Jump to content
Annons

The salt & pepper method


Terror

Recommended Posts

Tänk er att ni köper en dyr fin köttbit. Ni marinerar den lite lätt, slänger den på grillen, kryddar med salt och peppar och sedan äter den. Den smakar riktigt jävla bra. Köttet i sig är helt perfekt.

Dagen efter går ni till samma affär och tänker "nja idag vill jag inte spendera så mycket pengar på själva köttet". Så ni köper en billig kötbit och åker hem. För att få det här köttet att smaka bra, så måste ni göra en hel del. Ni blandar en hel del grönsaker, skär bort massa delar av köttet ni inte vill ha, kryddar massor, steker det först för att sedan slänga in det i ugnen. Efter hela den här processen så äter ni köttet. Det må smaka lika bra som gårdagens köttbit. Men vad är det egentligen som smakar bra? Är det köttet eller är det "din matlagning med alla kryddor"?

Det är det här jag kallar The salt & peppar method. Jag ska förklara vad jag menar. Ni har säkert sätt hur jag har babblat på om "get it right at the sources", där jag menar att man inte ska tänka "äh, skit samma om det låter skit.. vi fixar det i mixen sen". Den mentaliteten borde (enligt mig) inte endast hänga på oss mixare, utan på artisten i fråga också. Många artister förlitar sig (igen.. enligt mig) på tekniker och tricks för att få deras låt att låta perfekt.

Tänk er tillbaka till "the good old days", på 70-talet, 80-talet och tidigt tidigt 90-tal. Där redigerades det inte lika mycket, iallafall inte på sådant sätt, som det görs idag. Där var det köttet som smakade gott, inte kryddorna. Idag är det oftast kryddorna som smakar bättre, än vad själva köttet gör. Förstår ni vad jag menar?

Man kan också jämföra det med tjejer. Vissa tjejer ser helt underbara ut utan smink, medans vissa behöver 5,3 kg smink för att se minst lika bra ut. Vilken tjej är då finast?

När artister vet att de inte kan spela in mer än ett visst antal spår, och det går direkt till tape, så finns det en viss energi. Den energin kan försvinna, när de vet att dem har oändligt med antal tagningar dem kan göra, man kan snygga till allt/redigera allt i efterhand.

Missförstå mig inte, jag är inte emot editering eller effekter. Jag använder både och vid mina produktioner.. men jag skriver inte låtar där jag vet att jag MÅSTE göra något speciellt med datorn för att det ska funka. Lite svårt att förklara.

Vad har ni för mentalitet? Håller ni med mig ang min The salt and peppar method, eller är ni helt åt andra hållet? Det här angår ju inte direkt de som håller på med elektronisk musik, då det mesta är gjort i datorn. Utan jag riktar mig mer åt rock, metal, singer song-writers mm.

Redigerat av Terror
Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Man kan också jämföra det med tjejer. Vissa tjejer ser helt underbara ut utan smink, medans vissa behöver 5,3 kg smink för att se minst lika bra ut. Vilken tjej är då finast?

Vissa män har stor dase och äcklig andedräkt, medan vissa bär skjorta och loafers. Vem är då finast?

Link to comment
Dela på andra sajter

Hur ska vegetarianer kunna förstå vad du menar...? 😉

Nåja - skämt åsido. Om det är obehandlat eller har processats massor, är egalt för mig. Det är bara resultatet som betyder något - inte hur resultatet har blivit till. Jag gör det jag tycker behövs - varken mer eller mindre. Behöver jag korrigera lite småsur sång, så gör jag det. Behöver jag eq:a kraftigt på ett spår eller komprimera ovanligt mycket för att helheten ska låta bra, så gör jag det.

Däremot har jag den inställningen att om en låt inte är bra med ett enkelt komp med bara trummor, bas, piano och melodi (brukar använda en flöjt som melodi medan jag gör nya låtar), så kommer den aldrig heller att kunna bli bra efter en massa jobb, utan då är det bättre att skrota den och lägga tiden på någon annan idé istället.

Jag gör alltså alltid skillnad på ljud och musik. Ljudet har inte med musiken att göra, helt enkelt, utan ljudet är alltid utbytbart - medan musiken är det viktiga. Jag har därför också lite svårt att greppa varför somliga blir så uppslukade av vissa syntljud, som de tycker gör hela låten. Hade låten inte varit bra med standard preset-ljud, så hade den enligt min mening inte kunnat bli bra med superspecialskruvade ljud heller.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hur ska vegetarianer kunna förstå vad du menar...? 😉

Nåja - skämt åsido. Om det är obehandlat eller har processats massor, är egalt för mig. Det är bara resultatet som betyder något - inte hur resultatet har blivit till. Jag gör det jag tycker behövs - varken mer eller mindre. Behöver jag korrigera lite småsur sång, så gör jag det. Behöver jag eq:a kraftigt på ett spår eller komprimera ovanligt mycket för att helheten ska låta bra, så gör jag det.

Däremot har jag den inställningen att om en låt inte är bra med ett enkelt komp med bara trummor, bas, piano och melodi (brukar använda en flöjt som melodi medan jag gör nya låtar), så kommer den aldrig heller att kunna bli bra efter en massa jobb, utan då är det bättre att skrota den och lägga tiden på någon annan idé istället.

Jag gör alltså alltid skillnad på ljud och musik. Ljudet har inte med musiken att göra, helt enkelt, utan ljudet är alltid utbytbart - medan musiken är det viktiga. Jag har därför också lite svårt att greppa varför somliga blir så uppslukade av vissa syntljud, som de tycker gör hela låten. Hade låten inte varit bra med standard preset-ljud, så hade den enligt min mening inte kunnat bli bra med superspecialskruvade ljud heller.

Bra svar! Men jag vet inte om du förstod mig helt rätt. Det handlar inte om att redigera eller inte, utan själva mentaliteten vid skapandet och inspelningen. Alltså, tänker du "jag behöver inte sjunga bra, det går ju att fixa sen" eller "jag sjunger så jävla bra jag kan, och om det är något jag måste snygga till sen så gör jag det"? Ser du skillnaden. Tex, du ska spela in sång med en artist. Du riggar upp din mick i rummet och sångaren kör en testomgång. Du får sedan kommentaren "Fan, det låter riktigt burkigt alltså.. ska det verkligen vara så?", är då svaret "äh, de spelar ingen roll.. det kan jag fixa till senare", eller blir det mer "Ja jag märkte det. Låt mig testa att flytta runt micken lite och pilla lite på min preamp tills det blir perfekt!". Det är det där jag menar, plus själva låtskapandet i sig. Jag förklarade säkert luddigt i mitt första inlägg. Jag är nyfiken vad hur ni tänker när ni både skapar låtarna, och spelar in dem. Vid skapandet, försöker ni bygga en låt som låter snyggast redigerat och mixat? Alltså när vanligt folk hör den så får man kommentarer "asså lyssna på den här effekten! Så jävla ballt gjord asså! Hur det fade-are ut och kommer in. Skön glitch!". ELLER, tänker ni mer på melodin, känslan och framförandet? Så att kommentarerna istället blir "Fan vilken röst han har!", "Hör ni här i bryggan att de verkligen spelar med varandra?". Det är mer ditåt jag vill komma 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag tycker slutresultat är det enda som räknas, det får gärna gå så långt så gitarrerna är midi om det skulle låta bra.

Har hört så mycket magi när jag har lyssnat på olika före/efter mixar, ibland känns det som att råmaterialet är skitsamma för dom som är riktigt duktiga. Finns en tråd på gz där någon tar en riktig riktigt riktigt dålig inspelning och verkligen får den att låta så jävla bra, någon vet säkert vilken tråd jag menar.

Redigerat av vmbr
Link to comment
Dela på andra sajter

Bra svar! Men jag vet inte om du förstod mig helt rätt. Det handlar inte om att redigera eller inte, utan själva mentaliteten vid skapandet och inspelningen. Alltså, tänker du "jag behöver inte sjunga bra, det går ju att fixa sen" eller "jag sjunger så jävla bra jag kan, och om det är något jag måste snygga till sen så gör jag det"? Ser du skillnaden. Tex, du ska spela in sång med en artist. Du riggar upp din mick i rummet och sångaren kör en testomgång. Du får sedan kommentaren "Fan, det låter riktigt burkigt alltså.. ska det verkligen vara så?", är då svaret "äh, de spelar ingen roll.. det kan jag fixa till senare", eller blir det mer "Ja jag märkte det. Låt mig testa att flytta runt micken lite och pilla lite på min preamp tills det blir perfekt!". Det är det där jag menar, plus själva låtskapandet i sig. Jag förklarade säkert luddigt i mitt första inlägg. Jag är nyfiken vad hur ni tänker när ni både skapar låtarna, och spelar in dem. Vid skapandet, försöker ni bygga en låt som låter snyggast redigerat och mixat? Alltså när vanligt folk hör den så får man kommentarer "asså lyssna på den här effekten! Så jävla ballt gjord asså! Hur det fade-are ut och kommer in. Skön glitch!". ELLER, tänker ni mer på melodin, känslan och framförandet? Så att kommentarerna istället blir "Fan vilken röst han har!", "Hör ni här i bryggan att de verkligen spelar med varandra?". Det är mer ditåt jag vill komma 🙂

Alltid bästa möjliga framförande som grund (vilket också innebär att jag inte sjunger lead, utan håller mig till kör...). Jag skulle aldrig drömma om att låta någon tondöv sjunga, för att sedan ändra till rätt melodi med Melodyne, utan det måste låta bra från början. Behöver jag sedan välja mellan en tagning med rätt känsla men lite småsurt här och där, eller perfekt intonerat men helt platt dynamik, så tar jag och korrigerar småfelen i den förra, så länge det inte är så pass grova fel att det börjar låta onaturligt efter redigering - för då är det bara att spela in igen.

När jag gör en låt, så måste den kännas bra med ett rudimentärt komp - annars är det inte en bra låt och inte lönt att lägga tid och energi på. Det går inte att polera en bajskorv, som bekant - eller jo, det går att få superbra ljud även om låten är kass, men låten blir ju inte ett dugg bättre för det, utan den är precis lika kass som den var före poleringen.

Jag är kanske lite "old school", men jag gör låten och spelar in sången innan jag ens funderar över vilket sound det ska vara i slutänden. Jag använder enkla ljud från Hypersonic eller Sampletank under hela arrandet. Det är inte förrän vid slutmixen jag bestämmer vilket piano eller trumljud jag ska ha, så jag håller alla vägar öppna hela vägen. Ok - om något låter för tråkigt, så händer det att jag byter ut något ostigt ljud innan sånginspelningen, men det är mer i undantagsfall. Efter att sången är inspelad, så kollar jag på vilka ställen jag behöver plocka bort eller lägga till andra saker för att det ska bli bra. Jag vet att många mixar under tiden som de skapar också, men jag tycker inte om att låsa mig, utan jag gör en snabb slaskmix att jobba vidare med och tar alla ljudmässiga beslut först när det är dags för slutmix.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag är lite av samma inställning som Claes. Jag har alltid betraktat mix/ljud produktion som en förpackning som innehåller produkten (låten). Det går att förpacka produkten i många olika slags förpackningar, men vem vill bara ha förpackningen utan innehåll...?

Som gammal studioägare känner jag också väl igen TS kommentar om att klienter många gånger (alltför ofta) förväntar sig att det finns en "rosa knapp" på mixerbordet vilken teknikern kan trycka på för att förvandla skräp till diamant.

/Ulf

Link to comment
Dela på andra sajter

Det är väl inte direkt så att det inte editerades i inspelningsstudios under 70- och 80-talen. Mig veterligen klipptes det och klistrades med frenesi och stor iver, precis som idag. Det editeras garanterat mer idag, om inte annat bara för att det går. Men det var ju inte direkt så att alla de geniförklarade artisterna gick in sjukt välrepade i studion och bara satte hela skiten.

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Det här är ju lite beroende på vilken genre och målgrupp (publik) man pratar om också.

Åk tillbaka några år i tiden just före AVCII's Levels släppes och blev populär. Tänk dig då att du står på en scen och plinkar den melodin på en gitarr. Folk skulle undra vilken hur många gitarrlektioner du tagit. Ställ dig idag på samma scen och gör samma sak och folk skulle "haka på".

Ok, lite tillspetsat.Men det finns massor med exempel på låtar där sound/ljudval tillsammans med mixning och bra produktion blivit hitar - i folks ögon (öron!).

Det går att polera skit och sälja snygga förpackningar...tyvärr. =)

Redigerat av bolderman
Link to comment
Dela på andra sajter

Det är väl inte direkt så att det inte editerades i inspelningsstudios under 70- och 80-talen. Mig veterligen klipptes det och klistrades med frenesi och stor iver, precis som idag. Det editeras garanterat mer idag, om inte annat bara för att det går. Men det var ju inte direkt så att alla de geniförklarade artisterna gick in sjukt välrepade i studion och bara satte hela skiten.

jag skrev faktiskt att det inte editerades så som det gör idag. sa aldrig att dem inte gjorde något alls, för det är ju klart att dem gjorde det. men absolut inte på samma nivå som man gör idag. 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Alltid bästa möjliga framförande som grund (vilket också innebär att jag inte sjunger lead, utan håller mig till kör...). Jag skulle aldrig drömma om att låta någon tondöv sjunga, för att sedan ändra till rätt melodi med Melodyne, utan det måste låta bra från början. Behöver jag sedan välja mellan en tagning med rätt känsla men lite småsurt här och där, eller perfekt intonerat men helt platt dynamik, så tar jag och korrigerar småfelen i den förra, så länge det inte är så pass grova fel att det börjar låta onaturligt efter redigering - för då är det bara att spela in igen.

När jag gör en låt, så måste den kännas bra med ett rudimentärt komp - annars är det inte en bra låt och inte lönt att lägga tid och energi på. Det går inte att polera en bajskorv, som bekant - eller jo, det går att få superbra ljud även om låten är kass, men låten blir ju inte ett dugg bättre för det, utan den är precis lika kass som den var före poleringen.

Jag är kanske lite "old school", men jag gör låten och spelar in sången innan jag ens funderar över vilket sound det ska vara i slutänden. Jag använder enkla ljud från Hypersonic eller Sampletank under hela arrandet. Det är inte förrän vid slutmixen jag bestämmer vilket piano eller trumljud jag ska ha, så jag håller alla vägar öppna hela vägen. Ok - om något låter för tråkigt, så händer det att jag byter ut något ostigt ljud innan sånginspelningen, men det är mer i undantagsfall. Efter att sången är inspelad, så kollar jag på vilka ställen jag behöver plocka bort eller lägga till andra saker för att det ska bli bra. Jag vet att många mixar under tiden som de skapar också, men jag tycker inte om att låsa mig, utan jag gör en snabb slaskmix att jobba vidare med och tar alla ljudmässiga beslut först när det är dags för slutmix.

tack för de svaret! 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

drloop (oregistrerad)

Man kan köpa flintastek och pommes frites. Många gillar det. Eller så gör man det från grunden så att det smakar bra och man blir stolt över det man åstakommit.

Link to comment
Dela på andra sajter

Vad har ni för mentalitet? Håller ni med mig ang min The salt and peppar method, eller är ni helt åt andra hållet? Det här angår ju inte direkt de som håller på med elektronisk musik, då det mesta är gjort i datorn. Utan jag riktar mig mer åt rock, metal, singer song-writers mm.

Klart det ska låta bra direkt efter inspelning. Sjunger man falskt så får man ta och göra om det.

Något annat som inte blir bra får man ta och göra om det. Man kanske är lite av en perfektionist och det kan stundtals ta en jävla tid att bli klar. Men om man inte tänkt att göra det vettigt och göra något som man själv är nöjd med vad är då meningen med det hela att börja med.

Link to comment
Dela på andra sajter

faktiskt

Du vet om att Pensado (och resten) säger samma sak som dig vid 24:13, dessutom med samma liknelse med kött och kryddor, och här pratar du som om att du kom på det själv?

Nej, jag säger inte emot dig. Det här är väldigt bra grejer. Men vill man sprida budskapet är det bättre att referera och hänvisa var man har hört det ifrån istället för att säga: "Detta är min idé" 🙂

Redigerat av Naymari
Link to comment
Dela på andra sajter

drloop (oregistrerad)

Odla potatisen i trädgården och slakta grisen själv typ...? 😲

Nej men kanske ta en bit bra kött och krydda själv, köpa potatis och göra hasselbackspotatis istället för att värma halvfabrikat.

Link to comment
Dela på andra sajter

Kör riktigt hårt efter den arbetsmetoden med - gör det rätt från början. Men det är mest för då slipper jag 2 dagars extrajobb med att 'vaska fram' det egentliga ljudet ur spåren man har. Det må gå, om man ger sig satan på det. Men det blir så groteskt med jobb, och den där sista detaljerade finishen, kristallklara gnistret, kan bli svår att få till.

Tror också det beror lite på om man har inställningen att man gör det bästa möjliga av vad man har, och sen känner sig nöjd med ett jobb väl gjort. Eller om man har inställningen att det SKA låta upp ovanför en viss kvalitets-tröskel, på ett visst sätt - oavsett hur grundmaterialet låter.

Å andra sidan är det inte alla som gör såhär. I många fall är det folks ork och arbetsmoral i studion som gör att man ”skippar” att tänka längre. Det är inte alltid så att folk inte fattar bättre, eller tänker ”fix it in the mix”. Så man kan inte alltid vägra göra jobb som inte låter ’tillräckligt bra’, för då får man nog … 3 jobb om året, typ.

En kroppsbyggare sa nån gång att med strikt balanserad kost kommer man riktigt långt i bygget. Men ska man få till dom där sista 10-15%en, som kan ta en upp till tävlingsnivå eller nåt, då måste man använda kosttillskott å såntdär. Lite så upplever jag det med ljud och mixning med.

skit in skit ut så är det bara.
Jag stoppar i rätt bra mat, men det kommer ändå skit ut. 😕 Redigerat av Signia
Link to comment
Dela på andra sajter

jag skrev faktiskt att det inte editerades så som det gör idag. sa aldrig att dem inte gjorde något alls, för det är ju klart att dem gjorde det. men absolut inte på samma nivå som man gör idag. 🙂

Nej det är nog så. Jag har kommit på mig själv med att prova saker bara för att jag kan. Och det är sällan produktivt, för min del. Jag har gått tillbaka till att vara väldigt "basic" i studion, eftersom det funkar bättre för mig i dagsläget. Det jag spelar in nu är inte riktigt musik som vinner på att editeras. Men det ställer också helt andra krav på mig som musiker när jag spelar in mitt egna material. Jag måste sätta bra tagningar, och jag måste kunna materialet. För mig blir det roligare så. Mer spelande, mindre pill i datorn. Men det gör att det tar så oändligt mycket längre tid också, att gå från låtskiss till färdig komposition.

Link to comment
Dela på andra sajter

En kroppsbyggare sa nån gång att med strikt balanserad kost kommer man riktigt långt i bygget. Men ska man få till dom där sista 10-15%en, som kan ta en upp till tävlingsnivå eller nåt, då måste man använda kosttillskott å såntdär. Lite så upplever jag det med ljud och mixning med.

Och visst är det då du plockar fram Leslien..? 😉

Link to comment
Dela på andra sajter

Du vet om att Pensado (och resten) säger samma sak som dig vid 24:13, dessutom med samma liknelse med kött och kryddor, och här pratar du som om att du kom på det själv?

Nej, jag säger inte emot dig. Det här är väldigt bra grejer. Men vill man sprida budskapet är det bättre att referera och hänvisa var man har hört det ifrån istället för att säga: "Detta är min idé" 🙂

haha ja, det var därifrån jag fick det. Sa inte att jag kom på just det, utan termen "salt and pepper method".

"ta en fantastisk råvara, och endast krydda med salt och peppar" = spela in ett fantastisk framträdande, och gör små små ändringar i mixen. Istället för att spela in skit, och kriga i flera timmar i burken för att nå ett mästerverk.

Link to comment
Dela på andra sajter

Nej det är nog så. Jag har kommit på mig själv med att prova saker bara för att jag kan. Och det är sällan produktivt, för min del. Jag har gått tillbaka till att vara väldigt "basic" i studion, eftersom det funkar bättre för mig i dagsläget. Det jag spelar in nu är inte riktigt musik som vinner på att editeras. Men det ställer också helt andra krav på mig som musiker när jag spelar in mitt egna material. Jag måste sätta bra tagningar, och jag måste kunna materialet. För mig blir det roligare så. Mer spelande, mindre pill i datorn. Men det gör att det tar så oändligt mycket längre tid också, att gå från låtskiss till färdig komposition.

och känns inte det liiiite bättre, när du lyssnar tillbaka på dina låtar? när du vet hur mkt svett, energi och känsla som ligger bakom?

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag gör musik och ljud för att jag tycker det är kul. Det är egentligen färdiga loopar som man inte gör något eget alls med som jag mest är emot. Bygger man egna ljud så kan jag editera det till oigenkännlighet om jag känner för det; som Claes sa slutresultatet är viktigast. Och så kan jag gilla lofi och sneda ljud om man kan tämja det.

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...