Jump to content
Annons

fel på lyssning?


Recommended Posts

Om jag helt utan refferenslåt börjar mixa så kommer det låta riktigt stort och bra.

och så mastrar jag och får det att låta lite bättre ett snäpp till.

sedan gämför jag med någon stor platta och inser att jag tagit i åt helvete för mycket åt alla håll och kanter.

Hur kommer det sig att det blir på det här viset? och nej det har inget med lyssningen i mitt rum att göra för jag rattar nästan allt ljud i hörlurar. Hur kommer det sig att jag alltid tar i för mycket? och kan man göra någon kalibrering från start så man slipper gröpa ur så mycket när man mastrar?

Det här är så klart inte ett stort problemmen det är lite småirriterande att inte veta från start hur det kommer sluta.

Ett smakprov på hur långt jag kommit i mitt hantverk.

https://soundcloud.com/wailingkenneth/hard-to-find

Redigerat av Soundprocessingstudio
Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Använd referensplattor så kommer du lära dig din lyssning

Precis. Koppla i I-phonen så du kan switcha mellan moderna mixar från den och din egen mix. Även i grundmixen...

Jag kör ACCU-radios kanal Country/Countryhits 2012 i I-Phonen, många av de inspelningarna har sjukt bra ljud, mycket botten o allt. Om man hela tiden växlar o lyssnar på proffsmixar tror jag alla kan göra betydligt bättre mixar även med en lyssning som inte är perfekt.

Och omvänt, har man svinbra lyssning kommer man ändå att tappa bort sig o fläska på för mycket hängmatta om man inte jämför med proffsens mixar. När man kommer till mastringen ska man nog inte behöva ändra nån frekvens mer än ca 2 db... Bumlar det för mycket i basområdet kanske man ska gå tillbaka till elbasens eq o skära 4 db vid 50 hz... Eller också kan det vara kaggen. Om man bara skär bort bumlet i master-eq kanske man i onödan tunnar ur kaggen när det är elbasen som är bummelboven.

Glad Påsk i studdjon!

PS: Ett tips är att lyssna på på I-phonens musikutbud genom monitorerna när man pysslar med städning eller vad som helst i studion. Då vänjer man sig hur det bör låta, på ett ungefär i alla fall. Och då hör man också att det knappast finns nåt exakt mått på hur det ska låta, även nya Nashwilleinspelningar kan skilja rejält i hur mycket lågbas o topp de fläskar på med.

Redigerat av Guitar Nilsson
Link to comment
Dela på andra sajter

Som sagt, det är ett jättebra tips att växla mellan komersiella låtar ofta. Delvis för att lära sig lyssningen, mn också för att öronen vänjer sig vid en ljudbild, och jobbar du då vidare så kan det visa sig att du är helt ute oc cyklar i slutändan, trots att du tyckte det lät überfett när du satt där och rattade. Så det är bra att "avbryta" öronen och liksom nollställa dom ibland(ofta) genom att lyssna på andras låtar, för att återfå perspektivet.

Link to comment
Dela på andra sajter

Och även om man inte gillar country så kan man tack vare de inspelningarna få ganska bra hum hur mycket lågbas, bas, mid o topp man bör få.... Det kan stämma väldigt lika med dance eller hårdrocksmixar. Drar man på värre ändå med lågbas klarar inte nån anläggning av det utan att skorra.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jo reffplattor använder jag, dock mindre än vad jag borde men jag tänkte om det kunde finnas något annat knep att ta till eller handlar det mest om att öronen blir trötta och börjar skapa egna ljud efter ett tag?

Tvinga dig till att spela lågt, annars tappar öronen diskant ganska snart, och i alla fall jag gör så att jag byter mellan monitorer o lurar ofta. Att höra hur lågbasen verkligen låter kan jag inte annat än om jag drar på ganska skapligt, det brukar bli bland det sista jag gör för att spara öronen.

Jag har passiva monitorer o en stereoförstärkare, med de grejerna är det lätt att tillfälligt lyssna med bas o diskantrattarna på noll, om jag vill kolla lite extra hur midljuden låter, eller oxå höjer jag både bas o diskant. En hifi-lyssnare ska ju kunna höja basen när han lyssnar utan att det skorrar. Gör det så är det ett tvärsäkert tecken på att man tagit i för mycket i basen....

Edit: Jag skriver så man nästan kan tro att jag heter Cuttingroom i både för o efternamn, det gör jag ju inte, jag är bara en glad amatör som delar mina tankar om både ljud, undulater och rymden o annat. 🙂

Redigerat av Guitar Nilsson
Link to comment
Dela på andra sajter

eller handlar det mest om att öronen blir trötta och börjar skapa egna ljud efter ett tag?

Yup. Man blir tröttare i öronen bra mycket fortare än man tror.

Många pauser, ut och få luft, lyssna på helt annan musik osv osv.

Link to comment
Dela på andra sajter

Nu vet jag inte vad du har för preferenser men en grej jag upplever ju mer jag hårdtestar pluggar och A/B lyssnar på dem i flera timmar ( inte i sträck då men kontinuerligt) är att pluggar genrellt inte klarar hård processing utan att ljudet blir "odimensinellt".. det blir platt, trist och grått.. Så det du upplever kan ju undermedvetet vara två faktorer: Dels att du dragit på så kompressorerna kräks, dels effekten av att pluggarna inte ger den lystern som analog hårdvara ger vid hård belastning.

Redigerat av Lundin
Link to comment
Dela på andra sajter

... och nej det har inget med lyssningen i mitt rum att göra för jag rattar nästan allt ljud i hörlurar. Hur kommer det sig att jag alltid tar i för mycket? och kan man göra någon kalibrering från start så man slipper gröpa ur så mycket när man mastrar?

Det här är så klart inte ett stort problemmen det är lite småirriterande att inte veta från start hur det kommer sluta.

Vad skulle hända om du river samma mix du gjort i lurar, och mixar i monitorerna istället? Blir det bättre eller sämre då? Testa det.

När du jämför med referenslåtar, tänk på att koncentrera dig på en del av frekvensområdet åt gången när du skiftar mellan din mix och referens, då du (hjärnan) inte kan uppfatta exakta frekvenser/instrument i alla områden samtidigt, d.v.s. du kan inte koncentrera dig på allt på en gång. Koncentrerar du dig t.ex. på basfrekvenser bas/kick så får du svårt att bedöma hi-hat/cyms/sång t.ex......

Link to comment
Dela på andra sajter

Postat (redigerat)

Tack för alla bra tips! det fick mig att tänka på lite nya vis och sånt är alltid tacksamt.

Problemet med mina högtalare är att de inte går tillräckligt lågt ner i registret för att jag ska kunna höra riktigt vad som sker där nere så därför blir det alltid lurarna för att ställa in frekvenserna och sedan högtalarna för att hitta volymerna och hur mycket blöta effekter det ska vara.

Jag tror jag skulle behöva ett par "vanliga" hi-fi högtalare och provlyssna mina grejer i för det är oftast när jag hoppar in i bilen och provlyssnar som jag hör alla felen.

Så här långt har jag kommit idag och känner att det är det bästa jag lyckats göra hitintills ni får väldigt gärna ge kritik. (OBS! det är en Mp3a)

https://soundcloud.com/wailingkenneth/hard-to-find

Redigerat av Soundprocessingstudio
Link to comment
Dela på andra sajter

Toppen låter stressad och samtidigt känns låten väldigt processat överlag.. jag kanske tänker omodernt men gillar rockigare låtar som har tydlig karaktär i mid och en analogt mjuk topp som gör att sången får andas luft och slippa konkurrera med instrumenteringen om utrymme.

Link to comment
Dela på andra sajter

Toppen låter stressad och samtidigt känns låten väldigt processat överlag.. jag kanske tänker omodernt men gillar rockigare låtar som har tydlig karaktär i mid och en analogt mjuk topp som gör att sången får andas luft och slippa konkurrera med instrumenteringen om utrymme.

Tack för input! men jag hänger inte riktigt med vad du menar med stressad och processad?

Jag kan berätta att mixern är gjord med en analog mixer (EQ & volym)

Sedan mastrade jag den i T-racks där jag använde pulteq för att lyfta lite botten och skar lite runt 200hz med en svep EQ för att låta trummorna komma fram lite mer och sedan en clipper.

Link to comment
Dela på andra sajter

Känner för att rabbla lite 🙂

Det här tycker jag är en av dom svåraste delarna i mixning. Känns lite som att lösa Rubiks Kub för mig; balansera alla färger och rörelseriktningar mot varandra, samtidigt, för att till slut ha bakat ihop en relativt önskad helhet. Gäller att man inte spårar ur på vägen, och upptäcker hur fel det blev först efteråt.

Lite som en matematisk beräkning: om en tiondels decimal blir fel redan i början, så baserar sig ju alla efterföljande beräkningar på det felet. Felet växer och blir större och större ju längre i uträkningen man kommer – utan att man märker det.

Förr lyssna ja ofta till nåt element i mixen, eller omixade helheten, som referens för att avgöra om ett enskilt spår var bra eller inte. Gick åt helvete, för det är en skitreferens att jobba från.

Jag kör gärna in öronen på ett väl bekant material innan jag börjar o använder sen verklighetens ljud som konstant referens, trafiken utanför, kläderna som väser när man rör sig, när man harklar sig, rör sig, ställer ner kaffekoppen, ringer nåt samtal … alla detaljer som bibehåller hörselreferensen kvar i verkligheten, hindrar att den vänjer in sig vid ett isolerat ljudlandskap.

För mig funkar det med regelbundna pauser, typ ta 10 min var 50 minut och att jag gör nåt aktivt under dom 10 minutrarna. Går utanför dörren, lyssna på verkligheten liksom.

Om jag tagit i för mycket, så har det oftast berott på att jag skruvat till t.ex. en rätt bra kick, och sen vänjer sig öronen vid den medan man jobbar på allt annat. Det dröjer inte länge förrän den fräsiga kicken låter grå och tråkig, och då pressar man på med lite till för att få fram den fräsiga effekten igen, och sen lite till, och sen mer igen.

För mig är det små steg som gäller, hela tiden små förändringar, i etapper, många etapper, jobba sig sakta framåt/uppåt, koncentrera sig på att man är på rätt väg och inte råkat lura sig själv in i ett hörn.

Redigerat av Signia
  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Om jag tagit i för mycket, så har det oftast berott på att jag skruvat till t.ex. en rätt bra kick, och sen vänjer sig öronen vid den medan man jobbar på allt annat. Det dröjer inte länge förrän den fräsiga kicken låter grå och tråkig, och då pressar man på med lite till för att få fram den fräsiga effekten igen, och sen lite till, och sen mer igen.

Jo det är nog det som är problemet så man gör nog bäst att ta en paus när man tycker kicken låter trist kanske kan vara lärdomen här =)

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja, jag tycker toppen står ut för mycket och känns ansträngt vass och det påverkar intrycket av helheten mer än något annat. Hur låter materialet oprocessat kan jag bli nyfiken på?

Är det ett dyrt analogt mixerbord med färgande egenskaper vi pratar om?

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja, jag tycker toppen står ut för mycket och känns ansträngt vass och det påverkar intrycket av helheten mer än något annat. Hur låter materialet oprocessat kan jag bli nyfiken på?

Är det ett dyrt analogt mixerbord med färgande egenskaper vi pratar om?

Nej det är en billig behringer mixer som inte färgar speciellt mycket förutom brus då =)

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag blir lite nyfiken gällande referenslåtar. Ni som gett detta som tips, hur jobbar ni med just referensbiten? Läser ni in en wav/aiff fil och lägger den som ett spår i DAW'en och sedan lyssnar på den då o då eller hur gör ni?

Link to comment
Dela på andra sajter

Lyssnar du mycket på referensmusik? Det kan vara bra att du drar in utav dina favoritlåtar i ditt daw och har den medans du mixar, så kan du a/b-testa titt som tätt under mixning.

Det är väll lite det som kom fram här tidigare att jag ref-lyssnar för lite 😉

Alltså jag lyssnar ju och jämför men jag önskar att jag slapp men man kommer kanske inte undan det.

Jag blir lite nyfiken gällande referenslåtar. Ni som gett detta som tips, hur jobbar ni med just referensbiten? Läser ni in en wav/aiff fil och lägger den som ett spår i DAW'en och sedan lyssnar på den då o då eller hur gör ni?

Ja precis så gör jag.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag blir lite nyfiken gällande referenslåtar. Ni som gett detta som tips, hur jobbar ni med just referensbiten? Läser ni in en wav/aiff fil och lägger den som ett spår i DAW'en och sedan lyssnar på den då o då eller hur gör ni?

Man drar in den som en vanlig ljudfil, mp3, wav eller vad som. Sen har man den på mute, och sedan lyssnar lite till och från. Oftast görs detta vid mastering för att kolla nivåer och helhet, men kan vara väldigt bra vid mixstadiet också.

Det är väll lite det som kom fram här tidigare att jag ref-lyssnar för lite 😉

Alltså jag lyssnar ju och jämför men jag önskar att jag slapp men man kommer kanske inte undan det.

Självklart vill man slippa det.. men kom ihåg att det finns många proffs där ute som fortfarande gör det. So there's no shame. Finns tex många riktigt duktiga tatuerare som spanar in andra tatuerares work när dem känner sig lite mindre osäkra på vissa saker.

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...