Jump to content
  • Vikten av rätt tonart – en guide till det perfekta soundet

    Att veta vilken tonart du håller till i underlättar enormt för dig som låtskrivare. Det är en så viktig och grundläggande kunskap att vi ägnar en hel artikel åt det. Det här är låtskriveri med Johan och Jan, del 4 av 7.


    Studio

    del4-ingang.thumb.jpg.e961eb0b6aad22c612ea3338b2e71ae4.jpg

    Därför är det bra om du vet vilken tonart du skriver i

    • Det kommer underlätta ditt sökande efter bra ackord. I varje tonart finns sju skalegna ackord (läs mer under rubrik ”Miniguide, tonarter”). Det är dessa ackord som du lättast kan få att passa i din låt, nästan oavsett i vilken ordning du placerar dem.
       
    • Om du vet vilken tonart du arbetar med vet du också en del om hur de olika ackorden ”känns”. Beroende på hur de är placerade i tonarten skapar de nämligen olika känsla. Även två ackord som är lika till sin uppbyggnad skapar olika känsla. Vilken känsla vill du till exempel ha i slutackordet i din låt? Det finns sju alternativ!
       
    • För att kunna bryta mot reglerna måste man veta vilka de är, brukar det heta. I musik finns visserligen inga regler, men tonarter är en del av det musikaliska språk vi använder. Att bryta sig loss från en tonart (till exempel genom att låna in ett ackord) kräver att man först skapat en känsla av vilken tonart som gäller.
       
    • Vissa program behöver veta vilken tonart som gäller för att fungera bra. Till och med ”smarta” program, som till exempel ScoreCloud (ett notskrivningsprogram) kan behöva hjälp, eftersom vi inte bara använder skalegna ackord.

    Miniguide, tonarter
    De flesta låtar är skrivna i en tonart.

    Mittpunkten: I en tonart finns en ton som allting kretsar kring. Den brukar kallas centralton. Alla toner i musiken har nån sorts relation till centraltonen.

    Skalan: Varje tonart bygger på en skala som innehåller sju toner. De vanligaste skalorna att bygga tonarter på är durskalan och den rena mollskalan (med sina två varianter harmonisk och melodisk moll). Två exempel på durtonart: Egoist av Jocke Berg och Personal av Elle Varner, Jenna Andrews och William Wiik Larsen (inspelad av Jessie J).

    Två exempel på molltonart: Poker Face av Stefani Germanotta och Nadir Khaya (inspelad av Lady Gaga), samt Rockstar av Austin Post, Shayaa Abraham-Joseph, Louis Bell, Carl Austin Rosen, Jo Vaughn Virginie och Olufunmibi Awoshiley (inspelad av Post Malone/21 Savage).

    Ackorden: En tonart har sju ackord som är uppbyggda av toner från skalan. Det är omväxlande dur- och mollackord. Varje tonart har även ett mollackord med förminskad kvint. I C-dur finns ackorden C, Dm, Em, F, G, Am, Bmb5. I C-moll (ren mollskala) finns ackorden Cm, Dmb5, Eb, Fm, Gm, Ab, Bb.

    Funktioner: Ackorden i en tonart skapar olika känsla. Vi brukar prata om att ackorden har funktioner. Vissa ackord vill gärna leda vidare och kan därför kännas märkligt att avsluta en låt med. Ackorden känns rastlösa och spänningsfulla. Ett sånt ackord hittar du på skalsteg fem (G i C-dur). Ackordet har funktionen dominant. Andra ackord är vilande, som till exempel ackordet som byggs på det första skalsteget (C i C-dur). Många tänker på det som ”hemma-ackordet”, det avspända ackordet som det ofta känns logiskt att avsluta en låt med. Ackordet har funktionen tonika.

    Variationer: Om du använder en tonart, finns det möjlighet att skapa färg och stämning genom att ibland bryta dig ut ur tonarten. Det finns flera sätt, till exempel: låna in ett ackord från en annan typ av tonart med samma centralton, som till exempel Kiss From A Rose av Seal, vandra ut ur tonarten och in igen, men hjälp av ledande ackordföljder (kallas utvikning) eller byta tonart (tonartsmodulation).

    Hur vet du vilken tonart du är i?
    Melodin först: Om du skriver melodin först, är ett bra tips att börja med att försöka känna efter vilken ton som känns som ”hemma”. Vilken ton skulle du välja att sluta din melodi på om du ville skapa en känsla av lugn och stabilitet? Börja på den ton du hittat och ordna tonerna från melodin till en skala. Alla melodier bygger inte enbart på toner från grundskalan, men de flesta gör det. Din melodi har kanske en del toner som avviker från den skala som känns som grund. Om du har hittat centraltonen har du kommit långt. Om du inte genast vet vad skalan heter: läs vidare!

    Ackorden först: Alla börjar inte med en melodi. Om du börjar med ackorden: känn efter vilket ackord du helst skulle sluta med om du ville skapa en känsla av lugn och stabilitet, samma krafter är nämligen i rörelse även när det gäller ackord. Ackordet som byggs på centraltonen (tonika) känns mest vilande. om det här ackordet är ett durackord är det troligt att du skriver i durtonart. Om det är ett mollackord är det troligt att du skriver i en molltonart.

    Låtskrivartips
    Nu när du vet vilken tonart du jobbar i kan du medvetet skapa effekter som du annars inte tänkt på. Durtonart kan låta väldigt tillrättalagt och ”duktigt” om man börjar och slutar på centralton i melodin och tonika i ackordföljden. Här kommer några exempel på låtar med lite annorlunda början och slut. Lyssna och känn efter!

    Hur ackordföljder börjar
    Lyssna på låten Personal. Låten går i durtonart (A dur), men ackordföljden börjar på ett av mollackorden i ackordförrådet. Lyssna från 0:28 där pianot kommer in så hörs det tydligast vad som är grundton i ackorden. Första ackordet i versen är mollackordet på skalans sjätte steg (F#m). Innan tonikan (skalsteg 1 ackordet A) dyker upp spelas dessutom ackordet på fjärde skalsteget (D).

    Lyssna igen på Rockstar. Låten börjar med ackordet på fjärde skalsteget (Cm i tonarten Gm).

    Lyssna även på I Feel it Coming av Abel Tesfaye, Thomas Bangalter, Guy-Manuel de Homem-Christo, Martin McKinney, Henry Walter och Eric Chedeville. Innan tonikan (skalsteg 1) hörs spelas ackorden på skalsteg 3, 6 och 4: Eb dur: Gm7 - Cm7 - Abadd9 - Eb.

    Se till att inte alltid börja på tonika! Låtarna kan bli mer spännande och överraskande.

    Hur ackordföljder slutar
    Lyssna på hur Egoist slutar, på tonartens mest ledande ackord (ackordet A på skalsteg 5).

    Hör också hur låten Halo av Ryan Tedder, Beyoncé Knowles och Evan Bogart slutar med ackordet på skalsteg 4 (D) (i A-dur). Ackordet och den skala som bildas från grundtonen ger en drömsk och laddad känsla.

    Se till att inte alltid sluta på tonika! Låtarna kan bli mer spännande och överraskande.

    Hur melodier börjar/slutar
    Lyssna på melodin (Personal) den börjar på skalsteg 3 (ciss) och slutar på skalsteg 6 (fiss). Särskilt sluttonen är effektfull. I slutet av en låt förväntar man sig vanligen den mest vilande tonen (skalsteg 1).

    Se till att inte alltid sluta dina melodier på centraltonen (skalsteg 1), om du inte absolut vill ha den mest lugna och vilande känslan.

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png
    Fler delar i serien

    1. Så väcker du känslor hos lyssnaren
    2. Så får du till ett riktigt svängigt riff
    3. Låna filmregissörens knep när du skriver låtar
    4. Vikten av rätt tonart – en guide till det perfekta soundet (denna)
    5. 7 användbara ackord du måste känna till
    6. Så skaffar du ett optimalt workflow med melodin i fokus
    7. 5 tips till låtskrivarens verktygslåda

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png
    Om artikelförfattarna

    forfattarna.jpg.665a62d57a26d75e8e97b77ad2c2d4e1.jpg
    Artikel är skriven av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.

    Skriv gärna en kommentar nedan om det är någonting i den här artikeln du vill att vi skall förklara mer ingående. Eller besök oss på vår Facebook-sida.


    Artikeln publicerades ursprungligen 2018-02-03.


    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Ollie Olson
      Det kan räcka med att du sätter av en eller ett par timmar om dagen eller några dagar i veckan, då du får sitta och koncentrera dig på att skriva musik, ensam eller tillsammans med någon.
      Se till att du har dina verktyg runt dig, det kan vara papper, penna, dator, ditt instrument, en telefon eller ett fickminne, så att du hela tiden kan spela in dina idéer som dyker upp. Försök skapa samma atmosfär varje gång, så att dina idéer kan flöda fritt utan att du behöver tänka på oväsentligheter.
    • By Ollie Olson
      Oftast blir det bättre att utgå ifrån egna erfarenheter så att det går att bli personlig, för ju mer personlig texten känns desto större chans har den att fastna hos människor.
      Om valet är att skriva konceptuellt om en annan person eller ett skeende så är det alltså viktigt att veta något om detta, annars blir texten ihålig och upplevs som falsk. Det är sedan viktigt att skapa en atmosfär i texten för att “suga in” lyssnaren – antingen genom att som i countrymusiken, beskriva en plats eller personer så grafiskt och tydligt som det bara går.
      Använd ”möbler”, d.v.s. skriv om saker, detaljer, om rummet där det hela utspelar sig för att skapa atmosfären. I andra genrer kan du skapa atmosfären genom att hitta ett språk – att bara använda specifika, poetiska ord till exempel som blir textens identitet. Allt för att texten ska bli personlig, specifik och tydlig.
    • By Ollie Olson
      Det viktiga när du skriver texten till din låt är att inte fastna i det tröga för då blir det väldigt lätt att sluta, och resultatet blir bara ytterligare en nästan klar låt.
      Ett tips som brukar rädda de flesta är att skriva ”klart” så att du får alla delar på plats – sätt en struktur, och att du sedan skriver låtsasord eller förstås ännu hellre något riktigt som förmedlar texten, om än inte helt perfekt, i de delar av texten som du inte kommit vidare med.
      På så sätt så får du en ”hel” låt. När du sedan lyssnar på din dator/mobil/fickminnes-inspelning av det du har gjort, så blir det enklare att skriva om och ändra sådant som du inte tycker är riktigt bra.
      Jag brukar själv skriva om en text, melodi eller byta ackord åtminstone fem – sex gånger innan jag är nöjd.
    • By Ollie Olson
      Ofta brukar vi låtskrivare tendera till att göra partierna/delarna i våra låtar alldeles för långa – framför allt övergångsdelarna som exempelvis övergången från första refräng till andra vers. Det blir ofta nästan dubbelt så långa partier än vad låten kräver.
      När du känner att du är klar med din låt, så spelar du in den på enklast möjliga sätt. Låt den sedan vila i några timmar eller dagar och lyssna sedan på den med kritiska öron, och känn efter var du tycker att det blir för långa partier.
      Ett vanligt fel är som sagt att övergången från första refräng till andra vers brukar bli för lång. Testa att ta bort det mellanpartiet helt om du har ett sådant, även om du älskar din egen "hook" som ligger där. Gå igenom låten del för del och se vad du kan trimma bort för att göra den effektivare.
      Det är en stor skillnad i lyssningsmönster mellan dagens lyssnare och lyssnarna för tjugo år sedan. Dagens lyssnare ”har inte tid” med för långa partier och skippar då hellre låten i sin Spotify- eller Apple Music-lista.
    • By Ollie Olson
      Hitlåtar är som du vet inget nytt. De har funnits i alla tider, men det är bara de senaste femtio åren som det har gjorts officiella listor över hur låtarna har spridits, lyssnats på, sålts och älskats.
      Om vi tänker oss att det har gjorts musik på något sätt dygnet runt, världen om, i flera tusen år,  och om vi utgår ifrån de västerländska skalorna, så skulle det förmodligen visa att musiken redan har tagit slut. Vi har redan skrivit alla melodier flera gånger om, och vi har med största sannolikhet använt samma ackordföljder miljontals gånger och trots det kommer det fortfarande ny musik. Imponerande!
      Vad är det då som gör att musiken uppfattas som ny? I det jag nämner ovan så räknar jag inte in tempo, rytmik, instrument, röster, texter och sound. Det är dessa ingredienser, i väl valda proportioner som får oss att lyssna till en melodi och känna att det nog är första gången som vi hör den, fast vi nog redan hört den i andra sammanhang massor av gånger.
      En väldigt känd popstjärna lär vi något tillfälle ha sagt: amatörer lånar, proffsen stjäl. Det är ju så klart en sanning med modifikation, men det finns ett korn av sanning i detta. De låtskrivare och producenter som försöker få hits genom att härma och efterapa något som just nu ligger på listorna kan lyckas då och då, men de blir sällan de som kommer att gå till historien som nyskapande eller ens som några som tog risker. De producenter och låtskrivare som är så inspirerade av sina idoler och hjältar att resultatet känns som en pastisch, kommer nog tyvärr att gå samma väg till mötes.
      Hur ska du då använda historien och de gamla hitsen till din fördel? Genom att noga studera och lyssna på gamla låtar och försöka klura ut vad det var som gjorde de låtarna till hits, och genom att använda dessa element för att skriva och producera genom våra nutida öron.
      Börja med att gå in på din Apple Music, Spotify, Tidal, Deezer eller vad du nu använder. Sök efter de mest populära låtarna från 50-talet, 60-talet och så vidare fram till 90-talet. Dela upp det per decennium så får du en tydligare bild av hur popmusiken eller annan musikgenre har utvecklats över tid. Du kommer lättare att se hur de använde melodi, kontra rytmik, kontra harmonier (ackord) genom åren, och hur mycket utvecklingen rörde sig bara över tio år åt gången.
      Svara på dessa frågor:
      1.    Vilken typ av melodi är det? Långa linjer eller korta fraser?
      2.    Hur är rytmiken uppbyggd? Är det rakt eller synkoperat?
      3.    Är melodin ”pratig” eller reflekterande?
      4.    Hur ligger melodin mot ackorden? Hur harmonierar melodin? Ligger den i kvint-läge, ters-läge eller utgår den från tonikan?
      5.    Vad upplever du av låten bara genom att lyssna på låten utifrån dessa frågor? Blir du glad? Ledsen? Danssugen? Melankolisk?
      När du har hittat en låt som verkligen får dig att reagera – lyssna då på hur produktionen stöttar låten melodiskt, harmoniskt och tidsenligt. Vad är det som gör att den är så tidstypisk? Försök att tänka förbi inspelningskvalitet och tekniska begränsningar.
      Sätt därefter igång med att ”skriva om” låten så att den passar nutiden och det du gillar. Försök använda samma ingångsvärden som i den låt du har valt utan att kopiera melodin.
      Meningen är ju inte att du ska plagiera utan du ska skriva om den utefter det du har fått reda på av frågorna. Hur vill du att melodin ska gå för att skapa den känsla du får av ”originallåten”? Vill du ha den mer längtande eller mer som en konversation? Vad händer med känslan om du byter ut ackordens funktioner? Blir låten gladare eller mer melankolisk?
      Om du vill ha den mer dansvänlig så kanske du ska testa att arbeta mer med rytmiken? Sakta men säkert så gör du låten till din. Och det är det här den välkända popstjärnan menar med att proffsen stjäl. De tar känslan i något de gillar men skapar sedan något eget, annars blir det inte mer än en kopia. Och då har vi inte ens börjat prata om hur vi får dit en bra text än.

      Läs gärna också artikeln "Texter som berättar en historia eller bara få folk att sjunga med?".
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.