävla skitparameter som attack/release ska vara så himla svåra att sätta en etikett på? 🙂 Slutligen: Till alla er som har kommit så här långt ner att ni läser den här meningen – ni får MVG i tålamod! 😄 Till nästa "undersökning", tata!

Vänta bara till nästa undersökning, när jag tar upp alla skrönor om "ratio"-parametern... 😉

Det är för att du läser som en kratta. Och, Criss: Till dig! 🙂 .