Jump to content
  • Little Dragon improviserar fram sin musik

    Little Dragon är aktuella som husband i På Spåret. De fyra medlemmarna i Little Dragon improviserar fram låtarna och spelar gärna in långa linjer. De ser det själva som det mest naturliga sättet att skapa musik på.


    Olle Niklasson

    Spretigt är ett adjektiv som de allra flesta band gör sitt bästa för att undvika när man diskuterar deras debutalbum (SpotifyApple Music). Inte Little Dragon.

    Det här är en intervju från 2007.

    little_dragon_ingang.thumb.png.d9806e593a404a269a864c1b0cd6bb56.png
    Little Dragon. Foto: Joachim Johansson. Bildredigering: Peter Holmgren.

    Yukimi Nagano: 
    – Jag tycker plattan känns lite förvirrad, nästan schizofren, fast på ett charmigt sätt. Ena sekunden en stil, den andra en annan.

    Håkan Wirenstrand: 
    – Man söker ju hela tiden nya vägar så det är väl ofrånkomligt att det blir skillnad mellan det första och det sista man har gjort. Och plattan är ett resultat av tre års arbete.

    Yukimi Nagano, Håkan Wirenstrand, Erik Bodin och Fredrik Wallin har känt varandra i tio år och spelat ihop i sex, men man har också varit in och ut ur många andra konstellationer.

    Yukimis samarbete med Koop är välkänt. Erik Bodin spelade länge trummor med Peps Persson och när intervjun görs är Erik och Yukimi ute med Jose González på hans världsturné. 
    Det är också ett demokratiskt band. Inte bara musikaliskt. Yukimi och Erik pratar mest men väntar ofta in den lilla hängande tystnad som säger att det är fritt fram för vem som helst att ta initiativet. Håkan Wirenstrand börjar gärna mitt i en mening och efter en lite tveksam start lämnar han sedan många gånger meningen oavslutad. Att Fredrik Wallin ger sig in i meningsutbytet är sällsynt.

    Little Dragon håller till i ett hus i centrala Göteborg som länge haft ett rivningshot hängande över sig. Man delar en lägenhet med Junip, José Gonzalez band, där Little Dragon har två rum och en hall, Junip har två rum och så delar man på köket. Det ena rummet är inspelningsrum, hallen är Yukimis sångbås och rum nummer två år kontrollrum.

    YN: 
    – Ett tag bodde vi här, det är det ingen som gör nu, men så fort jag inte är ute och spelar är jag här. Vi har lätt för att göra musik här.

    På den tiden de bodde i huset hade Håkan, Erik och Fredrik varsin liten studio i sina respektive rum. Ett rum var replokal. Sedan byggde man kontrollrum och flyttade in sina tre hemstudior i kontrollrummet som fortfarande fungerar som tre separata enheter men med gemensam lyssning.

    EB: 
    – Det var under en period när Yukimi bodde i USA så det var jag, Fredrik och Håkan som designade det för oss tre men man kan nog säga att det var då Little Dragon uppstod som band.

    Little Dragons musik tillverkas på ett lite annorlunda sätt än de flesta andras. För det första så improviserar man fram i princip allt. Det innebär att man spelar sig fram genom låtarna snarare än programmerar upp dem.

    Man jobbar också mycket med hela tagningar vilket gör att låtarna får mer karaktären av långa, flytande parallella linjer, inte det vanliga fyra plus fyra plus fyra plus fyra…

    HW: 
    – Det är väl det vi har gemensamt, att vi inte gör, utan vi spelar oss fram till saker istället.

    EB: 
    – Men det är väl det naturligaste sättet att göra musik på. Jag tror också på att örat mår bra av variation så att det inte är exakt samma ljud som upprepas utan att det istället är någon som försöker upprepa samma ljud och eftersom det inte går blir det små förändringar hela tiden.

    YN: 
    – Det blir mer personligt när händerna har gjort det. 
    Låtarna skrivs heller inte för att sedan spelas in, utan man spelar in hela tiden.

    YN: 
    – Alla idéer som dyker upp spelar vi in direkt, både bra och dåliga, och det gör att det lekfulla blir en del av processen och en del av produktionen.

    Det som spelas in hamnar sedan på en av de tre datorerna i kontrollrummet där Erik, Håkan och Fredrik har varsin pc med varsitt ljudkort och där fullföljs också hela produktionen inklusive mixen.

    EB: 
    – Man kan väl säga att den som äger datorn är producent för just den låten.

    Annars är produktion lite av ett svarta-lådan-ord för Little Dragon. Håkan säger först att man inte kan så mycket om produktion och Yukimi fyller i:

    YN: 
    – Vi är nog ganska isolerade här så vi har ingen aning om hur andra jobbar.

    HW: 
    – Ska vi lägga till något i andra versen? Många gånger lägger vi nog inte till nåt och det kan ju vara vårt produktionstricks. 
    Det finns en hel del reggae i Little Dragons musik. Dels rena dub-element men också en sorts strukturdisciplin som är typisk för reggae.

    YN: 
    – Jag kan vara rastlös med örat och vill nog ha mer saker än ni andra.

    EB: 
    – Man vill nog lägga till saker men ofta kan det vara så glest så att det nästan inte hörs. Eftersom det är spelade instrument i hela tagningar så utvecklas också spelet och då tror jag att det mer är musiken som manar fram en viss figur eller spelsätt mer än en medveten tanke.

    HW: 
    – Hade det varit programmerat hade man säkert tänkt ”nu står det still, nu måste vi göra nåt” men i och med att det är spelat tillför man en organisk nivå.

    Musiken får en abstrakt kvalitet 
    Konstanten i Little Dragons musik är Yukimi Naganos röst. Hennes melodier flyter ofta ut i oväntade riktningar och kan stanna på ett ord mitt i en fras där konventionen vill att meningen ska fortsätta hela vägen ut till vänstermarginalen. Ihop med instrumentalgrunder som många gånger föreslår istället för definierar får musiken en abstrakt kvalitet. Samma sak gäller texterna.

    YN: 
    – Jag ändrar väldigt lite. Melodi och text brukar inte ta mer än ett par timmar. Håller det finns det ingen anledning att ändra eller så är låten inte bra och då slänger man allt. Det har nog hänt att det funnits någon textidé från början men de allra flesta låtarna börjar i ett sound som inspirerar mig och texterna kommer på plats ur improvisation. Jag säger inte att soundet av ordet är viktigare än betydelsen av ordet, för betydelsen är viktigare, men vissa melodier kan vara så starka att orden får en betydelse av bara det. För det mesta har jag en dragning åt det som är mer poetiskt än realistiskt och då finns det fler möjligheter, fler ord, fler uttryck.

    Test, Little Dragons första singel, fick sång direkt på trumbeatet och sedan fick resten av instrumenten anpassa sig till det.

    YN: 
    – Trumbeatet var så svängigt att sången blev svängig.

    EB: 
    – Det bygger på trummorna. Jag satt och spelade på ett komp och så kom ni in och sa ”Whaaa”. Egentligen är det ett jazzkomp med back beat men det blev otydligt om det var triolkänsla eller inte så vi la på ett åttondelsdelay i överhänget så man hör både triolkänslan och det raka samtidigt.

    YN: 
    – Och så satt Erik och jag i vår bubbla i några timmar utan att prata med någon och testade basar och basljud tills vi hittade den…

    little_dragon_artikel_01.thumb.jpg.6f61f0f12d9a0806da3845c15319e205.jpg”Man kan väl säga att det är ärligt att visa upp fler sidor av sig själv, inte bara de bästa”. Yukimi Nagano om att skivbolaget Peacefrog valde att ge ut demoversionerna av Little Dragons låtar. Foto: Joachim Johansson.

     

    EB: 
    – Det är det bästa basljudet som finns. Marimbaljudet på (Roland) JX8P-synten. Hela basgången är spelad i en enda tagning. Jag kunde bara inte sluta spela.

    Samma marimbaljud är också använt till After the Rain och Recommendation men annars kan basarna variera mellan kontrabas, elbas, triggad elbas och andra syntbasar. 
    Engelska skivbolaget Peacefrog har gett ut Little Dragons debut. De ligger också bakom beslutet att plattan egentligen består av demoversioner.

    YN: 
    – Peacefrog blev sjukligt intresserade och när vi väl hade gjort klart med dem gjorde vi en massa nya låtar som vi skickade men då hade de bestämt sig för att det var våra första tolv låtar som de ville ge ut. Vi tyckte då att vi som band kanske skulle bestämma det men då sa de att ”vi ger ut materialet så det borde väl vi bestämma”. Då fick vi ta ställning till om vi skulle kriga, säga upp bekantskapen eller acceptera faktum.

    Yukimi, Erik, Håkan och Fredrik bestämde sig för att stanna kvar och låta bolaget ge ut de första tolv låtarna. Problem nummer två var att de första tolv låtarna i praktiken var demoversioner, men Peacefrog gillade den råa känslan i materialet.

    YN: 
    – Vi försökte då smygändra men de upptäckte det. ”Vi märker att du har dubbat sången här” kunde vi få tillbaka. 
    Så det blev som Peacefrog ville. Inte en ton ändrades. Däremot är den japanska utgåvan av albumet som ligger på Village Again annorlunda. No Love är utbytt mot Fortune, hälften av låtarna är ommixade och den avslutande balladen Scribbled Paper är i en version med syntbas istället för kontra och den har också andra trummor.

    YN: 
    – Vi gillar vår skiva jättemycket och ska man se det här med demoversionerna från ett håll kan man väl säga att det är ärligt att visa upp fler sidor av sig själv, inte bara de bästa. 
    Och jo, nästa Little Dragon-platta kommer också att komma ut på Peacefrog.

    Nästa platta är för övrigt redan klar. Faktum är att den var det redan när den första kom ut, och alla i bandet kallar Little Dragon för den förra plattan en månad efter release, vilket känns förvirrande.

    YN: 
    – 14 låtar och den här gången tänker vi inte skicka demoversionerna till Peacefrog. Den här gången får de det vi känner att vi är färdiga med.

    Det nya materialet låter egentligen inte så annorlunda enligt Yukimi, mer att man hittat ett mer samlat uttryck.

    YN: 
    – Jag tror att vi hittade oss själva på Test, Recommendation och After The Rain. Där hittade vi balansen mellan vad som är förvirrat och vad som är definierat.

    Little Dragon är inget stort band någonstans men man har en publik i många länder. I höst har man spelat i Sverige, Tyskland, Portugal och Ryssland och i slutet av januari ska man göra en sammanhängande Europaturné på tre veckor.

    YN: 
    – Men det händer saker hela tiden och på nya ställen. Inte bara Japan, där plattan släpptes först, den ligger också högt på listor i Hong Kong, och KCRW, som är en LA-baserad radiostation, har spelat plattan jättemycket, och där har vi inte ens ett skivbolag.

    blatt_streck.png.5b27950306473cf65ad61da610822246.png

    Little Dragons tre gemensamma favoriter
    Electrosoul, nu jazz, lounge… Little Dragons musik har fått många etiketter påklistrade och det kanske inte är så konstigt eftersom alla i bandet har en rätt brokig bakgrund, men vad gillar de själva att lyssna på? Vi bad dem sätta ihop en lista på tre gemensamma favoritplattor.
    Det blev helt tyst runt bordet.
    Okej, en platta då.

    YN:
    – Jag tror att alla gillar Sign ’O The Times. Fast Håkan nog är den ende som inte vet om han har hört den.

    HW:
    – Det har jag ju förmodligen.

    EB:
    – Jo, det har du. Och alla gillar väl Weather Report.

    YN:
    – Jag gillar inte Weather Report.

    FW:
    – Den där Alice Coltrane-plattan…

    YN:
    – Den är inte bra.

    EB:
    – Aswad?

    FW:
    – The Congos.

    YN:
    – Jag gillar Kate Bush.

    Okej, men om vi säger så här istället då: vilken var er senaste musikupptäckt?

    YN:
    – Cocteau Twins. Jag tycker hon sjunger så bra.

    FW:
    – Arthur Russel.

    EB:
    – Lyssnar jag på musik nu så lyssnar jag bara på Culture, reggaebandet.

    Och så vidare.

    blatt_streck.png.5b27950306473cf65ad61da610822246.png

    Så spelades låtarna in
    Mixarna på Little Dragons platta gjordes på olika datorer och beroende på i vilken dator projektet påbörjades. I Håkan Wirenstrands Cubase SX gjordes både den enklaste, Stormy Weather: ett syntspår, ett sångspår och en sångdub, och Scribbled Paper, som gått igenom flera versioner och mixar. Europa har en version av låten, Japan en annan.

    Yukimis röst går via kombinationen Röde NTK och Focusrite Octopre ner på disk. Scribbled Paper har två sångkanaler, en lead och en unison dub rakt igenom. Lead-kanalen är skuren flackt från 500 hertz och nedåt i kanalen och har fått en skvätt Cubase Reverb A. Dubbkanalen är helt torr. Sedan har Håkan grupperat sångspåren och gruppen har fått ytterligare Reverb A, fast lite mindre än i kanalen, och sedan ett Mod Delay i stereo som är automatiserat så att det är tyst i verserna och öppet i refrängerna.

    HW:
    – Röde-micken passar Yukimis röst väldigt bra. Jag har haft andra sångerskor här som inte alls har låtit lika bra.

    Trummorna har komprimerats med VST Dynamics-pluggen. Kicken är skuren i toppen och virveln både i topp och botten. Överhäng och hihat, inspelat med AKG C416 respektive Shure SM57, har sedan gått in i en grupp tillsammans med Pro One-basen där paketet komprimerats med en Blue Compressor och fått en släng Quadrafuzz.

    HW:
    – Att låta dem gå genom samma effekter är ett bra sätt att få ihop trummorna och basen.
    Basen är en Sequential Pro One med ena oscillatorn pitchmodulerad för en temposynkad långsam snedstämning. Basen är dippad vid 900 hertz och sedan har den fått en rätt stor dos av ett kort Reverb A.

    Masterbussen är sedan helt ren, inga effekter alls.

    HW:
    – Slutkomprimering sparar jag till mastringen. Bättre att göra det sista lyftet med deras grejer, som är mycket bättre än våra.

    blatt_streck.png.5b27950306473cf65ad61da610822246.png

    ”Yamaha VL-7 är vårt hemliga vapen”
    ”Tusenkronorssyntar”, säger Håkan Wirestrand. Han menar knappast den Nord Lead som varit hans huvudinstrument med Little Dragon utan resten av arsenalen: Korg Poly 61, Ensoniq SQ1, Roland JX8P, Roland D-50, Yamaha VL-7 och Yamaha CP30. Men alla används och har sin plats i produktionen.

    little_dragon_artikel_02.thumb.jpg.3c6d311813e8fca1233810ae9f1c5ff3.jpg
    Två tusenkronorssyntar, Roland D-50 och Ensoniq SQ-1, och Erik Bodins ST Audio-ljudkort. Foto: Joachim Johansson.

     

    HW:
    – D-50:n kan man ha till klockljud och vectorljud och SQ1:an är bra till fula och skräniga ljud. JX8P är en bra bassynt fast man måste stänga av det inbyggda choruset som ger den täppt näsa. Yamaha VL-7 är nog vårt hemliga vapen. Basen i After The Rain till exempel är elbas plus tubaljudet från VL7:an.

    Det är också syntarna som sätter dit färgaccenterna och starkt bidrar till att fylla låttransporterna med höjda ögonbryn här och där. I en ballad som Scribbled Paper finns det så oändligt mycket strösocker och banaliteter inom räckhåll men tre melodifill hjälper till att hålla låten på rätt sida om staketet och örat nyfiket.

    Den första kommer mellan vers ett och två och är ett Nord Lead-fill som kommer från en annan låt, i rätt tonart men i fel tempo, och ljudet är både spattigt och spretigt.

    HW:
    – Det är en bit melodi från ett första misslyckat försök att göra det som sedan blev Scribbled Paper. Stepfiltret som gör att ljudet successivt ändras i frasen hjälper till att göra det extra intressant. Det är mycket vilja i det här ljudet. Jag ser det som en gullig kattunge som sätter klorna i en.

    Nästa grej kommer under andra delen av refrängen, en hysterisk 32-delarshistoria som kunde ha varit ett realtidsfusionlick på speed men som är Poly 61:ans sequencer. 

    HW:
    – Det tog en stund att programmera arpeggiatorn men effekten blir att refrängen och syntfrasen slutar samtidigt i en stor suck.

    Håkans omdöme om Korg Poly 61 är annars att det är en synt med ”extremt mycket Kalle Anka-karaktär” men att den kan tas tillvara om man bara använder den på rätt sätt.

    Efter refrängsucken kommer en motstämma till sångmelodin på en Nord Lead som staplar fram på kryckor mellan fjärdedelarna och bäddar för en svalt jazzig pianopassage som trots sin normalitet blir överraskande jämfört med det föregående.

    Det här är exempel plockade från en låt men det finns många fler exempel på plattan där ett ljud används till en kort fras i en låt en gång och sedan aldrig mer kommer tillbaka.

    HW:
    – Jag ser det som att man orkestrerar med de olika syntljuden. Det är precis som i en symfoniorkester där varje instrument har sina unika karaktärer. Oboen spelar aldrig det flöjten spelar som aldrig spelar det fagotten spelar och så vidare.

    Håkan spelar in syntarna som ljudspår i arret. Dels för att ljudet då får sin speciella plats på ett annat sätt, men också rent praktiskt för att det annars är lätt att glömma vilka ljud som använts.

    blatt_streck.png.5b27950306473cf65ad61da610822246.png

    Läs mer på Little Dragons officiella webbplats >

    Artikeln är tidigare publicerad 12 december 2007.


    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • lathund_puff_spalt.jpg
    Nu på studio.se:
    Lathund för låtskrivare (e-bok)

    Eva Hillereds låtskrivarbibel är släppt i ny upplaga och vi är enormt glada över att ha den som e-bok i vår butik, där du också kan läsa mer om den.

    Läs mer >

  • Similar Content

    • By Fairfax
      Hej,
      Jag håller på att bygga studio/kontrollrum och det är nu dags att akustikbehandla min semi-flytande konstruktion. (kan posta bilder från bygget om det skulle vara av intresse)

      Jag har läst så mycket forum att jag helt ärligt har snurrat till det i mitt huvud... Önskar hjälp från er!

      Ändamål 
      Jag skriver och producerar popmusik och sitter i dagsläget med ett par Genelec 8040b.
      Jag vill ha en studio med schysst akustik, ett rum där jag inte behöver vara orolig över att mixarna ballar ur.

      Mått
      Rum: ca 17 m²
      Bredd: 320 cm
      Längd: 537 cm
      Höjd: 260 cm (troligtvis 250cm med mitt innertak) 
       





      Min idé: 
      Jag hade tänkt att göra en spaltpanel med isolering bakom som framvägg. ca: 50 cm ifrån befintlig vägg med 30° vinklade hörn.
      På sidoväggarna hade jag tänkt stapla 120 cm isolering mellan träreglar från golv till tak och spänna tyg över.
      På bakväggen hade jag tänkt bygga basfällor med 45° vinkel, klä dom med spaltpanel som frontväggen. Samt göra en 1x2 meter skyline-diffusor centrerad. 
      Taket kommer vara ett nedfällt innertak där vinklarna kommer vara som bild nummer två. ↓

      Framvägg:


      Bakvägg:

      Frågor: 
      Är detta en bra idé? (Eller är det en bättre idé att låta bli att klä sidoväggarna och sedan punktplacera saker istället?)
      Kommer jag döda mitt rum?
      Vill jag döda mitt rum?
      Har någon en bättre idé?

      Alla tips är välkomna, 
      Tack!
    • By Ali_81
      Hej,
      Jag vill skaffa Cubase pro 11. Går det att köpa det begagnat? Är nybörjare och tycker att det är lite dyrt att skaffa.
      Sedan undrar jag hur man kan lära sig programmet? Finns det kurser/ videos?
       
      Mvh
    • By Eva Hillered
      Fördelen med sångutveckling för låtskrivare
      Efter som melodiskapande är så otroligt centralt i alla former av låtskrivande blir du lätt begränsad i denna förmåga när din röst är begränsad. Rösten har du i kroppen som alltid är med dig. Har du ett aktivt fritt flödande melodiskapande som din röst lätt kan spegla så kommer dina röstmemon på telefonen bli fyllda av melodihookar som du kan fånga enkelt var du är – vilken tid på dygnet det än händer. När du har utvecklat din sångröst så att den kan sjunga det du ”tänker” har du en enorm tillgång som låtskrivare. Du får dessutom fler färger på din tonpalett och du kan variera dina uttryck. Och skapar du digital musik är rösten ett fantastiskt redskap att använda – även som ett instrument. Du kan förvandla din sångröst till egensinniga små melodihookar som låter som en distad elgitarr utan att ens ta fram gitarren.
      All sångutveckling tar tid och de flesta som sjunger på en professionell nivå har säkert ägnat minst tio tusen timmar, kanske uppåt femtio tusen, på sång. Men med tillgång till en bra metod behöver du inte satsa femtio tusen timmar för att bli bra – jag lovar!
      Man kan dessutom lära sig att öva på ett kreativt och roligt sätt och även använda andningen och träna stödmuskulaturen som ett sätt att bli fokuserad och närvarande och att släppa på spänningar. Bra sångträning är världens bästa mindfulness-träning.
      Att förstå mer exakt vad du behöver är ett sätt att snabbare nå resultat. Många säger bara att de ”vill bli bra på att sjunga” – men de vet inte på vilket sätt de vill bli bra. Det är ungefär samma sak som att längta till en plats – men inte riktigt veta var denna underbara plats finns. Du sätter dig i bilen och kör planlöst. Om du har tur kanske du kan råka hitta stället, men vet du vad orten heter kan du ta dig dit – även om det kan bli en lång resa.
      Sångmetoden som kan lyfta din förmåga
      Sångteknik - uttryck - säkerhet/mental träning
      1. Sångtekniken är en grund. Självklart behöver du en sorts ”lägstanivå” för att kunna attrahera människor med din sång och för att kunna bli fri i din röst. Du behöver kunna sjunga rent, träffa toner utan besvär och du behöver ha tillgång till ett någorlunda stort register. Nästan alla kan förbättra sin sång 40–80 % bara genom att förstå hur deras rätt komplexa stödmuskulatur fungerar. Stödet är som gaspedalen i bilen, det styr din förmåga att träffa toner, sjunga starkt och svagt. Den sångteknik jag lär ut är sådan att du övar på ett sätt som skapar kroppsminnen så att du inte behöver stå och tänka på sångteknik när du sjunger. Du över tills kroppen ”kan”.
      Det är viktigt att du separerar sångtekniken från framförandet. I stunden när du ska förmedla något med din röst till andra människor måste du kunna släppa tanken på teknik för att gå in i uttrycket till hundra procent. Du behöver komma till en punkt där kroppen vet hur den ska göra, och bara gör detta automatiskt. Hur melodin går, tonsprången som är svåra, vilken röstklang du vill använda, allt sådant behöver du träna på tills det sitter som ett kroppsminne. Detta gör du genom att upprepa till exempel samma tonsprång om och om igen. Att det sångtekniska fungerar utan problem är lika självklart om du ska förmedla en sång proffsigt som att du kan texten utantill.
      2. Vikten av hängivelse och ett uttryck. Många fantastiska artister är egentligen inte ”stora” sångare med fulländad röstbehärskning. Men de har sjungit sig till sin förmåga och de lyckas förmedla känslor och stämningar oavsett teknisk nivå. Om du endast fokuserar på sångteknik hamnar uttrycket lätt i bakgrunden. Är du dessutom perfektionist så finns det alltid något du kan bli bättre på. Vill du beröra människor med din sång, vill du ha väldigt roligt och kunna njuta av din egen sång när du sjunger, då är hängivelse och uttryck precis lika viktigt som sångteknik.
      3. Säkerhet/mental träning. Det primära är ju att du lägger ner tid på ditt sjungande. Utveckling tar tid. Men om du har en tydlig, lättförståelig metodik som hjälper dig att träna din sång på alla de tre områdena på ett både smart och roligt sätt, så går din utveckling mycket snabbare. Som jag har förklarat tidigare kommer vi inte förbi våra åsikter om oss själva som sångare.
      Ditt nervsystem signalerar fara när du ger dig ut på okända vatten, det skapar spänningar och nervositet som kan påverka din sång negativt, när det finns en negativ självbild. Rösten speglar alltid ditt fysiska och ditt psykiska tillstånd.
      I den metod jag lär ut ingår det att du steg för steg bygger upp en positiv identitet som sångare. Målet är att du ska njuta och känna dig stolt över dig själv och din sång när du sjunger. Väldigt många människor känner sig blyga och generade när de ska sjunga för andra. Men detta är något som går att träna bort.

      Om artikeln
      Artikeln är ett utdrag ur kapitel 9 i boken Lathund för låtskrivare av författarinnan och musikern Eva Hillered. Eva har skrivit ett flertal uppskattade artiklar för Studio. Hennes bok kan köpas i sin helhet här nedan, i en helt ny uppdaterad upplaga.


      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
    • By Eva Hillered
      Nätverkande och samarbeten kan vara det viktigaste i din marknadsföring. Bild: Gerd Altmann, Pixabay
      Idag har vi större möjligheter än någonsin att nå ut till en publik. Det finns tusen sätt via nätet att knyta an och påverka. I en forskningsstudie som heter ”Connected: How Your Friends’, Friends’ Friends Are Influencing Everything That You Think, Feel and Do” säger författaren att den genomsnittliga personen påverkar 1000 andra människor utan att ens inse det.
      Och du som är artist och låtskrivare har ännu större möjligheter att påverka, eftersom det du bidrar med – musik – är något som 90 procent av alla människor tycker om. Dessutom kan du surfa på större vågor eller strömningar som är aktuella i vår tid. När du ser trender i tiden som du gärna solidariserar dig med – till exempel miljö eller jämlikhet på olika plan – eller om du längtar efter att bidra till en bättre värld, då kan du med fördel skriva en låt som handlar om detta. Genom den sången har du en förmåga att locka till dig en större skara människor, om budskapet är tydligt, trovärdigt och formulerat på ditt unika sätt. Det ökar dina chanser att nå ut och nå fram med din musik, jämfört med om du bara hade riktat dig till anhängare av en viss genre.
      Involvera gärna dina fans i din process som artist, när du är på turné, står på scenen eller befinner dig i en studio. När jag för några år sedan skulle göra en platta gjorde jag mina fans delaktiga genom att de fick vara med och lyssna och välja ut vilka låtar som jag skulle ha med på albumet. Jag hade verkligen långt fler låtar som jag älskade än vad som fick plats på albumet, jag hade genuint svårt att välja. Responsen jag fick var väldigt fin och engagerad, och den låt de allra flesta tyckte om blev följdriktigt den som också blev mest spelad på radio – speciellt i Danmark.
      Musikbransch i ständig förändring
      Det har varit otroligt stora skiften i musikmarknaden på kort tid. Förändringarna innebär både goda och dåliga nyheter för dig som vill sprida din musik till andra, i mindre eller större skala.
      Olika typer av samarbeten är ofta en förutsättning för att du ska kunna ge din musik en rimlig chans och bli hörd. Utgå ifrån det samarbete som skulle kännas allra bäst för dig, det som ger dig mest glädje och energi (kanske lite pirr i magen också!) och börja kontakta dessa personer. Bifoga någon av dina allra bästa inspelningar som du lätt kan presentera digitalt.
      Du kan välja att försöka få samarbete med etablerade bolag av olika slag, eller så gör du mycket själv och väljer att samarbeta i kortare projekt runt till exempel marknadsföring. Talangjakten från skivbolagen ser helt annorlunda ut än för några år sedan. Eftersom vem som helst synas och höras på nätet signar skivbolagen oftast just de artister som redan har skapat ett eget sound och dem som har en stor publik och följare. Artister som på något sätt sätter avtryck med sin musik på nätet. Ju fler du når ut till, desto bättre chanser har du att få skivbolagen intresserade. Alltså har vi alla i det avseendet mycket bättre chanser än tidigare, om vi är beredda att aktivt skapa vårt egen image och börja rikta oss utåt på olika sätt med vår musik.
      Det finns enormt många resurser för musikskapare idag, och det har aldrig varit lättare att själv spela in sin musik och ge ut den. Du behöver inte heller göra allt själv. Vad är du bra på? Vad är din styrka? Vad skulle kunna bli ännu bättre om du samarbetade?
      Tips och från två aktörer i musikbranschen
      Jag har samtalat med två bolag i branschen, Clap Your Hands (CYH) och Birds Will Sing For You (BWSFY), som jag själv har haft positiva erfarenheter av.
      Vilka fördelar/nackdelar har oberoende artister i vår digitala tidsålder jämfört med tidigare?
      CYH: Den allra största fördelen för en independentartist är att det är superenkelt att ge ut musik idag. En release är bara några knapptryck bort. Du kan själv planera ditt releaseschema som det passar dig, utan att behöva vänta på att ett skivbolag skall tycka att tiden är lämplig att ge ut din musik.
      Den allra största nackdelen för en independentartist är att det är superenkelt att ge ut musik idag. Det ges ut tusentals nya låtar varje dag, av varierande kvalitet. Det blir oerhört svårt att ”skilja agnarna från vetet”. Gör du musik vill du såklart att den ska få uppmärksamhet. Det är ganska lätt att sprida den om man tar sig lite tid, men det är inte alltid att rätt musik hamnar i rätt mediahänder. Medierna översköljs av musik och det blir svårt att gallra och tiden finns inte riktigt att lyssna på allt. Musik har inte längre samma attraktionsvärde hos medierna som tidigare.
      Signade artister har idag kortare tid på sig att bevisa sin duglighet. I tider när majorbolagen mer och mer övergår till att ge ut musik enbart digitalt krävs att man ganska omgående levererar streams. Fördelen är att bolagen är ordentligt vässade i att jobba ut musik online, och jobbar på för att låtar ska streama. Men det kan också innebära att man snabbt kan halka efter i prioriteringsordningen, och till och med bli droppad om musiken inte streamar.
      BWSFY: Fördelarna är många – du kan forma din egen karriär, du kan göra mer på egen hand, du behöver inte vänta på någons godkännande. Nackdelarna är att de lättillgängliga distributionskanalerna gör att det släpps otroligt mycket mer musik än tidigare. Positivt ur ett konstnärligt perspektiv, men mycket svårt att nå ut genom bruset.
      Vad krävs idag för en okänd artist ska ha en möjlighet att nå ut till en stor publik med sin musik?
      CYH: Väldigt kortfattat skulle jag säga att det ”enda” som behövs är god planering och en stor portion uthållighet. Det är A och O.
      BWSFY: Långsiktighet. Att våga tänka 3 eller 5 år framåt i sin interna planering. Att jobba på fler ben parallellt – live, studio, sociala medier, press, visuellt material.

      Om artikeln
      Artikeln är ett utdrag ur kapitel 12 i boken Lathund för låtskrivare av författarinnan och musikern Eva Hillered. Eva har skrivit ett flertal uppskattade artiklar för Studio. Hennes bok kan köpas i sin helhet här nedan, i en helt ny upplaga.


      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
    • By Eva Hillered
      Kap 11

      Melissa Horn. Pressbild, Creative Commons
      Skriva låtar inifrån-ut, eller utifrån-in?
      Själv skriver jag främst låtar enligt metoden ”inifrån–ut” – det vill säga mina tankar, upplevelser och känslor ger upphov till låtidéerna. Andra behöver stimulans och impulser utifrån för att låtskrivandet ska ta fart – det jag kallar “utifrån–in”.
      Det vanligaste är att man skriver på båda dessa sätt, men är mer trygg med en metod som en sorts bas för sitt låtskrivande. Det ena är inte finare eller bättre än det andra, man behöver inte välja – riktigt bra låtar innehåller oftast moment av både–och.
      Prova båda perspektiven för att utvecklas!
      Om du vill utvecklas som låtskrivare kan du med fördel prova den utgångspunkt som du har jobbat minst utifrån. Till exempel är det vanligt att musiker och producenter utgår från ett groove, en ackordsföljd eller ett häftiga sound som grund för en låt. Eller att man kopierar ackord, loopar, tempo och teman från andra sånger, man klistrar och klipper med loopar, ljud och små melodislingor.
      För en person som blivit bra på det här sättet att skapa kan sångtext vara ett svårare kapitel, och ännu svårare kan det vara att börja lyssna inåt efter en djupare röst och ge ord åt den. Men den som är envis och fortsätter upptäcker ofta att låtarna blir bättre, mer angelägna och mer berörande, när han adderar den egna upplevelsen. Som lyssnare märker man om sången innehåller mer än bara klyschor och banaliteter.
      På samma sätt kan en vanligen inåtskådande låtskrivare tendera att fastna i ett visst tema, så att hon skriver samma låt om och om igen. När man har hållit på ett tag kan man på så sätt också tröttna lite på sitt eget tonspråk, kanske även sina egna teman – som man tenderar att upprepa. Då kan det vara utvecklande att våga öppna sig för impulser utifrån, genom till exempel en co-write.
      Modet att följa sin egen röst
      Många skulle nog säga att Eva Hillered är en typisk ”inifrån–ut”-låtskrivare, men jag har utvecklats massor genom co-writes, och av att testa andra verktyg när jag känt mig oinspirerad eller blivit missnöjd med resultatet. Co-writes med internationella artister har också utvecklat mina engelska texter.
      För mig är det avgörande att jag hela tiden växer som låtskrivare. Att börja arbeta som producent, och själv jobba fram hela ljudbilden runt en låt, är också ett helt annat sätt att skriva än hur jag tidigare gjort. Just nu är det precis det jag behöver för att komma vidare. Jag blir lätt uttråkad av att ständigt skriva samma låt om och om igen eftersom jag hållit på så länge.
      Vad är min sång värd för andra?
      För mig kan det ta en väldigt lång tid att veta om det jag skrivit verkligen är något som håller i längden, och om jag vill framföra sången för en publik eller spela in den. Jag behöver tid för att avgöra. Det är fantastiskt ibland att upptäcka att det jag skrev för länge sedan, och som jag själv då kunde känna mig småkritisk till, idag fortfarande kan kännas som en aktuell och berörande låt och att jag nu känner mig stolt över det jag gjorde för länge sedan. Med lite distans är det ofta lättare att kunna avgöra värdet av det man skapat.
      Jag kontaktar två andra kvinnliga artister i olika faser av sitt professionella arbete som låtskrivare och artister: Melissa Horn och Rhys. Båda är framgångsrika, de har lyckats nå ut till en stor publik. Jag frågar dem om de någonsin har tvekat på om det de skriver har ett värde.
      MELISSA: ”Absolut. Det gör jag från och till hela tiden. Och det är svårt, för det finns ju inget facit på det och det går inte att få en input från någon som säger – jo, men du har säkert hjälpt någon med den där låten. Så långt kan inte jag se det. Men precis lika viktigt för mig som det är att ha nära vänner som jag samtalar med om viktiga saker – så tycker jag också att jag måste samtala med mig själv om viktiga saker. Och det är det jag får göra när jag skriver låtar. Och jag tänker att skulle jag stänga ned musiken, då kanske det skulle påverka mig som medmänniska, och hur jag är mot andra människor. Så låtskrivandet blir ett sätt för mig att stå upp för att sanning, djup och allvar är viktigt.”

      Rhys. Foto: Jannick Boerlum, pressbild
      RHYS: ”Ibland undrar jag verkligen, är jag så bra? Det kanske bara är att folk lyckas lura mig? Det finns alltid som en konstig rädsla i bakhuvudet. Det är ju olika delar i att vara artist också. Att skriva låtar är en sak, och sedan är det att uppträda med låten i radio eller på TV. Då känns det ju som att man måste bevisa för sig själv att man är tillräckligt bra. Så att andra tänker att man har en plats. Jag har tänkt jättemycket på sånt – ”tänk om jag är sämst.” Jag har frågat mina kompisar många gånger: är jag sämst hörni, var ärliga nu!”

      Om artikeln
      Artikeln är ett utdrag ur kapitel 11 i boken Lathund för låtskrivare av författarinnan och musikern Eva Hillered. Eva har skrivit ett flertal uppskattade artiklar för Studio. Hennes bok kan köpas i sin helhet här nedan, i en helt ny upplaga.


      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

  • live_puff.jpg
    Nu på studio.se:
    Bästa liveljudet för sång och elbas

    Två böcker av Studios mångårige medarbetare Hans Nicklassons finns nu till försäljning i vår butik.

    Till butiken >

×
×
  • Create New...