Jump to content
  • Så väcker du känslor hos lyssnaren

    Hur skriver man en låttext som berör? Hur skriver man ett riktigt svängigt riff? Hur viktig är tonarten? Detta och mycket annat får du läsa om i vår låtskrivarserie av Johan Wåhlander och Jan Sparby. Det här är del 1 av 7.


    Studio

    del1-ingang_ny.thumb.jpg.d7f707305f779c222d1c8b29de9ad1f3.jpg

    I denna första del får lära dig att skriva om känslor så att dina låtar också verkligen väcker känslor hon den som lyssnar. Tricket är att, som det heter, gestalta hellre än att förklara. Häng med.

    Ofta sämre att förklara känslor
    Låtskrivare vill ganska ofta berätta om starka känslor. Många tror att det enklaste och mest effektiva är att helt enkelt berätta och förklara vad personen i sången känner, men det är faktiskt långt ifrån alltid det bästa. Tvärtom är det något du skall försöka undvika, så långt det går. En stor nackdel med att förklara vad någon känner är att det inte finns nåt utrymme kvar för lyssnarnas fantasi och inlevelse. Genom att förklara ställer du lyssnarna vid sidan av texten, eftersom du inte bjuder in dem att tänka själva, läsa mellan raderna och dra sina egna slutsatser.

    Nyckel: gestalta!
    Det är bättre att skriva en text som utmanar en aning genom att kräva att den som lyssnar lever sig in i texten för att kunna förstå den. Det är sådana texter som drar in den som lyssnar och skapar en känsla av att vara mitt i handlingen och alla känslorna. Förklara inte så mycket – gestalta istället.

    Gestalta – vad är det?
    Här kommer tre effektiva sätt att gestalta känslor:

    1. Använd bildspråk: Istället för att säga ”Jag är så kär” skriver Shawn Colvin: ”I never saw blue like that before, across the sky, around the world” (en textrad ur låten Never Saw Blue Like That). Tomas Andersson Wij beskriver att vara ledsen med orden ”Här i sätet bakom ditt sitter jag och håller fast ett regn så gott jag kan” (ur: Ett slag för dig).
       
    2. Gestalta genom att låta någonting hända som ett resultat av en känsla. Låt säga att du vill berätta hur mycket du saknar en viss person. Hur mycket du saknar någon som just dött. Någon som just begått självmord genom att hoppa från en bro, för att vara mer precis – som Bobby Gentry gör i sin sång Ode To Billie Joe (1967). I slutet av sången skulle du kunna låta berättarrösten (en tjej) förklara hur mycket hon saknar och längtar efter den person som inte längre finns. Det kan gå, men det kan också att bli ganska platt. Ett annat, mycket bättre, berättargrepp är att gestalta hennes känslor genom att låta henne göra någonting som avslöjar vad hon känner:

      “And me, I spend a lot of time pickin’ flowers up on Choctaw Ridge, and drop them into the muddy water off the Tallahatchie Bridge.”
      – några textrader ur låten “Ode To Bille Joe” av Bobby Gentry.
       
    3. Använd musiken för att gestalta. Musiken i din låt har samma funktion som din röst när du talar. Med hjälp av din röst kan du, till exempel, poängtera att det du just sa var sarkastiskt. Orden var trevliga – men rösten var elak. Musiken i din låt kan på samma sätt ge texten en ny vinkling. Du kan få fram många olika sorters betydelser i texten utan att förklara ordagrant.

    Vad tycker duon Adolphsson & Falk om Julen? Lyssna på deras låt Mer Jul. Om man bara läser texten utan att höra musiken anar man visserligen att någonting inte står rätt till, att texten inte skall tas helt bokstavligt. Den verkar lite överdriven.

    ”En show glöms bort om den bara visar opp effekter man knappast anar, så ge mig trettio grader kallt, tomtar överallt och en skog av gröna granar.”

    Den som inte bara läser texten, utan lyssnar på låten förstår redan från början att texten är ironisk. Musiken i jullåtar brukar vara glad och uppåt, men Mer Jul är riktigt deppig. Den går i moll och är arrad stelt och livlöst. Det framgår ganska fort, trots textens bokstavliga betydelse, att julen inte alls är särskilt bra för oss. Den är ytlig, kall och meningslös. Julens överflöd är inte för alla och den som är ensam blir dubbelt så ensam under julen. Fast, julen är ju lite rolig också, för jösses vad vi älskar att (något oreflekterat) entusiastiskt sjunga med i denna odödliga jul-hit från 1984.

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png
    Fler delar i serien

    1. Så väcker du känslor hos lyssnaren (denna)
    2. Så får du till ett riktigt svängigt riff
    3. Låna filmregissörens knep när du skriver låtar
    4. Vikten av rätt tonart – en guide till det perfekta soundet
    5. 7 användbara ackord du måste känna till
    6. Så skaffar du ett optimalt workflow med melodin i fokus
    7. 5 tips till låtskrivarens verktygslåda

    blatt_streck.png.8607eaa79061c329297decb096fd1502.png
    Om artikelförfattarna

    forfattarna.jpg.665a62d57a26d75e8e97b77ad2c2d4e1.jpg
    Artikel är skriven av Johan Wåhlander och Jan Sparby, författare till boken Songwriting: Get Your Black Belt in Music & Lyrics.

    Skriv gärna en kommentar nedan om det är någonting i den här artikeln du vill att vi skall förklara mer ingående. Eller besök oss på vår Facebook-sida.


    Artikeln publicerades ursprungligen 2017-12-12.


    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Create an account or sign in to comment

    You need to be a member in order to leave a comment

    Create an account

    Sign up for a new account in our community. It's easy!

    Register a new account

    Sign in

    Already have an account? Sign in here.

    Sign In Now

  • Similar Content

    • By Ollie Olson
      Det kan räcka med att du sätter av en eller ett par timmar om dagen eller några dagar i veckan, då du får sitta och koncentrera dig på att skriva musik, ensam eller tillsammans med någon.
      Se till att du har dina verktyg runt dig, det kan vara papper, penna, dator, ditt instrument, en telefon eller ett fickminne, så att du hela tiden kan spela in dina idéer som dyker upp. Försök skapa samma atmosfär varje gång, så att dina idéer kan flöda fritt utan att du behöver tänka på oväsentligheter.
    • By Ollie Olson
      Oftast blir det bättre att utgå ifrån egna erfarenheter så att det går att bli personlig, för ju mer personlig texten känns desto större chans har den att fastna hos människor.
      Om valet är att skriva konceptuellt om en annan person eller ett skeende så är det alltså viktigt att veta något om detta, annars blir texten ihålig och upplevs som falsk. Det är sedan viktigt att skapa en atmosfär i texten för att “suga in” lyssnaren – antingen genom att som i countrymusiken, beskriva en plats eller personer så grafiskt och tydligt som det bara går.
      Använd ”möbler”, d.v.s. skriv om saker, detaljer, om rummet där det hela utspelar sig för att skapa atmosfären. I andra genrer kan du skapa atmosfären genom att hitta ett språk – att bara använda specifika, poetiska ord till exempel som blir textens identitet. Allt för att texten ska bli personlig, specifik och tydlig.
    • By Ollie Olson
      Det viktiga när du skriver texten till din låt är att inte fastna i det tröga för då blir det väldigt lätt att sluta, och resultatet blir bara ytterligare en nästan klar låt.
      Ett tips som brukar rädda de flesta är att skriva ”klart” så att du får alla delar på plats – sätt en struktur, och att du sedan skriver låtsasord eller förstås ännu hellre något riktigt som förmedlar texten, om än inte helt perfekt, i de delar av texten som du inte kommit vidare med.
      På så sätt så får du en ”hel” låt. När du sedan lyssnar på din dator/mobil/fickminnes-inspelning av det du har gjort, så blir det enklare att skriva om och ändra sådant som du inte tycker är riktigt bra.
      Jag brukar själv skriva om en text, melodi eller byta ackord åtminstone fem – sex gånger innan jag är nöjd.
    • By Ollie Olson
      Ofta brukar vi låtskrivare tendera till att göra partierna/delarna i våra låtar alldeles för långa – framför allt övergångsdelarna som exempelvis övergången från första refräng till andra vers. Det blir ofta nästan dubbelt så långa partier än vad låten kräver.
      När du känner att du är klar med din låt, så spelar du in den på enklast möjliga sätt. Låt den sedan vila i några timmar eller dagar och lyssna sedan på den med kritiska öron, och känn efter var du tycker att det blir för långa partier.
      Ett vanligt fel är som sagt att övergången från första refräng till andra vers brukar bli för lång. Testa att ta bort det mellanpartiet helt om du har ett sådant, även om du älskar din egen "hook" som ligger där. Gå igenom låten del för del och se vad du kan trimma bort för att göra den effektivare.
      Det är en stor skillnad i lyssningsmönster mellan dagens lyssnare och lyssnarna för tjugo år sedan. Dagens lyssnare ”har inte tid” med för långa partier och skippar då hellre låten i sin Spotify- eller Apple Music-lista.
    • By Ollie Olson
      Hitlåtar är som du vet inget nytt. De har funnits i alla tider, men det är bara de senaste femtio åren som det har gjorts officiella listor över hur låtarna har spridits, lyssnats på, sålts och älskats.
      Om vi tänker oss att det har gjorts musik på något sätt dygnet runt, världen om, i flera tusen år,  och om vi utgår ifrån de västerländska skalorna, så skulle det förmodligen visa att musiken redan har tagit slut. Vi har redan skrivit alla melodier flera gånger om, och vi har med största sannolikhet använt samma ackordföljder miljontals gånger och trots det kommer det fortfarande ny musik. Imponerande!
      Vad är det då som gör att musiken uppfattas som ny? I det jag nämner ovan så räknar jag inte in tempo, rytmik, instrument, röster, texter och sound. Det är dessa ingredienser, i väl valda proportioner som får oss att lyssna till en melodi och känna att det nog är första gången som vi hör den, fast vi nog redan hört den i andra sammanhang massor av gånger.
      En väldigt känd popstjärna lär vi något tillfälle ha sagt: amatörer lånar, proffsen stjäl. Det är ju så klart en sanning med modifikation, men det finns ett korn av sanning i detta. De låtskrivare och producenter som försöker få hits genom att härma och efterapa något som just nu ligger på listorna kan lyckas då och då, men de blir sällan de som kommer att gå till historien som nyskapande eller ens som några som tog risker. De producenter och låtskrivare som är så inspirerade av sina idoler och hjältar att resultatet känns som en pastisch, kommer nog tyvärr att gå samma väg till mötes.
      Hur ska du då använda historien och de gamla hitsen till din fördel? Genom att noga studera och lyssna på gamla låtar och försöka klura ut vad det var som gjorde de låtarna till hits, och genom att använda dessa element för att skriva och producera genom våra nutida öron.
      Börja med att gå in på din Apple Music, Spotify, Tidal, Deezer eller vad du nu använder. Sök efter de mest populära låtarna från 50-talet, 60-talet och så vidare fram till 90-talet. Dela upp det per decennium så får du en tydligare bild av hur popmusiken eller annan musikgenre har utvecklats över tid. Du kommer lättare att se hur de använde melodi, kontra rytmik, kontra harmonier (ackord) genom åren, och hur mycket utvecklingen rörde sig bara över tio år åt gången.
      Svara på dessa frågor:
      1.    Vilken typ av melodi är det? Långa linjer eller korta fraser?
      2.    Hur är rytmiken uppbyggd? Är det rakt eller synkoperat?
      3.    Är melodin ”pratig” eller reflekterande?
      4.    Hur ligger melodin mot ackorden? Hur harmonierar melodin? Ligger den i kvint-läge, ters-läge eller utgår den från tonikan?
      5.    Vad upplever du av låten bara genom att lyssna på låten utifrån dessa frågor? Blir du glad? Ledsen? Danssugen? Melankolisk?
      När du har hittat en låt som verkligen får dig att reagera – lyssna då på hur produktionen stöttar låten melodiskt, harmoniskt och tidsenligt. Vad är det som gör att den är så tidstypisk? Försök att tänka förbi inspelningskvalitet och tekniska begränsningar.
      Sätt därefter igång med att ”skriva om” låten så att den passar nutiden och det du gillar. Försök använda samma ingångsvärden som i den låt du har valt utan att kopiera melodin.
      Meningen är ju inte att du ska plagiera utan du ska skriva om den utefter det du har fått reda på av frågorna. Hur vill du att melodin ska gå för att skapa den känsla du får av ”originallåten”? Vill du ha den mer längtande eller mer som en konversation? Vad händer med känslan om du byter ut ackordens funktioner? Blir låten gladare eller mer melankolisk?
      Om du vill ha den mer dansvänlig så kanske du ska testa att arbeta mer med rytmiken? Sakta men säkert så gör du låten till din. Och det är det här den välkända popstjärnan menar med att proffsen stjäl. De tar känslan i något de gillar men skapar sedan något eget, annars blir det inte mer än en kopia. Och då har vi inte ens börjat prata om hur vi får dit en bra text än.

      Läs gärna också artikeln "Texter som berättar en historia eller bara få folk att sjunga med?".
  • Utvalda blogginlägg

  • Veckans populäraste ämnen

  • Utvalda pressmeddelanden

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.