joachime

Kanske inte lika estetiskt, men jag föredrar PPM-mätare. http://www.youtube.com/watch?v=CFhrJT1Jt-w Här är ett kit med PPM-mätare från JLM Audio. Edit: Fixade länken

En de-esser som gör sitt jobb väl fungerar (IMHO) ungefär lika bra före som efter kompressor och eq. Däremot får man olika effekt om man hissar diskanten med eq som ligger före eller efter de-esser. Tycker det blir mer transparent resultat med de-esser före eq i de fallen. På sångspår brukar jag köra efter den här principen: Gain HPF Kompressor De-esser EQ

Kul! 🙂 Jag är ganska oinsatt i programmering, men nyfiken. Vilken del av programmet har du skrivit?

Om ett enskilt köp av flera billigare saker tillsammans kommer över gränsbeloppet ska du skriva av beloppet över flera år. Men det fins undantag. Datorer betraktas t ex ha kortare brukstid och kan skrivas av på ett år även om priset ligger ovanför gränsbeloppet.

Ditt företag måste finansiera investeringar (såsom din musikutrustning). Så först startar du firma som du förmodligen sätter in någon form av kapital i. Efter att ha dragit in lite stålar blir det aktuellt med ytterligare investeringar. Nu kanske det blir aktuellt med din gamla musikutrustning. Säg att du säljer dessa till ditt eget företag. Du betalar då marknadsvärde. Eftersom du är privatperson utgår ingen moms. Det finns därför ingen moms för företaget att dra av. Däremot är det en utgift som du kvittar mot företagets intäkter.

Ja, de var det korta enkla svaret. Här kommer det längre: Många limiterpluggar har fler funktioner än just limitering. Det kan vara högpassfilter, trunkering, softlimiterfunktion (något mjukare knä vilket gör att limitern börjar jobba lite tidigare) och dither. Är någon av dessa aktiverade kan pluggen påverka materialet även om limitern är inställd för att inte jobba.

Har du en licens ska det bara vara att följa anvisningarna.

Jag förstår inte riktigt. Jobbar din limiter eller ställer du den så att den inte jobbar? Tumregel är att limiterpluggar är transparenta när de inte jobbar.

Jag tror inte du behöver inte redovisa avskrivningar i bokföringen, däremot i bokslutet/deklarationen. Det enklaste sättet är att låta företaget ta över ägandet av dina prylar. Endera sätter du in prylarna som investering eller så köper företaget dom för andrahandsvärdet.

Jag tycker de fick med det viktigaste, att hela tiden berätta vad ackordet du spelar heter.

Min gamla D12'a 🙂

Allting är ju relativt, men personligen tycker jag definitivt att UM92.1 har ett lyft i diskanten. Den är mer presad än t ex Lawson 47, som hamnar under 20 papp med frakt och moms.

Nu vet jg ju inte vad ni eftersträvar och hur trumsetet låtar, men jag saknar botten i bastrumman. Har du kollat fasen?

Hej Anne. Grym låt! Bra knorr i funkbasen.

Jag vet inte riktigt. Ge mig ett exempel på vilket sätt du vill at jag är konkret. Ja det händer då och då att jag vil dra produktionen åt ett annat håll än artisten. Om jag har producentrollen försöker jag sätta mig in i vad artisten menar. För det känns ofta rätt dödfött att försöka övertyga artisten om att min idé är bättre. Om det visar sig att man inte når ända fram med artistens idé kan det vara läge att pröva den idé jag hade. Men om jag är ljudtekniker handlar det lite om att styra dit artist eller producent pekar. Och visst kan man diskutera vad det ena eller andra har för konsekvenser. Ofta återkommer jag till diskussioner om hur sången drunknar om man sänker den ytterligare och att jättestora och starka reverb på till exempel sång kan maskera detaljer från andra instrument.

Har använt kortet och inte är det några kraftfulla förstärkare inte. Varken preampar eller hörlurar. Min gissning är att dom snålat för att minimera strömkraven. Den är ju tänkt att klara sig på USB-ström. Jämförelsevis tycker jag att Duet (mac) och Tascam US-122 (pc) har mer kräm i både preamps och hörlursförstärkare.

Ja, ungefär så. Releasetiden fördröjer återgången till ursprungsläget vilket kan minimera pump och distortion.

Under tröskelvärdet tar det releasetiden Z innan kompressorn nått ursprungsläget.

När jag testade Gurus QM60 kunde jag följa svepet utan problem ned till ungefär 30 Hz. Sedan avtog det. Men visst, kompenserar man med volumkontrollen så kommer man nog lägre. 😛

Jag syftar på frånvaro av lågbas. Inte karaktären. NS-10 har väl typ en puckel ovanför 100 Hz för att sedan dala. Det upplevde jag inte hos Focal Twin. Däremot dalade dom snabbt kring 80/90 Hz. Minns inte exakt.

Jag hade dom bara inne någon dag. Men det jag reagerade på var dels diskanten, som jag upplevde som för hård och dels basrepsonsen. Jag jämförde med ett par NS-10'or och Focal Twin gick marginellt längre ned. Hade förväntat mig något annat.

Jo, jag satt nära högtalarna. Det har förstås inverkan. Det var lite av ett experiment att köra Guru QM60 i kontrollrummet. Jag kan tänka mig att det är skillnad på mer öppna ytor, som ett vardagsrum. Favorithögtalare, hmmm. Jus tnu jobbar jag med Guru QM10 plus sub. Jag gillar pip/QM10 men tycker inte de räcker till ensamma i en studiomiljö. Därför sub, trots att jag generellt föredrar att köra fullrangemonitorer. Jag testade Event Opal under en vecka och uppskattade dom mycket. Jag har ännu inte haft möjlighet att testa varken Barefoot eller Klein Hummel/Neumann. Men jag är nyfiken på dessa. Focal Twin var dock inte min kopp te.

Jag har använt Gurus motsvarighet till pi60. Uppskattade botten i dom men upplevde mellanregistret som lite ihåligt. Kan iofs bero på att det stod ett rätt stort mixerbord mellan mig och högtalarna. Upplevde även att klacken mellan elementen gjorde stor skillnad i ljudet beroende på om man satt ned eller stod upp. Men dom är förmodligen mer lättplacerade i ett vardagsrum.

Klart det gör, men eftersom det sällan läggs någon vikt vid musikteori i komposition och produktion av pop kommer din slutsats antagligen inte ha något större värde för fler än dig själv. Det är din personliga tolkning helt enkelt.

Jag tänker att med Spotify Premium betalar man 99 kr/mån för att lyssna obegränsat på musik 24 timmar om dygnet. 99/30,5/24 ger ungefär 13,5 öre per timme. Högre än så kan nog knappast skivbolagens ersättning vara med nuvarande prisbild. Om vi leker med tanken att 80 % av intäkterna oavkortat går till skivbolagen, dvs ca 80 kr i månaden per abonnent. Dessa ska sedan fördelas mellan bolaget och artisterna utifrån mängden strömingar/speltid. Om vi sedan utgår från att artisterna tilldelas 80 % av skivbolagets intäkter så ger det att Om vi har en abonnent som spelar en och samma artist nonstop under ett helt år kommer den artisten att erhålla: 99*12*0,8*0,8 = 760 kr Edit: Och om låten ifråga var Lady Gagas Poker Face som är ungefär fyra minuter lång innebär det att den skulle spelas/strömmas 131400 gånger under ett år. Vilket betyder ungefär 1,5 öre per strömmad minut. Från premiumabonnenter alltså. Abonnenter av Spotify Unlimited inbringar hälften, dvs 0,75 öre pre strömmad minut.