van Caine

Det är alltid grymt tråkigt när man inte får saker som de var menade, men att inte mixa så det låter precis lika bra i mono är alltid - inga undantag - ett enormt misstag. Inte bara för alla uppspelningsanläggningar som hanterar allt i mono, exempelvis PA-anläggningar och vanliga sketna iPhone-högtalare - det kommer låta väldigt illa för alla med hörselskador på ett öra åsså.

Och brus är slumpmässigt, det är omöjligt att fasvända loopade bitar för att få bort det.

Elements är deras light-version, den saknar den bra brusreduceraren helt, har en förenklad variant istället. Både Standars och Advanced har rätt verktyg här.

Jag håller med Die Hard - performance is king, men om den måste flyttas och det är så bra du kan få det, så vill jag minnas även Cubase har en....jag känner bara till funktionen som "Warp" i Nuendo (finns dock flera typer av Warp-funktioner), där jag använder den flitigt till dubbningar och ADR i filmer, men funktionen ska då finnas i editor-fönstret för själva ljudet. Förändringarna du gör där uppdateras (om dessa program funkar likadant, vilket de borde)i realtid även på timeline. Enkelt sagt så sätter du en första punkt, där inget förändras innan dess, nånstans i strummet innan, där det hörs som minst efteråt. Vart det är går inte att förklara, du får känna dig fram när du fått fason på tekniken. sen sätter du en andra punkt där strummet du vill flytta slutar, gärna precis där nästa börjar, men absolut inte längre än så. Sen kommer du till själva noshörningen - nu sätter du den Warp-punkt du faktiskt ska flytta precis i början av strummet. Det är den här punkten du nu kan dra i, och effekten kommer bli som att dra i ett gummiband på mitten - det kommer bli längre på ena sidan och kortare på andra, beroende på vart du drar det. Dock är det här inte en lösning som ersätter bra tagningar, det blir väldigt lätt artefakter i ljudet, och ju sämre AD-omvandlare man har, desto värre blir problemen, men det är en fantastisk lösning när man inte har några andra alternativ.

Här finns manualen: https://static.roland.com/assets/media/pdf/TU-3_e04_W.pdf

Som den mogna man jag är så tänker jag inte skämta om att den korrupta stärkaren kräver mutor för att orka jobba och att det är ett jobb för polisen ;-) Men är du säker på att du kopplat utgången rätt? Den har ju två utgångar, och "Output", inte "Bypass", borde vara den rätta för sånt här enligt manualen. "Bypass" är till för när man främst vill stämma på öra, men ha den som finstämnings-stöd.

Och ja, grundidén med samplers var egentligen inte att man skulle göra loopar, utan att man skulle spela på inspelade ljud som om de vore vanliga instrument. Jag har sett några gratis som verkade skojiga, särskilt som jag gillar LoFi, men inte installerat dem då jag inte har nån form av MIDI i PC'n för tillfället. Men iom att jag svarat här så kan jag lätt återkomma när jag hittat dem igen, om jag kommer ihåg.

Awesomesauce! Försöker hitta alternativ för allergiker, och känns som det finns en del här :-)

:-(

Awesome! Hoppas allt går grymt nu då :-)

Jag brukar ge mina inspelningsoffer äpplen, men ska låna det där ett öra. Danke :-)

Damn right :-) Det fina med billiga kort är dessutom att de är lätta att byta ut & glömma när man kommit vidare. Röster kan tänkas tvingas läggas om i framtiden om man sen vill vidarearbeta materialet när man fått mer erfarenhet - sitter själv exakt i den sitsen själv just nu med material inspelat i SAW 32 genom ett SoundBlaster 16 AST - men LoFi kan vara jävligt nice ibland!

Word. Som tillägg till detta: Billiga saker kan låta bra, men det kommer alltid finnas någon orsak att de är just billiga. Dyra saker som inte är HIFI har en väldigt liten och kräsen kundkrets som vet exakt vad de vill ha. Att inte leverera kan lätt betyda nedläggning. Att handla baserat på prislapp är alltid ett misstag om man inte verkligen måste hålla sig inom en snäv budget, men om ett professionellt verktyg är dyrt, så är det för att det finns orsak. Även om det kan vara helt fel för dig/mig/vem som nu nosar på det.

Jobbar man professionellt som ljudtekniker så ska det inte vara nåt fel på hörselminnet, det är en ren träningssak, och om man är väldigt van vid sina saker så är det inte nödvändigtvis helt svårt att höra saker man inte kan uppnå i sitt eget system. Det är en ren fråga om gehör, träning, och ofta erfarenhet.

Jag skulle säga att de flesta här aldrig skulle uppnå nivåerna där moderna specs faktiskt gör skillnad, men när man gör det så är de data jag skulle säga är relevanta oftast mest om man jämför inom samma "familj" gears. Vissa saker, som THD, säger väldigt väldigt lite i verkligheten, ungefär som frequenskurvan för mickar: Om man inte vet exakt vad man ska kolla efter, och vad man behöver, så är kurvan bara en krokig linje som inte säger något om hur micken faktiskt låter. Bra exempel är mitt fina inköp av interface förra våren: Titan från Prism Sound må vara ett dyrt interface sett till vad man får betala, men med sina mellan 35 och 45 lapp beroende på när man köper det och varifrån, så är det grymt billigt jämfört med vad dessa tillverkare levererar på högsta nivå. Men då snackar vi saker som säljs mycket till underrättelsetjänster, laboratorium, och forensics. Det är lätt då att tänka att detta "billiga" interface ska vara en ganska medioker grej, inte minst eftersom flera specar uppriktigt sagt inte är i klass med många konkurrenter, men jag kan lätt och ledigt, trots sämre specar, säga att jag aldrig i hela mitt liv har hört nåt så transparent! Någonsin! Och jag har testat i princip något från alla på alla nivåer någon gång. Det är givetvis svårare att testa ordentligt med mick-förstärkarna, men kopplar jag något till antingen Line In eller RIAA In så kan jag inte höra skillnad på originalsignalen eller den som just passerat all elektronik! Kräver visserligen åtminstone 96/24, men det har aldrig någonsin hänt förut. På en burk som har lägre dynamik än många konkurrenter. Nu börjar jag komma till poängen: Hade jag gått på specar så hade jag aldrig köpt det här. Det finns många interface man kan säga att det låter nästan exakt som originalet, men "nästan" är inte "exakt", och detta från något med sämre specar. Skulle man dock exempelvis jämföra mitt Titan med Prisms ADA eller Dream-serie, som låter exakt likadant (trots allt: transparent är transparent, allt annat är färgat), så börjar vi komma upp i imponerande specar. Men om man inte är sound designer med inriktning på det extrema, jobbar för regeringen eller i laboratorie, eller driver en kommersiell broadcasting-kanal eller studio där den extra kraften faktiskt kan vara både försvarbar och användbar, betyder då dessa siffror något alls? Skulle säga "nej". Jag hittade mina nya prylar genom rekommendationer både personligen och via nätet, och testade dem sen genom att via kontakter nosa upp folk som kunde dema dem för mig. Specar är nice, men praktiska tester och frågan "är det här bra nog för mig" är king. Ingen kommer någonsin bry sig om vilka prylar något är inspelat på, det är helt upp till en själv om man kan uppnå vad man vill med det man har eller kan få.

Problemet är mest, med risk att låta råttig, att såna tester inte kan utföras av folk som inte redan vet var bristerna ligger och hur man får fram bäst material, och vet man detta så är de flesta av oss ganska ointresserade att predika om det. Själva vet vi redan var skillnaderna ligger och arbetar förmodligen redan fulltid med det. Till detta tillkommer sen att det även hänger på både hörsel och på vad man spelar upp det på. Vill man testa sig fram dock, så är ett bra sätt att börja med att köpa en audiofil-klassad platta, gärna i antingen FLAC eller exempelvis DVD Audio PCM, och laborera med att exempelvis resampla via kortslutning mellan utgångarna och ingångarna på ljudkortet. Enda gången jag någonsin hört ett ljudkort som faktiskt låter fullt transparent var när jag köpte mitt Prism Titan. Precis allt annat jag någonsin hört har låtit destruktivt mot originalet, no exceptions. Hur mycket som är acceptabelt är en personlig fråga, men alla - Lynx, RME, MOTU, Focusrire, m.m. - hade de ett ljud som tydligt hade passerat ljudkortet innan det ens hamnade på hårddisken.

Kan underlätta på väldigt många sätt, inte mins rättsligt.

Ja. Hör du inte exakt vad du gör så kommer mixen inte funka särskilt bra i andra system.

Går alldeles utmärkt så länge kameran har mickingång av något slag. Koppla en vanlig line-sladd från en lämplig Line Out från antingen mixerbordet (om ett sånt finns), eller datorn. Den skickar du till kamerans ingång, och ser till så att nivåerna funkar och kanalen är rätt inställd. Det ska vara allt.

Agreed. Det finns mycket som man kanske hade velat göra annorlunda här och nu men inte kunnat. Det är sånt man lär sig av till nästa gång, där man kanske om inte annat har hittat nån som kan genomföra det :-)

Looking good to me :-)

Bah, humbug. Jag vill ha texter om våld, smisk, gråtande barn med tappade glassar, & blodpudding.

Väldigt få gör musik med nån faktisk baktanke, all form av tolkning är ju till för betraktaren själv att ta hand om. Gäller även tavlor och filmer - måste man tala om för folk vad de ska tänka så har man misslyckats. I tävlingen ser jag inte ens nån vits med att skriva ut texten, vad man tävlar med inom musik är ju trots allt rena känslor och inget annat. Jaa, om det inte är ren propagandamusik, givetvis, men det skulle jag säga passar dåligt här.

+1 Ja. Folk blir glada och äter glass. Vilket givetvis är djupt kränkande för mig som uppskattar mina medmänniskors själsliga lidande, och innebär mindre glass för mig. Med tanke på de senaste årens somrar så verkar gud absolut hålla med mig. Inte nödvändigtvis. För att bli bra på att följa ett tema så bör man vara nån nivå av professionell, och då lär man inte ha tid med sånt här, medans om man bara går all-in på något som betyder något för en som person/grupp så ökar möjligheterna att göra något bra. Jag har varit med i ett ganska stort antal talangtävlingar när jag var yngre & testade mina vingar på scen, och där handlade allt om att göra bästa låt man kunde samt ge bästa scenshow möjligt. Begränsningarna låg i om man var band eller solist, i övrigt var allt fritt. Själv var jag exempelvis band på mellan en och tre pers (beroende på hur bandet såg ut just då) som spelade Synth/Industrial där de flesta var hårdrock, några hiphop, och en handfull pop-bruttor. Vad man vann på var om domarna gillad det eller inte, samt inte så lite hur hårt man fick igång publiken :-)

Jag är inte alls kompis med tanken att köra tema. En sak är det om man skriver noveller eller gör kortfilmer, där finns det en god orsak att göra det, men musik skulle jag säga inte funkar riktigt så. Att få ett tema man inte alls är kompatibel med skulle tvärt om kunna döda kreativiteten fullständigt, inte minst för mig som alltid lägger en hel del i mina project och inte är det minsta sugen på att bränna tid på något jagf kanske inte gillar själv.