joachime

Håller helt med. Begreppet har tappat sin egentliga betydelse och syftar numer till en etablerad stil/genre.

Proggresiv rock Jag tror Svencanz menar att band som Procul Harum lånade från den klassiska musiken, men att den fortfarande stannade inom tre/fyra-ackordsstrukturer och byggdes enligt etablerade popstrukturer.

Du hittar tekniska specifikationer för MD S8 här. Verkar vara tillbehör till en smalfilmskamera. Pearl RD-34 har jag stött på ett par gånger. Tror att det från början var en mikrofon för kommunikationssystem.

Fast han använder ju inte sitt namn.

Till vilken nytta?

Genrebenämningar går alltid att diskutera. Vad som är symfonirock för en är kanske glamrock för en annan. Jag tänker snarare på band som Yes och King Crimson. Ett exempel är Thick as a brick med Jethro Tull Men symfoniska inslag finns ju i väldigt mycket olika musik. Det är ju vanligt inom film- och teatermusik med variationer på samma tema.

http://en.wikipedia.org/wiki/Symphonic_rock

Kör man Reason finns Electro Mechanical-refillen fortfarande tillgänglig.

Det är mycket svårt att välja rätt mick utan att testa i förväg. Ännu svårare att rekommendera en mick till en annan person. Det slutar ofta med rekommendationer på mickar som anses vara neutrala eller allround. De flesta mikrofoner jag använt har varit värda sitt pris, givet att man uppskattar resultatet.

Och på andra plats av gibsonmodeller med enkel P90, SG JR!

Jag skulle inte ha något emot en smidig spectralredigerare i pluggformat (gärna AU/VST) att lägga på sångspåret. Jag slutar aldrig att förvånas över allt annat som kommer med när man spelar in sång.

Sorry, blandade ihop siffrorna där. 😮 Håller med dig. Än så länge har jag inte stött på en gitarr/bas ovanför 30-strecket som skiljer sig markant från, låt säga ett instrument för halva priset. I spelkänsla eller sound. Däremot byggkvalitet, finnish etc. Om vi återgår till ämnet så är min personliga favorit, utseendemässigt, den tv-gula Les Paul JR med double cutaway. Sjukt snygg! Sedan finns det ju bra kopior, till exempel de japanska (Burny, Edwards, Tokai eller Orville). Siktar man på beggat får man ofta mycket gitarr för pengarna.

Ja, just det. Hur är det med utnyttjandet av kärnor i OS X?

http://www.artandtechnology.com.au/guitar/...ding-strat.html Funkar för andra gitarrer med! 😄

Jag har testat många Les Paulmodeller och tycker mig höra skillnad i de flesta fall. Även mellan exemplar av samma modell. Det gäller även Gibsons andra modeller. Och Fender... Det är som sagt ofta stor skillnad på trä och hantverk mellan budget och standardmodell. För att inte tala om custom shop eller boutique. Vad man tycker är värt att lägga ut för en gitarr är upp till var och en. Men man gör sig själv en otjänst om man intalar sig att man får samma gitarr för 2500:- som för 25000:- Då har man ju mer eller mindre bestämt sig i förväg. Hr en kompis vars farsa är instrumentbyggare. Han fick en akustisk gitarr specialtillverkad efter sina egna specar, för självkostnadspris. Bara träet gick på 7000:- Var den värd det?

Har inte upplevt att PL400 skadar skumabsorbenter. Om du nu inte planerat att lyfta bort dem vid ett senare tillfälle. Men då rekommenderar jag att du nålar upp absrobenten istället. Använd extra långa synålar. Har däremot för mig att PL600 tar längre tid att torka, vilket kan vara en nackdel om man vill bli klar snabbt.

Det som kostar på en gitarr är träet och hantverket. Det kommer nog alltid vara skillnaden mellan gitarrer/basar det står Gibson/Fender på och deras budget alternativ. Så jag tror du kan vända på påståendet. Det enda som är samma på epiphone- och gibsonmodellen är mickarna, och eventuellt övrig hårdvara.

http://www.tremco-illbruck.se/se/produkt/0...1735&char=P

Om du har nära till bakre vägg i lyssningsposition kan det göra skillnad i det övre registret.

Det låter lovande! Har väntat med att uppgradera från C4.

Jag spelar sällan in sång längre. Det brukar falla på artistens lott nuförtiden. Men det är klart att jag lägger ned omsorg på att få det rätt från början de gånger det händer. Jag riggar inspelning med tanke på vad det ska vara för sound också. Stort och livligt eller torrt och nära. Utgår från ett par mickar som jag tror kommer passa och väljer ofta en av dem redan när jag ställer nivåerna. Ibland låter jag sångaren vara med och bestämma, om båda ger ett intressant resultat. Eller forstätter tracka med båda två. Gärna lite kompressor redan vid inspelning. Sällan eq. Vet jag att det ska vara en viss effekt på sångljudet händer det att jag lägger det redan vid inspelning också. Ett exempel är telefonljud (som ju låter mest autentiskt i en smalbandig mikrofon). Eller distortion, slap back- eller dubb-delay. Har artisten spelat in helt själv finns det ofta saker att fix i mixen. Pitch, tajming, mindre charmig rumsklang, stickiga frekvenser i billiga mickar etc.

Typisk channelstrip i Logic - Sång: Om jag använder Melodyne brukar jag lägga den först, eftersom den låser det material den jobbar med. Sedan en channel EQ, mest för att skära lågbas med ett highpass filter. Därefter en kompressor. Använder ibland Logics egen compressor till det. Annars blir det extern kompressor, någon UAD- eller Sonalksisplugg. Behöver jag de-esser lägger jag den ofta direkt efter kompressor. Ender Logics kompressor med sidechain eller UADs de-seser. Därefter EQ, ofta Logics channel EQ, eller Eiosis AirEQ eller UAD Pultec. Reverb, delay och moulerande ptylar lägger jag på tappning till Aux/Buss.

Och?

Tycker inte det ser konstigt ut alls. Jämför med en channel strip på ett SSL 4000. Där finns också en massa möjligheter redan vid ursprungsläget. Endera blir man förbryllad vid alla dessa valmöjligheter eller så inser man smidigheten med till exempel möjligheten att flytta eq före och efter dynamisk reduktion. Pitchkorrektion hittar du iofs inte på ett SSL-bord men i många genrer är det ett etablerat arbetssätt. Den enda plugg som jag antar färgar något är Vintage warmer.

Var spelar du?