Jump to content
Annons

Mastering. Inte mastring.


surface

Recommended Posts

Annons
  • Svar 66
  • Created
  • Senaste svar

Postat mest i detta ämne

Med risk för att verka jobbig och för att ingen kommer fatta mig så ska jag i alla fall bemöta dina argument.

Det är ju alltid det skrivna språket som är det mest korrekta.

Det här låter extremt provocerande när man inte är van vid konceptet, men: Det finns inget "korrekt" eller "inkorrekt" när det gäller språk. Läs den meningen igen. För att förstå det måste man först inse vad som är syftet med språket. Syftet med språket är att kommunicera, att få fram ett budskap till andra människor. Man kan då säga att "jag nu äta äppel" lyckas dåligt jämfört med syftet, eftersom det är svårare att direkt förstå jämfört med det normala "nu äter jag ett äpple"; men till exempel "jag såg han på tv" lyckas precis lika bra som "jag såg honom på tv" med att få fram budskapet, och alltså är båda likvärdiga.

Det som definierar vad som är "korrekt" eller "inkorrekt" (om man nu måste använda sån terminologi) är hur folk pratar. Så har det varit i alla tider. Ingen svensk säger "jag nu äta äppel" och tycker att det är normal grammatisk svenska, alltså är det inte det. Men massor av folk säger "jag såg han på tv", och alltså är det grammatisk svenska, i alla fall för de talarna som använder sig av den konstruktionen och inte tycker att det låter konstigt. Precis som "jag såg honom på tv".

Människor talade med varann utan tanken på ett skriftspråk i tiotusentals år. Det finns ju inget bevarat, så vi kan ju inte veta hur de tänkte, men troligtvis hade de ingen tanke på att språk kunde vara korrekt eller inkorrekt. Om man pratar på ett sätt som gör att den man pratar med förstår en utan problem så har man ju lyckats med sitt syfte, att kommunicera. Det de flesta gör är att man blandar ihop den skriftspråkliga normen med "korrekt svenska". Den skriftspråkliga normen säger att man inte skriver "jag såg han på tv" i formellare sammanhang. Det betyder inte att det är fel att säga så, det betyder bara att om man skriver (eller i vissa sammanhang säger) så i sammanhang där det inte passar, exempelvis på en jobbintervju på nåt snofsigt ställe, så framstår man annorlunda än om man följer normen, vilket kan innebära nackdelar för en. Det är inte fel att säga så, det kan möjligtvis vara dåligt i vissa sammanhang.

Om man tänker på saken är det ju helt absurt att jag skulle på nåt sätt "göra fel" när jag säger "jag såg han på tv". I mina öron, och för den delen nästan hela Sveriges, så låter det fullständigt grammatiskt (tänk bort allt du har fått lära dig i skolan om att det är fel, det är irrelevant), och massvis med folk uttrycker sig så dagligen. Skulle det då vara "inkorrekt"? Språket styrs inte av nån auktoritet eller kommitté, utan hur språket är bestäms av hur de som talar det använder det. Det finns en standardnorm som man artificiellt har fastslagit, men syftet med den är inte att diktera hur folk ska uttrycka sig, utan bara att rekommendera hur man använder språket i situationer där det krävs en viss nivå av formalitet. Det erkänner även de som folk ser som den auktoriteten som "styr över språket". Om man slår upp SAOL så står det uttryckligen "Svenska Akademiens ordlista över svenska språket [...] är till sin natur en samling rekommendationer. [...] Rekommendationerna har sin grund i språkets strukturella egenskaper och i språkanvändningen." (min emfas).

Det är skriftspråket som är det som finns kvar från alla gamla kulturer, eftersom det talade språket ju inte finns kvar när kulturen har försvunnit - så självklart är det skrivna språket det som är viktigast.

Det är en snabbt dragen slutsats. Viktigast i vilket sammanhang då? Viktigast inom forskning om gamla kulturer, ja, det kan jag gå med på, men knappast viktigast rent generellt.

Det är också det skrivna språket som förenar oss. Med det talade språket som grund för det skrivna språket, hade man inte kunnat förstå varandra när man talar utpräglade dialekter, eftersom orden då hade skrivits helt olika i olika delar av landet.

Stopp ett tag nu, det är det talade språket som är grunden för det skrivna språket. Talspråket levde och frodades helt utan nåt behov av ett skriftspråk i tiotusentals år. Syftet med skriften är bara att överföra talade ord till ett annat medium; på papper, på en datorskärm, etc; det är fortfarande samma språk i botten, ett språk som i grunden är talat. Utan ett talspråk skulle inte ett skriftspråk kunna existera, men ett talspråk klarar sig alldeles utmärkt utan ett skriftspråk. Av alla jordens runt sex tusen språk som finns idag är det bara en liten bråkdel som har ett skriftspråk, resten klarar sig fint ändå.

Men som du säger, när man har ett skriftspråk som används av ett helt land på miljontals människor som talar olika dialekter uppkommer ett behov av standardisering, för att underlätta förståelsen. Men gissa vad som ligger som grund till standardspråket? Jo, det talade språket, närmare bestämt de dialekter som hade högst prestige vid den tiden man skapade standarden.

Det är det talade språket som är språket, skriften är ett sätt att representera språket i en annan form. Eftersom skriften är olik talet i sin form så har den vissa fördelar gentemot talet, men även många nackdelar. En uppenbar fördel är att ett skrivet ord finns kvar för alltid (om man låter det stå kvar), medan ett talat ord försvinner så fort man uttalat det sista ljudet i det. Men med talet har man en helt annan uttryckningsförmåga som skriften omöjligen kan matcha.

Att se skriften som det som talet utgår ifrån istället för tvärtom är fullständigt bakvänt. För att låna en metafor från Fredrik Lindströms inte helt felfria men läsvärda bok "Världens dåligaste språk" är det som att se tecknad film som modell för verkligheten. I tecknad film finns det vissa uppenbara fördelar -- hästar kan flyga och klättra i träd, människor kan springa fortare än tåg -- men det är fortfarande fullständigt uppåt väggarna att se det som det grundläggande och verkligheten som nåt avvikande. En verklig mus är inte inkorrekt för att den inte ser ut som Musse Pigg, och hur mycket man en tjatar på den kommer den inte bli mer lik. På samma sätt är det inte inkorrekt att säga "jag såg han på tv" för att det inte är så man skriver det.

Om det hade varit som du säger, att det talade språket är utgångspunkten, så hade SAOL tagit in chatspråk i ordlistan också - o d sku ha vart illa o ha d så lr hur...?

Det är ganska irrelevant; SAOL beskriver och ger tips utifrån hur folk använder språket, varken mer eller mindre. Visst skulle de kunna ta in chattspråk också, men då har också syftet med boken förändrats. Men oavsett så är vad som står i SAOL fullständigt irrelevant för vad som är "korrekt" eller "inkorrekt" svenska. Korrekt är så som folk pratar, inkorrekt är så som folk inte pratar.

Det tog mig nog uppemot en timme att skriva det här, så lägg gärna fem minuter på att läsa det för min skull. 😊

Link to comment
Dela på andra sajter

Jo men den språkliga utvecklingen idag är tyvärr att skriva allt precis som man tycker att det låter, vilket också medför att våra svenska ungdomar är ruskigt dåliga på att både läsa och skriva. Poängen med ett språk är ju att kunna kommunicera och ska man hårddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för språkförbristringen är för stor.

Hänger man med lite så märker man att det snarare är mer så att den språkliga utvecklingen är att prata som man skriver än tvärtom. För 150 år sen fanns det ingen som sa "han hoppade" eller "hon har hoppat", det hette alltid "han hoppa" och "hon har hoppa". Uttalet "stod" istället för det tidigare hundraprocentiga "stog" är helt och hållet ett läsuttal. "Barnen" hette alltid "barna", "huset" hette alltid "huse" och så vidare.

Värderingar får man väl lägga in som man vill, själv tycker jag det är trist att så många ser skriften som utgångspunkten och talet som nåt avvikande när det egentligen (ejenklien) är tvärtom.

Det är ju alltid det skrivna språket som är det mest korrekta. I det talade språket tillåter de flesta sig däremot att vara betydligt slarvigare och mindre korrekta grammatiskt sett. Det är skriftspråket som är det som finns kvar från alla gamla kulturer, eftersom det talade språket ju inte finns kvar när kulturen har försvunnit - så självklart är det skrivna språket det som är viktigast. Det är också det skrivna språket som förenar oss. Med det talade språket som grund för det skrivna språket, hade man inte kunnat förstå varandra när man talar utpräglade dialekter, eftersom orden då hade skrivits helt olika i olika delar av landet.

Om det hade varit som du säger, att det talade språket är utgångspunkten, så hade SAOL tagit in chatspråk i ordlistan också - o d sku ha vart illa o ha d så lr hur...?

Claes, skriftspråket har alltid gått mot talspråket. Det är en naturlig evolution. När talspråket tillslut skiljer sig så mycket mot skriftspråket börjar skriftspråket förändras. Det kan man se ganska tydligt om man kollar in lite gammal språkhistoria. Det är praktiskt dessutom att skriftspråket förändras i takt med talspråket. I länder där detta inte hänt (läs frankrike) lär sig faktiskt barnen läsa senare än i andra europeiska länder. Att försvenska låneord är fånigt ibland men på det stora hela mycket praktiskt då det blir lättare att böja orden. Man vill inte ha för många oregelbundna verb, det försvårar både för barn som lär sig svenska samt invandrare.

SAOL är tvärtemot vad många tror ingen språkpolis. Deras uppgift är att bokföra alla ord som används i stor utsträckning. Tycker tillräckligt många att ett ord eller en stavning är rätt, så är den således det.

Vad gäller dialektala skillnader så undrar jag om du riktigt hängt med, radio och sedermera tv har gått hårt åt dessa. För 50 år sedan hade en gottlänning och en jämtlänning knappt kunnat förstå varandra. Nuförtiden är det faktiskt mest vissa lokala slanguttryck samt tonfall och rytm som skiljer.

Exempel på nya ord:

Verb

Dissa

Skejta

Flippa

Substantiv

Blogg

Dejt

Svenne

Adjektiv

Flashig

Sunkig

brötig

Link to comment
Dela på andra sajter

Må den utan skuld kasta första stenen, skriver du pund istället för pound, trottoir istället för trottoar, Köpenhamn istället för København, tape istället för tejp, af istället för av. Språket utvecklas ständigt och det är varken möjligt eller direkt önskvärt att man försöker stoppa detta. Det utvecklas inte för att reta gamla språkpoliser utan för att det ska bli enklare och effektivare att använda i takt med att allt annat omkring oss också utvecklas.

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är ju alltid det skrivna språket som är det mest korrekta. I det talade språket tillåter de flesta sig däremot att vara betydligt slarvigare och mindre korrekta grammatiskt sett. Det är skriftspråket som är det som finns kvar från alla gamla kulturer, eftersom det talade språket ju inte finns kvar när kulturen har försvunnit - så självklart är det skrivna språket det som är viktigast. Det är också det skrivna språket som förenar oss. Med det talade språket som grund för det skrivna språket, hade man inte kunnat förstå varandra när man talar utpräglade dialekter, eftersom orden då hade skrivits helt olika i olika delar av landet.

Om det hade varit som du säger, att det talade språket är utgångspunkten, så hade SAOL tagit in chatspråk i ordlistan också - o d sku ha vart illa o ha d så lr hur...?

Oj, skulle vilja höra dig diskutera det med Fredrik Lindström 😛

Utanför ämnet:

F.ö. heter "mastring" (allså en ring runt masten på en båt) "mastering" på norska 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

(...) Jag förstår inte heller varför man ska stava om ett ord som ändå i princip uttalas lika i både det ursprungliga språket som till det man lånar. Andra nämnda exempel så som trottoar och toalett är ju inte direkt nya ord så en jämförelse tycker jag inte ger så mycket. Språket utvecklas, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det och en sån här diskussion gör ju inget sämre. Tycker man det är jobbigt att läsa, så sluta.

Tycker du att det är jobbigt att läsa när det står mastring så sluta läs då. E:et i mastering är i princip stumt och om två hundra år kommer alla skriva mastring eftersom det är däråt ordet kommer gå. Att man skrivet mastring är helt naturligt eftersom det låter svenskt och ser svenskt ut, precis som man skriver tejp istället för tape.

Jo men den språkliga utvecklingen idag är tyvärr att skriva allt precis som man tycker att det låter, vilket också medför att våra svenska ungdomar är ruskigt dåliga på att både läsa och skriva. Poängen med ett språk är ju att kunna kommunicera och ska man hårddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för språkförbristringen är för stor.

du utgår alltså ifrån att individens egna språk och förståelse för språket är statiskt? jag hävdar att så inte alls är fallet.

dessutom, vårat språk är en viktig del av vår sociala identitet, och vårat ordval och olika idiom är i hög grad anpassade efter situation och grupp. jag vågar påstå att de flesta ungdommar anpassar sitt skriftspråk beroende på om de skriver en arbetsansökan, eller möjligen chattar på lunarstorm.

Link to comment
Dela på andra sajter

M ixning

A nalog

S urround

T reble

R everb

A utotune

M astering

A nalog

S urround

T uning

E qualizer

R everb

A utotune

Nu är det bara o välja 😄

Själv skriver jag Skate, Tape och Male

Link to comment
Dela på andra sajter

Själv skriver jag Skate, Tape och Male

Male? Passa dig för hotmale.com!! 😄

Själv använder jag mig av den engelska stavningen så långt det går. Låneord i all ära men vi behöver ju inte skända dom på samma sätt som vi gör med svenskan.

Redigerat av saverman
Link to comment
Dela på andra sajter

När jag arbeter finner jag det enklast att säga vridpotentiometer för pot

och skjutpotentiometer för fader. Eller får man använda sig av engelska ord?

😄

Jag avänder pot också, fast för båda, skjutpot eller vridpot 🙂

Ibland får ja male från tjejjer, shemale 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

(...) Jag förstår inte heller varför man ska stava om ett ord som ändå i princip uttalas lika i både det ursprungliga språket som till det man lånar. Andra nämnda exempel så som trottoar och toalett är ju inte direkt nya ord så en jämförelse tycker jag inte ger så mycket. Språket utvecklas, har alltid gjort det och kommer alltid att göra det och en sån här diskussion gör ju inget sämre. Tycker man det är jobbigt att läsa, så sluta.

Tycker du att det är jobbigt att läsa när det står mastring så sluta läs då. E:et i mastering är i princip stumt och om två hundra år kommer alla skriva mastring eftersom det är däråt ordet kommer gå. Att man skrivet mastring är helt naturligt eftersom det låter svenskt och ser svenskt ut, precis som man skriver tejp istället för tape.

Jo men den språkliga utvecklingen idag är tyvärr att skriva allt precis som man tycker att det låter, vilket också medför att våra svenska ungdomar är ruskigt dåliga på att både läsa och skriva. Poängen med ett språk är ju att kunna kommunicera och ska man hårddra det lite kommer mormor-barnbarn inte att kunna skriva till varandra för språkförbristringen är för stor.

du utgår alltså ifrån att individens egna språk och förståelse för språket är statiskt? jag hävdar att så inte alls är fallet.

dessutom, vårat språk är en viktig del av vår sociala identitet, och vårat ordval och olika idiom är i hög grad anpassade efter situation och grupp. jag vågar påstå att de flesta ungdommar anpassar sitt skriftspråk beroende på om de skriver en arbetsansökan, eller möjligen chattar på lunarstorm.

Har du några som helst belägg för det sista du skriver? Då jag jobbat i skolan och även utbildar mig till lärare ser jag tydliga tecken på att fler och fler inte längre kan använda ett kontextbundet skriftspråk. Den utvecklingen går spikrakt mot ett skriftspråk där man stavar som man talar.

Link to comment
Dela på andra sajter

WHOOHOO! Jag älskar såna här trådar! Språkpilleri är något av det bästa jag vet...

Jag håller med Claes att "försvenskningar" är ganska töntiga... Inte för att det är "fel" eller "icke-logiskt" i sig, utan för att det ord man normalt tror är "svenskt" är i själva verket redan ett lånord (lån(e)ord stavas föresten i flesta fall utan 'e'). T.ex. när vi (tror att vi) skiljer på heroisk och hjältemodig - som egentligen betyder samma sak och som båda i grunden härstammar från tyskan....

Egentligen finns det inte så många "svenska" ord... nästan alla är tyska, franska och engelska...

Så det så! 😆

Link to comment
Dela på andra sajter

WHOOHOO! Jag älskar såna här trådar! Språkpilleri är något av det bästa jag vet...

Jag håller med Claes att "försvenskningar" är ganska töntiga... Inte för att det är "fel" eller "icke-logiskt" i sig, utan för att det ord man normalt tror är "svenskt" är i själva verket redan ett lånord (lån(e)ord stavas föresten i flesta fall utan 'e'). T.ex. när vi (tror att vi) skiljer på heroisk och hjältemodig - som egentligen betyder samma sak och som båda i grunden härstammar från tyskan....

Egentligen finns det inte så många "svenska" ord... nästan alla är tyska, franska och engelska...

Så det så! 😆

Själva ordet "försvenskningar" är en "försvenskning" av att "göra något till svenska". Vi härstammar alla ifrån afrika (utom dem som är skapade utav gud förstås) och varför finns det inga afrikanska ord i svenska ordlistan då? Jo för att dem e afrikanska och inte svenska skulle jag kunna tro. Googlade lite på afrikanska ordlistor och fick fram precis ingenting 😆

Link to comment
Dela på andra sajter

WHOOHOO! Jag älskar såna här trådar! Språkpilleri är något av det bästa jag vet...

Jag håller med Claes att "försvenskningar" är ganska töntiga... Inte för att det är "fel" eller "icke-logiskt" i sig, utan för att det ord man normalt tror är "svenskt" är i själva verket redan ett lånord (lån(e)ord stavas föresten i flesta fall utan 'e'). T.ex. när vi (tror att vi) skiljer på heroisk och hjältemodig - som egentligen betyder samma sak och som båda i grunden härstammar från tyskan....

Egentligen finns det inte så många "svenska" ord... nästan alla är tyska, franska och engelska...

Så det så! 😉

Själva ordet "försvenskningar" är en "försvenskning" av att "göra något till svenska". Vi härstammar alla ifrån afrika (utom dem som är skapade utav gud förstås) och varför finns det inga afrikanska ord i svenska ordlistan då? Jo för att dem e afrikanska och inte svenska skulle jag kunna tro. Googlade lite på afrikanska ordlistor och fick fram precis ingenting 😆

Kändes ungefär just om att du nyss inte fick fram någonting heller, eller? 😆

Link to comment
Dela på andra sajter

WHOOHOO! Jag älskar såna här trådar! Språkpilleri är något av det bästa jag vet...

Jag håller med Claes att "försvenskningar" är ganska töntiga... Inte för att det är "fel" eller "icke-logiskt" i sig, utan för att det ord man normalt tror är "svenskt" är i själva verket redan ett lånord (lån(e)ord stavas föresten i flesta fall utan 'e'). T.ex. när vi (tror att vi) skiljer på heroisk och hjältemodig - som egentligen betyder samma sak och som båda i grunden härstammar från tyskan....

Egentligen finns det inte så många "svenska" ord... nästan alla är tyska, franska och engelska...

Så det så! 😉

Själva ordet "försvenskningar" är en "försvenskning" av att "göra något till svenska". Vi härstammar alla ifrån afrika (utom dem som är skapade utav gud förstås) och varför finns det inga afrikanska ord i svenska ordlistan då? Jo för att dem e afrikanska och inte svenska skulle jag kunna tro. Googlade lite på afrikanska ordlistor och fick fram precis ingenting 😆

Kändes ungefär just om att du nyss inte fick fram någonting heller, eller? 😆

Precis 😉 Det finns en liten baktanke. Vem bryr sig om hur grejjer stavas eller uttalas? Orka bry sig. Sen att jag inte har så mycket att göra på jobbet just nu spelar ingen roll 😉

Link to comment
Dela på andra sajter

WHOOHOO! Jag älskar såna här trådar! Språkpilleri är något av det bästa jag vet...

Jag håller med Claes att "försvenskningar" är ganska töntiga... Inte för att det är "fel" eller "icke-logiskt" i sig, utan för att det ord man normalt tror är "svenskt" är i själva verket redan ett lånord (lån(e)ord stavas föresten i flesta fall utan 'e'). T.ex. när vi (tror att vi) skiljer på heroisk och hjältemodig - som egentligen betyder samma sak och som båda i grunden härstammar från tyskan....

Egentligen finns det inte så många "svenska" ord... nästan alla är tyska, franska och engelska...

Så det så! 😉

Själva ordet "försvenskningar" är en "försvenskning" av att "göra något till svenska". Vi härstammar alla ifrån afrika (utom dem som är skapade utav gud förstås) och varför finns det inga afrikanska ord i svenska ordlistan då? Jo för att dem e afrikanska och inte svenska skulle jag kunna tro. Googlade lite på afrikanska ordlistor och fick fram precis ingenting 😆

Kändes ungefär just om att du nyss inte fick fram någonting heller, eller? 😆

Precis 😉 Det finns en liten baktanke. Vem bryr sig om hur grejjer stavas eller uttalas? Orka bry sig. Sen att jag inte har så mycket att göra på jobbet just nu spelar ingen roll 😉

Bevisligen så ser du ju att det finns folk som bryr sig, och vilka de är kan du lätt se genom att titta på namnen på deltagarna.

Link to comment
Dela på andra sajter

Electric guitaren menar du? Nej jag tycker vi kör den genom guitar amplifiern, och mikear med en dynamic microphone så vi får lite analogue känsla.

Ja, det låter ganska så roligt... idag. Det håller jag med om. Men jag skulle inte bli särskilt förvånad om vi en dag säger just amplifier, mic och analog(ue).

Vi använder ju inte längre begrepp som aderton, gingo, eder etc...

Link to comment
Dela på andra sajter

Electric guitaren menar du? Nej jag tycker vi kör den genom guitar amplifiern, och mikear med en dynamic microphone så vi får lite analogue känsla.

Ja, det låter ganska så roligt... idag. Det håller jag med om. Men jag skulle inte bli särskilt förvånad om vi en dag säger just amplifier, mic och analog(ue).

Vi använder ju inte längre begrepp som aderton, gingo, eder etc...

Nej för dom orden har fått anpassa sig efter talspråket, arton, er osv. Det samma gäller mastring, uttalas inte e:t behövs det inte heller. Att språket utvecklas och låneord kommer in är helt naturligt, men det är precis lika naturligt att både uttalet och stavningen anpassas efter det svenska språket.

Link to comment
Dela på andra sajter

Electric guitaren menar du? Nej jag tycker vi kör den genom guitar amplifiern, och mikear med en dynamic microphone så vi får lite analogue känsla.

Ja, det låter ganska så roligt... idag. Det håller jag med om. Men jag skulle inte bli särskilt förvånad om vi en dag säger just amplifier, mic och analog(ue).

Vi använder ju inte längre begrepp som aderton, gingo, eder etc...

Det är ju faktiskt en helt annan sak. Arton, gick och er är inga lånord.

Egentligen finns det inte så många "svenska" ord... nästan alla är tyska, franska och engelska...

Nu ska vi inte överdriva. Det finns jättemånga inhemska svenska ord. Citerat ut Phobos tidigare inlägg, alla ord som jag vet är svenska på rak arm i fetstil:

Claes, skriftspråket har alltid gått mot talspråket. Det är en naturlig evolution. När talspråket tillslut skiljer sig så mycket mot skriftspråket börjar skriftspråket förändras. Det kan man se ganska tydligt om man kollar in lite gammal språkhistoria.
Link to comment
Dela på andra sajter

Electric guitaren menar du? Nej jag tycker vi kör den genom guitar amplifiern, och mikear med en dynamic microphone så vi får lite analogue känsla.

Ja, det låter ganska så roligt... idag. Det håller jag med om. Men jag skulle inte bli särskilt förvånad om vi en dag säger just amplifier, mic och analog(ue).

Vi använder ju inte längre begrepp som aderton, gingo, eder etc...

Nej för dom orden har fått anpassa sig efter talspråket, arton, er osv. Det samma gäller mastring, uttalas inte e:t behövs det inte heller. Att språket utvecklas och låneord kommer in är helt naturligt, men det är precis lika naturligt att både uttalet och stavningen anpassas efter det svenska språket.

Grejen är ju den att man uttalar "e" i "mastering". Så var den frågan löst efter en halv evighets diskussion - som egentligen handlar om petitesser (som trots allt blir irriterande, på samma sätt som när folk menar "var" - i frågan "var är den där prylen?", men skriver eller säger "vart..." eller "vars...")... 🙂😄

Enda orsaken till att vi ens har denna diskussion, är att tidningen Studio har bestämt sig för att stryka "e" i detta låneord som har använts i sin ursprungsform av hela branschen i alla länder ända sedan begreppet "mastering" dök upp. Det är inget som är en allmänt vedertagen förändring, utan ett helt eget påfund, precis som tidningen tycker att en samplingssynt ska kallas "samplare" i stället för "sampler" - medan majoriteten av läsarna troligen tolkar ordet "samplare" som en person som använder en sampler...

Nåja - petitesser, men ändå irriterande, som sagt... 😉😄

Link to comment
Dela på andra sajter

Nu ska vi inte överdriva. Det finns jättemånga inhemska svenska ord. Citerat ut Phobos tidigare inlägg, alla ord som jag vet är svenska på rak arm i fetstil:
Claes, skriftspråket har alltid gått mot talspråket. Det är en naturlig evolution. När talspråket tillslut skiljer sig så mycket mot skriftspråket börjar skriftspråket förändras. Det kan man se ganska tydligt om man kollar in lite gammal språkhistoria.

Hur kan du veta det?

Link to comment
Dela på andra sajter

Claes: Om man aldrig försvenskade låneorden skulle vårat språk inte ha en enda generell grammatisk regel och det skulle absolut inte under några omständigheter vara positivt. Om alla ord böjdes på olika sätt skulle exempelvis barn och invandrare lära sig prata svenska senare.

Link to comment
Dela på andra sajter

Claes: Om man aldrig försvenskade låneorden skulle vårat språk inte ha en enda generell grammatisk regel och det skulle absolut inte under några omständigheter vara positivt. Om alla ord böjdes på olika sätt skulle exempelvis barn och invandrare lära sig prata svenska senare.

Jag har för mig att jag läst att danska barn lär sig skriva senare än barn i andra länder p.g.a. att det danska språket är så otydligt och grötigt.

Att läppläsa en dansk verkar svårt dessutom.

Kan någon bekräfta det?

Mastra är f.ö. slang för onani 😊

Link to comment
Dela på andra sajter

Claes: Om man aldrig försvenskade låneorden skulle vårat språk inte ha en enda generell grammatisk regel och det skulle absolut inte under några omständigheter vara positivt. Om alla ord böjdes på olika sätt skulle exempelvis barn och invandrare lära sig prata svenska senare.

Jag har för mig att jag läst att danska barn lär sig skriva senare än barn i andra länder p.g.a. att det danska språket är så otydligt och grötigt.

Att läppläsa en dansk verkar svårt dessutom.

Kan någon bekräfta det?

Mastra är f.ö. slang för onani 😊

Har faktiskt hört detsamma, och att det även gäller franska barn.

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...