Bo Hansén

Clabbe, Jag brukar inprovisera i sådana fall, och ta ett K&M stativ med rund fot som finns både med kort och långt stativ-stång, och sedan borra hål för skruvarna som du sedan fäster den runda foten med i taket. Om du tycker att foten är för tung att fästa i taket, skruva då bort stativet och gör en egen "fläns" (plåtbit) med en genomgående bult som passar i stativets stång, och så skruvar du fast detta paket i taket istället. --Bosse

Pme, Jo det är rätt, det är en snabbkoppling, och det ser ut att vara av fabrikatet Atlas från USA. Det är vanligt med snabbkopplingar i USA, en del studios har det på alla mickar/hållar och stativen i studion, och har också snabbkopplingen stativdel sittande på väggen i mikrofonskåpet/garderoben, där alla mickar sitter redo för att tas ut och sedan snabbt direkt på ett stativ. --Bosse

Wonkah, Gå in på TTS hemsida http://www.tts.se/frameset.aspx , och kolla på "panelsystem" där finns bl.a. ett fabrikat som heter SMRT, som är ett byggsyten med mängder av olika håltagna paneler och tillbehör. Detta är ett proffsigt och snyggt box/panel-system som är lätt att arbeta med, kanske något dyrt, men men det blir bra i slutändan. (jag har använt dessa i mängder av studio-installationer genom åren) Som exempel en box/låda typ: SB-32, best.nr: 240-520, för väggmontering med plats för 2 st. en höjdenheters 19" paneler. Panel typ: SP-1116X, best.nr: 240-1015, med hål för 16 st, Neutrik XLR kontakter Täcklock typ: SPDBA, best.nr: 240-350, för hål som inte används. (kan också användas för at montera kontakter med mindre hål i dom stora XLR-hålen) Panelarna har ett spår för att klistra den medföljande vita skrivlisten, så man kan text-märka alla kontakter. --Bosse

Vad sägs om detta ? Yamaha's NS10M's - and other products - Win Grammy Award January 12, 2007 The Recording Academy will present the 2007 Technical GRAMMY Award to Yamaha Corporation at a special ceremony prior to the 49th Annual GRAMMY Awards, on February 11, 2007, at the STAPLES Center in Los Angeles and are televised worldwide. The award, which is part of the Special Merit Awards category ceremony, is voted on by The Recording Academy's Board of Trustees and its Producers & Engineers Wing. It is presented to individuals and/or companies who have made contributions of outstanding technical significance in the recording field. Ok, NS10 har inte heller varit min favoritmonitor, men det går ju inte att snacka bort att det måste vara något som har tilltalat mängder av studios runt om i världen, (det är troligen den monitorhögtalare som sålts i mest exemplar genom tiderna) Om jag var tvungen att mixa i en NS10, så skulle jag försöka välja den äldre NS10 eller NS10M, med den gamla diskanten, då den lät ljusere och öppnare än den nya diskanten (kantigt skyddsnät) som sitter i NS-10M Pro eller NS10M Studio, och som låter mycket hådare och spretigare. (reseptet att hänga en "cleanex" nästuk eller göra en liten eq hf-slope på den äldre diskanten är inte helt fel, som förhindrar att man gör för mörka mixningar) Överraskningen kommer efter att arbetat med närfältare som Genlec 1030, 1031 en längre tid, och sedan switchat över till NS10, då är det inte svårt att märka att det är något konstigt med denna Yamaha låda. Men det går ändå inte att komma ifrån att det har mixats mängder av skivor över NS10, och säkert en del som många av er har som favorit och referens-plattor. PS! Jodå, det är allmänt känt att NS10 diskanten var enormt sårbar, speciellt den gamla med rundat skyddsnät som satt i NS10M, även den nya diskanten med kantat skyddsnät, som skulle tåla mer effekt, gick sönder ofta. (jag har ett tjugotal trasiga diskanter som ligger och skräpar, som jag bytt ut i kunders lådor genom åren) En av orsakerna att diskanterna inte höll var att man villle köra NS10 med slutsteg som var på 100 watt och uppåt, eftersom högtalarna lät mer kontrollerade och fasta i basen då, och råkade man då trycka ner PFL/solo på en ingång med diskantrikt mtrl. på full "patte", eller snabbspola ett multitrack-tape mot tonhuvudet, så var det "adjöss" med dom diskanterna. --Bosse

Här kommer några matnyttiga länkar för er som vill fördjupa er i ämnet, och är nyfikna på vad andra användare och tekniker runt om i världen, har för synpunkter om denna älskade och hatade låda. http://www.soundonsound.com/sos/sep08/arti.../yamahans10.htm http://www.ns-10.net/category/history/ http://www.sonicstate.com/digital/comments.cfm?modelid=1483 --Bosse

Monstret, När du bor här "runt hörnet" (i göteborg), så ring mig eller lämna in micken för översyn, så skall jag ta hand om den på bästa sätt. tel: 070-666 59 66 --Bosse

Troligt vis en Electrovioce RE-15. (men kan vara en RE-10, lite svårt att se) RE-16 är en RE-15, men med ett större vindskydd, och ser ut som en EV DS-35. (samma gäller RE-11, som är en RE-10) --Bosse

Mullvaden, Här är en länk till Lyrec i Danmark http://www.klopetiklop.dk/lyrec/index.htm Här kan du kika på ett fabrikat som tydligen fortfarande tillverkas http://www.recordexusa.com/tapecopiers.html --Bosse

Mullvaden, Kolla med Lyrec i Danmark, om dom har något begagnat stående till salu. Du kan också söka efter Otari, Telex och Sony, som såldes en hel del av i sverige. --Bosse

Cristian, Eftersom det är en Otari MTR-90 (mk-2) du har, så har inte denna maskin någom capstan-axel, (ej heller någon tryckrulle) Den har däremot en stor gummirulle på högersidan som sitter på "capstan-motorn" och på vänster sida en lika dan rulle som sitter på "tacho-givaren" Dessa två rullar samt två dragfjädrar som sitter under "slingfångarna" är bandarens viktigasre referenser för att bandtransporten överhuvudtaget skall fungera och gå i rätt hastighet m.m. Det är rätt som har sagts här tidigare, att isopropylalkohol torkar ut gummit, men antagligen så har dessa gamla rulla tvättats med alkohol många gånger tidigare, så det är nog redan kört vid detta laget, så du kan nog tvätta tom i alkohol några gånger till. På nya rullar (ej tvättade i alkohol) skall man använda en speciell "soppa" som finns att köpa i USA hos firmor som säljer gummirullar till bandare) Teac/Tascam skickade med två flaskor till sina bandare förr i tiden, en var röd och innehöll sprit till tonhuvuden och den andra var grön med en vätska för gummirullar som påminde om såpbubblevatten, den fungerade bra, men går inte att få tag på längre. Men att använda "topps" till dessa stora 2" rullar (eller huvuden/styrpinnar) är en meningslös sysselsättning, använd istället en bomullstrasa från en gammal utsliten T-shirt eller liknande. Om rullarna är hårda och blanka, ta ett mycket fint sandpapper/smärgelduk och ruggla upp gummiytan jämt och snyggt, tvätta sedan rullarna i alkohol. Otari hade problem med en del rullar på mk-2 maskinen, dessa rullar löste upp sig och blev alldeles kletiga, en del rullar rann gummit av, så att det blev bara metall-kärnan kvar. Det finns nya rullar att köpa i USA, kolla på JRF eller Athan eller Precision Motor Works. (du måste ange maskinens serienummer vid köp av nya rullar, eftersom det finns olika versioner av MTR-90 maskiner) --Bosse

Hegobald, Jo, det är sant att förstegsrör sällan blir utbrända, men problemet med dagens nytillverkade förstegsrör är att dom har en tendens till att brusa, puttra och koka, samt är många gånger väldigt mikrofoniska och skramliga, även när du tar en del nya rör direkt från kartongen. Detta märks väldigt tydligt i kondensator-mikrofoner, eftersom denna koppling kräver extremt tysta och bra mekaniska egenskaper hos rören. Tyvärr finns det några "skitrörs-fabrikat" som rekomenderas av diverse musikaffärer som det "bästa röret", men som i det närmaste är oanvändbart i mickar och nästan också i gitarrförstärkare. Pme, Jag tror att JJ tillverkar en del av TAD rören, men det kan nog vara en del Ryska rör dom anväder sig av också. Jo, det är rätt att en del av ECC-typer ger lägre nivå om man stoppar i dessa istället för ECC-83, men igentligen så måste katodmotståndet justeras något för dom olika ECC-typerna eftersom dom skall ha olika arbetspunkter för att ärbeta optimalt. Men i gitarrförstärkare så kan det funka hyfsat utan någon ändring, om man inte är kräsen av sig, "close enough for Rock'n Roll" som vi brukar säga. Men det blir bäst "head room" om man optimerar arbetspunkten för det ECC-typen man vill använda, jag rekomenderar defenetivt att göra detta. Här är rangordning gällande förstärkning: ECC83=12AX7=7025 12AY7=6072 ECC81=12AT7 ECC82=12AU7 Andra rör som ECC85, ECC88, m.m. går inte att stoppa in i stället för ECC83, eftersom glöden ligger på andra stifft. Trigger90, Som jag skrev sist, att NOS/äldre tillverkade Telefunken ECC83/12AX7 är det bästa alternativet, men även dåtidens Philips, Siemens, Mullard, RCA, General Electric, Rython, Sylvania, kan vara ett bra alternativ om du får tag på ett nytt eller begagnat rör som är helt. --Bosse

Trigger90, När det gäller förstegsrör i gitarr-stärkare, pre-amps, mickar, m.m, så finns det ingen bias att justera. Bias andvänds bara på slutrör i effektförstärkar sammanhang. (bias, negativ gallerförspänning påföres slutrörets galler för att kontrollera strömmen genom röret) Så i ditt fall är det bara att byta till samma typ av rör, d.v.s. ECC83, som även heter 12AX7 eller 7025 på amerikanska. (om det nu är ECC83 som AKG har använt i denna mick ??) Försök att få tag på ett "NOS" New Old Stock, d.v.s. ett nytt rör fast som tillverkades förr i tiden, (1960 talet) och då med fördel av fabrikatet Telefunken. Om du inte får tag i detta så kan du försöka hitta ett nytillverkat ryskt rör som heter Sovtek 12AX7-LPS eller Jugoslaviska JJ-fabrikatet ECC803. Men det finns givetvis en del andra farikat och typer också som kan vara hyffsade av dom nytillverkade fabrikaten. --Bosse

Dan Ö, Du kan normalt inte skada ingångarna på en bandare, om du kopplar ihop in och ut så att du fått rundgång. Troligtvis så är det något annat fel på bandaren som gör att ena kanalen inte funkar. Vad är det för en bandare du har ?? Många bandare som stått stilla en längre tid, kan ha oxide och glappkontakt i omkopplare kontakter m.m. (speciellt Revox A77, B77, Studer/Revox PR99) --Bosse

Analogfreak, RMG SM-900 skall vara en vidare tillverkning av orginalet BASF 900 Maxima som var BASF/Emtec's sista utvecklade studioband. BASF 910/911 och 900 Maxima var utmärkta band. (det vara stora problem i början med 900 Maxima, men dom fixade till detta ganska fort) RGM's band har inte funnits så länge ännu, så jag har inte skapat mig någon uppfattning om hur dom är gämfört med orginalen. --Bosse

Analogfreak, "Tycker du att MX-5050BIII är en bra maskin för mastring eller föredrar du A810" Otari MX-5050-B och B-2 var bra maskiner, den nya B-3 har jag aldrig kikat på i verkligheten, så den kan jag inte säga något om, troligen är den en aldeles utmärkt maskin som sina föregångare. Men Studer A-810, är defenetivt en bättre maskin, så där är det inte någon tvekan om valet. Dan Ö, "Den är alltså trimmad för 456, men om jag tolkar det ovanstående rätt så kanske det inte är så stor idé att trimma om den då för t.ex. GP9" Om det är ett "modernt high-output" band betyder inte att man måste trimma bandaren med hög "fluxivity", detta band fungerar lika bra på lägre som dom äldre banden var gjorda för. Men du måste trimma bandaren för varje ny type av band, oavsett om den är trimmad för ett bandfabrikat som ligger i samma tid som det band du tänker använda. Dom parametrar som ändrar sig mellan olika bandfabrikat (även mellan samma fabrikat och typ, när tillverknings-serien "batch" ändrar sig) är bias, nivå och frekvensgång. Om du menar Ampex Grandmaster 456, så kom detta band i slutet på 1970 talet, men i Quantegy's version så var det i mitten på 1990 talet. Som jag tidigare påtalat, använd INTE gamla Ampex Grandmaster 456, då magnetskicktet har övergått i en kletig massa, och sätter sig på tonhuvuden och styrpinnar, tillslut orkar inte bandan dra fram bandet längre då friktionen blir för stor. Dessutom så förstör man inspelningen på bandet om det är något viktigt man vill spara. Gamla klertiga band går att "baka om", och sedan finns det en chans att föra över innehållet till något annan inspelningsmedia. --Bosse

Dan Ö, "Googlade runt lite, trodde knappt att det fanns några som tillverkade nya längre" Jodå, det är nästan som man tror att det inte är sant, men Otari nytillverkar faktiskt en 2 kanals bandare. http://www.otari.com/product/audio/mx_5050b/index.html MX-5050 serien har funnits ända sedan början av 1980 talet, och en av dom bättre versionerna var MX-5050-B som kom några år in på 1980, men MX-5050-B2 var också en utmärkt maskin, och med all säkerhet den nya B3 också. Har man tur, så går det att hitta 5050-B på begagnade marknaden för några tusenlappar idag. Kolla bara så att inte huvudena är nerslitna, är dom det så är det inte lönt att köpa bandaren. Håll också utkik på Tradera och Vendolin, där brukar en del bandare som kommer från Sveriges Radio säljas för 2500-5000:- och då kan det vara riktigt bra maskiner som Studer B-67 och liknande. --Bosse

Analogfreak, "Det där med att transientrika ljudkällor lades på -10 för en öppnare och mer detaljerad återgivning gäller väl då multibandare som tex Otari Mtr-90" Jodå, det är helt rätt tänkt, eftersom på 16/24 kanalsbandaren så spelas inte instrumentet/ljudkällan in med den slutliga nivån som kommer att vara i mixen, istället så ligger man nära 0 dB/VU för att hålla nere bruset. (undantaget är om flera instrument ligger på samma kanal där en 4 eller 8 kanalare används) Men när kanalerna mixas ner till 1/4" eller 1/2" mastern, så har man förhoppningsvis "städat och friserat" till ljuden, så att dom inte är lika aggresivt dynamiska/bredbandiga längre, och transientrika ljud som hi-hat, tamburiner, bell-trees, m.m. läggs naturlig ganska svagt i en mix, eftersom dom sticker igenom rejält i alla fall Dan Ö, "Angående high output och brus. Finns det någon annan vinst i att köra med band som har högre output än att man får bättre brusförhållanden" Under 1980 talet och framåt så kom bandtillverkarna med band som hade mycket bättre ljudegenskaper på många sätt, som lägre THD/distortion vig hög fluxivity, lägre egenbrus, snyggare modulationsbrus/distrortion svagare printing/eko, bättre bias stabilitet, lättare att få rak frekvensgång, bättre mekaniska egenskaper, m.m. Men min personliga uppfattning är att dom nyare bandtyperna var bättre gämfört med dom äldre då dom gämfördes med en fluxivity (magnetiserings-styrka) som höll sig på jorden, d.v.s. omkring 250 - 320 nW/m, så var den nya generationen mycket bättre i många avsenden, men drog man på enligt dom utlovade "high output" nivåerna, så började samma problem uppstå som man hade med den äldre generationens tape. (som fatiskt funkade bra runt 250-320 nW/m) Ett annat problem som bandtillverkarna inte pratade så mycket om, var elektroniken i bandspelarna. Den sista genarationens bandare från Ampex, MCI, Otari och Studer klarade att driva inspelningshuvudet med den nivå som fodrades för att magnetisera närmare 1000 nW/m, och avspelningsförstärkare som klarade den nivån som kom tillbaka från avspelningshuvudet, men äldre bandare eller "semi-pro" bandare som Tascam, Otari, Fostex, Revox, Akai, Sony, m.fl. fixade inte dessa nivåer, och utan bra "headroom" i elektroniken, så låter inte ens band-kompression bra. Analogfreak, "Vad är det för skillnad på GP9 och 499" Jag kan inte hela storryn gällande Quantegy bandtyper och tillverkning, men Mats Carlsson på Tape Audio som idag säljer RMGI (före detta BASF/AGFA/Emtec) kan en hel del om Quantegy, eftersom han sålde dessa när dom tidigare fanns att köpa här i sverige. Jag vet att Quantegy köpte upp resterna av Ampex och 3M/Scotch, och försökte använde det bästa av både fabrikatens egenskaper. Eftersom jag har servat och trimmat studiobandare sedan början av 1970 talet, så är jag ganska kännlig för hur band beter sig på olika bandare, så när jag första gången trimmade en bandare med Quantegy GP-9, så märkte jag genast att modulationsbruset lät snyggt och att det var lätt att få rak frekvensgång, så detta var en positiv överraskning för mig. Men dom övriga bantyperna från Quantegy har jag inte så mycket synpunkter på, eftersom jag har inte jobbat så mycket med dom. --Bosse

Analogfreak, Problemet är att bandets egenbrus ökar, så på den tiden vi inte körde med Dolby brusredusering, så försökte man styra in så hårt som möjligt för att slippa bruset. Basiga toner "körde man på rött" d.v.s 0 dB och lite mer på VU-mätaren, men transient rika ljudkällor som hi-hat, klockspel, handklapp m.m. låg nere på -10 dB Men rent generellt så låter banden bättre om dom inte pressas för mycket i nivå, soundet låter renare öpnare i diskanten och bättre på alla sätt. Band-kompression kan var fräckt på instrument som bas och baskagge m.m, men sitter det väl inspelat på bandet, så går det inte att ändra i efterhand. --Bosse

Ett litet inlägg angående bias och tape-komression m.m. Bias är som sagts här tidigare en förmagnetisering som ser till att materialet som skall magnetiseras är piggt, raskt och redo för att arbeta på rätt sätt. (om man utrycker det enkelt) Om bias är för låg eller för hög ställd i förhållande till vad tillverkaren har rekommenderat för en viss bandtyp, så kommer bandet att låta skitigt, hårt och spretigt eller dovt i karaktären. Detta pågrund av att modulationsbruset och distortionen ökar något enormt på både den för låga eller höga sidan om rätt inställd bias. (även toppigheten i diskanten och utnivå ändras) Fel bias-inställning kan oftast höras som ett "frasande" ljud i bakgrunden om lösa E, på en el-bas spelas in på bandaren. Det frasande ljudet (modulationsbruset) ligger oftast med samma nivå, och ökar inte i styrka om bas-spelet sänks eller höjs i nivå. Band-kompression har med trimmnings-förhållandet mellan in och avspelning, så om "record level" ökas och "playpack level" minskas så mättas bandet fortare, och den omtalade "tape-kompressionen" ökar. Detta är magnetiserings-styrkan "Fluxivity" på bandet, och detta mäts i nW/m (nano Weber per meter), och finns i några standardvärden som användes över hela världen. (bl.a. 185, 250, 320, 520 nW/m och skilljer ca 3 dB i nivå mellan varje) Gamla band från 1960/70 talet tålde inte hög magnetisering, och rekomenderades att köra på 185 eller 250 nW/m, men under 1980/90 talet då kom "high output" banden, och då gick det att trycka på mycket mera innan det lät illa. Äldre bandtyper hade också för mycket "printing effect" (för-eko), d.v.s. att inspelningen kopierade sig själv på bandvarvet ovan och under på bandrullen, detta kunde var bättre på nya band, men inte om dom pressades för hårt. Tillverkarna ide med att göra "high output" band var att kunna spela in hårdare, så att bandets egenbrus hamnade längre ner i bakgrunden gämfört med signalen som spelades in. Det finns mycket mer att prata om när det gäller analoga bandspelare och hur dom låter, som olika EQ-kurvor NAB, IEC/CCIR, AES eller vad är skillnaden mellan studio-hastigheterna 15" eller 30", typer av tonhuvuden gällande head-gap, track-widh och mycket annat. Framför allt hur dom skall trimmas och varför. Det finns många myter/skrönor inom studio och musiker branchen, och speciellt då att man gjorde på ett "vågat eller helt tvärt om sätt" för att få fram ett häftigt sound. Jag skall börja med att såga en myt i detta fallet, Det går INTE att få något använbart sound med för hög eller låg bias-inställning, det finns bara en inställning för att få rent, bra, tajt, häftigt eller fett sound (spec. i basen) och det är exakt och optimalt inställd bias för just den bandtypen och till och med just den bandrullen du för tillfället skall spela in på. Däremot så kan man påverka soundet på ett använbart sätt, med att öka eller minska band-kompressionen med att ändra "record och playback level" förhållandet, eller köra med 15" eller 30" hastigheten, då den så kallade "head-bumpen" flyttar sig en oktav upp eller ner och ger då olika "tryck eller fethet" i basen. Även hur man ställer frekvensgången på in och avspelningsförstärkare eller vilken korrigerings-kurva (NAB, IEC, AES) man använder, påvärkar också det personliga soundet. Också villket bandfabrikat/typ som används, sätter en stor prägel på soundet. OBS! OBS! ett litet råd på vägen Köp ALDRIG Ampex Grandmaster 456 band som såldes under 1980 talet (och i viss mån 1990 talet), dessa var inte åldersbeständiga, magnetskiktet har övergått i en kletig massa, och går inte att köra på bandspelare. Det är bortkastade pengar att köpa denna bandtypen, ni kommer bara att bli besvikna. (tyvärr, så använde många av oss Ampex 456 på 1980 talet, eftersom detta band lät enormt bra, men vi har fått ångra detta bittert idag när banden inte går att köra längre) --Bosse

Martin, Det kan givetvis vara många orsaker till att en rör-mick sprakar, men enligt din beskrivning att det sprakar rejält när du vrider på karaktärstik-ratten, och då speciellt när det är konturnelig övergång från omni till figure eight, så skulle jag gissa på att det är saliv-avlagringar på kapseln. Det märks när man "blöter upp" kabseln med ny utandnings-kondens från munnen, och det är lätt hänt om inte vindskydd används när sång/prat tas upp nära micken. När "polariserings-spänningen" kortsluts mellan membran och kapselns hölje, så brukar detta fenomen uppstå. När membranet blir blött så brukar ljudet dyka ner i nivå samtidigt som spraket börjar, och efter ett tag när det torkat, så brukar allt återgå till normalt igen. I vissa fall så kan kapseln göras ren, och fungera ganska hyffsat efter detta, men detta måste göras av ett "proffs" som pysslat med konding-mickar tidigare. Det är lätt hänt att kapseln blir "total-sabbad" om man inte vet vad man håller på med. Men som jag sa, det kan bero på andra fel också. --Bosse

Jodå, det finns en hel hoper av versioner på "ECC88" röret, och då speciellt industri och militär typer. Jag kan bara tillägga några typer, som ni kan kika på om ni är ute och jagar dyrare versioner på detta rör. Först skall vi klargöra att det rör som Rode har angivit, d.v.s. 6922 är igentligen ett E88CC. Det finns ett pinnhål "bättre" rör som heter E188CC och som är samma som 7308. Militär rören i denna klass heter: CV2492 (E88CC) CV2493 (E88CC-1 = factory selected) CCa (lär vara en unik version tillverkad av Siemens) Det finns också en rysk industri version som heter 6H23 som påstås vara E88CC Det skall tilläggas, att det är inte säkert att industri och militär rören låter bättre rent ljudmässigt, men dom har längre livslängd och dom är tysta både gällande termiskt brus och mikrofoni. Man skall också var noga med att "lusläsa" rörhandboken gällande data och karaktärstik, då en del industri/militär rör som påstås vara ekvivalenter ute på nätet/auktioner, kan ha avvikande glöd-spänning/ström och även lägre/högre förstärknings-faktor (u/my eller amplification) Men som jag sa tidigare, ett NOS Telefunken ECC88 (eller ännu bättre E88CC) duger perfekt för denna mikrofon. (antagligen enormt mycket bättre än Rode's "super selected" 6922) --Bosse

smjb81, 6922 är en "industri version" av ECC88 samma som 6DJ8 (på amerikanska) Detta är en dubbeltriod som egentligen var tänkt som ett VHF rör i radio/tv sammanhang, men som också har många bra audio-egenskaper. Det är svårt att hitta "bra" nytillverkade småsignals-trioder idag, och då speciellt ovanligare typer än dom som brukar sitta i gitarr-stärkare. Försök att hitta ett "NOS" New Old Stock ECC88 av fabrikat Telefunken som definitivt slår det mesta med "hästlängder", eller 6DJ8 av fabrikat RCA, General Electric, Sylvania eller Raytheon är också utmärkta, och då även Siemens och Philps. Av nytillverkade rör, som SovteK, JJ-Slovakien eller Electro Harmonics, så är det svårt att rekommendera något, eftersom det skilljer sig från gång till gång i tillverkningsserier, så det brukar vara tvunget att prova ut ett rör som inte brusar, puttrar och skarmlar allt för mycket. --Bosse

Dom kontakt-spryer jag rekomenderade är bra elektronik-sprayer för alla typer av kontaktytor inom fin elektronik, så dom kan du med fördel använda på kontakter, brytare, omkopplare, potentiometrar m.m. --Bosse

Emanuele, Kolla först att det inte är "remix" main out insert jackarna som spökar, det var inte ovanligt på dessa mixrar. Skaffa ett bra kontaktspray (med mycket lite eller helst utan olja) och spruta in en LITEN skvätt i jackhålen, och "jucka sedan några gånger med en teleplugg i jackarna. Om inte detta hjälper, så kan det vara skjutregeln som är skitig eller utsliten, försök att blås ut skiten från ovansidan med tryckluft, (finns på spray-flaska att köpa) efter detta kan du spruta in en LITEN skvätt spry rätt ner i skjutregel-skåran, och rensa sedan med att dra regeln upp och ner några gånger. Funkar inte detta heller, så är det vara någon gammal uttorkad elektrolytkondensator eller någon annan komponets som har tröttnat på livet. OBS! när det gäller kontakt-spray, så tänk på att om det inte hjälper med en LITEN skvätt, så hjälper det INTE att spraya in ännu mer spray, det kommer bara att rinna ut i apparaten och dra till sig damm och skit. Bra kontakt spray är bl.a. "kontaktChemie" Kontakt-60 or Gould-2000, "Electrolube" EML, (bra men för mycket olja) "Caig" Deoxit, "Siceront" F2 (den bästa) --Bosse

Inget spec. konstikt med Pearl RD-34 eller 36, (däremot RD-16 kan vara för kort för en mickhållare) så jag skulle föreslå en normal mick-hållare anpassad för mickar med 30 m.m. diameter. Eller Beyer's MKV-6 eller MKV-8 universal hållare som passar till dom flesta mickar med diameter mellan 20 och 30 m.m. --Bosse